Kraftfulla investeringar behövs för grön omställning

I panelen deltog bland andra Anna Denell, hållbarhetschef, Vasakronan, Nina Ekelund, generalsekreterare, Hagainitiativet, Günther Mårder, vd, Företagarna, Henrik Hermansson, Tillväxtanalys. Foto: Sara Stenberg.

I går arrangerade ESBRI och Tillväxtanalys ett seminarium med fokus på vad gröna finanser betyder för en grön omställning av näringslivet och vilken roll staten kan ha i detta.

I samband med seminariet presenterades en ny rapport från Tillväxtanalys, ESG och transparens - vägen till grön omställning?, där myndigheten har analyserat finanssektorns värderingar av företags hållbarhetsrisker (ESG-värderingar), initiativet att företag sätter vetenskapligt baserade mål för att minska koloxidutsläpp (SBT) samt EUs lagkrav på att stora företag måste hållbarhetsredovisa. Med analysen ville man ta reda på om måtten är effektiva och bidrar till en mer hållbar allokering av de finansiella flödena.

Eva Alfredsson, en av rapportförfattarna, menade att det behövs kraftfulla investeringar för att en grön omställning av näringslivet ska kunna genomföras. ESG-måttet är flexibelt kan tillämpas på många olika sätt inom finanssektorn. Men det krävs stor kunskap för att kunna tolka resultaten. Hon tyckte att det skulle vara värdefullt om ett nytt, mer transparent mått kunde utarbetas.

När det gäller SBT är det tyvärr få företag som har anslutit sig. Initiativet bidrar till en grön omställning bland de anslutna företagen, men de cirka 20 svenska och 500 internationella företagen, gör ingen större skillnad ur ett globalt perspektiv. Det blir dock en viss dominoeffekt eftersom företagen får med sig sin leverantörskedja i arbetet för att minska koldioxidutsläpp.

Efter presentationen genomfördes två paneldiskussioner med representanter från finansbranschen, miljösektorn och företagarsidan. Några synpunkter som jag tog fasta på är:

- Hållbarhet och finansmarknaden är komplexa områden, och alla aktörer arbetar olika. Därför skulle det behövas både struktur och en förenkling av begrepp och deras innebörd. Det skulle vara bra om staten såg till att det finns enkla parametrar som företag kan använda.

- Det ska vara lönsamt för företag att minska sin miljöpåverkan.

- Kunskapsnivån hos företag behöver höjas för att de ska se vilka fördelar ett hållbarhetsarbete innebär. (Företagarna har ett enkelt självtest på sin webbplats där företag helt kostnadsfritt kan testa sin egen miljöpåverkan.)

- Det är nödvändigt att alla intressenter ställer krav på företag att redovisa – och självklart minska – sin miljöpåverkan.

- Företag som arbetar med miljöfrågor ska ha en fördel av det. I framtiden kan ett bristande hållbarhetsarbete medföra konkurrensnackdelar för företag.

Mitt intryck är att det finns mycket att göra inom det här området, och att det är viktigt att utarbeta jämförbara och enkla mått. En av de viktigaste åtgärderna är att öka kunskapen om hur man uppnår en grön omställning – även på företagsnivå. Att verka för en grön omställning bör genomsyra alla företags vardagliga arbete, även småföretagens. Och slutligen, det måste bli lönsamt att tänka hållbart. Då kan den gröna omställningen få större genomslagskraft.

Vill du ta del av Tillväxtanalys intressanta rapport? Du hittar den här.

Vi på ESBRI vill också tacka Tillväxtanalys för ett gott samarbete och ett mycket intressant seminarium.

/Helene

Dystert läge för kvinnors företagande i nya GEM-rapporten

Panelen som presenterade GEM-rapporten, från vänster: Pernilla Norlin, Ylva Skoogberg, Pontus Braunerhjelm, Carin Holmquist, Jane Walerud, Maria Mattson Mähl och Saeid Esmaeilzadeh.

