Dystert läge för kvinnors företagande i nya GEM-rapporten

Panelen som presenterade GEM-rapporten, från vänster: Pernilla Norlin, Ylva Skoogberg, Pontus Braunerhjelm, Carin Holmquist, Jane Walerud, Maria Mattson Mähl och Saeid Esmaeilzadeh.

I går lanserade Entreprenörskapsforum årets nationella rapport från Global Entrepreneurship Monitor (GEM), ett världsomspännande forskningsprojekt som årligen mäter och analyserar entreprenöriella aktiviteter, ambitioner och attityder. 2017 medverkade 54 länder.

Rapporten innehöll inte jätteroliga resultat. Sedan den förra mätningen har det skett en nergång i den totala entreprenöriella aktiviteten i Sverige. Den största orsaken till detta är ett minskat entreprenörskap bland kvinnor.

Enligt Pontus Braunerhjelm kan det hänga ihop med den pågående diskussionen om vinster i välfärden. 2014 kunde man se en ännu större nergång just när det gällde kvinnors företagande, och då pågick en liknande diskussion. Sedan dess har andelen kvinnor som startat företag ökat i ett par år. Men nu är vi där igen, det är val i höst och osäkerheten runt de grundläggande förutsättningarna beträffande företag inom skola, vård och omsorg är stor.

Carin Holmquist visade att kvinnors företagande ligger lägre än mäns över hela världen och att det har varit så en längre tid. Hon menade att kvinnor inte är mer intresserade av att driva sociala företag eller bli entreprenörer inom vård och omsorg. De startar alla möjliga företag. Kvinnors företagande är dock vanligast inom vissa branscher: juridik, personlig service, handel, besöksnäring, vård, omsorg och utbildning. Det här är oftast svåra företag att skala upp och vinstmarginalerna är låga. Därför påverkas naturligtvis de här sektorerna av de signaler som den ekonomiska politiken sänder ut.

Men några positiva resultat fanns trots allt i rapporten. Andelen affärsänglar har ökat, och fortsätter att öka. De är mycket viktiga för företagandets tidiga faser. I Sverige finns också en stor optimism när det gäller att identifiera affärsmöjligheter. Svenskarna ser sig själva som innovativa men det är tyvärr få som omvandlar idéerna till kommersiella företag.

Vill du läsa mer om den entreprenöriella aktiviteten i Sverige? Ladda ner GEM-rapporten.

Trevlig helg!

/Helene

Matchningsproblem på svenska arbetsmarknaden

Pontus Braunerhjelm med en panel bestående av Jonas Milton, Madelene Sandström, Annie Lööf och Lena Hallengren.

I går lanserade Entreprenörskapsforum Swedish Economic Forum Report 2014, med titeln ”En fungerande arbetsmarknad – Nyckel till innovation och kunskapsdriven tillväxt”.

”Vi har inte rätt folk på rätt plats” sa professor Pontus Braunerhjelm till Sveriges Radio på morgonen, och lyfte även att inflyttade svenskars kompetens slarvas bort: ”Vi har en begåvningsreserv som inte kommer till rätta”.

På eftermiddagen samlades forskare, politiker och andra intressenter till ett seminarium som var en del av GEW.

En av författarna och talarna var professor Johan Eklund. Han lyfte bland annat fram matchningsproblemen på den svenska arbetsmarknaden: Vi har arbetslöshet samtidigt som många företag har problem att rekrytera rätt kompetenser. Eklund konstaterade också att produktiviteten skiljer sig kraftigt mellan hög- och lågutbildade i Sverige.

- Hälften av den ekonomiska tillväxten de senaste tio åren kan förklaras av högutbildades bidrag i näringslivet. Dessutom är högutbildade 2-3 gånger mer produktiva än lågutbildade, sa Eklund.

- Detta har betydelse för hur vi ser på utbildningspremier och lönebildning. I dag har Sverige en av OECDs lägsta utbildningspremier. Nettolönerna borde också variera kraftigare än vad de gör, fortsatte han.

Hulya Ulku, Världsbanken.

En annan talare och rapportförfattare var Hulya Ulku, ekonom på Världsbanken. Hon gav Sverige en hel del kredd för hur vi hanterat den senaste ekonomiska krisen. Hon framhöll också att Sverige är ett fascinerande land att studera, och menade att lärdomar härifrån går att applicera på utvecklingsländer.

