Entré nr 2 i tryckpressen

Företagande som metod för fattigdomsbekämpning? Årets andra nummer av Entré rymmer en hel del samhällskritiska perspektiv med forskare som tar sig an företagsfinansiering, innovation och socialt entreprenörskap med stöd av postkolonial och normkritisk teori.

Efter några dagars intensivt arbete med slutredigeringen är Entré nr 2 överlämnad till tryckeriet. Den bör landa i din brevlåda om ett par veckor.

Tidningens tema handlar om socialt entreprenörskap i utvecklingsländer. Syftet är gott, men företeelsen är förknippad med särskilda utmaningar. Vi sätter ljuset på etiska frågor, maktperspektiv och demokratiska dilemman. Till hjälp har vi bland andra Ruth Brännvall och Mathias Karlsson, som har skrivit varsin doktorsavhandling om socialt entreprenörskap. Också Åsikten berör temat, när Pontus Engström, forskare på Handelshögskolan i Stockholm, ifrågasätter nyttan med mikrolån.

Mats Magnusson porträtteras av Åse. Han är professor i produktinnovationsteknik på KTH och jobbar på institutionen för maskinkonstruktion. Här samarbetar innovationsforskare, ingenjörer och designer.

-Vi innovationsforskare identifierar problem, medan ingenjörerna vill lösa problem. Designer arbetar normbrytande, de provocerar och ser vad reaktionen blir, säger Magnusson.

Han tycker att miljön leder till nya frågor kopplade till innovation och jobbar gärna med aktuella frågor som självkörande bilar och AI. Dessutom deltog han nyligen i SM i styrkelyft. Vilken placering han fick? Om det kan du läsa i porträttet.

Också i Entré nr 2:

· "Normkritisk innovation är mer hållbar", intervju med Linda Paxling

· "Kunskap bärs av människor", intervju med Guido Buenstorf, gästforskare på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet.

· "Problemen sitter i väggarna", Aija Voitkane om ojämlik fördelning av offentligt riskkapital.

Spännande va? Kan du inte behärska dig till dess att papperstidningen kommer kan du läsa tidningen digitalt redan nu på Issuu.

/Anna-Karin

Om sega föreställningar

”Det var en polis, en professor, en veterinär, och så Bellman.”

Så skulle ju en rolig historia kunna börja. Men nu handlar det mer om ett tankeexperiment.

Ser du personerna framför dig? En polis, en professor, en veterinär – och så Bellman då, mest för formens skull.

Hur föreställer du dig dem?

Ser de möjligen ut som…

…

…

…

…

… fyra män?

I så fall är du inte unik. Vi är många som bär på föreställningar om vad kvinnor och män får och kan göra i samhället, och vilka yrken som är kvinnligt eller manligt kodade.

I förra veckan intervjuade jag Jenny Appelkvist. Hon har disputerat vid Linköpings universitet på en avhandling som behandlar småföretagande, genus och veterinärprofessionen i Sverige.

Och veterinäryrket är intressant: Majoriteten av Sveriges veterinärer är kvinnor. De arbetar på stora kliniker, de driver eget, de är distriktsveterinärer. De behandlar stora djur, lika väl som små. Så har det varit i flera år nu, men ändå är den vanligaste sinnebilden av en veterinär fortfarande en man. Gärna en som jobbar med stora, tunga och lite farliga djur. Undrar hur lång tid det kommer att ta för oss att ändra den föreställningen?

I Entré nr 1-2017 kommer du att kunna läsa mer om Jennys intressanta forskning.

/Åse

Genusdriven social innovation är inget lull-lull

Häromdagen deltog jag i konferensen ”Genusdriven social innovation i teori och praktik” arrangerad av Luleå tekniska universitet, Stiftelsen Svensk Industridesign, Winnet Sverige, Magma och Leia Företagshotell AB. Evenemanget avslutade ett tvåårigt forskningsprojekt som drivits av Luleå tekniska universitet.

Forskaren Malin Lindberg inledde med att förklara begreppen social innovation och genusdriven social innovation. Hon framhöll att den här typen av innovationer efterfrågas alltmer i form av nytänkande lösningar på samhällsutmaningar och sociala behov.

Vad innebär då social innovation? Man kan säga att det är nytänkande lösningar för marginaliserade grupper eller samhällen. Innovationerna förbättrar livskvaliteten och välmåendet hos individer och grupper som är missgynnade på olika sätt, exempelvis långtidssjuka, funktionshindrade, personer födda utanför Sverige etcetera. Innovationerna utvecklas i interaktion mellan ideell, offentlig och privat sektor, det räcker oftast inte att en enda aktör genomför projekten eftersom det rör sig om komplicerade situationer och sammanhang.

Genusdrivna sociala innovationer utvecklas utifrån en genusmedvetenhet som syftar till jämställdhet i grupper, organisationer och samhällen. Det kan vara en ny tjänst, en ny organisation eller till och med en ny samhällsstruktur.

Malin menade att genusdrivna sociala innovationer tidigare har ansetts vara ”lull-lull”. Nu ser situationen annorlunda ut. Det finns forskning på området som ger status och siffror på hur det faktiskt ser ut och vad innovationerna kan medföra i form av ökad livskvalitet och ekonomiska fördelar.

