120 användningsområden för skosnören

Nu är tävlingsveckan i DECA Idea Challenge över för i år. I tävlingen gäller det att hitta ett nytt användningsområde för ett vardagsobjekt, och sedan presentera idéprocessen, teamet och uppfinningen i en 3-minuters Youtube-video. Massor av gymnasieelever runt om i landet har klurat på kreativa användningsområden för årets objekt som var skosnören.

Därmed börjar den roligaste delen av arbetet med DECA för min del, nämligen juryarbetet. I år har vi fått in hela 120 tävlingsbidrag från 16 skolor i 9 län! Det betyder att deltagandet har mer än dubblerats jämfört med förra året. Det är ett fantastiskt resultat tycker vi, och det ska bli så spännande att ta del av elevernas idéer.

Det blir säkerligen tufft att utse de tre finalisterna som kommer att få finfina priser. I januari avslöjar vi vilka de svenska vinnarna är. Det bästa svenska bidraget går också vidare till den globala finalen där de kan vinna upp till 750 dollar.

DECA Idea Challenge genomförs av ESBRI i samarbete med Skolverket. Den är en del av Global Entrepreneurship Week.

/Helene

Hitta eldsjälen som vill utveckla företaget tillsammans med dig – gratis!

Saras Sarasvathy inspirerade gymnasielärare 18 november 2019. Foto: Viktor Aronsson.

November är en hektisk men rolig månad. ESBRI är svensk värd för Global Entrepreneurship Week (GEW) och inom ramen för GEW arrangerade vi i går en välbesökt workshop för gymnasielärare.

Huvudtalare var professor Saras Sarasvathy som är en ikon inom entreprenörskapsforskning och -utbildning. Hon har utvecklat metoden effectuation och är dessutom ett riktigt energiknippe, hon genomförde otroligt inspirerande övningar med lärarna.

Enkelt uttryckt handlar effectuation om att man utgår från de resurser som finns till hands, och agerar utifrån dem. Sarasvathy tog matlagning som ett exempel för att åskådliggöra vad effectuation innebär. Antingen letar man upp ett smaskigt recept och köper sedan ingredienserna till måltiden. Effectuation handlar i stället om att kolla vad man har i kylskåpet och laga måltiden av de befintliga ingredienserna. Det sistnämnda kan jag verkligen känna igen mig i, eftersom vi bor på landet och det är långt till mataffären…

Många stirrar sig blinda på de mest framgångsrika företagen, konstaterade Sarasvathy. De tror att entreprenörskap startar med en briljant idé som kläcks och lanseras på en stor marknad. Det är lätt att glömma att alla företag har startat i liten skala – och att de flesta har haft motvind.

– Då gäller det att vara duktig på att göra juice av citronerna, och kunna göra affärer även i dåliga tider, sa Saras Sarasvathy.

Ett vanligt (kalkylerat) sätt att fatta beslut kallas för causation, då gör man långsiktiga planer och håller sig till dem. Det är motsatsen till effectuation där man utgår från vad man kan göra med sina förutsättningar, sitt nätverk och sina intressen. Och Sarasvathy menar förstås att effectuation har många fördelar.

– Effectuation hjälper studenter att komma över de fyra främsta skälen till att de inte startar en verksamhet, även om de skulle vilja: 1) Jag har ingen idé. 2) Jag har inga pengar. 3) Jag är rädd för att misslyckas. 4) Jag vet inte hur jag ska gå tillväga.

Hon pratade också om ”affordable loss”. Ställ dig själv frågan: Vad har jag råd att förlora om jag startar företag? Kan jag spara ihop en buffert för att klara den första tuffa tiden? Har jag råd att anställa personal? Om inte – kan jag övertyga någon om att arbeta gratis för mig? Saras Sarasvathy menade att det absolut inte är någon omöjlighet.

Hon lär sina studenter att våga fråga. Stämmer företagets värderingar överens med den du frågar, är det större chans att de säger ja. Kanske hittar du en eldsjäl som vill utveckla företaget tillsammans med dig? Och även om så inte är fallet finns chansen att du får värdefulla råd och/eller kontakter.

Workshopen erbjöd också en stor portion erfarenhetsutbyten mellan de deltagande lärarna avseende hur de arbetar med entreprenörskap i klassrummet. Tulio Capriles från Kunskapsgymnasiet i Malmö  gav ett exempel. Hans elever har läst en av ESBRIs artiklar om Saras Sarasvathys forskning och sedan diskuterat i klassen hur de kan använda effectuation i sitt eget sätt att tänka och handla. Capriles menade att artiklarna i ESBRIs Kunskapsbank är lätta att ta till sig för eleverna och att han har stor nytta av det redaktionella material som finns där.

Jättekul att höra att våra texter kommer till konkret nytta i svenska gymnasieskolor! Botanisera gärna i Kunskapsbanken du också.

/Helene

Vad kan du skapa av skosnören?

Foto: Tirza van Dijk/Unsplash.

Alldeles nyss avslöjade teamet bakom DECA Idea Challenge vad årets hemliga tävlingsobjekt är, nämligen SKOSNÖREN! Därmed har startskottet gått för denna globala idétävling där ungdomar gnuggar geniknölarna. Det gäller att hitta ett nytt användningsområde för ett vardagsobjekt, och sedan presentera idéprocessen, teamet och uppfinningen i en 3-minuters Youtube-video.