- Lönebildningen är mer flexibel i Sverige än i majoriteten av OECD-länder, sa Ulku.

Samtidigt menade hon att det finns en del att göra inom arbetsmarknadslagstiftningen. Till exempel skiljer sig skyddet för visstids- respektive tillsvidareanställningar ganska mycket i Sverige. Det skulle tjäna på att utjämnas, menade Hulya Ulku. Hon konstaterade också att sist-in-först-ut är en princip som kan slå hårt mot främst småföretagen.

/Åse 

Mer entreprenörskap men lite tillväxt

Pontus Braunerhjelm, Maria Adenfelt och Carin Holmquist presenterade årets svenska GEM-rapport 17 juni. Foto: Entreprenörskapsforum.

Häromdagen besökte jag Entreprenörskapsforums seminarium där de presenterade den senaste nationella GEM-rapporten. Global Entrepreneurship Monitor – GEM - är ett världsomspännande forskningsprojekt som startade 1999 och sedan dess årligen mäter och analyserar entreprenöriella aktiviteter, ambitioner och attityder. 2012 medverkade 69 länder, och nästan 200 000 individer intervjuades. Mer info om studien finns på GEMs webbplats.

Årets svenska rapport visar att entreprenörskapet har ökat i jämförelse med andra innovationsdrivna länder sedan mitten av 2000-talet. Däremot verkar företagen fortfarande ha låga ambitioner när det gäller sysselsättningstillväxt, innovation och internationalisering. Kvinnors företagande ökar också men ligger fortfarande lågt i jämförelse med andra liknande länder.

Studien visar att tillväxten efter den initiala fasen är svag i Sverige, svenska idéer säljs och utvecklas ofta av företag utanför landets gränser. En orsak kan vara minskad tillgång på riskkapital. Men det kan också bero på att många går in i ett företagande utan att ha genomfört en noggrann analys av marknadsförutsättningarna.

Positivt är att många svenskar upplever att de ser affärsmöjligheter i sitt närområde. Däremot upplever de inte i lika hög utsträckning att de har förmågan att agera på dessa möjligheter. Därför behövs det en satsning på att informera och utbilda individer om vad företagande innebär, menar GEM-forskarna. En sådan satsning skulle kunna medföra en ökad motivation att starta och driva företag.

Oviljan att utöka personalstyrkan i företag beror säkert delvis på att det är förenat med höga kostnader att anställa i Sverige. Både regelbördan och skatterna måste anpassas för att stimulera tillväxtambitioner hos företagen, enligt rapporten.

En annan begränsande faktor är den nuvarande optionsbeskattningen. Det är i dagsläget svårt att locka nyckelpersoner till nystartade företag eftersom dessa företag i allmänhet inte kan betala en hög lön. Optioner skulle kunna vara ett alternativ, men eftersom skatten är 80 procent blir detta i nuläget ett omöjligt alternativ.

Min slutsats utifrån seminariet och rapporten är att det är positivt med det ökande entreprenörskapet, men att det finns mycket att göra när det gäller villkoren för företagare.

De vikande finansieringsmöjligheterna måste också ses över, regeringen har med tanke på detta utformat ett förslag om investeraravdrag för att stimulera investeringar i mindre företag. Det ska bli intressant att se om det ger önskad effekt.

/Helene

Maryann Feldman prisad av Anders Borg

Maryann Feldman och Anders Borg.

I går hölls festlig prisceremoni för Global Award for Entrepreneurship Research på Konserthuset i Stockholm. Årets mottagare Maryann Feldman fick ta emot priset av finansminister Anders Borg. Feldman och Borg höll även varsitt uppskattat tal.

Maryann Feldman är professor i public policy vid University of North Carolina och har bland annat forskat om regionala tillväxtfaktorer och kluster. I sitt tal pratade hon framförallt om platsens roll för entreprenörskap och innovation. Ett exempel som kom upp var Facebooks val att placera sina servrar i Luleå. Det kalla klimatet var en avgörande faktor i det valet. Feldman nämnde också artisten Ani DiFranco som startade sitt skivbolag på hemorten Buffalo, New York, i stället för i Los Angeles som hade varit ett naturligare val. Nu finns ett litet musikkluster kring DiFrancos bolag i Buffalo.

