Vårtecken: Årets första Entré!

Foto: Danist/Unsplash.

Efter några om och många men är nu årets första nummer av Entré skickat på tryck. Framsidan pryds av en skinande skyskrapa – en symbol för det etablerade, strukturerade, och ibland onödigt inrutade storföretaget. Hur gör man för att få igång ett innovationsarbete i äldre bolag?

Nyckeln ligger i ledningens engagemang och förmåga att involvera medarbetarna, menar Johanna Pregmark och Izabelle Bäckström som jag har intervjuat i en lång temaartikel. Jätteintressant forskning med solklar relevans för etablerade företag – eller företag på god väg att bli det.

I Entré nr 1, 2020 kommer du också att kunna läsa om möjligheter och utmaningar med biogasproduktion, entreprenöriella hjältar på landsbygden, och om hur ett slitsamt liv som egenföretagare ofta går i arv i invandrargrupper.

Vi är måna om att ha en bred bevakning av den nya svenska och nordiska forskningen inom fälten entreprenörskap, innovation och småföretagande. I tidningen som just nu trycks räknar jag till att minst tio av landets lärosäten finns representerade. Över ett år tror jag faktiskt att vi täcker in samtliga svenska universitet och högskolor som bedriver forskning inom våra bevakningsområden.

Har du tips om doktorsavhandlingar, licentiatuppsatser, forskningsbaserade böcker, rapporter eller journalartiklar som vi bör uppmärksamma? Släng iväg ett mejl och tipsa mig!

Och om du är nyfiken på Entré men saknar en egen prenumeration är det enkelt ordnat här.

/Åse

Tack för i år – vi ses nästa decennium!

All I want for Christmas... Foto: Jakob Owens/Unsplash

Julen står för dörren, och därefter väntar ett helt nytt årtionde. Det känns som att det är läge att summera 2019, och lyfta fram en del av vad vi har hunnit med på ESBRI under detta händelserika år.

Vi har till exempel producerat fyra Entré och tio e-Entré. I början av året korade vi segrarna i DECA Innovation Challenge och Nytt&Nyttigt 2018 (vinnarna i 2019 års tävlingar presenteras i januari 2020!) Vi genomförde också en mycket uppskattad workshop för gymnasielärare med professor Saras Sarasvathy.

Under året fokuserade vi lite extra på två teman som vi fann särskilt relevanta, nämligen innovationer inom hälso- och sjukvård, samt inom jordbruket. Det märktes både i Entré och på Estrad. Under året arrangerade vi åtta ”vanliga” Estradföreläsningar och en specialare: Estrad:tech om artificiell intelligens.

På Estradföreläsningarna fick vi ta del av både den senaste forskningen från en rad olika lärosäten, både svenska och utländska. Vi fick också ta del av värdefulla erfarenheter från praktiker. Variansen i ämnesval var stor:

6 februari pratade Jennie Björk och Mats Magnusson på temat ”Att hantera risk och osäkerhet i innovation”.

14 mars diskuterade Vinit Parida och David Sjödin ”Digital business model innovation in the Swedish industrial ecosystem”.

11 april föreläste Jeaneth Johansson och Jens Nygren om ”Nya utmaningar för vårdens entreprenörer”. Därefter följde en paneldiskussion där Maria Kaaman, Filippa Kull, Ylva Ryngebo och Åsa Wallin deltog.

9 maj var temat ”Från tulpanbubblan till dagens finanskrascher: Vad kan vi lära av historien?” Lars Magnusson bidrog med forskningsperspektivet, och Christina Nyman med erfarenheter från bank- och finansvärlden.

25 september arrangerade vi för första gången Estrad under mässan Ekonomi & Företag. Niklas Elert och Magnus Henrekson diskuterade ”Hur kan vi stärka det europeiska entreprenörskapet?”

24 oktober välkomnade vi återigen både forskare och praktiker till Estradscenen: Per Frankelius, Carolina Axelsson, Jonas Engström och Karola Reuterström. Rubriken var ”Agtech – kan Sverige ta täten?”

11 november var det världspremiär för Estrad West. Då testade vi nämligen att för första gången genomföra en Estrad utanför Stockholm. Succé! Temat var ”Extreme entrepreneurship – what can we learn from knowledge-intensive innovative firms?” Astrid Heidemann Lassen, Elmar Konrad och Maureen McKelvey presenterade först sin forskning. Därefter vidtog en paneldebatt med Lars Hjälmered och Anna Nilsson-Ehle.