DECA Idea Challenge är en av årets höjdpunkter tycker jag, den lyser verkligen upp den gråa och mörka novembermånaden. Det är också jättekul att se att intresset för tävlingen har vuxit så mycket i Sverige under den korta tid som ESBRI har varit ansvarigt för den.

Tävlingsperioden är 15–24 november så nästa vecka kommer det att sjuda av kreativitet i många klassrum runtom i världen. Tanken är att eleverna ska träna kommunikation, kritiskt tänkande, kreativitet och samarbete. Genom detta utvecklas deras innovativa och entreprenöriella förmågor.

DECA Idea Challenge genomförs av ESBRI i samarbete med Skolverket. Den är en del av Global Entrepreneurship Week (GEW).

Trevlig helg – och lycka till med klurandet, alla tävlande!
/Helene

PS: Kolla gärna in förra årets vinnare för inspiration.

Nu drar vi västerut

Foto: Mathias Jensen/Unsplash

ESBRI har arrangerat föreläsningsserien Estrad i Stockholm i många år, och vi har skojat om att det vore roligt att skaffa en buss och åka på Estradturné i Sverige. Nu har det inte blivit så, men vi tar i alla fall ett första steg och arrangerar Estrad i Göteborg nu på måndag.

Tillsammans med Institutet för innovation och entreprenörskap, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet, genomför vi föreläsningen "Extreme entrepreneurship – what can we learn from knowledge-intensive innovative firms?” 11 november. Då får vi lära oss mer om hur kunskapsintensiva företag utvecklar och kombinerar olika typer av kunskap, och vilken betydelse de har för att förnya ekonomin och skapa nya arbetstillfällen. Läs gärna mer om föreläsningen och anmäl dig om du vill delta, antalet platser är starkt begränsat.

Talare är Astrid Heidemann Lassen, Elmar Konrad och Maureen McKelvey.

Jag ser verkligen fram emot detta, det ska bli både spännande och jätteroligt att ta del av forskningen och besöka bästkusten!

Befinner du dig inte i Göteborg på måndag eftermiddag? Inga problem! Vi livesänder alltid våra Estradföreläsningar. Du hittar sändningen på vår webbplats strax före föreläsningens start.

Föreläsningen är en del av GEW, Global Entrepreneurship Week.

/Helene

Dags för entreprenörskapsfest!

Foto: Marius Ciocirlan/Unsplash. 

I morgon (1 november) startar årets Global Entrepreneurship Week (GEW).  ESBRI är svensk värd för evenemanget och sätter fokus på entreprenörskap och innovation tillsammans med miljoner människor i 170 länder. Över hela världen genomförs entreprenörskapsaktiviteter denna vecka i en manifestation för företagsamhet och innovationskraft. GEWs huvudvecka är 18–24 november men kampanjen pågår under hela månaden.

Det finns redan 180 aktiviteter i det svenska kalendariet så ta gärna en titt och se om det är något event som du vill delta i. Har du kanske också tips på evenemang som du tycker borde finnas med i GEW-kalendariet? Hör av dig till oss!

ESBRI arrangerar flera aktiviteter under GEW. Bor du i Göteborgstrakten så hoppas jag att vi ses när vi för första gången tar Estrad till västkusten. Föreläsningen arrangeras i samarbete med Institutet för innovation och entreprenörskap vid Göteborgs universitet. Temat är ”Extreme entrepreneurship – what can we learn from KIE?”

Om du är gymnasielärare har du möjlighet att delta i en eftermiddagsworkshop med inspiration, kreativa övningar och erfarenhetsutbyte 18 november. Detta är ett exklusivt tillfälle för gymnasielärare som arbetar med entreprenörskap och innovation att träffa professor Saras Sarasvathy, Darden School of Business, University of Virginia, USA. Under workshopen får du också möjlighet att diskutera med andra lärare samt ansvariga för entreprenörskapsfrågor på Skolverket. Mejla mig snabbt om du vill knipa en av de sista platserna.

Tillsammans med Skolverket arrangerar vi idétävlingen DECA Idea Challenge. Det är en rolig och spännande möjlighet för gymnasieelever att utveckla och visa sin kreativitet, och samtidigt lära sig mer om den entreprenöriella processen. Tävlingen utmanar gymnasieelever att hitta ett nytt, innovativt användningsområde för ett vanligt vardagsobjekt. Några exempel på sådana objekt från tidigare tävlingar är kartonger, gummiband och PET-flaskor. Förra året var objektet gem och vi fick in  många uppfinningsrika bidrag, se de svenska vinnarna här.

Känner du någon lärare eller elev på gymnasiet? Tipsa gärna om workshopen och DECA Idea Challenge. Happy GEW (och halloween)!

/Helene

Samarbete modellen för systemisk innovation

Systemisk innovation är komplext och tar lång tid att genomföra, trots att det brinner i knutarna när det gäller att förbättra miljön.

