Innovation – inte bara för startups

Guido Bünstorf och Maureen McKelvey ledde ett policyseminarium på ESBRI 17 september 2018.

Häromdagen arrangerade vi ett spännande policyseminarium med ett tjugotal deltagare från departement och olika organisationer. Det finns en allmän bild av att det främst är startups som rasslar fram innovationer. Men Maureen McKelvey och Guido Bünstorf från Handelshögskolan vid Göteborgs universitet har forskat på betydelsen av etablerade företag och universitet när det gäller innovationer.

Under seminariet visade de att innovation är viktigt för etablerade företag – och de etablerade företagen har stor betydelse för innovation. För att åskådliggöra detta lyfte de fram fakta om den industriella revolutionen. Där framgår det tydligt hur viktiga etablerade företag är för innovation, likaså är även utbyte mellan näringsliv och akademisk forskning av stor vikt.

Man kan se att etablerade företag är viktiga innovatörer i den bransch där de är verksamma. Men de har också stor inverkan på diversifiering och antalet innovationer i närliggande branscher. Ett exempel är framväxten av bil- och däckindustrin i USA vid slutet av 1800-talet. Där skedde merparten av alla produktinnovationer i stora företag. Ett mer modernt exempel är Apples Iphone som kom 2007. Apple var definitivt ingen startup, företaget hade över 30 år på nacken och nästan 18 000 anställda.

Just genom att företag är etablerade och har uppnått en viss storlek, finns det resurser till både den ordinarie verksamheten och till utveckling av nya produkter. Det är extra tydligt när det gäller nya branscher där osäkerheten är stor. Nystartade småföretag har helt enkelt inte råd att satsa på produkter som riskerar att bli floppar.

De etablerade företagen möjliggör i stor utsträckning spin-offs, men kan å andra sidan också förvärva innovativa startups. På det sättet bidrar de till rörlighet och expansion på marknaden. De tar också tillvara en stor del av de innovationer som kommer fram inom akademin. Det kan bland annat ske genom samarbetsprojekt eller att idéer/innovatörer blir uppköpta.

Företagen kan även vara med och utforma universitetsforskning. De kan i vissa fall erbjuda direkt stöd till forskningsprojekt, men de kan också bidra med idéer och värdefull kunskap eftersom de sett behov som behöver beforskas. Här lyfte Maureen och Guido fram laserindustrin i Tyskland som ett exempel. Där lobbade företag för en satsning på storskalig forskning och bidrog slutligen ekonomiskt till den enorma satsningen på ett laserlab i Göttingen. Det framgångsrika projektet skulle troligen inte ha kunnat genomföras utan företagsstöd.

Interaktion mellan etablerade företag, kunskapsintensiva entreprenörer och det befintliga ekosystemet är avgörande för innovation och utveckling. Universiteten ingår i ekosystemet och är därför viktiga för de etablerade företagen. Samtidigt drar de nytta av företagen på olika sätt. På så sätt blir alla vinnare, menade forskarna.

Vad bör man då tänka på från policyhåll för att underlätta innovation? Först och främst är det viktigt att se de etablerade företagen som en källa till innovation. Samarbetsprojekt mellan universitet och företag bör främjas. Vidare är det av stor vikt att uppmuntra diversifiering och se det som en grogrund för innovation och strukturell omvandling. Restriktioner avseende mobilitet ska undvikas – spin-off-företag måste uppmuntras, inte kvävas, konstaterade Guido och Maureen.

Vill du läsa mer om Sveriges entreprenöriella ekosystem? Maureen McKelvey är en av redaktörerna för en bok som handlar om just det. Ladda ner hela boken eller enstaka kapitel som du tycker är relevanta för dig.

/Helene

Bra feedback föder innovation

Neeraj Sonalkar och Anders Berglund föreläste 7 februari. Foto: Viktor Aronsson

Häromdagen handlade Estrad  om hur man bygger innovativa team, företag och regionala ekosystem. Anders Berglund och Neeraj Sonalkar har forskat om detta en längre tid och delade med sig av sina resultat om vilka de grundläggande byggstenarna är. De har tittat på både fysisk och organisatorisk miljö, interaktion samt sätt att tänka. De har också fokuserat på hur idéer och kunskap flödar.