I går lanserade Entreprenörskapsforum årets nationella rapport från Global Entrepreneurship Monitor (GEM), ett världsomspännande forskningsprojekt som årligen mäter och analyserar entreprenöriella aktiviteter, ambitioner och attityder. 2017 medverkade 54 länder.

Rapporten innehöll inte jätteroliga resultat. Sedan den förra mätningen har det skett en nergång i den totala entreprenöriella aktiviteten i Sverige. Den största orsaken till detta är ett minskat entreprenörskap bland kvinnor.

Enligt Pontus Braunerhjelm kan det hänga ihop med den pågående diskussionen om vinster i välfärden. 2014 kunde man se en ännu större nergång just när det gällde kvinnors företagande, och då pågick en liknande diskussion. Sedan dess har andelen kvinnor som startat företag ökat i ett par år. Men nu är vi där igen, det är val i höst och osäkerheten runt de grundläggande förutsättningarna beträffande företag inom skola, vård och omsorg är stor.

Carin Holmquist visade att kvinnors företagande ligger lägre än mäns över hela världen och att det har varit så en längre tid. Hon menade att kvinnor inte är mer intresserade av att driva sociala företag eller bli entreprenörer inom vård och omsorg. De startar alla möjliga företag. Kvinnors företagande är dock vanligast inom vissa branscher: juridik, personlig service, handel, besöksnäring, vård, omsorg och utbildning. Det här är oftast svåra företag att skala upp och vinstmarginalerna är låga. Därför påverkas naturligtvis de här sektorerna av de signaler som den ekonomiska politiken sänder ut.

Men några positiva resultat fanns trots allt i rapporten. Andelen affärsänglar har ökat, och fortsätter att öka. De är mycket viktiga för företagandets tidiga faser. I Sverige finns också en stor optimism när det gäller att identifiera affärsmöjligheter. Svenskarna ser sig själva som innovativa men det är tyvärr få som omvandlar idéerna till kommersiella företag.

Vill du läsa mer om den entreprenöriella aktiviteten i Sverige? Ladda ner GEM-rapporten.

Trevlig helg!

/Helene

Forskningen fortsatt högt i kurs

Trots allt tal om postsanningar, fejknyheter och alternativa fakta, står forskningen högt i kurs i Sverige. Eller kanske är det just på grund av faktaresistensen som vi vill hitta en motpol att vända oss till? Och då ligger forskningen nära till hands, även om den också har fått sig en törn av Macchiariniaffärer och annat.

Två nyligen publicerade alster visar i alla fall att vi tror på forskarna. Antologin ”Larmar och gör sig till”, som grundar sig i SOM-undersökningen gör klart att svenskarnas förtroende för samhällsinstitutioner och demokrati, vår tilltro till experter och forskning, vår tillit till varandra och känslor av samhörighet, ligger på stabila nivåer. Boken finns att ladda ner

En rapport från Vetenskap & Allmänhet visar att universitet och högskolor har näst högst förtroende bland våra samhällsinstitutioner. På första plats ligger sjukvården. Forskarna som personer ligger ännu bättre till; drygt 70 procent av svenskarna har mycket eller ganska högt förtroende för gruppen.

/Jonas

Inkubatorer för äldre kan öka företagandet

Foto: Entreprenörskapsforum.

I förra veckan var jag på lanseringen av ”Entreprenörskap i Sverige”, årets nationella GEM-rapport, utgiven av Entreprenörskapsforum. GEM – Global Entrepreneurship Monitor – mäter årligen den entreprenöriella aktiviteten i 66 länder och den svenska rapporten visar hur vi ligger till i jämförelse med övriga länder som ingår i studien.

Det var en rätt positiv bild som förmedlades. 2014 skedde en kraftig minskning i nyföretagandet, som nu nästan helt har återhämtats. Under 2016 var 7,6 procent av den svenska befolkningen på väg att starta eget, eller drev ett nystartat företag. Men trots ökningen är nivån fortfarande under genomsnittet i jämförbara, innovationsdrivna länder.