Vad är då systemiska innovationer, vilka hinder möter de, och hur kan de hjälpa oss att tackla stora samhällsutmaningar? För att få svar på de frågorna bjöd vi in forskarna Fredric Bauer och Stefan Tongur till vår Estradföreläsning 13 november. Fredric har forskat på möjligheter med bioraffinaderier och Stefan har studerat elvägar. Båda innebär enorma satsningar som kräver mycket kapital – men de är oerhört viktiga.

Fredric Bauer inledde med att förklara vad bioraffinaderier är – fabriker som omvandlar förnybar biomassa till drivmedel och olika kemikalier. Därmed kan man frångå de traditionella raffinaderierna, som har råolja som råvara. Bioraffinaderier är alltså ett helhetskoncept för omvandling av bioråvara till ett spektrum av värdefulla produkter.

Systemisk innovation följer inte en klassisk kronologi – forskning och utbildning, utveckling, demonstration och spridning – utan rör sig mellan ett antal olika processer samtidigt. Man måste ta hänsyn till lagar, aktörer, institutioner och nätverk. Det säger sig självt att det är komplicerat och kräver olika former av samarbeten. Det pågår för närvarande många initiativ, men få är i större skala. Fredric Bauer menade att omställningar historiskt sett är en långsam process eftersom de är väldigt omfattande och griper in i våra liv på många olika sätt.

Stefan Tongur fortsatte med att ge en överblick över hur framtidens transporter kan se ut. Ungefär 90 procent av alla godstransporter i Sverige sker i dag med lastbil, och mängden gods antas öka. Lastbilar kommer även fortsättningsvis att stå för en stor del av transporterna vilket är mycket negativt för miljön. Trots att det har skett en energieffektivisering beträffande drivmedel är klimatpåverkan stor. Övrig biltrafik har delvis övergått till el som energikälla, men lastbilar kan inte drivas med batterier – de skulle behöva vara enormt tunga för att orka driva så stora fordon.

Ett alternativ är elvägar – elektrifiering av vägar som gör det möjligt att driva fordon på väg med el. Det finns olika tekniker för detta. Ett alternativ är att transporten sker i en avskild miljö vilket är relativt enkelt och hanterbart. Däremot ställs helt andra krav på systemet om de ska finnas på allmänna vägar med många användare. Man måste exempelvis tänka på betalning och säkerhet.

Stefan Tongur menar att det redan från början gäller att tänka på affärsmodellen. Finns det kunder som är villiga att betala för den här typen av transporter? Är det ekonomiskt attraktivt för användare? Finns en möjlig besparing med den nya tekniken? Han menar att om affärstänket inte är med från början, kan avgörande faktorer för att det ska fungera i praktiken förbises.

Låt oss hoppas att olika samarbeten leder till lyckade projekt i större skala, och att vi inom en snar framtid kan se en förbättring av utsläppsnivåerna.

Min kollega Anna-Karin intervjuade båda forskarna i våras, läs hennes artikel. På vår webbplats kan du ta del av de bilder de visade, och se hela föreläsningen som webb-tv.

Föreläsningen ingick i årets Global Entrepreneurship Week (GEW).

/Helene

LIVE 15.00: Systemisk innovation – stora samhällsproblem kräver genomgripande lösningar

Vad är systemiska innovationer, vilka hinder möter de, och hur kan de hjälpa oss att tackla stora samhällsutmaningar? Frågorna besvaras på Estrad i dag. Föreläsare är Fredric Bauer, Lunds universitet, och Stefan Tongur, RISE Viktoria. För förkovran, läs Entréartikeln där de intervjuades. Föreläsningen ingår i Global Entrepreneurship Week (GEW). /Åse

Systemiska innovationer för ett fossilfritt samhälle

Foto: Alexander Popov/Unsplash

Jag trodde länge att innovatörer, entreprenörer, politiker och konsumenter tillsammans skulle kunna lösa klimatfrågan på ett konstruktivt sätt - och i rimlig tid. Tekniska lösningar finns ju redan. Frågans komplexitet har genom åren blivit allt mer uppenbar. Och omställningen till ett fossilfritt samhälle verkar gå ohyggligt långsamt. Varför, kan man undra? Vad väntar vi på egentligen?

På nästa Estradföreläsning den 13 november kommer teknologie doktor Stefan Tongur och filosofie doktor Fredric Bauer ge oss några svar – och ganska många förslag till lösningar – på vad som kan göras för att öka förändringstakten.

Till Entré nr 2, 2018 intervjuade jag Stefan och Fredric som båda har byggt sina avhandlingar på empiri från innovationer som skulle kunna ha betydande effekter på vårt samlade koldioxidavtryck. Min ingång var dock inte alls klimatet utan systemisk innovation – genomgripande teknikskiften som påverkar hela samhället; beteendemönster, attityder, affärsmodeller och regelverk. Det var temat för det aktuella numret.

Aktörer som på olika sätt är involverade i systemisk innovation är till exempel policyaktörer, myndigheter, stora industrier, entreprenörer, innovatörer, forskare och finansiärer. De ska samverka för att driva utvecklingen framåt. Alla parter ska ha en samsyn kring problemformulering och möjliga lösningar, och ofta krävs stora investeringar och specialistkompetens. Utmaningarna är minst sagt komplexa.

