LIVE 14.00–15.00 | Adhd – en tillgång för entreprenörskap?

Vad finns det för gemensamma drag hos människor med adhd och entreprenörer? Kan impulsivitet vara en tillgång för startups? Är entreprenörer med adhd mer innovativa än andra entreprenörer – och går deras företag bättre?

Det är några frågor som kommer att beröras på Estrad i eftermiddag. Då får vi ta del av professor Johan Wiklunds spännande forskning. Denna Estradföreläsning genomförs som ett webbinarium. Du kan ta del av Johans presentationsbilder i förväg om du vill, och sedan följa föreläsningen och ställa frågor i Zoom.

Varmt välkommen!

/Åse

Stora könsskillnader inom området psykisk ohälsa

Foto: Goh Rhy Yan/Unsplash.

För lite drygt sju år sedan var jag på en Estradföreläsning med Johan Wiklund, professor vid Syracuse University, USA. Redan då gjorde han kopplingar mellan egenskaper hos människor med adhd och egenskaper hos framgångsrika entreprenörer – som exempelvis hög arbetskapacitet, passion och förmåga att fokusera på många saker samtidigt.

Vid den tiden var Johan Wiklund i startgroparna till sin forskning om psykisk ohälsa och entreprenörskap. Han sa:

– Vi har länge pratat om hur funktionshinder och arbetsmarknaden hänger ihop, men det saknas forskning om de som driver företag. På grund av de stora samhällskonsekvenserna, och att man talar så öppet om psykisk ohälsa, är det en bra tajming att titta på kopplingen mellan entreprenörskap och psykisk ohälsa.

Nu har han alltså forskat vidare i några år på det här spännande området. 16 mars kommer han till ESBRIs Estrad igen och delar med sig av sin kunskap.

Sedan jag var på hans föreläsning i december 2013, har jag hunnit med att jobba med frågor som rör ungdomar med psykisk ohälsa. En sak som jag tycker är särskilt deprimerande med det området är att pojkar och flickor får olika stöd. Det är nämligen betydligt färre flickor med adhd än pojkar med adhd som fångas upp av skolan i tid, får diagnos och sedan rätt stödinsatser.

Alldeles för många flickor med adhd får aldrig någon diagnos, eller så får de diagnosen alldeles för sent – kanske först i gymnasiet. Bakom sig har de då många år av misslyckade eller avbrutna studier, brustna relationer och ett riktigt skitmående. Med detta säger jag inte att pojkar med adhd som fångas upp och får stöd inte mår dåligt. Det vet jag att många gör, men faktum kvarstår att pojkar får mer stöd av skolan och vården än vad flickor får.

Hur är det möjligt med dessa könsskillnader år 2020?

Jo, diagnoskriterierna för att upptäcka barn och unga med neuropsykiatriska svårigheter (som adhd) har varit – och är på många håll fortfarande – utformade efter pojkars symptom och beteendemönster kopplat till adhd.

Ett kortfattat exempel: Pojkar med adhd är ofta mycket utåtagerande, vilket också är ett kriterium för att diagnostiseras med adhd. Tjejer med adhd inte lika utåtagerande, utan vänder i hög grad sina problem inåt. Därmed diagnostiseras de inte för adhd och får heller inga hjälp- och stödinsatser för att lättare klara av skolan och må bättre.

Flickor med adhd har enligt forskningen lika stor funktionsnedsättning och lika allvarliga symptom som pojkar med adhd, men symptomen skiljer sig alltså åt mellan könen. Vanliga symptom hos flickor med adhd är ångest och depression, att de presterar dåligt i skolan, har svårt med organisering och planering. De kommer ofta i konflikt med kompisar och stöts ut från kompisgruppen.

Forskaren Svenny Kopp är specialist i barn- och ungdomspsykiatri och har länge studerat flickor med neuropsykiatriska svårigheter, som adhd. Hennes forskning har nu lett till förändrade diagnoskriterier för adhd i Sverige, och förhoppningsvis kan skolan och vården bli bättre på upptäcka dessa flickor i tid.

Jag vet inte om Johan Wiklund har undersökt skillnader mellan män och kvinnor som är entreprenörer och har adhd, eller om de skillnader i ungas psykiska ohälsa som jag har observerat i min tidigare roll har bäring även på vuxnas yrkesval och karriär. Men det ska hur som helst bli mycket spännande att få höra om hans forskning som bryter ny mark inom ett område som berör många.

Vad ser du fram emot att lära dig mer om på Estrad?
/Maria

EDIT 12 mars 2020: Med anledning av den rådande situationen med coronaviruset, covid-19, har vi beslutat att ställa in föreläsningen 16 mars. Vi hoppas kunna genomföra den vid ett senare tillfälle, information kommer då att publiceras på www.esbri.se

De vackraste blommorna växer i dikeskanten

Vi lever i en tid med mycket osäkerhet, både när det gäller ekonomi, miljö, politik och konflikter. Jag har precis läst ”Ledarskap i osäkra tider – Exempel från Lützen, Poltava, Austerlitz och egna erfarenheter av entreprenörskap”, en bok skriven av Nils Bildt.

Boken vänder sig till entreprenörer och ledare som vill bli bättre på att hantera osäkerhet utifrån statistiska bedömningar, prognoser och militära metoder, men också till militärer som vill lära sig mer om företagares ledningsvillkor.