10 december var det dags för Estradfinal med rekordmånga talare på listan – varav en robot! Under rubriken ”Digitalization and its impact on welfare and labor: What does it mean for entrepreneurs and innovators?” talade Mårten Blix, Mark A Conley, Anthony Larsson, Linn Lindfred, Charlotte Mattfolk, Björn Eriksson, Pernilla Lilja, Peter Markowski, Cormac McGrath, Jan Söderqvist, Olle Wästberg och roboten Sparky.

Missade du någon av föreläsningarna? Det går fint att tillgodogöra sig dem i efterhand. Webb-tv från alla föreläsningar, sammanfattande blogginlägg, föreläsarnas presentationsbilder och mycket mer ligger på webben.

Nu är det snart tid för julmys och avkoppling, men jag vill ändå passa på att berätta att vi har laddat upp med två Estradföreläsningar i början av 2020.

Tidigare i höstas intervjuade jag Ester Barinaga för Entré och det var otroligt intressant att höra om hennes forskning. Hon berättade om hur hon inte bara vill studera sociala utmaningar, utan också bidra till att lösa problemen. Det gör hon bland annat i Kenya, där hon jobbar med sätta igång processer för att etablera lokala valutor. Jag hade knappt hört talas om lokala valutor innan jag började researcha inför intervjun, det var fascinerande!

29 januari kommer Ester Barinaga och María José Zapata Campos till Estrad för att prata om ”Grassroots innovations for inclusive economic growth”. Det vill du inte missa!

Anteckna även 20 februari i din kalender. Då får vi lära oss mer om ”Cirkulära affärsmodeller för entreprenörer”, det ser jag också mycket fram emot. Föreläsare är Ann-Charlotte Mellquist och Thomas Nyström.

Följ gärna ESBRI på Facebook, Twitter och Linkedin för de senaste uppdateringarna om både våra egna och andras aktiviteter.

Slutligen: Ett stort tack till alla er som har läst, deltagit, interagerat och på olika sätt bidragit till våra aktiviteter! Önskar er en härlig jul och ett glittrande nyårsfirande.

/Åse

Årets sista Entré ute snart

En liten tjyvkik på omslaget till Entré nummer 4, 2019

Hur jobbar agila coacher i företag som Spotify? Hur kan medarbetare bli mer kreativa i sin jobbvardag? Och kan man vara bildad i entreprenörskap? Frågorna får svar i årets sista nummer av Entré som är skickat till tryck. Om du är prenumerant kan du hitta tidningen i din brevlåda innan jul!

I nummer 4, 2019 rapporterar vi också om forskning kring nya teknikbaserade företags resursanskaffning, stora inköpssystem som missar de små leverantörerna, kunskapsintensivt entreprenörskap, och mycket mycket mer.

Det ska bli superspännande att se hur den tryckta tidningen ser ut, jag kan i alla fall avslöja att det ser väldigt bra ut på skärm. Och innehållet är det inget fel på heller, intressant forskning rakt igenom! I det här numret har jag haft förmånen att jobba med ett gäng duktiga människor, både nya och gamla bekantskaper, som jag vill rikta stora tack till.

På omslaget har vi ett riktigt stjärnskott till forskare (jag säger inte vem!) och hen är plåtad av Lukas Andersson, en ny fotografbekantskap för oss på ESBRI. Fantastiska bilder trots att dagsljuset vid fototillfället (klockan åtta en novembermorgon) var i princip obefintligt.

Duktiga frilansjournalisten Emmeli Nilsson är en annan ny bekantskap i detta nummer. Hon har intervjuat Gisela Bäcklander om hur man kan öka självledarskapet i ett företag – missa inte den artikeln!

Emilie Eliasson Hovmöller är också frilansjournalist. Vi har anlitat henne tidigare, och sedan haft ett uppehåll när hon har haft många andra uppdrag. Nu är vi mycket glada över att återknutit kontakten. Hon har intervjuat Anna Grzelec och Johan Petersson om deras respektive avhandlingar.

Layouten har som vanligt skötts av proffset Johan Brunzell. I varje nummer prövar jag hans tålamod genom att föreslå en massa saker (”Kan jag få se ettahuvudet i ljusturkost?” ”Kan du flytta puffen tre millimeter till höger?” ”Lägg illisen utfallande!”). Ibland blir det tokigt, men ibland riktigt bra om jag får säga det själv.