Föreläsarna menade att en viktig faktor för att förbättra innovationsflödet är design thinking. Det kan liknas vid en process som underlättar förflyttningen från det nuvarande (kanske inte helt perfekt fungerande) sättet att arbeta till ett önskat, mer funktionellt sätt i framtiden.

Design thinking kan ske på olika nivåer. Det kan handla om individer, team, organisationer eller regioner. Men en sak är säker. Förflyttningen kommer inte att gå spikrakt från punkt A till punkt B. Man får räkna med att utvecklingen går i sicksack eftersom man på vägen kommer att både upptäcka ny kunskap och stöta på hinder. Det gäller att hantera dessa hinder och ändå komma vidare. Säkerställ bara att riktningen är rätt trots avvikelserna. Berglund och Sonalkar visade en modell för att åskådliggöra processen. De kallade den ”The hunter model”. Där gäller det att jaga idéer och sedan testa dem, gärna i team. Om idén inte håller får man revidera eller tillföra något för att den så småningom ska bli en riktigt framgångsrik idé. Föreläsarna poängterade att det är viktigt att låta individer organisera sitt eget arbete och inte låsa in människor i vissa banor.

De framhöll att det behövs interaktion mellan team-medlemmarna, det räcker inte med en person för att kläcka och utveckla riktigt bra idéer. Man behöver spåna, fråga och få synpunkter. När man i en utvecklingsfas möter ett hinder eller ett negativt svar på ett förslag kan man välja att ge ett nytt reviderat alternativ eller förkasta förslaget och hitta på något annat. Det är minst lika viktigt med responsen på ett förslag som själva idén. De team som är framgångsrika kommer vidare trots – eller kanske tack vare – negativ feedback. Talarna tog upp ett roligt exempel: En bil som på olika sätt kan ge hälsoråd, och kanske till och med utföra vissa tester via sensorer – en Health Car. Men det skulle ju inte vara så bra att utveckla den utan att testa den på användarna. Då skulle man riskera att stå där med en bil som varit svindyr att utforma men som målgruppen inte alls vill ha.

Anders Berglund. Foto: Viktor Aronsson

Man kan likna den innovativa miljön vid en plantage eller en regnskog. I en plantage finns gröda och ogräs. Där rensar man direkt bort ogräset. I en regnskog är det svårt att avgöra vad som är gröda eller ogräs. Därför kan det växa upp något som man i en plantage skulle ha rensat bort som ogräs, men som visar sig vara en fantastisk gröda. En superinnovation. Går det här att översätta till organisationer? Jo, både plantagen och regnskogen behövs men det krävs en del arbete för att balansera de två motsatserna på ett bra sätt och uppnå jämvikt. Tänk också på att en individ kan ses som lat, arrogant och förvirrad av vissa, medan andra ser hen som ett kreativt, världsfrånvänt geni. Det handlar om perspektiv.

Något som enligt föreläsarna är oerhört viktigt i innovationsprocessen är feedback. Det finns olika typer av feedback och den bästa är konstruktiv och sker redan på ett tidigt stadium i innovationsprocessen. Då finns tid att genomföra nödvändiga förändringar och man slipper stå med en produkt som inte uppfyller önskemålen hos kunderna, och som därför inte lyckas på marknaden. Den första tanken inför feedback är oftast ”Åh nej, vad har jag gjort för fel?”. I stället bör man tänka ”Wow, vad kan jag lära mig av det här”? Rätt sorts feedback är mycket värdefull, speciellt under tiden man utvecklar en idé.

Neeraj Sonalkar. Foto: Viktor Aronsson

Glädjande nog kan man lära sig överkomma hinder, menade Anders Berglund och Neeraj Sonalkar. Man kan träna sig i att hantera den kritik som uppkommer och göra något konstruktivt av den. Om två personer är oense och inte kan komma vidare blir det förödande för kreativiteten. För att se hur dynamiken och kreativiteten fungerar kan man använda något som föreläsarna kallade ”Team Interaction Diagnosis”. Via videoinspelningar i realtid som utvärderas, och genom personlig coachning, kan team och individer utvecklas och få insikter om vad som behöver ändras i deras sätt att arbeta tillsammans. Två mindre bra idéer kan kanske kombineras till en lysande idé.