Författaren lyfter fram ett antal faktorer som extra viktiga för framgångsrikt företagande. Först och främst gäller det att företagen är snabba med att följa efter när kundernas behov förändras. Kundteamen måste direkt svara upp mot kundernas behov och agera så självständigt som möjligt. Ledningen bör sätta gränser och mål samt se till att koordinera verksamheten.

Vidare krävs öppenhet samt snabb och tydlig kommunikation för att nå framgång. Om alla på företaget vet hur situationen är ökar sannolikheten för att alla gör sitt bästa för företagets bästa. Ledaren är föredömet och ska vara tydlig med information om läget och ingjuta förtroende och förhoppningar.

I företagande är det ofta viktigare hur man gör något än vad man gör, menar Nils Bildt. En halvbra plan som utförs kraftfullt resulterar vanligen i större fördelar än en detaljerad plan som tar lång tid att skapa och därför riskerar att vara inaktuell när den genomförs. Men förmågan att sålla och säga nej till sådant som kan inverka negativt på den övriga verksamheten ökar självklart chansen till framgång.

Författaren lyfter även fram betydelsen av träning som en framgångsfaktor. Ett lysande exempel på att mycket träning lönar sig är tennislegenden Björn Borg som övade mot garageporten varje kväll och nådde en makalös framgång.

Avslutningsvis poängterar Bildt att inga blommor växer i asfalten på raksträckorna: De vackraste buketterna plockas i dikeskanten. Om man klarar av att hantera kurvor och dikeskörningar stannar man mycket längre på vägen.

/Helene

Kommersialisering i Entré och på Estrad

Entré nr 3-2017 kommer att nå prenumeranterna om en dryg vecka.

”Kunskap är makt” står det på väggen till mina barns skola som invigdes 1902 av kung Oscar II. Och jakten på kunskap går vidare. I dag är förhoppningarna stora på den forskningsbaserade kunskapen som produceras vid våra universitet och högskolor. Politiker och andra vill se mer akademiskt entreprenörskap, kommersialisering, samverkan, patentering, innovation...

Det är också temat för både det kommande numret av Entré, och nästa Estradföreläsning. Vi skickade Entré till tryck i måndags kväll. Förutom ett innehållsrikt tema om kommersialisering bjuder vi bland annat på färsk forskning om kompromisser i innovationsprocesser, infödda och invandrade uppfinnare och hur det industriella arvet påverkar entreprenörskapet på en geografisk plats. Entré nummer 3-2017 innehåller också en porträttintervju med professor Joakim Wincent och mycket mer.

Två av de forskare som intervjuas i Entré, Charlotta Dahlborg och Danielle Lewensohn från Karolinska institutet, står också på vår Estrad 18 oktober. Rubriken är ”Med patent som kompass – Lärdomar från Karolinska institutets innovationslandskap” och det finns fortfarande platser kvar om du vill delta. Missa inte!

/Åse

”Allt entreprenörskap är socialt”

Professor Bill Gartner bjöd på sina 10 bästa lektioner om entreprenörskap på Estrad

I år är det 20 år sedan ESBRI grundades och den första Estradföreläsningen hölls. Det kändes verkligen som att cirkeln slöts när professor Bill Gartner stod på scenen igår. Det var nämligen han som höll i den där första föreläsningen hösten 1997.

- Otroligt att det har gått 20 år sedan jag stod här första gången. Jag var bara en pojke då, sa Gartner.

Gårdagens föreläsning var ett slags ”best of Bill”. Vad har han kommit fram till i sin forskning under de här senaste 20 åren som kan vara till nytta för entreprenörer? Titeln var ”10 entrepreneurial lessons from 20 years of research”.

En av lektionerna, och en av Bill Gartners käpphästar genom åren, handlade om att det finns massor av olika typer av entreprenörer. Att vara entreprenör är inte en personlighetstyp, det är en samling färdigheter. Som går att lära sig. En annan lektion fokuserade på att just utbildning är en av de viktigaste sakerna att satsa på om man vill boosta entreprenörskapet.

- Precis som tidvattnet lyfter båten, kan utbildning lyfta hela samhällen. Och det spelar ingen roll inom vilka områden, det kan vara teknologi heller humanism. Sverige lägger mycket pengar på utbildning – yay!

- Varför har ni så många bra tennisspelare i Sverige? Därför att det finns många tennisbanor, där barn och ungdomar kan träna. Och det finns förebilder. Ju fler som tränar, desto fler kommer bli bra på det. Och en del blir riktigt bra. Samma gäller inom entreprenörskap.

För att lyckas som entreprenör är Bill Gartners främsta råd att göra saker. Det spelar inte så stor roll vad man gör, bara man går ut och gör.

- Allt entreprenörskap är socialt. Det handlar om att interagera med andra människor, så man behöver ta sig utanför sitt hem och prata med folk.

Gartner menade också att det är viktigt att vara förberedd och att planera. Men också att alltid vara beredd att ändra sina planer. Det som ibland benämns för effectuation eller bricolage.

Hela föreläsningen går att se som webb-tv eller lyssna på som pod (sök på ESBRI i din podcastapp eller hämta hem som MP3 här). På vår webb finns även Bills slides att ladda ner, där alla 10 lektionerna finns samlade.