Ett extra stort tack till fantastiska Anna-Karin Florén som jag har lärt mig så mycket av under hennes tid på ESBRI. Innan dess var hon egenföretagare och vi har anlitat henne under många år, bland annat för att hon skriver så bra forskarporträtt. Anna-Karin har nu gått vidare till en ny roll, som projektledare på Forte. Grattis och lycka till – jag är övertygad om att allt kommer gå toppen!

Vilken forskning tycker du att vi bör rapportera om framöver? Har du idéer om hur Entré skulle kunna bli bättre? Hör gärna av dig!

/Åse

LIVE 15.00-16.30 | Agtech - kan Sverige ta täten?

Grön innovation genomsyrar ESBRIs höst. Det är temat för både Entré nr 3, 2019 och för dagens Estradföreläsning.

Huvudtalare är docent Per Frankelius, Linköpings universitet. Han har föreläst på Estrad flera gånger tidigare och brukar alltid leverera en bra mix av intressant forskning, praktiska erfarenheter, humor och oväntade referenser. Läs exempelvis hans text på DN Debatt om rymdtekniken som finns invävd i vårt samhälle, eller artikeln i The Lancet om hur matbrist är en underliggande orsak till krig. Ännu mer om Per finner du i ESBRIs Kunskapsbank.

Hans anförande följs av en paneldebatt med Carolina Axelsson, Elmia, Jonas Engström, RISE, och Karola Reuterström, lantbrukare. Det ska bli spännande att höra deras olika infallsvinklar på agtechtemat.

Hur kan livsmedelsproducenter dra nytta av den nya, avancerade tekniken? Vilka kompetensbehov finns? Och kan svenska företag ta en tätposition inom gröna näringar? Det är några av frågorna som kommer att diskuteras under föreläsningen. Varmt välkommen att delta!

/Åse

Vi surfar vidare på den gröna vågen

Drönare som håller koll på skörden. Sensorer som mäter jordkvaliteten. Självkörande jordbruksmaskiner som kan arbeta dygnet runt. Och urbana bergrumsodlingar, där grönsakerna frodas i näringslösning. Jordbruk är en framtidsbransch, och innovationerna är häpnadsväckande.

På torsdag ska det bli riktigt spännande att höra Per Frankelius, Linköpings universitet, Carolina Axelsson, Elmia, Jonas Engström, RISE, och Karola Reuterström, lantbrukare, berätta om tekniken som redan är i bruk, och innovationerna som ska ge oss vårt dagliga bröd i framtiden. Stora satsningar görs i Sverige, och det finns förhoppningar om att våra agtechföretag kan ta en internationell tätposition.

Varmt välkommen till Estrad, där vi också lanserar Entré nr 3, 2019!

Trevlig helg,

Åse

Gröna vågen igen

Foto: Wolfgang Hasselmann/Unsplash

När jag var liten jobbade båda mina föräldrar, och även min faster och farbror faktiskt, på Alfa Laval. Det var vårt ”familjeföretag” kan man säga. Min mamma var anställd på avdelningen Farm Center och det var alltid spännande att få följa med henne till jobbet. I foajén stod en glasfiberko i naturlig storlek, och i ett skåp utanför matsalen myllrade det av småkossor i alla möjliga färger och material. När medarbetarna åkte på jobbresor till återförsäljare i andra länder var det ”kotym” (sorry, kunde inte låta bli) att köpa med sig en souvenir hem till Tumba.

Ibland på helgerna åkte vi till testanläggningen Hamra gård och klappade kalvarna. En gång, och det här var på det tidiga 1980-talet – innan allt som hade med föräldrar att göra var ”pinigt”, fick hela min klass åka på studiebesök till gården. Min mamma var guide och berättade om ny teknik som var under utveckling, bland annat automatiserade mjölkningsmaskiner.

Mamma var också med och tog fram ett slags halsband som frigående kor hade på sig i ladugårdar. I hänget, transpondern, fanns all data om kons hälsa och matbehov. När kon stack in huvudet i en foderautomat portionerades mat i rätt mängd och proportion ut. Jag minns att jag tyckte det lät väldigt avancerat.

Utvecklingen har förstås gått vidare sedan dess, och det kommande numret av Entré handlar till stor del om gröna innovationer. Vad finns det för utmaningar? Hur ligger Sverige till i ett internationellt perspektiv? Vad kan vi vänta oss för innovationer framöver? Superspännande, tycker jag!