Anders Borg påpekade att Sverige hamnar i topp i alla mätningar av innovation. Han menade att det bland annat hänger ihop med att vi har hög tillit i vårt land, till varandra och till staten. Borg poängterade också att Sverige numera är ett av OECDs mest heterogena länder när det gäller invånarnas bakgrund. Det är en stor tillgång för innovation och entreprenörskap.

I paneldiskussionen deltog Anders Borg, Maryann Feldman, Maria Strömme, Philippe Aghion, Göran Marklund och Pontus Braunerhjelm.

Prisprogrammet avslutades med en paneldiskussion. Här deltog, förutom Maryann Feldman och Anders Borg, ekonomiprofessorerna Philippe Aghion och Pontus Braunerhjelm, Vinnovachefen Göran Marklund och nanoforskaren Maria Strömme. Fransmannen Aghion skulle komma med råd till Anders Borg, men tyckte det var svårt: vi gör ju redan (nästan) allting rätt i Sverige, menade han.

Maria Strömme kom med förslaget om en ny norsk-svensk union. Som det är nu förlorar Sverige alltför många nanoidéer utomlands, enligt Strömme. Genom att upplåta en del av vår IP på området, i utbyte mot långsiktiga, norska oljepengar, skulle detta kunna stävjas.

I går fick Åse också en intervjutid med Maryann Feldman inför en porträttartikel till nästa nummer av Entré som kommer lagom till midsommar – missa inte den!

/Jonas

Finfin filantropi

Agneta Trygg, Maria Rankka, Tove Lifvendahl, Pontus Braunerhjelm och Hans Börsvik i diskussion under rubriken Filantropen – samhällsbyggare och välgörare.

ESBRI startade 1997, tack vare finansiering från Leif Lundblad som varit företagare sedan 17 års ålder. Leif är själv ingen akademiker men såg ändå vikten av att sprida forskningsbaserad kunskap om entreprenörskap till en bred allmänhet. Därför tog han initiativet till ESBRI och bidrog med strax över 18 miljoner kronor ur sin privata förmögenhet. De pengarna användes för att bygga upp ESBRI under åren 1997-2004.

Sedan dess har vi sett en rad andra filantropiska handlingar inom forskningsområdet entreprenörskap. Anders Walls stiftelser delar ut stipendier, Sten K Johnson startade sitt Centre for Entrepreneurship vid Lunds universitet, SSES får medel via Familjen Erling-Perssons stiftelse och Global Award for Entrepreneurship Research har finansierats av såväl Rune Andersson som Melker Schörling.

Tove Lifvendahl har skrivit boken ”Att ge – Samtal med svenska filantroper”. Jag hörde henne under Småföretagsdagarna i Örebro. Då berättade hon bland annat att vi i Sverige har en lång tradition av att ge, men att det handlar om relativt små summor. Organisationer som Actionaid, Rädda barnen och Stadsmissionen säljer gåvobevis som innebär att en okänd medmänniska får ett mål mat, en bänk i skolan eller en get. I den slottssal där vi befann oss fanns också små plaketter som angav vem som betalat för respektive stol, en var till exempel sponsrad av en lokal målerifirma.

Lifvendahl menade att det handlar om samma processer när man donerar miljoner till forskning: Man vill göra skillnad. En del vill också ge tillbaka, exempelvis till ett lärosäte där de själva har läst. Filantropi i betydelsen ”donera-massa-dollar-och-få-ett-hus-uppkallat-efter-sig” är vanligare i USA, och där ger det också mer status.

”När rika människor gör stora donationer i Sverige börjar det skava lite. Man undrar varför de ger egentligen – är det bara för att de vill känna sig goda?”, sa Tove Lifvendahl.

Maria Rankka, vd för Stockholms Handelskammare, höll med om att Sverige har haft en stark tradition av filantropi. Särskilt under 1800-talet och början av 1900-talet.

”Det här förändrades först på 1970-talet, men filantropi är alltså inte något främmande i den svenska kulturen! Göteborg är ju byggt av företagare”, sa hon.

Rankka ser starka kopplingar mellan filantropi och en gynnsam utveckling för regionen.

”Det finns samband mellan filantropi och tillväxt, och mellan filantropi och mångfald. Det kan leda till större utbud av kultur och utbildning – vilket bidrar till regioners attraktivitet. Och jag vill göra huvudstadsregionen maximalt attraktiv.”

Vad tycker du? Bör vi underlätta för filantroper eller är det att be om smulor från de rikas bord? Kommentera gärna!