/Jonas

GEW utvecklar elevers innovationsförmåga

Global Entrepreneurship Week, GEW, hålls i år 14-20 november. Över hela världen genomförs entreprenörskapsaktiviteter denna vecka, som blir en manifestation för företagsamhet och innovationskraft. ESBRI är svensk värd för initiativet. Under GEW-paraplyet ryms flera globala entreprenörskapstävlingar. En av dem är DECA Idea Challenge, en tävling där elever och studenter ska hitta ett nytt, innovativt användningsområde för ett vanligt vardagsobjekt. Vi bad Tulio Capriles, gymnasielärare i entreprenörskap och ekonomi på Kunskapsgymnasiet Malmö, att berätta om sina erfarenheter av tävlingen och vilka möjligheter den öppnar för eleverna. /Jelena

DECA Idea Challenge är ett kul och enkelt sätt att jobba med innovation, IT och hållbar utveckling i skolan. Deltagarna i denna Youtubetävling kan vara grundskoleelever, gymnasister och högskolestudenter. De får tävla med jämnåriga från hela världen under GEW. I DECA Idea Challenge ska deltagarna arbeta i grupp och komma på ett nytt sätt att återanvända ett vardagsföremål. Sedan presenterar de sitt förslag på engelska i en kort video som laddas upp på Youtube. Vardagsföremålet förra året var kartonglådor. Årets vardagsföremål avslöjas 10 november.

Jag är gymnasielärare i entreprenörskap och ekonomi, och mina elever har varit med i tävlingen de senaste tre åren. I skoldebatten pratas det mycket om behovet av att utveckla elevernas förmåga att kommunicera, samarbeta, och tänka innovativt. Det pratas också om att integrera IKT (informations- och kommunikationsteknik) samt internationalisering i undervisningen. Allt detta görs i DECA Idea Challenge. Dessutom är det lätt och gratis att delta.

Man kan göra på olika sätt när man använder sig av tävlingen i sin undervisning. De första två åren jag körde DECA Idea Challenge jobbade jag på Sundsgymnasiet i Vellinge. Skolans ekonomielever och samhällskunskapselever arbetade i grupp med tävlingen en hel vecka. Vi var lärare i företagsekonomi, geografi och engelska som samarbetade i projektet.

Förra året började jag jobba på Kunskapsgymnasiet Malmö men har fortsatt arbeta med mina gamla kollegor på Sundsgymnasiet kring DECA Idea Challenge. Vi har också inkorporerat Malmö Lärlingscenter i projektet. Vi lät våra elever arbeta tillsammans trots att de läser olika program och går i olika skolor med olika huvudmän. Elever från varje skola fick arbeta intensivt under en dag för att ta fram ett förslag och spela in sin film. Vi ska göra samma sak med nya elever i år den 17 november. Det är spännande att se hur eleverna utvecklar sin innovationsförmåga genom samarbetet med personer från andra skolor, olika kommuner och olika bakgrund.

Nytt för i år är att vi på Kunskapsgymnasiet Malmö ska köra DECA Idea Challenge som en språkaktivitet för dem som läser kursen Engelska 6. Det är en kurs som läses av alla elever i årskurs 2, oavsett program. Vi ska ha en temadag som vi kallar Språkets dag den 15 november med olika aktiviteter för de olika årskurserna. Tvåornas aktivitet kommer att vara DECA Idea Challenge med fokus på engelskan. På köpet får de träning i samarbete, IKT och innovation för hållbar utveckling. Vi tänker att detta kan bli en återkommande aktivitet som alla elever på skolan kommer att göra minst en gång under sin gymnasieutbildning på Kunskapsgymnasiet Malmö.

Detta är bara några exempel på hur man kan göra, det finns flera möjligheter. Min erfarenhet av tävlingen är att den är kul, enkel att koppla till ämnesmål och bra för att utveckla elevernas innovationsförmåga. Det är en aktivitet som jag hoppas att flera skolor deltar i.

/Tulio Capriles

Nytt forskningsämne avslutade Estrad

Vad är "normalt"? Johan Wiklund använde sig själv som exempel. Han är exakt 2 meter lång, och ligger därmed två standardavvikelser från vad som är normalt. I flygstolen är det negativt, på rockkonsert en fördel.

9 december genomförde vi årets sista Estrad, och där fick vi veta mer om ett spännande och relativt outforskat område. Johan Wiklund har börjat titta närmare på kopplingen mellan entreprenörskap och psykisk ohälsa.

Han konstaterar att exempelvis ADHD, autism, dyslexi och bipolär sjukdom kan orsaka stort personligt lidande och utgöra ett hinder för individen i arbetslivet. Psykisk ohälsa ses som något avvikande och dysfunktionellt. Och personer som inte passar in på en ”vanlig” arbetsplats riskerar att förpassas till arbetslöshet.

Men det som anses onormalt och dysfunktionellt i ett sammanhang, kan vara funktionellt i ett annat. Wiklund menar att entreprenörskap kan vara ett alternativ som låter fler personer komma till sin rätt. Under föreläsningen pratade han bland annat om Steve Jobs och Richard Branson – mytomspunna personer som framstår som kreativa genier, men som inte faller inom ramarna för vad som betraktas som ”normalt”.

Anne-Liis von Knorring medverkade också i föreläsningen. Hon visade att det är vanligt med den här typen av neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. 5 procent av befolkningen har ADHD, och 5 procent har dyslexi.