I sin avhandling skriver Stefan Tongur om möjligheter med affärsmodellering vid systemisk innovation. Hans fallstudie är gjord på elvägar – elektrifiering av vägar som gör det möjligt att driva fordon på väg med el.

Fredric Bauer har skrivit om bioraffinaderier som kan framställa olika kemikalier från cellulosa och därmed ersätta en rad oljebaserade produkter. Han konstaterar i sin avhandling att tekniken inte är den stora utmaningen. Snarare är det formerna för hur vi organiserar oss och samarbetar kring den här typen av innovationer som lämnar utrymme för förbättring.

I vad dessa förbättringar består, och om entreprenörers och småföretagares roll vid systemisk innovation kan du alltså höra mer på Estrad. Vill du ha en försmak kan du alltid läsa artikeln ”Lokalt, globalt och radikalt – när innovationer påverkar hela samhället”. Har du frågor som inte besvaras i artikeln? Kom till Estrad och ställ dem direkt till experterna.

Har du inte möjlighet att närvara? Självklart sänds föreläsningen live. Du hittar den på ESBRIs startsida och Youtubekanal.

Föreläsningen är en del av Global Entrepreneurship Week (GEW).

/Anna-Karin

Fira entreprenörskap med oss hela november!

Nu är det snart dags för årets Global Entrepreneurship Week (GEW) då vi sätter fokus på entreprenörskap och innovation tillsammans med miljoner människor i 170 länder. GEWs huvudvecka är 12–18 november men kampanjen pågår under hela november.

Det finns redan nästan 180 aktiviteter i det svenska kalendariet så ta gärna en titt och se om det är något event som du vill delta i. Har du tips på evenemang som du tycker borde finnas med i GEW-kalendariet? Hör av dig till oss!

Under årets GEW fokuserar vi extra mycket på kreativitet hos unga. Tillsammans med Skolverket arrangerar vi DECA Idea Challenge. Där utmanas gymnasieelever att hitta ett nytt, innovativt användningsområde för ett vanligt vardagsobjekt. Några exempel på sådana objekt från tidigare tävlingar är kartonger, gummiband och PET-flaskor.

DECA Idea Challenge är en rolig och spännande möjlighet för gymnasieelever att utveckla och visa sin kreativitet, och samtidigt lära sig mer om den entreprenöriella processen. Uppfinningsrikedomen har varit stor vid tidigare års tävlingar och vi är säkra på att det blir så även i år.

Känner du någon lärare eller elev på gymnasiet? Tipsa gärna om DECA Idea Challenge!

Och så hoppas jag att vi ses på Estradföreläsningen 13 november. Temat är systemisk innovation, det vill säga genomgripande teknikskiften som påverkar hela samhället.

Trevlig helg!
/Helene

Vilken entreprenörskapsfest det har varit!

Mässan Eget företag var ett av årets GEW-evenemang.

I år genomfördes Global Entrepreneurship Week (GEW) 19–23 november, men firandet pågick under hela november månad. 170 länder medverkade i världens största entreprenörskapsmanifestation. Tio miljoner människor runt om i världen inspirerades till entreprenörskap, genom uppemot 35 000 olika GEW-aktiviteter.

Just nu jobbar vi på ESBRI med att sammanställa statistik för Sverige. Under november arrangerades nästan 300 GEW-evenemang av 136 partners på 45 orter i Sverige. Vi saknar fortfarande siffror från några partners, men vi vet att uppåt 20 000 personer har varit involverade i årets svenska GEW!

Mer information och en lista över alla GEW-aktiviteter finns på www.gew.se. Glöm inte att gilla oss på Facebook. På Twitter heter vi @GEW_Sweden och använder hashtaggen #gewswe. Kolla också gärna in foton från några av eventen på Flickr.

Jag och kollegorna på ESBRI tackar alla partners och deltagare som har bidragit till det fantastiska GEW Sverige 2017. Vi hoppas på ett fortsatt gott samarbete nästa år och ett ännu bättre och större GEW 2018.

Trevlig advent och god jul!

/Helene

Se nya regler som kundens dolda röst

Igår föreläste forskaren Åke Freij på Estrad. Han har studerat hur företag i finansbranschen skapar värde från regelförändringar. Freij menar att företag reflexmässigt ser nya regler som en börda och som ett hinder, när de i stället borde se dem som möjligheter. Reaktionen är att ”det måste vara dåligt med nya regler”, men ibland leder regler faktiskt till innovationer som förändrar hela branscher. Ett par exempel på sådana är bankomater och helt nya betalsystem.

För att öka förståelsen för hur olika regelverk har växt fram inledde Freij med en historisk tillbakablick. De första bankerna startades under första halvan av 1700-talet och var då helt oreglerade. Detsamma gäller försäkringsbranschen, företagen fanns långt innan de första regleringarna kom i början av 1900-talet. Reglerna omfattade då främst produkter och interna processer. Numera har reglerna i större utsträckning ett kund- eller partnerfokus och handlar om externa processer.