Det är framför allt kvinnorna, men även äldre, som driver entreprenörskapet framåt. Man kan därmed anta att osäkerheten runt RUT- och ROT-avdrag, som troligen orsakade den kraftiga minskningen 2014, har undanröjts. Under hösten 2016 uppstod dock en ny diskussion om dessa frågor och effekterna av den debatten kan visa sig i nästa studie.

En stor del av de som driver företag i Sverige är över 50 år, många är dessutom över 65. De äldre visar sig vara både mer riskvilliga och optimistiska än yngre företagare. En del fortsätter (ofta som konsulter) inom det yrke de har haft, andra vill prova på något helt nytt, och vissa behöver komplettera sin ekonomi. Nu finns tyvärr inte så mycket forskning om företagande bland äldre, de flesta tidigare mätningar har stannat vid 64 år.

En av forskarna som medverkade i GEM-studien är Carin Holmquist och hon har noterat att det finns gott om inkubatorer för unga människor men inte en enda för de som vill starta företag på äldre dagar. Varför inte starta inkubatorer för äldre? Det tycker jag låter som en alldeles utmärkt idé, på så sätt skulle man både kunna dela erfarenheter och få ett socialt sammanhang.

Nästan 80 procent av svenskarna anser att det finns goda entreprenöriella affärsmöjligheter i närmiljön, vilket är ett kanonbra resultat i jämförelse med andra länder. Men endast 36 procent anser att de har förmågan att starta och driva företag, vilket definitivt inte är lika bra. Rädslan för att misslyckas hindrar många från att ta steget till eget företagande. Ett av förslagen i rapporten är enklare och billigare lösningar för att rekonstruera företag så att entreprenörer kan få en andra chans.

GEM-rapporten visar också att vi i Sverige är duktiga på startup, men sämre på scaleup. De som planerar att anställa fler än 20 personer inom fem år har sjunkit sedan förra mätningen, och bara Grekland och Spanien ligger efter oss på listan. Båda länderna har haft en mycket besvärlig ekonomisk situation jämfört med Sverige, så vi ligger verkligen risigt till med tanke på vår högkonjunktur.

Men vad kan vi göra åt det här? Rapportförfattarna menar att konkurrenskraftiga personaloptioner är ett sätt att locka till sig kompetens och utveckla företag. De generella ramvillkoren måste också förbättras. För alla företagare – oavsett kön, ålder och bransch.

Vill du ta del av rapporten finns den att ladda ner här och här finns webbsändningen från seminariet.

/Helene

Så hamnade Gotland och Jämtland i innovationstoppen

Martin Andersson, Håkan Ylinenpää och Hans Lööf.

I tisdags lanserade vi rapporten ”Det innovativa Sverige 2. Innovation och attraktion i stad och på landsbygd”. Vi smög igång lanseringsdagen med ett frukostseminarium för inbjudna policyaktörer, och på eftermiddagen arrangerade vi ett större, publikt evenemang.

Rapporten är skriven av 13 forskare från tre VINNOVA-finansierade forskningscentrum, och utgiven av ESBRI och VINNOVA gemensamt. Under tisdagens lanseringsbegivenheter medverkade en författare från varje forskningscentrum, nämligen professorerna Martin Andersson, CIRCLE, Hans Lööf, CESIS, och Håkan Ylinenpää, CiiR.

Hans Lööf fick förtroendet att inleda och runda av båda evenemangen. Han lyfte fram hur viktigt och spännande ämnet är, men också hur svårt det var att sätta sig in i. ”Hur skriver man om attraktivitet? Det kan tyckas trivialt, men blir svårt när man ska gå in på djupet”, sa han och berättade att de tog utgångspunkt i staden Nogales som delas i två halvor av ett stängsel. Den norra halvan, som ligger i USA, har en medelinkomst på runt 30 000 dollar om året. I södra Nogales, som ligger i Mexiko, är medelinkomsten en tredjedel. En av de stora skillnaderna här är givetvis just vilka länder stadshalvorna tillhör. Men liknande exempel finns inom samma länder, och även regioner. Vad är det då som gör en region attraktiv – för människor och företag?