Den här typen av egenskaper verkar alltid ha funnits, von Knorring påpekade att personer med liknande funktionsnedsättningar fanns beskrivna redan på 1700-talet. Hon konstaterade att de måste ha varit viktiga för vår arts överlevnad även längre tillbaka i tiden, eftersom egenskaperna inte successivt har förändrats genetiskt. Man kan tänka sig att de här individerna var impulsiva och orädda i jakt och strider.

I dagens samhälle ställs höga krav på att kunna koncentrera sig, söka, läsa och tillgodogöra sig information och därför är det viktigt att individer med neuropsykiatriska diagnoser får verktyg för att hantera sina svårigheter inom dessa områden.

Von Knorring har följt ett antal personer med ADHD och berättade att de ofta är mycket perceptiva, och kan upptäcka affärsmöjligheter som inte andra ser. De kan också vara övertygande och bra på att sälja in sina idéer. Samtidigt kan de ha svårt att koncentrera sig en längre tid och därför är det viktigt att andra kan förvalta deras affärsidéer.

Det ska bli mycket spännande att se resultaten av fortsatt forskning inom det här området. Förhoppningsvis kan det också bidra till att samhället i högre grad ser potentialen hos individer med olika former av neuropsykiatriska diagnoser och tar vara på deras kapacitet.

Ta gärna en paus i julstressen och kolla in föreläsningen via webb-tv. Estrad fortsätter 2014, i kalendariet hittar du de tre spännande föreläsningar som vi hunnit boka in under 2014.

/Helene

Entreprenörskap och psykisk ohälsa

GEW – nu kör vi!

Den amerikanska serieentreprenören Gary Whitehill kommer till GEW Sverige.

140 länder, tiotusentals aktiviteter, miljoner människor… Global Entrepreneurship Week (GEW) firar entreprenörskap på olika sätt och i olika miljöer 18-24 november. Från och med i år är ESBRI svensk värd för evenemanget. GEWs ”förfest” startade redan förra veckan med en mängd olika evenemang, till exempel konferensen Drivkraft i Örebro. Helene var där.

Men det officiella startskottet är alltså i dag, måndag 18 november. Hittills har ett 60-tal svenska partners registrerat 175 aktiviteter. Hoppas att du kan medverka i några! Du hittar alla aktiviteter här!

Vi på ESBRI är inblandade i tre av dem:

I eftermiddag, kl 16.00-18.30, blir det kick-off, inspiration och mingel på SUP46 i Stockholm. Den amerikanska serieentreprenören Gary Whitehill och Företagarnas vd Elisabeth Thand Ringqvist pratar om ”Nerdonomics & the Reality of Business”.

19 november kl 14.00-15.30 genomför ESBRI och US Embassy Stockholm ett seminarium på temat ”Innovation, Partnerships and Seeking New Solutions: Development Assistance in the 21st Century”. Talare är Rajiv Shah som arbetar för United States Agency for International Development (USAID), och Mark Brzezinski, USAs ambassadör i Sverige.

20 november kl 15.00-17.00 föreläser professor Alexandra Waluszewski, Uppsala universitet på Estrad: ”Entreprenören – mellan förhoppningar och realitet”.

Mer om GEW finns i vårt pressmeddelande och på nya snygga GEW-sajten.

Följ gärna GEW på Facebook och Twitter!

/Åse

Vårda vårdens entreprenörer

För en tid sedan var jag på ett seminarium som handlade om hinder och möjligheter för entreprenörskap inom vårdsektorn. Under seminariet lyftes ett antal lyckade företag inom denna sektor fram. Seminariet utgick från rapporten ”Vårdens entreprenörer”, skriven av Nima Sanandaji.

Sanandaji menar att entreprenörskap i vården har stor potential, men får liten uppmärksamhet i Sverige. Internationellt ökar intresset alltmer. Lyckade exempel är ofta samspel mellan tekniska innovationer och nya arbetssätt.

I rapporten framgår att det är viktigt att inte bara rikta fokus mot entreprenörer, utan också uppmärksamma intraprenörerna – de som skapar förändring inom ramen för existerande privata och offentliga verksamheter. Genom att lära oss mer om de entreprenörer och intraprenörer som driver förändring i vården kan vi förhoppningsvis stå bättre rustade för att stimulera den framtida utvecklingen.

Ett av de lyckade exemplen gjorde mig speciellt inspirerad och glad: den indiske hjärtkirurgen Devi Shetty, som brukar kallas för sjukvårdens Henry Ford. Han insåg tidigt att en stor del av de fattiga i Indien inte har råd med en hjärtoperation och grundade därför Narayana Hrudayalaya, ett specialistsjukhus för hjärtsjuka utanför Bangalore. Genom att effektivisera behandlingarna – utan att ge avkall på kvaliteten – sjönk kostnaden med 2/3 för hjärtoperationerna. Samtidigt har sjukhuset, i samarbete med den indiska regeringen, erbjudit mycket förmånliga försäkringar till Indiens fattiga befolkning så att även de ska ha råd att operera sig. Hjärtsjukhuset utökade sedan med en avdelning för cancerpatienter och ett ögonsjukhus. Allt till samma låga kostnad, men med hög vårdkvalitet.

Shetty har som mål att expandera sitt koncept till övriga Indien samt till andra länder i Asien och Afrika. Ett sådant arbetssätt är lättare att etablera i utvecklingsländer som inte redan har en fastlåst vårdstruktur. Så han har stor chans att lyckas. Förhoppningsvis kan en sådan positiv utveckling gå att få till även i övriga världen.