Sättet som många företag implementerar nya regler är inte optimalt, poängterade Åke Freij. Företag är ofta reaktiva och väntar så länge som möjligt för att veta exakt hur reglerna utformas. Man vill gärna ha en checklista för att kunna agera. Det visar sig dock att de företag som lyckas bäst med att ta tillvara fördelarna med nya regler är dynamiska och proaktiva. De har inte fokus enbart på produkten utan på gränssnittet, alltså hur olika komponenter hänger ihop. Framgångsrika företag beaktar både externa partners och extern teknik. De försöker förstå vilken påverkan nya regleringar har på produkter, tjänsteprocesser, kundrelationer och teknologi. Utifrån dessa faktorer skapas förslag till åtgärder inom företaget.

Freij gav några råd om hur företag kan tänka runt arbete med nya regler. Dels är det viktigt att ge projektet lite frihet internt, och inte bara göra exakt det som står i regelboken. Man ska också tänka på att koppla de lösningar som utvecklas tillbaka till kärnaffären, och det är viktigt att leta utanför företaget efter leverantörer av lösningar och komponenter.

Han tog upp ett aktuellt exempel på en omfattande reglering som är på väg att genomföras. General Data Protection Regulation (GDPR) träder i kraft våren 2018 och är ett regelverk som rör hantering av personuppgifter. I Sverige ersätter den PUL. Tanken är att individen ska skyddas och att alla uppgifter företaget har sparat om en individ i datasystem och backuper ska kunna tas bort helt. När det finns misstanke om kriminell verksamhet gäller dock helt andra regler eftersom detta är viktigt att kunna rapportera till myndigheter på ett korrekt sätt.

På sikt kommer GDPR att höja ribban rejält för vad som krävs av företag som har den typen av kundregister. Det går inte att strunta i det här heller, man måste helt enkelt anpassa verksamheten.

Det är naturligtvis krångligt. Men innovation är totalt bortglömt i diskussionen om GDPR, menar Freij. Man behöver förstå att kunderna använder data på olika sätt och då behöver företagen också använda GDPR på olika sätt. Genom att skapa en åtgärdsplan och prioritera rätt är man väl förberedd och slipper huvudvärk.

Företag lägger ofta mer energi på att skapa lösningar för att undvika de nya regleringarna i stället för att uppfylla dem. Men Freij menar företag bör se de nya regelverken som kundens dolda röst. Om vi översätter nya regelkrav till vad de egentligen avser utifrån ett kundperspektiv kan det se ut så här:

• Identifiera aktör – Känn mig
• Spårbarhet – Hitta mig
• Återskapande – Rädda mig
• Incidenthantering – Skydda mig
• Transparens – Visa mig

Om man tänker så blir det helt plötsligt mer intressant att förändra verksamheten för att uppfylla de nya kraven. Man vill ju såklart behålla kunderna! Det är viktigt att tänka positivt eftersom förmågan att hantera förändringar kommer att behövas ännu mer i framtiden.

Åke avslutade med att poängtera att det inte finns något universalrecept kring hur man ska hantera regelförändringar, eftersom de alla har sina egna förutsättningar. Men man kan ändå anamma det här sättet att tänka, som en bra grund.

Kolla gärna in den intressanta och lärorika föreläsningen på Youtube.

Denna Estradföreläsning är en del av Global Entrepreneurship Week (GEW) som pågår hela november.

/Helene

Webb-tv: Nya regleringar: börda eller möjlighet för företag?

Designa din exit

Navin Thukkaram delade med sig av sina erfarenheter.

- En exit innebär att man säljer sitt företag för en massa pengar. Men det är också starten på något nytt, spännande och inspirerande. Man måste planera och designa sin exit noga.

Det sa Navin Thukkaram som var en av talarna på Sweden-U.S. Entrepreneurial Forum i måndags. Rötterna har han i Indien, men tack vare sin företagsamma och riskvilliga far har han också vuxit upp i Danmark, Tyskland och Kanada innan familjen landade i USA. I dag har han sin hemmabas i Silicon Valley.

Precis som många andra investerare har han en framgångsrik entreprenöriell karriär bakom sig, och han delade frikostigt med sig av både med- och motgångar.

- Jag är ett stort fan av automatisering. Det spelar ingen roll vilken bransch du befinner dig i – alla berörs av automatiseringen. Vem går till en reseagent idag? Ingen. Vi bokar våra resor online. På nätet kan du få din diagnos ställd av världens alla läkare. Och självkörande bilar kan ta oss från a till b snabbast.

- Mitt allra första techbolag, Qwiki, byggde också på automatisering. Det var en tjänst för att sätta ihop bilder och videoklipp till en film, sa Thukkaram och visade upp en qwiki på George Clooney.

Han berättade om haussen kring bolaget som beskrevs som ”Wiki meets Facebooks meets Google”. Qwiki var hett, fick utmärkelser, drog in stora pengar – men hade ingen färdig produkt som folk ville betala för. Till slut insåg Navin Thukkaram och hans partner att de kunde driva runt verksamheten i 6–12 månader till, sedan var pengarna slut. Vad göra?

- Startups lägger ner och försvinner hela tiden, det är inget konstigt med det. Men det var inget alternativ för oss. I stället satte vi ihop en plan som faktiskt var helt galen. Vi bestämde oss för att avskeda halva personalstyrkan och slakta de två produkter som vi hade plöjt ner massvis med tid och pengar i. Sedan skulle vi ta fram en Iphoneapp, se till att den blev en succé, och sälja snabbt. Helst till Yahoo.