/Åse

Tio budord för ett mer innovativt Sverige

I går lanserades boken ”Ett ramverk för innovationspolitiken”. Författarna Pontus Braunerhjelm, Klas Eklund och Magnus Henrekson medverkade i ett seminarium tillsammans med representanter från akademin, näringslivet och policysidan. (De skrev också på gårdagens SvD Opinion om ämnet). På bilden syns en paneldebatt med Rune Andersson, Anders Ekblom, Tobias Krantz och Hjalmar Winblad.

Förutsättningarna för innovation och entreprenörskap styrs av den ekonomiska och politiska miljön, som i sin tur regleras av lagar, regelverk, normer och traditioner.

Därför, menar författarna, bör de långsiktiga förutsättningarna för innovation stärkas, bland annat genom att förändra attityderna till företagande. Det är viktigt att entreprenörskap genomsyrar hela utbildningssystemet och att det blir lönsamt att ta risker i Sverige. Vi bör jämföra oss med våra konkurrentländer och sträva efter att ha samma förutsättningar för företagande som dem.

De tre professorerna fokuserade på tio ”budord” för att Sverige ska bli mer innovativt. Dessa handlar om kunskapsförstärkning, kunskapsuppbyggnad samt omvandling av kunskap till innovationer. Skattesystemet bör i större utsträckning utgå från ett entreprenörskaps- och innovationsperspektiv. Exempelvis bör beskattningen av optioner ändras för att det ska bli lättare att attrahera lämplig arbetskraft.

I våras höll Magnus Henrekson en presentation om bland annat optioner på Estrad. I samma veva skrev jag en blogg om entreprenörskap och skatter.

/Helene

Sverige bäst på intraprenörskap

Den svenska delen av GEM-rapporten presenterades i går i Stockholm.
Foto: Hanna Andersson

I går släpptes årets svenska GEM-rapport. Den presenterades av Entreprenörskapsforum på Myntkabinettet mitt emot Kungliga Slottet i Stockholm. I rapporten jämförs svenska trender inom företagande och tillväxt med resten av världen.

I år kommer enkätsvaren från 140.000 personer och 54 olika länder. Rapporten använder sig av måttet TEA (Total Entreprenöriell Aktivitet), det vill säga företag som precis ska eller har startat, men inte varit verksamma mer än 3,5 år. Den svenska rapporten är skriven av Pontus Braunerhjelm, Kristina Nyström, Ulrika Stuart Hamilton, Carin Holmquist och Per Thulin.

Hamilton presenterade delen där ett antal "expertintervjuer" ingår. I år har 36 personer från hela världen medverkat. Experterna sätter betyg inom olika ämnen. Bland de betyg som höjts sedan förra året kan nämnas "Möjlighet att starta företag" som ökat från 2,3 till 3,9 och "Företagarens status" som ökat från 2,9 till 3,4. I kapitel 4 kan man läsa mer om detta. Det är skrivet av Carin Holmquist, som tillsammans med Elisabet Sundin fick Esbri-priset i början av juni. Holmquist var inte på plats, men hade konstaterat att män och kvinnor tycker rätt lika förutom i frågan om bidrag till kvinnors företagande. Män anser att det ligger på en bra nivå medan kvinnor anser att det borde höjas...

Sedan 2010 har entreprenörsaktiviteten i Sverige ökat med 10 procent efter att tidigare år haft en nedåtgående kurva. Per Thulin var speciellt förtjust i kurvan för "Upplevda entreprenöriella möjligheter". Den tron är hög i Sverige.

Kristina Nyström presenterade en ny del av rapporten som gäller vad man kallat "entreprenöriellt anställda". Det vill säga personer som utvecklar nya aktiviteter för sin huvudarbetsgivare, som utveckling eller lansering av nya varor eller tjänster, eller startar en ny enhet eller dotterbolag. Dessa "entreprenöriellt anställda" har ofta hög utbildning och är i snitt mellan 35-44 år. Tretton procent anser sig vara delaktiga i entreprenöriella aktiviteter hos sin arbetsgivare, och Sverige har därmed högst andel entreprenöriella anställda av alla undersökta länder!

I rapporten kan man se flera positiva trender. Kvinnors entreprenörskapsaktiviter ökar, och antalet  affärsänglar i Sverige växer. Dessutom anser två tredjedelar av den vuxna befolkningen att det finns goda möjligheter att starta företag i närområdet, betydligt fler än i andra länder.