Vill du läsa om fler lyckade exempel? Här finns rapporten att ladda ner kostnadsfritt.

/Helene

Konst och affärer

I går var jag på arrangemanget Arty business på Kungliga musikhögskolan, KMH. Det var en mycket intressant eftermiddag som kretsade kring konst och entreprenörskap på olika sätt.

En av talarna var Niclas Adler, professor i entreprenörskap vid KMH. Han presenterade konceptet Arty business som en lyckosam blandning mellan styrkan i konstnärliga processer av god kvalitet och styrkan i affärsmässiga processer av god kvalitet. Hela tiden med konstnärskapet i centrum. Tanken är att studenterna på KMH ska få tillgång till två nya Arty business-kurser redan under 2013.

Ett par andra talare var Göran Lundkvist, före detta vd på Absolut vodka, och Robert Wells – som även spelade lite. Kulturinkubatorn Transit berättade hur de kan bistå entreprenörer med konsten som kärnverksamhet. Operabyrån, som suttit två år i Transit, berättade om sin verksamhet: att producera och ge barockföreställningar och konserter för bland annat skolor och festivaler.

Är du intresserad av konst, kultur och entreprenörskap? ESBRI har sedan 2011 varit koordinator för nätverket NEKKU, som vänder sig till lärare på kulturella och kreativa utbildningar. 13 mars kommer vi att arrangera en konferens kring ämnet i Stockholm (mer information om denna kommer framöver). Nästa nummer av vår tidning Entré kommer att ha entreprenörskap i de kulturella och kreativa näringarna som tema.

Även vår förra Estradföreläsning handlade om ämnet. 

/ Jonas

Boktips till dig som vill bli miljardär (och rädda världen)

Miljöproblemen angår oss alla och de är för viktiga för att lämnas till ”miljövännerna”. Det anser Carl Hall, författare till boken Miljökapitaliserna. Han skriver:
”Vår kollektiva överlevnad och hur vi ska leva på det här klotet är inte ett särintresse.”

Det här är en bok för dig som drömmer om företagande men ännu inte bestämt vilken inriktning ditt företagande ska ta. Det finns nämligen otroligt spännande områden att hugga tag i för en entreprenör med miljötänk. Den som till exempel lyckas minska, eller helt lösa, ett eller annat miljöproblem kommer att vara framtidens vinnare enligt Carl Hall.

Hall är själv entreprenör som i dag investerar i miljökapitalistiska företag. Han delar med sig av sina egna erfarenheter och är frikostig med goda råd till den som framförallt vill tjäna pengar. Det här faller ganska långt ifrån det glorifierade sociala entreprenörskapet, även om miljökapitalister självklart behövs. Undertiteln avslöjar att det handlar mycket om egen vinning: ”hur svenska entreprenörer tjänar miljarder på att rädda vår planet”.

Hall konstaterar nämligen krasst att bara genom god vilja har vi ingen möjlighet att ”rädda världen” innan det är för sent. Vi vet ju redan att miljöarbetet går för långsamt och att politikerna är för fega. Hall tror på strängare miljölagar som gynnar produkter och tjänster som är bättre än dagens alternativ. Först när människor kan tjäna pengar på återvinning, rening, vindkraft och förnybart bränsle kommer sådant att prioriteras på riktigt.

Hall målar upp en dyster bild av en utarmad och trött planet, men erbjuder också en kapitalistisk framtidstro där miljöproblemen faktiskt inte är olösliga. I stället för att drabbas av vanmakt bör man närma sig de här frågorna med tillförsikt och optimism, skriver han. Bland miljöproblemen gömmer det sig ofta dolda affärsmöjligheter, något som Hall storsint ger exempel på i boken.

Även om jag själv inte vill bli företagare inom miljöteknik har jag läst boken Miljökapitalisterna med stor behållning. Det handlar ju, trots allt, om gemensamma problem och en gemensam framtid. Och det är alltid spännande att ta del av smarta affärsidéer.

/Hanna

Sverige bäst på intraprenörskap

Den svenska delen av GEM-rapporten presenterades i går i Stockholm.
Foto: Hanna Andersson

I går släpptes årets svenska GEM-rapport. Den presenterades av Entreprenörskapsforum på Myntkabinettet mitt emot Kungliga Slottet i Stockholm. I rapporten jämförs svenska trender inom företagande och tillväxt med resten av världen.

I år kommer enkätsvaren från 140.000 personer och 54 olika länder. Rapporten använder sig av måttet TEA (Total Entreprenöriell Aktivitet), det vill säga företag som precis ska eller har startat, men inte varit verksamma mer än 3,5 år. Den svenska rapporten är skriven av Pontus Braunerhjelm, Kristina Nyström, Ulrika Stuart Hamilton, Carin Holmquist och Per Thulin.

Hamilton presenterade delen där ett antal "expertintervjuer" ingår. I år har 36 personer från hela världen medverkat. Experterna sätter betyg inom olika ämnen. Bland de betyg som höjts sedan förra året kan nämnas "Möjlighet att starta företag" som ökat från 2,3 till 3,9 och "Företagarens status" som ökat från 2,9 till 3,4. I kapitel 4 kan man läsa mer om detta. Det är skrivet av Carin Holmquist, som tillsammans med Elisabet Sundin fick Esbri-priset i början av juni. Holmquist var inte på plats, men hade konstaterat att män och kvinnor tycker rätt lika förutom i frågan om bidrag till kvinnors företagande. Män anser att det ligger på en bra nivå medan kvinnor anser att det borde höjas...