För temaartiklarna om grön innovation har Anna-Karin intervjuat forskarna Charlotte Norrman, Linköpings universitet, Jonas Engström, Rise, Per-Anders Langendahl, SLU, samt Anna-Karin Hatt som är vd och koncernchef för LRF. Christina Nordin, generaldirektör för Jordbruksverket, har bidragit med ett inlägg under vinjetten ”Åsikten”.

I Entré nr 3-19 kan du också läsa om CSR-arbete i mindre företag, hur spelföretagen tar hjälp av engagerade gamers, internationaliseringsmönster i svenska tillverknings- och handelsföretag, och företagarforstran i familjerna Wallenberg och Ekman. På porträttsidan möter du Ester Barinaga, social entreprenör och praktiknära professor.

Tidningen är nu skickad på tryck och dyker förhoppningsvis upp i en brevlåda nära dig i nästa vecka.

Men innan jag slutar måste jag bara dela med mig av ytterligare en personlig betraktelse. Min 10-åring är mycket miljömedveten och vill gärna prata om smarta idéer som kan rädda världen. Uppfylld av det gröna innovationstemat i Entré tänkte jag att jag skulle berätta lite om precisionsjordbruk och användningen av drönare. Men det var tydligen old news: ”Mamma, det där vet jag redan. Min klass har ju varit på studiebesök på Berga…”

Framtiden ser ljus ut. Och grön!
/Åse

EDIT: Grön innovation är också temat för vår nästa Estradföreläsning. Kasta in din anmälan redan nu! Vi siktar på fullt hus :-)

Entré nr 2 i tryckpressen

Företagande som metod för fattigdomsbekämpning? Årets andra nummer av Entré rymmer en hel del samhällskritiska perspektiv med forskare som tar sig an företagsfinansiering, innovation och socialt entreprenörskap med stöd av postkolonial och normkritisk teori.

Efter några dagars intensivt arbete med slutredigeringen är Entré nr 2 överlämnad till tryckeriet. Den bör landa i din brevlåda om ett par veckor.

Tidningens tema handlar om socialt entreprenörskap i utvecklingsländer. Syftet är gott, men företeelsen är förknippad med särskilda utmaningar. Vi sätter ljuset på etiska frågor, maktperspektiv och demokratiska dilemman. Till hjälp har vi bland andra Ruth Brännvall och Mathias Karlsson, som har skrivit varsin doktorsavhandling om socialt entreprenörskap. Också Åsikten berör temat, när Pontus Engström, forskare på Handelshögskolan i Stockholm, ifrågasätter nyttan med mikrolån.

Mats Magnusson porträtteras av Åse. Han är professor i produktinnovationsteknik på KTH och jobbar på institutionen för maskinkonstruktion. Här samarbetar innovationsforskare, ingenjörer och designer.

-Vi innovationsforskare identifierar problem, medan ingenjörerna vill lösa problem. Designer arbetar normbrytande, de provocerar och ser vad reaktionen blir, säger Magnusson.

Han tycker att miljön leder till nya frågor kopplade till innovation och jobbar gärna med aktuella frågor som självkörande bilar och AI. Dessutom deltog han nyligen i SM i styrkelyft. Vilken placering han fick? Om det kan du läsa i porträttet.

Också i Entré nr 2:

· "Normkritisk innovation är mer hållbar", intervju med Linda Paxling

· "Kunskap bärs av människor", intervju med Guido Buenstorf, gästforskare på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet.

· "Problemen sitter i väggarna", Aija Voitkane om ojämlik fördelning av offentligt riskkapital.

Spännande va? Kan du inte behärska dig till dess att papperstidningen kommer kan du läsa tidningen digitalt redan nu på Issuu.

/Anna-Karin

Hälsa och innovation präglar våren på ESBRI

Hur ser innovationsklimatet ut inom vård- och omsorgssektorn? Vilka behov finns? Och hur kan entreprenörer få in en fot i vårdsystemen? Det är några av de frågor som vi söker svar på nu i vår.

ESBRI har identifierat hälsoinnovation som ett aktuellt och angeläget ämne, och vi gör därför en större satsning på att sprida forskningsbaserad kunskap om det nu i vår. Vi kör ett sexsidigt tema om hälsoinnovation i Entré nr 1, 2019 som är på väg från tryckeriet i dag. Diskussionerna fortsätter sedan på Estrad 11 april.