Och så blev det faktiskt. Thukkaram konstaterade att steget från ultimate hero till total zero inte alls är långt i startupvärlden, men den här gången hade han tur. Och en skickligt utformad exitstrategi förstås.

Under förmiddagspasset på Sweden-U.S. Entrepreneurial Forum fick vi också en trendrapport från Anne Lidgard som leder Vinnovas Silicon Valley-kontor. Hon berättade bland annat att San Francisco har fått en starkare roll i Silicon Valley-regionen – och nej, den är inte koncentrerad till en enda dal (det är bara vad turisterna tror).

- Artificiell intelligens, AI, har varit på tapeten i 15 år. Kopplat till det pratar man nu om deep learning och neural networks. Nästan alla startups säger att de håller på med AI, men nu börjar investerarna bli smartare. De frågar: ”Vad har du för data?”. Det gäller att ha högkvalitativ data, och big data har blivit massive data. Data är det nya guldet, konstaterade Lidgard.

Dillon Banerjee är relativt nytillträdd som Minister Counselor på Amerikanska ambassaden i Stockholm. Han berättade kort om SelectUSA och kommer själv att leda den svenska delegationen till SelectUSA Investment Summit i juni 2018.

- Vi arbetar för att stärka affärsbanden mellan USA och Sverige. USA är ett bra val om du vill skala upp ditt företag, sa Banerjee.

Deborah Lygonis driver den virtuella världen Friendbase. Som en av deltagarna i acceleratorprogrammet TINC fick hon tillbringa en månad i Silicon Valley, utveckla sitt företag och känna på möjligheterna i USA.

- Vi deltog i workshops, träffade andra entreprenörer, lyssnade till föreläsningar och hade möten med fyra olika mentorer. Det var intressant med mentorerna, för de hade ofta helt olika uppfattning om ditt företag. En kunde säga att du skulle syssla med B2B, medan en annan tyckte att du definitivt höll på med B2C. Det var extremt frustrerande, men samtidigt en nyttig övning. Det fick oss att verkligen sätta oss ner och fundera över vår väg framåt.

- I Sverige är vi inte så bra på trial and error, men i Silicon Valley fick vi lära oss att snabbt ta fram en produkt, testa den på kunder, och sedan gå hem och jobba om den. Om du inte skäms det allra minsta för din första produkt har du överarbetat den! Den behöver inte vara perfekt, sa Lygonis.

Vill du ta del av fler erfarenheter och kunskaper från våra totalt 15 talare? Alla klipp från dagen är under uppladdning på vår webb-tv-sida.

Forumet är en del av Global Entrepreneurship Week (GEW) som pågår hela november.

/Åse

Hela ekosystemet på samma plats

David E. Lindwall och Magnus Aronsson hälsade deltagarna välkomna

I går arrangerade vi den fjortonde upplagan av Sweden-U.S. Entrepreneurial Forum. Det var som vanligt en tillställning fullpackad med inspiration, kunskap och spännande möten. Bland talarna fanns entreprenörer, finansiärer, policymakare och forskare – representanter från stora delar av det entreprenöriella ekosystemet med andra ord.

En av de bärande idéerna med forumet är att främja kontakter och lärande mellan Sverige och USA när det gäller entreprenörskap. David E. Lindwall, Chargé d'Affaires vid amerikanska ambassaden i Stockholm, poängterade att Sverige och USA har många likheter, många viktiga band och att vi redan gör mycket tillsammans.

- Men det tydligaste bandet är ändå inom handel och entreprenörskap. Vi investerar redan stort i varandras länder, och det finns ännu mer potential. Jag gratulerar alla er som är här i dag, som är eller vill bli entreprenörer. Ni stärker båda våra länder, sa han.

Marie Wall har varit verksam i olika delar av ekosystemet, tidigare bland annat som forskare och entreprenör, och nu som startupansvarig på näringsdepartementet.

- Jag tror starkt på startupföretagens förmåga att förändra samhället, det handlar om mycket mer än export och fler jobb. Sverige har en stark global industri och ett av de bästa ekosystemen för startups i världen. Det gäller att använda de två plattformarna och skapa något mycket större.

- För att lyckas behöver vi bland annat se till att det finns tillgång till kompetens och kapital. Finansieringssidan är en viktig pusselbit i ett fungerande ekosystem, och här brukar många lyfta fram att vi har en bit kvar i Sverige, sa Wall.

Dave Chase är serieentreprenör och investerare, framförallt inom vårdbranschen. Han lyfte fram vikten av att synas som entreprenör, och att det inte behöver betyda en påkostad marknadsföringsbudget.

- Jag hatade att skriva i skolan, nu ser många mig som skribent och författare. Att skriva och prata är ett viktigt sätt att nå ut med din story. Det spelar ingen roll inom vilken bransch du verkar, om du har startat ett företag har du en åsikt. Utnyttja det!

Sweden-U.S. Entrepreneurial Forum Forumet medarrangerades av Commercial Service vid amerikanska ambassaden. Huvudpartner var Vinnova och tidningen Entreprenör var vår mediepartner. Forumet fungerade också som kickoff för svenska Global Entrepreneurship Week (GEW), som pågår hela november.