Sedan 2010 har entreprenörsaktiviteten i Sverige ökat med 10 procent efter att tidigare år haft en nedåtgående kurva. Per Thulin var speciellt förtjust i kurvan för "Upplevda entreprenöriella möjligheter". Den tron är hög i Sverige.

Kristina Nyström presenterade en ny del av rapporten som gäller vad man kallat "entreprenöriellt anställda". Det vill säga personer som utvecklar nya aktiviteter för sin huvudarbetsgivare, som utveckling eller lansering av nya varor eller tjänster, eller startar en ny enhet eller dotterbolag. Dessa "entreprenöriellt anställda" har ofta hög utbildning och är i snitt mellan 35-44 år. Tretton procent anser sig vara delaktiga i entreprenöriella aktiviteter hos sin arbetsgivare, och Sverige har därmed högst andel entreprenöriella anställda av alla undersökta länder!

I rapporten kan man se flera positiva trender. Kvinnors entreprenörskapsaktiviter ökar, och antalet  affärsänglar i Sverige växer. Dessutom anser två tredjedelar av den vuxna befolkningen att det finns goda möjligheter att starta företag i närområdet, betydligt fler än i andra länder.

Paradoxen, som diskuterades mycket under gårdagens presentation, ligger i att tron på möjligheter är hög men ändå inte genererar en högre tillväxt. Viljan är i topp, men de uppgående trenderna är rätt svaga. Vad det beror på kan man spekulera mycket i...

För de politiska kommentarerna stod Mats Odell (kd), riksdagsledamot och ordförande i Näringsutskottet och Jennie Nilsson (s), riksdagsledamot i Näringsutskottet.

Odell och Nilsson kommenterade paradoxen och sa att den beror på osäkerhet och rädsla, men såg olika politiska lösningar på problemet. Jennie Nilsson ville bland annat "öka rörligheten men bibehålla säkerheten" för den som vill avsluta en anställning och starta eget. I dag följer sådana saker som a-kassa och sjukförsäkring inte med för den som är egenföretagare.

• Entreprenörskap i Sverige 2012 - Nationell rapport finns att ladda ner som pdf på Entreprenörskapsforums hemsida. 
• SvD om årets GEM: Allt fler startar eget
• Läs mer om Global Entrepreneurship Monitor (GEM). 
• ESBRIs tidigare blogginlägg om GEM.

/Hanna

Debatt om skatt

Skatterna är den ständiga heta potatisen när man pratar entreprenöriellt klimat. Alliansföreträdarna skriver till exempel på DN Debatt i dag att de är ”beredda att sänka bolagsskatten till hösten”. Är det höga skattetrycket en hämsko för svensk entreprenörskraft? Eller är det bara något som gnälliga företagare med dåliga affärsidéer åberopar?

På måndag arrangerar vi Estradföreläsningen ”Entreprenören och skatterna – Kan Sverige bli mer entreprenöriellt genom förändringar i skattesystemet?” och vi ser fram emot en spännande debatt. Talare är professor Magnus Henrekson, vd för IFN. Han menar att optioner är ett viktigt instrument för att nystartade, kapitalsvaga företag ska kunna ta in bra folk på ett tidigt stadium. I exempelvis Silicon Valley har optionerna spelat en viktig roll. I Sverige beskattas optioner hårdare, och de får därför inte samma positiva effekt. Detta kommer han att utveckla under föreläsningen. Han kommer också prata om de föråldrade ekonomiska modeller som ligger till grund för dagens skattepolitik, om växande företags kapitalbehov, och om entreprenöriella incitament.

Magnus är en av Sveriges kändisforskare inom området. Han är produktiv, synlig och alltid intressant att lyssna på – oavsett om man håller med honom eller inte. Det ska bli kul att höra honom igen!

Vi är också glada över att ha tre paneldeltagare på plats. Riksdagsledamöterna Leif Jakobsson (S) och Jessica Polfjärd (M), samt Företagarnas vd Elisabeth Thand Ringqvist, kommenterar Magnus forskning och bidrar med sina perspektiv på ämnet entreprenörskap och skatter.

Föreläsningen genomförs i Stockholm 16 april 15.00-17.00 och vi har fortfarande några platser kvar. Om du inte har möjlighet att delta kan du följa livesändningen via Bambuser. På Twitter använder vi #estrad.

Välkommen att snacka skatter!

/Åse

Entreprenörskap nästa för Reinfeldt?

Regeringscheferna avrundar Northern Future Forum. Frågan är hur många år det tar innan det är 50/50 här...

Våren 2007 bloggade jag om att statsminister Reinfeldt borde bredda sitt tänkande kring kvinnor på ledande positioner och inkludera dem som startat och drivit upp tillväxtföretag. Därför var det glädjande att se att han inför Northern Future Forum inte bara valt att lyfta fram pensionsfrågan, utan även kvinnors ledarskap och företagande.

Jag var på plats på Fotografiska museet i går för att lyssna till vad som sades. Under ett av de parallella seminarierna fick Reinfeldt en fråga om vad som kunde vara en andra karriär för honom. Han svarade att han kunde tänka sig entreprenörskap. Låt oss hoppas att det innebär att han börjar fundera på hur en entreprenörs- och entreprenörskapspolitik för framtiden bör utformas!