I Sverige är skillnaderna inte lika påtagliga som i många andra områden, men de finns likväl. En tydlig skiljelinje går till exempel mellan storstad och landsbygd. I storstäderna samlas kunskapen, och därmed dras företagen dit. De många attraktiva jobben drar till sig högutbildade människor, som i sin tur lockar dit ännu fler företag, i en ständigt uppåtgående spiral av dubbelriktat samband. Andra fördelar med storstaden är att det finns mer kapital, och en större mångfald av olika näringsgrenar.

Kan vi bara glömma landsbygden då, eller? Nja, riktigt så enkelt är det såklart inte. Sveriges tre storstadsregioner, och särskilt Stockholm, må vara våra nationella innovationsmotorer, men innovation kan uppstå även på landsbygden. Kunskap filtreras nedåt i den urbana hierarkin och fångas successivt upp och vidareutvecklas av mindre regioner.

Många av faktorerna som påverkar rörlighet av kunskap och människor, och i förlängningen attraktion, är svåra för policy att styra, poängterade Martin Andersson. I slutändan handlar det om 1 000-tals individbeslut, varav många inte går att policyplanera. Vart en nyutexaminerad student bestämmer sig för att flytta, exempelvis. Eller om någon väljer att knoppa av ett företag och starta ett nytt, och i så fall på vilken ort. Avknoppningsföretagandet är för övrigt ungefär lika starkt över hela landet, den stora skillnaden ligger i vilken typ av företag som startas. När det gäller kunskapsintensiva tjänster till exempel, är det storstaden som ligger längst fram.

Själva metoden hur man mäter innovation spelar också in. Det vanligaste är att fokusera på innovationer som är helt nya för världen och att mäta med hjälp av patent. Håkan Ylinenpää slog ett slag för att vi även måste uppmärksamma innovationer som kanske inte är helt nya för världen, men ändå nya för en viss region eller för ett företag. Men då behövs nya mätmetoder, något som utvecklas och lyfts fram i rapporten. Och som ger resultat som möjligen kan höja något ögonbryn. Nämligen att Jämtland och Gotland placerar sig i innovationstoppen, tillsammans med Stockholm.

I eftermiddagens seminarium medverkade även Göran Marklund, direktör och ställföreträdande vd på VINNOVA, Jennie Nilsson (S), ordförande i näringsutskottet, och Hans Rothenberg (M), ledamot i näringsutskottet.

Här har vi samlat allt om rapporten och lanseringen. Du kan ladda ner rapporten i sin helhet, och titta på webb-tv från eftermiddagens presentation.

/Jonas

Det innovativa Sverige 2

När nödvändighet blir till möjlighet

Att det finns utmaningar inom arbetsmarknadsområdet i Sverige kan nog de flesta skriva under på. En sådan utmaning är att utrikesfödda har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden. En ny rapport från Fores visar hur företagande kan bli en väg in för fler.

Rapporten ”Att skapa egna möjligheter – hur bättrevillkor för företagare kan lyfta integrationen” är författad av Nima Sanandaji och presenterades på ett lunchseminarium i går. Nima poängterade att ett ökat företagande bland utrikesfödda inte bara kan minska arbetslösheten, det kan även innebära en ekonomisk och social klassresa – både för företagarna själva och för andra. Utrikesföddas företag växer nämligen snabbare än andra företag och verkar ofta i personalintensiva branscher. Det innebär att de skapar många jobb. I första hand för andra utrikesfödda, men i ett senare skede även för infödda. För det är inte ovanligt att det som från början var ett sätt för en individ att ta sig ur arbetslöshet växer till något större. Det nödvändighetsbaserade företagandet blir möjlighetsbaserat.

Så, hur får vi då fler utrikesfödda att satsa på företagande? Nima Sanandaji tror inte på riktade insatser, utan menade att det mest effektiva är generellt bra förutsättningar för företagande i samhället. Dels menade han att de riktade satsningarna inte fungerar, dels att de är diskriminerande mot infödda företagare. Han lyfte också fram att det finns en risk att samhället pushar in individer i företagande som kanske inte borde vara där.