Några organisationer som arbetar praktiskt inom detta område var på plats för att presentera sin verksamhet:

Winnet Sverige är en ideell paraplyorganisation som genom nätverkande arbetar med att synliggöra kvinnors deltagande i samhällets utveckling och ekonomiska tillväxt. De har också kulturtolkar som arbetar med nyanlända för att öka förståelsen för svensk kultur, skola och svenska förhållanden.

Magma är en mötesplats för kreativa och företagsamma kvinnor inom kultur, jämställdhet, integration och företagande. Deltagarna stöttar varandra socialt och professionellt genom att dela med sig av idéer, kunskaper och kontakter. Magma har gett ut två läsvärda antologier med personliga berättelser.

Leia Företagshotell AB startade som ett jämställdhetsprojekt och hyr ut kontorsrum och konferenslokaler. Leia tillhandahåller också bland annat arbetsträning och sysselsättning för dem som står långt ifrån arbetsmarknaden.

Vill du läsa mer finns en utmärkt orienteringsbok att ladda ner från LTU:s webb.

Kika också gärna närmare på ett spännande projekt som drivs av SVID, ”People Powered Future”.

Men inte nog med det! Malin föreläste på Estrad tillsammans med Pernilla Alexandersson från Add Gender förra hösten. De presenterade forskning och praktik och det är både gratis och enkelt att kolla in vår webb-tv.

Jag tycker det här är spännande och ser fram emot fortsatt forskning även om just det här projektet avslutas sista augusti.

/Helene

And then the magic happens…

Pernilla Alexandersson och Malin Lindberg.

I går arrangerade ESBRI en Estradföreläsning om socialt företagande och genus. Talare var Malin Lindberg som är genusforskare vid Luleå tekniska universitet, och Pernilla Alexandersson, vd för Add Gender.

Malin gav först en överblick av vad innovationer är, samt vem och vad som formar framtidens samhälle. Hon framhöll att teknisk produktinnovation alltid har varit i fokus för offentliga insatser och att mansdominerade nätverk har tilldelats nästan alla resurser.

Kvinnor får ofta avslag på sina ansökningar eftersom deras affärsidéer inte passar in i det tekniska produktorienterade synsättet. Det här har gjort att tjänsteinnovationer, tjänstenäringar och kvinnors nätverk blivit marginaliserade.

Hur går det då till i praktiken att komma till rätta med de här orättvisorna? Pernilla berättade om Add Genders arbete med kompetensutveckling, kartläggning och rådgivning. De behandlar inte bara symptomen utan spårar källan till de problem som finns inom en organisation. För att sätta fokus på de här frågorna använder de sig av många olika metoder och ett kul exempel är deras smaksatta lyckokakor.

Förutom att lyckokakan är god gömmer sig ett budskap och en framtidsvision inuti. Om man vågar smaka och bryta normer och fördomar så är chansen stor att budskapet om förändring går fram. Och som Pernilla sa på föreläsningen: ”And then the magic happens”…

Föreläsningen var en del av Women’s Entrepreneurship Day (WED), som i sin tur är en del av Global Entrepreneurship Week (GEW).

/Helene

Social innovation – för en mer genusinkluderande framtid?

Om hon kan, kan jag också!

Gunilla Thorstensson och Helene Ahl diskuterade vikten av förebilder under en ICSB-workshop. Foto: Åse Karlén

På torsdagseftermiddagen hamnade jag på en intressant workshop om förebilder för kvinnors företagande. Titeln var "If she can – so can I".

Tillväxtverkets Gunilla Thorstensson inledde genom att konstatera att entreprenörskap är ”könstaggat”. Över hela världen dominerar män som entreprenörer, och att driva och äga företag förknippas med män.

- Den stereotypa bilden – som ofta reproduceras i medierna – är att entreprenörskap innebär att ta risker, fatta snabba och korrekta beslut, samt att jobba 80 timmar per vecka, sa Thorstensson.

Detta är en bild som många, och kanske särskilt kvinnor, har svårt att identifiera sig med. Därför behövs nya förebilder. Tillväxtverket arbetar för att på olika sätt synliggöra kvinnors entreprenörskap, exempelvis genom att bygga upp ett nätverk av entreprenörer som fungerar som ambassadörer.

- Färre kvinnor än män är entreprenörer, och de som finns behöver bli mer synliga. Vi måste utmana myterna och visa på förebilder som föder tanken: ”Om hon kan, kan jag också!”. Män och kvinnor ska ha lika möjligheter att vara entreprenörer, sa Gunilla Thorstensson.

Professor Helene Ahl, Högskolan för lärande och kommunikation i Jönköping, har länge forskat om genus och företagande (vi porträtterade henne i Entré nr 1-2011). Hon höll med om att entreprenörskap är könskodat.

- Att vara kvinna är associerat med en rad egenskaper – och de går på tvärs med de egenskaper som entreprenörer traditionellt förknippas med. Det finns alltså en konflikt som gör att det inte går att vara framgångsrik kvinna OCH entreprenör som det ser ut idag, sa Ahl.