När det gäller den mer specifika frågan om kvinnors företagande presenterades erfarenheter från flera av de deltagande länderna. De presentationerna finns på regeringens hemsida.

Några saker som togs upp i diskussionerna var:

- att regelverken är anpassade efter stora företag och att steget till att anställa den första är stort

- att rådgivare ofta är män som dessutom är fokuserade på högteknologiska företag med FoU

- att framgångsrikt företagande ofta bygger på teamarbete och att teamet som startar ska komplettera varandra och ha kunskap inom bl a produktion, finansiering och marknadsföring

- att socialförsäkringssystem måste fungera även för egenföretagare

- att det behövs både män och kvinnor för att se till att det blir en förändring

Dagen innan hade näringsminister Annie Lööf och jämställdhetsminister Nyamko Sabuni bjudit in över 100 kvinnor som är företagare eller tjänstemän på ledande positioner till en workshop om vad som behöver göras.

Oavsett det arbete som gjorts och görs av andra ministrar, som Maud Olofsson, Annie Lööf och Nyamko Sabuni, så får frågan extra tyngd när den lyfts fram av en statsminister. Fortsätt med det, Reinfeldt!

/Magnus

Bill Gartner och berättelser om framgång

Bill Gartners föreläsning Entreprenurship and Storytelling var poppis.
Det blev så fullt att en del fick sitta i trappan för att kunna ta del av den. 

Det är inte så konstigt att professor Bill Gartners föreläsning om historieberättande och entreprenörskap på vår Estradföreläsning igår eftermiddag var så populär. Alla älskar vi en bra historia, eller hur?

När historierna dessutom handlar om framgångsrika människor som lyckas skapa sig ett gott liv på sin egen kreativitet, ja då kan man inte låta bli att bli inspirerad.

Berättelserna kan inspirera oss till att göra mer, bli lite modigare och kanske till och med ta ett steg mot drömmen om ett eget företag. Det är historieberättandets största vinst anser Bill Gartner. Hans egna studenter lär sig ofta mer av inbjudna entreprenörerers personliga berättelser än av all hans egen samlade expertis, berättade han. Berättelserna engagerar och lockar på ett helt annat sätt än torra fakta.

- Entreprenörer skriver sin egen berättelse, sa han.

Det är något som många av oss ständigt drömmer om. Att få forma vårt eget öde.

Missade du Bill Gartners föreläsning? Du behöver inte misströsta för det… Du kan ta del av Esbris bambusersändning direkt, eller se den via webbtv inom kort. En skriftlig sammanfattning kommer också upp snart på vår hemsida.

Som julläsning rekommenderar vi Bill Gartners favoritförfattare Malcolm Gladwell. Bill nämnde Outliers, berättelser om framgångsrika entreprenörer och de faktorer som hjälpt dem framåt. På svenska heter boken Framgångsfaktorn.

Bill Gartners eget project, Acorn, är också läsvärd. Det är en publikation fylld med historier om hur företagare kommit igång och förverkligat sina drömmar.

EDIT: Läs även Entreprenörs artikel Fler entreprenörer med hjälp av storytelling.

 /Hanna

Fullt hus i morgon

I dag peppar vi på ESBRI inför morgondagens besök av superstjärnan Bill Gartner! Han är en av entreprenörskapsforskningens mest citerade, och han är också en mycket underhållande talare.

På förmiddagen arrangerar vi ett mindre policyseminarium med honom. Temat är vikten av att få misslyckas – och lära av det. På eftermiddagen kommer han till Estrad för att prata om entreprenörskap och storytelling. Denna föreläsning är helt fullsatt, vilket vi förstås är mycket glada över!

Missade du att knipa en plats? Lugn, vi livesänder via Bambuser och lägger upp hela föreläsningen som webb-tv efter några dagar. Men glöggen får du i så fall ordna med själv…

I fredags publicerade läsvärda sajten Kulturekonomi ett ”Samtal” med Bill Gartner. I det säger han bland annat att ”En entreprenör som anger ”tjäna pengar” som sitt huvudskäl till att vara entreprenör, troligtvis är en väldigt olycklig människa.”

Läs också gärna Jonas porträttartikel som har publicerats i Entré.

Glad Lucia!

/Åse

Forskare lär av entreprenörer

I går var jag på docentföreläsning på Handelshögskolan i Stockholm. Den första någonsin faktiskt, lärosätet har inte haft den traditionen. Men de två nybakade docenterna, Ebba Sjögren och Karl Wennberg, hoppades att de bidrog till att starta en ny trend.

Karl Wennberg disputerade 2009 på en avhandling om sociala normers betydelse för entreprenörskapet. I går pratade han bland annat om svårigheten att använda demografiska angreppssätt när man letar efter Entreprenören.

Det går inte att säga att entreprenörer är välutbildade män med skägg i 30-årsåldern. Det är beteendet som avgör vem som är entreprenör, och beteende har inte med demografi att göra, menade Wennberg.

Han tog också upp den vanliga definitionen av entreprenörskap, ”att på ett kreativt sätt mobilisera resurser för att exploatera nya möjligheter”, och framhöll att även forskare borde bli mer entreprenöriella. Det finns mycket att lära av att jobba nära entreprenörer, konstaterade Wennberg.