Jens Nygren, professor i hälsoinnovation på Högskolan i Halmstad, medverkar både i tidningen och på föreläsningen. Han menar att de intressantaste utmaningarna inom hälsoinnovation är att kombinera forskning kring identifieringen av behov med tekniska möjligheter och organisationsutveckling, till exempel nya arbetsprocesser. Ökad användning av hälso- och sjukvårdsdata för individanpassning av vården, är ett annat område med potential.

- Metodologiskt är det en utmaning att använda sig av hälso- och sjukvårdsdata och AI för att ställa bättre diagnoser och individanpassa behandling, och samtidigt planera behandlingen tillsammans med patienten – utifrån patientens behov, säger Nygren.

Jag sitter just nu och väntar på tidningsleveransen från tryckeriet – alltid lika spännande att se hur den färdiga produkten blev. Och lite läskigt innan man vet om det blev bra…

Vill du smygläsa det nya numret av Entré? PDF:en ligger ute.

Vill du delta i Estrad 11 april? Anmäl dig snabbt, inbjudan gick ut i går och vi fick in en massa anmälningar direkt.

Har du idéer om vilka teman vi bör uppmärksamma framöver? Vi är öppna för stora och små samarbeten. Hör av dig!

Trevlig helg
/Åse

Att följa forskning

Som "följeforskare" gäller det att ha kraftiga bokhyllor...

Jag har insett att jag idkar följeforskning, fast i ordets orätta bemärkelse... Jag är ju ingen forskare som följer projekt och kommer med input i processen. Nej, min ”följeforskning” handlar i stället om att jag följer forskare och den kunskap de utvecklar, från doktorsavhandlingen och vidare genom karriären.

En av många forskare som jag följer är Ulla Hytti, University of Turku i Finland. 2003 intervjuade jag henne efter att hon hade disputerat. Artikeln fick rubriken ”Entreprenörer är också människor”. Ulla pratade bland annat om vikten av att avmystifiera entreprenörskapet – och därigenom göra det tillgängligt för fler. Hon sa:

”I Finland pratas det mycket om att vi behöver fler entreprenörer, men jag tycker att policymakarna lägger för stor vikt vid tillväxt. Folk i allmänhet är välvilligt inställda till entreprenörskap, men de tycker att det verkar väldigt svårt och riskfyllt – och det är synd! Vi måste fråga oss om tillväxt är ett självändamål.”

Ulla Hytti har behållit sitt intresse för entreprenöriella identiteter och vill fortsätta att bredda bilden av vad entreprenörskap är. I en ny studie har hon till exempel undersökt finländska, manliga techentreprenörer – som visar sig fokusera mer på sina familjer än vad man kanske skulle tro.

Häromveckan fick jag tillfälle att intervjua Ulla igen. Hon är nämligen högaktuell som mottagare av 2019 års European Entrepreneurship Education Award, och kommer att vara en av huvudtalarna vid European Entrepreneurship Education Workshop i Lund, 28-29 mars. Workshopen arrangeras av Sten K Johnson Centre for Entrepreneurship.

Intervjun med Ulla kommer att publiceras i Entré nr 1-2019. Tidningen landar i prenumeranternas brevlådor i slutet av mars. Fortsättning följer, alltså!

/Åse

Dans, dans, dans… och innovation

Sneak peek på (en dålig utskrift av) omslaget. Ska bli så spännande att se i tryck!

Nu har vi fått iväg Entré nr 4 till tryckeriet, vilket innebär att tidningen bör landa i era brevlådor som en tidig julklapp. Håll tummarna för att postgudarna är med oss! Och håll utkik efter artiklar som bland annat svarar på frågor som:

Hur kan dans inspirera företag att bli mer innovativa?
Vad krävs för en lyckad vd-rekrytering till ett familjeföretag?
Hur jobbar modeföretag med innovation?

Dessutom rapporterar vi om sockerkickar och proteintillskott i näringslivet, digitalt intraprenörskap, olika perspektiv på entreprenörskap i skolan, och mycket mer.

Känner du någon som borde vara intresserad av att läsa Entré? Tipsa gärna om att prenumerationen är kostnadsfri. Alla som är kvicka i vändningarna och anmäler sig innan måndag hinner få årets sista nummer!

/Åse

Lång pressläggning i forskarbranschen

Foto: Milkoví/Unsplash.