Slutligen presenterade Berglund och Sonalkar två olika projekt, båda med målet att utveckla innovativa ekosystem i utvecklingsländer. Tanken var att stimulera kreativitet och samarbete och naturligtvis åstadkomma innovation och framgångsrika företag. Det ena genomfördes i Ahmedabad i Indien, och det andra i Abeokuta i Nigeria. Några av lärdomarna från arbetet med projekten är att det är viktigt att knyta till sig tänkbara finansiärer på ett tidigt stadium och att mäta utvecklingen på ekosystemnivå för att locka partners och investerare. Utvecklingen av ekosystemet bör både involvera och utveckla den ekonomiska aktiviteten i regionen och det är en fördel om ledarna är nytänkande och drivs av empati.

Vill du höra mer om hur man åstadkommer innovativa miljöer? Föreläsningen läggs inom kort upp som webb-tv i hög kvalitet och den livesändning vi gjorde ligger kvar på vår Youtubesida. Du kan också ta del av de bilder som föreläsarna presenterade.

Trevlig helg!
/Helene

Hur bygger man innovativa team och radikala innovationer?

Det får du och jag veta nu på onsdag, 7 februari. Då står forskarna Anders Berglund (som inom kort tillträder en tjänst på Mälardalens högskola) och Neeraj Sonalkar (från Stanford University) på Estradscenen.

De kommer att presentera vilka byggstenar som krävs för radikal innovation, och hur man formar innovativa team, företag och regionala ekosystem. Vi kommer att få ta del av forskning och erfarenheter från både Nigeria, Indien, USA och Europa. 

Missa inte denna möjlighet! Läs mer här.

Hoppas vi ses och innan dess – trevlig helg!
/Magnus

Hela ekosystemet på samma plats

David E. Lindwall och Magnus Aronsson hälsade deltagarna välkomna

I går arrangerade vi den fjortonde upplagan av Sweden-U.S. Entrepreneurial Forum. Det var som vanligt en tillställning fullpackad med inspiration, kunskap och spännande möten. Bland talarna fanns entreprenörer, finansiärer, policymakare och forskare – representanter från stora delar av det entreprenöriella ekosystemet med andra ord.

En av de bärande idéerna med forumet är att främja kontakter och lärande mellan Sverige och USA när det gäller entreprenörskap. David E. Lindwall, Chargé d'Affaires vid amerikanska ambassaden i Stockholm, poängterade att Sverige och USA har många likheter, många viktiga band och att vi redan gör mycket tillsammans.

- Men det tydligaste bandet är ändå inom handel och entreprenörskap. Vi investerar redan stort i varandras länder, och det finns ännu mer potential. Jag gratulerar alla er som är här i dag, som är eller vill bli entreprenörer. Ni stärker båda våra länder, sa han.

Marie Wall har varit verksam i olika delar av ekosystemet, tidigare bland annat som forskare och entreprenör, och nu som startupansvarig på näringsdepartementet.

- Jag tror starkt på startupföretagens förmåga att förändra samhället, det handlar om mycket mer än export och fler jobb. Sverige har en stark global industri och ett av de bästa ekosystemen för startups i världen. Det gäller att använda de två plattformarna och skapa något mycket större.

- För att lyckas behöver vi bland annat se till att det finns tillgång till kompetens och kapital. Finansieringssidan är en viktig pusselbit i ett fungerande ekosystem, och här brukar många lyfta fram att vi har en bit kvar i Sverige, sa Wall.

Dave Chase är serieentreprenör och investerare, framförallt inom vårdbranschen. Han lyfte fram vikten av att synas som entreprenör, och att det inte behöver betyda en påkostad marknadsföringsbudget.

- Jag hatade att skriva i skolan, nu ser många mig som skribent och författare. Att skriva och prata är ett viktigt sätt att nå ut med din story. Det spelar ingen roll inom vilken bransch du verkar, om du har startat ett företag har du en åsikt. Utnyttja det!

Sweden-U.S. Entrepreneurial Forum Forumet medarrangerades av Commercial Service vid amerikanska ambassaden. Huvudpartner var Vinnova och tidningen Entreprenör var vår mediepartner. Forumet fungerade också som kickoff för svenska Global Entrepreneurship Week (GEW), som pågår hela november.

Mer rapportering från Sweden-U.S. Entrepreneurial Forum kommer i våra kanaler framöver. Hela forumet filmades och kommer att kunna ses på vår webb-tv.

/Jonas