/Jonas

Entreprenöriellt lärande från förskolan

Entreprenörskap i skolan - hur ska det se ut egentligen? Dagens lärare får hitta sin egen väg till det entreprenöriella lärandet.

Alla elever bör nås av entreprenöriellt lärande - men vad är det?

Nätverket LiFE och Idélab vid Mälardalens Högskola ordnade en givande och förutsättningslös ickekonferens i Västerås. Diskussionsfrågan löd: Vad är egentligen entreprenöriellt lärande? Dagen fylldes med intressanta presentationer och diskussionsstunder kring ett ämne som många har starka åsikter kring, men som ingen ännu definierat. Jag tror att alla medverkande på konferensen hoppas på en fortsatt diskussion, med mer utrymme och tid.

En av initiativtagarna till konferensen, Magnus Hoppe, universitetslektor och forskare, introducerade ämnet och förklarade att några givna svar inte finns. Entreprenöriellt lärande har funnits med i skolvärlden ett bra tag redan. I höstens nya skolplan har det fått ännu större plats. Det ska faktiskt finnas med i tänket redan från förskolan.

Att ett entreprenöriellt tankesätt är efterlyst i dagens skola är alltså tydligt, men inte hur det ska se ut. Det kan handla om att starta ett företag på skoltid. Att driva det, sälja en produkt eller tjänst och sedan avveckla sitt företag. Men det kan också handla om så mycket mer. Entreprenöriellt lärande är brett, det behöver inte alltid innefatta företagande. Det kan till exempel också handla om projektledning, beslutsfattande, grupparbeten, att hitta egna lösningar, ifrågasätta etablerad kunskap och att ta ansvar. Att från en idé/tanke se till att det blir någonting i slutänden, vare sig det är en produkt eller ett privat beslut.

På lärarutbildningen har det inte skett någon förändring som underlättar det entreprenöriella lärandet. De som driver på en förändring ute i skolorna har ofta ett eget engagemang i frågan. På Odlarskolan (klass 6-9), i Eskilstuna, var det skolledningen som tog ett beslut om förändring. Rektor Jan-Erik Nyström berättade, tillsammans med några av skolans lärare, hur vägen mot det entreprenöriella lärandet påbörjats hos dem.

Lärarna på Odlarskolan har bland annat använt sig av boken Så tänds eldsjälar (utgiven av MeUniversity) för att komma igång. Men det är den utökade tiden för pedagogiska diskussioner som gett mest och inspirerat dem, berättade de. Och hjälpen från Sara Hägglund på Mälardalens högskola, som har varit projektledare och drivkraft för Odlarskolans satsning. Hon har peppat och diskuterat, samt hjälpt skolan att söka pengar hos bland annat Skolverket.

Under dagen kom många intressanta tankar fram kring entreprenöriellt lärande - men diskussionen är bara påbörjad och måste fortsätta luftas runt i landet.

/Hanna

Hårdast konkursregler i Sverige

Jag kom nyss tillbaka från ett intressant lunchseminarium med forskaren Karl Wennberg, Handelshögskolan i Stockholm och Imperial College i London. Han pratade bland annat om företagare i insolvens och menade att insolvensreglerna, alltså reglerna kring konkurser, måste ses över i Sverige. Vi har hårdare reglering än alla andra OECD-länder kring detta. Det är inte ovanligt att företagare drabbas mycket hårt på det personliga planet av en konkurs.

Ett av problemen är att det tar lång tid att få skuldsanering. Den som går i konkurs riskerar att vara borta från arbetsmarknaden i upp till tio år. Och då är det såklart väldigt svårt att komma tillbaka in i matchen. Ett annat problem är att bankerna ensidigt har möjlighet att säga upp sina låneavtal med företag på ganska lösa grunder, som exempelvis allmän osäkerhet eller att de har för mycket kapital uppknutet i en bransch. ”Det är som att stänga av dialysapparaten på en människa”, sa Karl Wennberg.

Wennberg berättade även lite allmänt om sin forskning kring entreprenörskap och tillväxtföretagande. Han menade bland annat att vi inte ska stirra oss blinda på att skapa fler företag. Det är inte nödvändigtvis bättre för tillväxten och det sociala välståndet. De tyska forskarna Michael Fritsch och Alexandra Schroeter har visat att det finns en optimal nivå av antal nystartade företag i samhället.

Vi borde snarare fokusera på att få befintliga företag att växa, enligt Wennberg. Ett fåtal snabbväxande företag står nämligen för majoriteten av alla nya arbetstillfällen: ”Ett eller två till snabbväxande företag skulle göra mer än alla starta eget-bidrag tillsammans”, sa Wennberg. Apropå starta eget-bidrag, läs gärna denna artikel, med pågående kommentarsdebatt på ESBRI:s webbplats.

Att ha en positiv attityd till tillväxt är den absolut viktigaste förutsättningen för att företagen verkligen ska växa. Näst viktigast är tidigare erfarenhet av företagande. Vi borde alltså jobba mer på att främja företagandeerfarenhet. Karl Wennberg nämnde bland annat Handelshögskolans inkubator, SSE Business Lab, som ett gott exempel. Men han vill gärna att det går ännu längre ner i åldrarna: ”Man ska prova tidigt, det brukar jag säga till dagisfröknarna också”.

/ Jonas