Jämfört med dagspressen har vi oändligt lång pressläggningstid. Ofta går det ett par månader från det att vi intervjuar forskaren tills ni kan läsa artikeln i Entré. Men jämför man med forskarvärlden ligger vi helt klart i lä.

När jag intervjuade Chalmersforskaren Martin Lackéus senast berättade han om turerna kring publiceringen av artikeln ”Assessing the Impact of Enterprise Education in Three Leading Swedish Compulsory Schools” som han har skrivit tillsammans med kollegan Carin Sävetun.

- Vi har harvat runt med artikeln ett bra tag nu och försökt få den publicerad i olika tidskrifter. Vi har fått höra både att den är för kritisk, och att den inte är tillräckligt kritisk. Men det är egentligen inget ovanligt, att publicera sig tar tid. Det gäller att rätt artikel ska hitta till rätt journal, sa Martin.

Under 2016 och 2017 skickade Carin och Martin artikeln till flera vetenskapliga tidskrifter, som ofta lät svaren dröja. En journal höll på artikeln i sex månader, en annan i åtta. Sedan svarade de ”nej tack”.

Vändningen kom när Journal of Small Business Management gick ut med att de hade ett specialnummer på gång. Av ett 40-tal inskickade bidrag fick åtta författarteam komma och presentera sina artiklar för redaktörerna i Los Angeles.

- Redaktörerna för Journal of Small Business Management är nog egentligen inte så intresserade av data på grundskolenivå, men de gillade vår metod, konstaterade Martin.

Och i november 2018 kom slutligen glädjebeskedet: Martins och Carins artikel är accepterad för publicering i ett kommande nummer av tidskriften. I skrivande stund ligger den ännu inte uppe på sajten, men den kommer att finnas online och senare – gissningsvis om några månader – i den tryckta tidskriften.

Om du prenumererar på Entré behöver du inte vänta så länge på att läsa mer om vad Martin och Carin har kommit fram till. Vi rapporterar om artikelns slutsatser och räknar med att nr 4, 2018 ska nå alla läsare innan jul. Sajna upp här om du saknar en egen prenumeration – eller tipsa en kompis! Det är kostnadsfritt att prenumerera.

EDIT 28 november 2018: Carins och Martins artikel är nu online! Mejla Martin om du inte har tillgång till Journal of Small Business Management men är intresserad av att läsa artikeln.

/Åse

Systemiska innovationer för ett fossilfritt samhälle

Foto: Alexander Popov/Unsplash

Jag trodde länge att innovatörer, entreprenörer, politiker och konsumenter tillsammans skulle kunna lösa klimatfrågan på ett konstruktivt sätt - och i rimlig tid. Tekniska lösningar finns ju redan. Frågans komplexitet har genom åren blivit allt mer uppenbar. Och omställningen till ett fossilfritt samhälle verkar gå ohyggligt långsamt. Varför, kan man undra? Vad väntar vi på egentligen?

På nästa Estradföreläsning den 13 november kommer teknologie doktor Stefan Tongur och filosofie doktor Fredric Bauer ge oss några svar – och ganska många förslag till lösningar – på vad som kan göras för att öka förändringstakten.

Till Entré nr 2, 2018 intervjuade jag Stefan och Fredric som båda har byggt sina avhandlingar på empiri från innovationer som skulle kunna ha betydande effekter på vårt samlade koldioxidavtryck. Min ingång var dock inte alls klimatet utan systemisk innovation – genomgripande teknikskiften som påverkar hela samhället; beteendemönster, attityder, affärsmodeller och regelverk. Det var temat för det aktuella numret.

Aktörer som på olika sätt är involverade i systemisk innovation är till exempel policyaktörer, myndigheter, stora industrier, entreprenörer, innovatörer, forskare och finansiärer. De ska samverka för att driva utvecklingen framåt. Alla parter ska ha en samsyn kring problemformulering och möjliga lösningar, och ofta krävs stora investeringar och specialistkompetens. Utmaningarna är minst sagt komplexa.

I sin avhandling skriver Stefan Tongur om möjligheter med affärsmodellering vid systemisk innovation. Hans fallstudie är gjord på elvägar – elektrifiering av vägar som gör det möjligt att driva fordon på väg med el.

Fredric Bauer har skrivit om bioraffinaderier som kan framställa olika kemikalier från cellulosa och därmed ersätta en rad oljebaserade produkter. Han konstaterar i sin avhandling att tekniken inte är den stora utmaningen. Snarare är det formerna för hur vi organiserar oss och samarbetar kring den här typen av innovationer som lämnar utrymme för förbättring.