Paradoxen, som diskuterades mycket under gårdagens presentation, ligger i att tron på möjligheter är hög men ändå inte genererar en högre tillväxt. Viljan är i topp, men de uppgående trenderna är rätt svaga. Vad det beror på kan man spekulera mycket i...

För de politiska kommentarerna stod Mats Odell (kd), riksdagsledamot och ordförande i Näringsutskottet och Jennie Nilsson (s), riksdagsledamot i Näringsutskottet.

Odell och Nilsson kommenterade paradoxen och sa att den beror på osäkerhet och rädsla, men såg olika politiska lösningar på problemet. Jennie Nilsson ville bland annat "öka rörligheten men bibehålla säkerheten" för den som vill avsluta en anställning och starta eget. I dag följer sådana saker som a-kassa och sjukförsäkring inte med för den som är egenföretagare.

• Entreprenörskap i Sverige 2012 - Nationell rapport finns att ladda ner som pdf på Entreprenörskapsforums hemsida. 
• SvD om årets GEM: Allt fler startar eget
• Läs mer om Global Entrepreneurship Monitor (GEM). 
• ESBRIs tidigare blogginlägg om GEM.

/Hanna

*PANG*

Göran Marklund, VINNOVA, var en av de första talarna på ICSB-konferensen som startade i dag. Foto: Klas Håkansson, Entreprenörskapsforum.

Nu har startskottet gått för jättekonferensen ICSB som arrangeras i Stockholm 15-18 juni. Flera av ESBRIs medarbetare finns på plats under dagarna, och vi kommer att rapportera om godbitarna här på bloggen.

ICSB står för The International Council for Small Business och detta är den 56:e årliga globala konferensen. Senast den arrangerades i Sverige var för 15 år sedan. En snabb blick på deltagarlistan visar på närmare 900 anmälda från hela världen.

I dag är konferensen indelad i två spår: ett policyforum och ett mindre doktorandkonsortium. Policydagen öppnades i morse av professor David Smallbone, ordförande för ICSB, som menade att årets program är ett av de bästa han sett hittills.

- Här möts toppforskare och policymakare. Deltagarna ingår i olika nätverk, och det betyder att de kommer att bidra med en mängd perspektiv. Själv måste jag tyvärr avvika för ett styrelsemöte, men jag önskar er en stimulerande konferensdag, sa Smallbone.

Dagens första pass kretsade kring globala utmaningar, trender och utgångspunkter för policy. Pontus Braunerhjelm, vd Entreprenörskapsforum, var först ut.

- Kunskap och innovation är avgörande för välstånd och tillväxt, slog han fast.

Braunerhjelm jämförde bland annat EU, USA, Kina, Japan och Indien utifrån faktorer som BNP-utveckling, högre utbildning, antal forskare och patentansökningar. När det gäller till exempel BNP står USA för en minskande andel, medan Kina och Indien är på uppåtgående. Även när det gäller patentansökningar står Kina för en imponerande ökning, konstaterade Pontus Braunerhjelm.

VINNOVAs Göran Marklund delade med sig av sina tankar kring policystrategier. Han såg en rad stora utmaningar, såväl globala som nationella, och menade att dessa driver innovation. Det handlar om att öka incitamenten på marknaden, exempelvis genom att förändra regelverket och skapa testbäddar.

- Vi måste ställa oss frågan om skattelagstiftningen driver eller hämmar innovation. Offentlig upphandling är ett annat viktigt område, det handlar om att släppa lös kraften i efterfrågan, sa Marklund.

Martin Lyes från Enterprise Ireland berättade om hur man på den gröna ön försöker rekonfigurera innovationssystemet.

- Vi gick in i recessionen före de flesta, drabbades hårdare, och stannade kvar i den längre, sa Lyes.

Irland är en liten, mycket öppen, ekonomi. Den industriella strukturen är tudelad: Där finns dels multinationella jättarna, dels den inhemska produktionen av traditionella och mer moderna varor. Internationell handel är centralt.

- Vi försöker stödja småföretag som vill börja exportera, bland annat genom mentorsprogram. När generationsskiften sker ökar ofta intresset för en utlandssatsning.

- Vi uppmuntrar också samarbeten mellan industri och akademi. För oss på Irland handlar det om förändring. Vi står inför ett ekonomiskt krig, skulle man kunna säga, sa Martin Lyes.

/Åse