Mer rapportering från Sweden-U.S. Entrepreneurial Forum kommer i våra kanaler framöver. Hela forumet filmades och kommer att kunna ses på vår webb-tv.

/Jonas

LIVE: Sweden-U.S. Entrepreneurial Forum

Både stora och små spelar roll

Jeaneth Johansson berättade om hur små och stora företag samverkar på olika sätt.

I går arrangerade vi ett seminarium tillsammans med Näringsdepartementet. Talare var Martin Andersson, professor vid Blekinge tekniska högskola, och Jeaneth Johansson, professor vid Högskolan i Halmstad. Ämnet var samverkan, speciellt mellan stora och små företag.

Jeaneth Johansson menade att samarbetet mellan stora och små företag har förändrats, bland annat på grund av digitalisering och ny teknik. Det kan vara svårt för de mindre företagen att komma in i samarbeten, de kan behöva en del hjälp.

Syftet med samverkan kan skilja sig. Det kan handla om samverkan inom forskning och utveckling, eller om att de har ett gemensamt erbjudande. Ofta är maktförhållandet lite skevt, med fördel för det stora företaget.

- De stora och små har olika syften, olika roller, bidrar med olika saker, har olika fokus, kompetenser, resurser och möjligheter. Det gäller för de små företagen att tänka till kring vad de får ut av det. Stora företag vet ofta det. Många av de små är mer inne på tekniken, men det de egentligen vill är att nå ut på marknaden, sa Johansson.

Hon menade att en viktig del är att se till att stödsystemen, som exempelvis finansiärer, når de små företagen. Det finns en brist i kommunikationen, och finansiärernas nätverk är begränsade. Det leder i slutändan till att finansiärerna inte når de små och innovativa företagen som de vill nå. Och företetagen går miste om välbehövliga pengar.

- Det gäller att möta företagarna på företagarnas villkor. Det behövs någon form av masskommunikation för att nå många, men samtidigt måste informationen anpassas efter företagares unika behov. Det behövs en nationell kraftsamling kring det här. Verksamt.se är en sådan inkörsport som kan utvecklas, konstaterade Johansson.

Martin Andersson inledde med att ta upp frågeställningen om det är stora eller små företag som är viktigast för innovation och ekonomisk utveckling.

- Det är en fråga som har präglat en stor del av diskussionen, både allmänt i samhället och inom forskningen. Bör man som land satsa på att subventionera stora företag, eller ska man i stället främja nyföretagande och entreprenörskap? Det har skrivits spaltmeter med forskning på området, sa han.

Forskningsmässigt finns argument som talar för båda sidorna. Små företag är mer snabbfotade och därför mer innovativa. Transaktionskostnaderna har minskat i och med den nya tekniken, vilket också borde leda till framväxten av fler små företag. Samtidigt säger skalfördelarna att det blir effektivare att vara stor. Och den nya tekniken underlättar även för storföretagens interna transaktioner. Oavgjort?

- Frågan om vi ska satsa på små eller stora företag har spelat ut sin roll. Båda behövs, de kompletterar varandra och samspelar på olika sätt. De mindre behövs för att skapa jobb och ta fram radikala innovationer. De stora har resurserna som behövs för att skala upp innovationerna.

Så kallat corporate venture capital, där storföretag bygger egna riskkapitalbolag, har en viktig roll i den amerikanska industrin och växer starkt i Sverige. Att satsa pengar i små, tekniktunga företag blir ett sätt att säkra upp att de har tillgång till den senaste kunskapen.

Andersson menade att stora företag är plantskolor för nästa generations entreprenörer. De stora fungerar också som inkubatorer för kunskapsintensiv arbetskraft, som är avgörande för nyföretagandet.

Han återkom till att det inte behöver innebära ett marknadsmisslyckande när stora företag köper upp små. Det är ett sätt för de stora att få tillgång till den senaste tekniken, och ett sätt för de små att kommersialisera sin innovation. Många små företag har som uttalad strategi att bli uppköpta, påpekade han.

- Det framställs ofta som att en försäljning är något negativt. Men när är det ett misslyckande att Mojang såldes till Microsoft? Och när är det en marknadslösning som är helt naturlig?

Efter forskarnas presentationer följde en diskussion med företrädare från bland annat riksdagen, flera departement, supportsystemet och näringslivet. Seminariet arrangerades i samband med att vi höll jurymöte för uppsatstävlingen Nytt&Nyttigt, som vi arrangerar tillsammans med Vinnova. Men mer om det längre fram…

/Jonas

EDIT: Seminariet var även en del av GEW, världens största entreprenörskapsfest med över 170 medverkande länder. Den "riktiga" GEW-veckan drar igång på måndag, med bland annat Sweden-U.S. Entrepreneurial Forum på programmet.

Massor av inspiration, lärande och nätverkande

Nu är det bråda tider på kontoret inför Sweden-U.S. Entrepreneurial Forum på måndag. Det är fjortonde gången vi arrangerar detta uppskattade evenemang som i år är en del av Global Entrepreneurship Week (GEW). Vi hoppas på att även denna gång kunna bjuda på möten med smarta och inspirerande människor – och att deltagarna ska gå hem nöjda och fulla av idéer.