I vad dessa förbättringar består, och om entreprenörers och småföretagares roll vid systemisk innovation kan du alltså höra mer på Estrad. Vill du ha en försmak kan du alltid läsa artikeln ”Lokalt, globalt och radikalt – när innovationer påverkar hela samhället”. Har du frågor som inte besvaras i artikeln? Kom till Estrad och ställ dem direkt till experterna.

Har du inte möjlighet att närvara? Självklart sänds föreläsningen live. Du hittar den på ESBRIs startsida och Youtubekanal.

Föreläsningen är en del av Global Entrepreneurship Week (GEW).

/Anna-Karin

Att vänta på något gott kan kännas för länge

En smygtitt på temaartikeln i Entré nummer 3-2018

Processen att göra en fysisk tidning är fortfarande både kul och fascinerande tycker jag. Vi börjar med 24 blanka sidor och tänker: ”Hur ska vi fylla det här?”. Men så kommer de intrillande successivt: idéerna, texterna, bilderna och illustrationerna…

Sedan återstår att korrläsa och finslipa tills man är så trött på innehållet att man nästan kan det utantill. Efter att vi har sagt OK till tryckeriet och pressarna kör igång tar det egentligen bara några dagar tills vi står med den färdiga tidningen i handen – men den väntan kan kännas oändlig.

Just nu befinner vi oss i ett mellanläge: Vi väntar spänt på Entré nummer 3-2018 som snart kommer från tryckeriet (blev det lika snyggt som vi hoppas?!) och samtidigt är planeringen av nummer 4-2018 i full gång.

I Entré nummer 3 kommer du kunna läsa om hur digitala entreprenörer navigerar i okänd terräng, bra bråk som stärker team, fyra vägar till tillväxt, en internationell havsdrake med förankring i Göteborgstrakten – och mycket, mycket mer. Tidningen bör landa i din brevlåda på fredag eller möjligen måndag, om du prenumererar alltså. Gör du det inte är det enkelt ordnat.

Vad nummer 4 kommer att innehålla får vara en hemlighet ett tag till. Men du kan räkna med aktuella och intressanta forskningsresultat om entreprenörskap, innovation och småföretagande – som vanligt alltså…

Har du tips om forskning som vi borde uppmärksamma? Hör gärna av dig!

/Åse

… och plötsligt blev det sommar

Några av er är säkert i full färd med att packa kappsäckarna inför Almedalsveckan. Vi på ESBRI ska inte dit i år så jag tänkte i stället ta mig tid för en kort tillbakablick.

Vilken händelserik vår vi har haft! Vi har producerat två Entré och skickat ut fem e-Entré. Tillsammans med SSES arrangerade vi ett Education Café med Phillip Kim, Babson College. Vi korade också vinnarna i uppsatstävlingen Nytt&Nyttigt 2016–2017.

Under våren hann vi arrangera hela sex öppna Estradföreläsningar:

23 januari pratade Katarina Blomkvist och Ivo Zander på temat ”Intraprenörskap – en dold potential i svenska bolag”.

7 februari föreläste Anders Berglund och Neeraj Sonalkar om ”Understanding the innovation genome”.

19 mars var temat ”Welcome to the future of FinTech”. Talare var Claire Ingram Bogusz, Anthony Larsson, Mats Lewan, Shahryar Siri och Robin Teigland.

19 april välkomnade vi Sarah Jack till Estrad. Hennes titel var ”What’s the point – can entrepreneurship research have an impact on its communities?”

24 maj slog Anna Brattström och Frédéric Delmar fast att “Ensamma genier bygger inga startups – entreprenörskap är ett grupparbete”.

13 juni avslutades Estradvåren med föreläsningen ”Misslyckandets dynamik – vad kan vi lära av plastcykeln, Googleglasögonen och kvinnopennan?” Talare var Cassandra Marshall, Karl Wennberg och Samuel West.

Var det någon som verkade extra intressant? De går att se i repris! Webb-tv från alla föreläsningar, sammanfattande blogginlägg, föreläsarnas presentationsbilder och mycket mer ligger på webben.

Just nu arbetar vi främst med att ta hand om alla spännande bidrag till den aktuella omgången av uppsatstävlingen Nytt&Nyttigt. Vi riggar också inför sensommarens två stora begivenheter: Haining Day Competition och Sweden–China Entrepreneurship Forum men kommer sedan att gå ner i ett lite mindre hektiskt sommartempo.