Inbjudna att kommentera rapporten var Mats Hammarstedt, professor i nationalekonomi på Linnéuniversitetet, Maroun Aoun, vd för stiftelsen Internationella företagare i Sverige, IFS, och Elisabeth Svantesson (M), integrationspolitisk talesperson.

I stort var de överens med Nima om att bättre generella regler för företagande är positivt för alla, även utrikesfödda. Men de tyckte även att det behövs en del mer riktade insatser. Som Maroun Aoun uttryckte det: ”Generella åtgärder i all ära, men jag tror inte att Alvedon botar alla sjukdomar. Det finns en vilja bland många utrikesfödda att starta företag. Vi måste ge dem samma plattform att starta ifrån som infödda, och hjälpa dem att gå vidare med sin tanke att starta eget.”

Elisabeth Svantesson höll med och lyfte bland annat fram SFI-utbildning med inriktning mot företagande, och företagsinformation på olika språk som två bra stödåtgärder.

Seminariet går att se i sin helhet på SVT Forum

Läs mer om företagande bland utrikesfödda på ESBRIs temasida.

/Jonas

Det innovativa Sverige

Frukost med smygläsning

Professor Hans Lööf, KTH.

Under hösten har jag och Jonas, tillsammans med vår grafiska formgivare Johan Brunzell, jobbat intensivt med rapporten ”Det innovativa Sverige”. Det kändes härligt att äntligen få se resultatet när kartongerna kom från tryckeriet i förra veckan.

12 december smyglanserade ESBRI och VINNOVA den sprillans nya rapporten i samband med ett mindre frukostseminarium. Författare är nio forskare från de tre svenska forskningscentrumen CESIS, CiiR och CIRCLE.

En av dem är Hans Lööf, professor på KTH. Han presenterade tankarna bakom rapporten och de huvudsakliga resultaten.

- Vad finns det för bilder av det innovativa Sverige? Å ena sidan har vi bilden av att vi dras med en timglaseffekt, problem med entreprenörskapet, höga skatter, och ett akademiskt system som är inneslutet i sig självt. Å andra sidan har vi en bild som säger att det går bra för Sverige: vi patenterar mycket och har en stark tillväxt.

I rapporten diskuterar forskarna vad som ligger bakom de olika påståendena, bland annat genom att analysera Sveriges placering på en rad olika rankningar av innovation och entreprenörskap. Hans konstaterade att Sverige sedan 1993 är en av OECDs starkaste och mest innovativa ekonomier.

- Nu har vi precis som många andra länder gått in i en kunskapsintensiv ekonomi och det är mer riskfyllt. Kan vi verkligen ligga kvar i topp kunskapsmässigt, i konkurrens med exempelvis Sydkorea, Kina och USA? De senaste dagarna har vi sett PISA-rapporten om att skolresultaten går ner i Sverige. Men vi behöver vara i toppklass när det gäller såväl utbildning, som finansmarknad och innovation. Utmaningarna är större än de varit tidigare.

Joakim Wincent, professor vid Luleå tekniska universitet, är en annan medförfattare till rapporten. Han har bland annat bidragit med ett kapitel om sambandet mellan nyföretagande och innovation. Det antas ofta vara odelat positivt, men Joakim och hans kollegor visar att det beror på landets utvecklingsnivå.

- Tittar vi specifikt på Sverige och andra kunskapsekonomier ser vi att nyföretagande behövs för innovation. Det finns ett sådant samband, och de nya företagen har en viktig funktion vid sidan av de större företagen. Vi har också undersökt vilken typ av affärsmöjligheter som svenska nya företag ägnar sig åt. Vi ser att de mer innovativa får större genomslag, men att en ganska stor andel sysselsätter sig i företag utan nyhetsinslag, sa Joakim.

Nästa år, 22 januari, kommer vi att arrangera ett större seminarium kring de diskussioner som lyfts i rapporten. Hoppas att du vill delta då! Mer information kommer på ESBRIs webbplats inom kort. Till dess går det att ladda ner rapporten, eller beställa ett tryckt exemplar från VINNOVA.

/Åse