En mängd talare kommer att presentera bland annat följande teman:

- Hur ser ekosystemet för nystartade och växande företag ut?
- Hur kan startups och större företag dra nytta av varandra?
- Vilka program och plattformar finns för företag som vill etablera sig på den amerikanska marknaden?
- Och hur bygger man en enhörningsfabrik?

Visst låter det spännande? Hoppas att vi ses!

/Helene

PS: Är du nyfiken på tidigare Forum? Här hittar du blogginlägg och webb-tv från de tidigare konferenserna.

300 GEWenemang om entreprenörskap

Finalen i Sveriges Ungdomsentreprenör var en del av GEW förra året.

Att vi har trätt in i november har väl knappast undgått någon. Det är mörkare, kallare, kalare… men som tur är finns ju Global Entrepreneurship Week (GEW) att värma sig med. GEW genomförs 13–19 november, det är en global manifestation för entreprenörskap som fler och fler länder ansluter sig till för varje år. I år firar GEW 10-årsjubileum, och hela 170 länder är med på tåget.

ESBRI är svensk värd för GEW. Det betyder att vi samordnar aktiviteter och håller i det omfattande kalendariet. Det är så mycket roligt på gång, över hela landet, under GEW-månaden november! Vi är i skrivande stund uppe i 284 evenemang: konferenser, rundabordssamtal, seminarier och andra aktiviteter. Och fler lär tillkomma.

Till årets svenska GEW-partners hör bland andra Chalmers School of Entrepreneurship, Entrepreneurs Academy, EY, Grant Thornton, IVA, Lunds universitet, Mötesplats Social Innovation,  Region Östergötland, SSES och Start-Up Stockholm. För att bara nämna några...

Ta gärna en titt i kalendariet och boka in dig på några intressanta och inspirerande möten.

Arrangerar din organisation aktiviteter med entreprenörskoppling i november? Det är inte för sent – och dessutom kostnadsfritt – att registrera dem som GEWenemang i kalendariet.

/Åse

Pepp på fest med GEW!

Nu värmer vi upp småkyliga höstdagar med förberedelser inför årets Global Entrepreneurship Week (GEW) – världens största entreprenörskapsfest. Den ”riktiga” GEW-veckan äger rum 13–19 november, men vi firar hela november.

ESBRI samordnar de svenska GEW-aktiviteterna och under november sätter vi alltså extra fokus på events som har med entreprenörskap och innovation att göra. Med hjälp av våra GEW-partners – organisationer som arrangerar aktiviteter under GEW-paraplyet – lyfter vi fram entreprenörskap och innovation i Sverige, samt ökar Sveriges synlighet globalt.

Just nu är det fullt upp med att informera om GEW till både potentiella partners och deltagare. Vi vill nå ut till organisationer som stödjer entreprenörskap på olika sätt och som vill arrangera en eller flera aktiviteter under den globala manifestationen i november. På så sätt får organisationerna synlighet och når ut till nya målgrupper. Det kostar inget och är lätt att bli en del av GEW!

Känner du till några lämpliga aktiviteter som äger rum i Sverige i november? Tipsa oss gärna på gew@esbri.se. Du är också jättevälkommen att delta i ett eller flera av våra partners events, som snart finns i vår kalender: www.gew.se/aktiviteter.asp

Vill du veta mer om vad det innebär att delta som partner i GEW? Läs mer här.

Vi ser fram emot att fira GEW tillsammans med er! Och välkommen med tips, synpunkter och frågor!

/Helene

Swedish Startup Hall of Fame gets its fourth entrepreneurial superstar

Last week, SUP46 (Start-Up People of Sweden) hosted the Swedish Startup Gala. It was a pleasure to be there, especially as the event was a part of this year’s Global Entrepreneurship Week, the global initiative that ESBRI coordinates in Sweden.

Starting from 2013, when the first gala took place, four people have been inducted into the SUP46’s Swedish Startup Hall of Fame. With the likes of Daniel Ek, Niklas Zennström and Jane Walerud, it might have seemed challenging to choose yet another entrepreneurial heavyweight that matches those. But, apparently not in Stockholm, the Europe’s entrepreneurial hotspot.

Jessica Stark, the CEO and founder of SUP46, and Jane Walerud, last year’s inductee, handed over the trophy to Sebastian Knutsson, co-founder of King. The motivation was as follows: “Sebastian Knutsson has been a serial entrepreneur in the online and mobile industries for more than 20 years. He co-founded King.com and has designed 100+ games including the world hit: Candy Crush Saga. As a true unicorn, King has further manifested Sweden as the global startup country. Last year Sebastian founded Sweet Capital where he invests in startups and continues to develop Sweden’s startup ecosystem. He is a true role model and a real startup hero! Therefore, it is an honor to commemorate this by inducting Sebastian into the Swedish Startup Hall of Fame.”

During the evening two other awards were handed out. ”Startup Team of the Year” award went to Soundtrap, first cloud-based audio recording platform, while the company Dooer, a startup that designed an innovative accounting software, was named ”Startup Launch of the Year”.

I am looking forward to next year’s gala and hope for more such events that celebrate entrepreneurs, especially in November when the Global Entrepreneurship Week takes place around the world.

/Jelena