Följ oss gärna på Facebook och Twitter för de senaste uppdateringarna.

Ett stort tack till alla er som har läst, deltagit och interagerat i våra aktiviteter! Önskar er en härlig sommar, så ses vi igen till hösten.

/Åse

På rätt spår

Spårvagnsspår över kullersten – en annan sorts elvägar än de vi skriver om i Entré nr 2-2018. Foto: Natalia Y/Unsplash

Vet du vad bioraffinaderier eller elvägar är? Innan vi började jobba med Entré nr 2-2018 hade jag knappt hört talas om begreppen. Kan inte påstå att jag är expert nu heller, men jag vet i alla fall att bioraffinaderier och elvägar är två exempel på så kallade systemiska innovationer – innovationer som är så omfattande att hela samhället påverkas.

Jag associerade ”elvägar” till spårvagnar, men det handlar snarare om att exempelvis lastbilar kan drivas av el via en skena i vägen. Teknologier för detta testas på olika håll, bland annat av Trafikverket. Eroadarlanda löper mellan Arlandas fraktterminal och Rosersbergs logistikområde. Spännande och viktigt experiment för att få ner koldioxidutsläppen.

Tidningen har precis gått till tryck nu, och förutom ovanstående temaartikel kan du se fram emot spännande läsning om exempelvis kunskapsflöden i kluster, relationer i startupteam, och en ny entreprenörstypologi.

Det är aldrig för sent att börja prenumerera (gratis!), eller att tipsa en kompis. Entré trycks i 18 000 ex och skickas ut till företagare, politiker, forskare, rådgivare, finansiärer och många andra. Genom åren har tidningen legat med i många goodiebags på konferenser och andra evenemang. Om du vill ge dina besökare lite extra guldkant i form av forskningsbaserad kunskap om entreprenörskap – hör av dig så fixar vi!

/Åse

Sarah Jack på Estrad och i Entré

Professor Sarah Jack, och hennes forskning om sociala aspekter av entreprenörskap i olika kontexter, står just nu i centrum för oss på ESBRI. Dels är hon vår nästa Estradör (välkommen på föreläsning 19 april), dels är hon på omslaget till vår alldeles nytryckta Entré nr 1-2018.

I tidningen kan du läsa Anna-Karins intressanta porträttintervju med Sarah. Den handlar bland annat om hur Sarahs intresse för företagande väcktes under uppväxten på den skotska landsbygden, och om hur det senare blev hennes forskningsämne. Sarah Jack betonar betydelsen av det sociala sammanhanget för entreprenörskapet, och det ska bli spännande att höra henne berätta mer på Estrad. Missa inte det!

I årets första Entré kan du också läsa om idéscreening, effectuation vs causation, möjligheter och utmaningar för landsbygdens företagare, kunskapsintensiva tjänster, feedback med wow-effekt – och mycket, mycket mer. Sonja Daltung, generaldirektör för Tillväxtanalys, har skrivit ett inlägg under vinjetten "Åsikten".

Saknar du en egen, kostnadsfri prenumeration? Det är enkelt åtgärdat.

/Åse

Blått är flott och rött är sött

Grön, röd, orange, blå, svart, gul… eller något helt annat? Vilken färg ”Entré” ska ha är en av många funderingar när vi skapar ett nytt nummer av tidningen. Men nu är det bestämt, och årets första nummer är skickat till tryck! Vad det blev för färg till slut får alla prenumeranter se om ett par veckor då tidningen landar i brevlådorna.

Entré nummer 1–2018 bjuder på en massa intressant, forskningsbaserad läsning. Vi skriver bland annat om den kaotiska tillväxtresan, reflektivt tänkande i utbildningen, affärsmodellen som en innovativ kraft, och om de entreprenöriella metoderna som nästan har blivit religion i startupsvängen.

Vi har som mål att varje nummer ska innehålla forskning på olika teman, från olika discipliner och olika lärosäten. Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), Lunds universitet, Nord University i Norge, Chalmers, Karlstads universitet, University of Oulu i Finland, Luleå tekniska universitet, Handelshögskolan i Stockholm och Internationella handelshögskolan i Jönköping är bara några som finns representerade den här gången.

Vill du tipsa om ny forskning som vi bör skriva om? En avhandling, rapport, bok, eller publicerad artikel? Tveka inte att höra av dig!

/Åse