Hon menade att vi måste ompröva vad vi anser vara ”manligt”, ”kvinnligt” och ”entreprenöriellt” om vi ska komma någon vart. Enligt Ahl skolas vi in de traditionella könsrollerna redan i späd ålder.

- Nyfödda bebisar är helt enkelt inte söta, de är kladdiga och håriga och tillplattade. Min dotter hade legat i magen tre veckor för länge, hon såg ut som en liten gorilla när hon kom ut. Ändå var det första hon fick höra från barnmorskan: ”Åh vilken söt liten prinsessa…”

Helene Ahl visade hur barn styrs in i ”flicklek” och ”pojklek”. De stora leksaksfabrikanterna pekar med hela handen mot omvårdande docklek, respektive actionfylld krigslek. Och hon menade att det övertydliga bildspråket fortsätter även i vuxenlivet. Tidningar framställer mannen som målmedveten, framåtriktad och stark medan kvinnan är mer drömsk, behaglig och vacker.

En av Ahls forskarkollegor har studerat inkubatorers webbplatser och där hittar man många gånger enbart män på bild. Det är håriga händer, slipsar och kostymer som får representera företagandet. Och om en kvinna dyker upp är det ofta i rollen som sekreterare.

- Mer måste göras om vi ska få fler kvinnor att bli entreprenörer, sa Helene Ahl.

Nästa talare var Julie Weeks, vd för Womenable i USA. Hon såg också en stor poäng i att lyfta fram entreprenörskvinnor som förebilder: ”If you can see it – be it”, som hon uttryckte det.

Weeks pekade på olika sätt att synliggöra kvinnor. Ett populärt tillvägagångssätt är att lista dem. Forbes listar till exempel världens 100 mäktigaste kvinnor, medan Fortune 500 nöjer sig med 50.

- Listorna handlar väldigt mycket om hur mycket pengar man har tjänat. Ett annat sätt att synliggöra är att dela ut priser, och då blir det inte lika stort fokus på pengarna. En tredje väg att lyfta fram entreprenörskap hos kvinnor är helt enkelt genom att berätta historier, till exempel om hur man lyckades som företagare, sa Julie Weeks.

Ett exempel på ett svenskt pris till företagande kvinnor är Beautiful Business Award, som vi skrivit om flera gånger här på bloggen.

Henrietta Schönenstern, Tillväxtverket, leder ambassadörsprojektet i Sverige. Hon berättade att det är inne på fjärde året och att ambassadörerna sammanlagt har varit ute och träffat över 80 000 svenskar. Nu finns 919 entreprenörer i nätverket, de är verksamma inom olika branscher, i olika delar av landet, och driver olika stora företag. Ambassadörerna jobbar ideellt och besöker bland annat skolor och sitter med i paneldebatter. Där berättar de om hur de startade företag eller hur de skaffar kunder – och det är både kvinnor och män, flickor och pojkar som kommer och lyssnar.

- Ambassadörerna ska reflektera samhället i stort, inte bara den absoluta företagartoppen. Maud Olofsson fungerar som en förebild för förebilderna, hon tar en aktiv del i nätverket, sa Schönenstern.

Inom projektet jobbar hon och hennes kollegor också med att ta fram statistik, böcker och filmer om kvinnors entreprenörskap. Via en Facebookapp – Förebilden – har hittills 720 kvinnor nominerats som förebilder. Och förra året räknade man till 410 pressklipp om ambassadörerna för kvinnors entreprenörskap.

- Succén ligger i att lära genom att göra, sa Henrietta Schönenstern.

Camilla Wagner är journalist på Veckans Affärer och delade med sig av hur tidningen jobbar för att synliggöra kvinnor i näringslivet.

- Medierna spelar en viktig roll för att förändra attityder, och jag tycker inte att de svenska medierna axlar det ansvaret. Många gömmer sig bakom förklaringar som att de ”bara reflekterar hur det ser ut i samhället”. Det stämmer inte.

- När folk sa att det inte fanns några mäktiga företagarkvinnor i Sverige började Veckans Affärer lista de 125 främsta. Vi delar också ut pris, sa Wagner.

Hon berättade att tidningen har en uttalad policy om att växla mellan män och kvinnor på omslaget, men det blir snarare var tredje än varannan kvinna. Och då ligger Veckans Affärer ändå långt före sina konkurrenter på det här området.

Wagner ställde en rad omslag från Veckans Affärer mot varandra, och hon var kritisk i sin granskning. Fast medvetenheten är stor på redaktionen pekade hon på att rubrikval, pose, klädsel och artikelvinkel bidrar till göra kvinnor söta och flickiga, medan männen framställs som starka och seniora.

- När jag gjorde research inför den här workshopen hade svårt att hitta artiklar om kvinnor som är entreprenörer. Jag tänkte att vi nog inte skriver om män som entreprenörer heller – men det gör vi.

- Vi värderar inte kvinnodominerade branscher lika högt. Tjänster, smycken och mode är inte så attraktivt. De traditionellt manliga sektorerna anses lite coolare, sa Camilla Wagner.

Under workshopen diskuterades kvinnligt och manligt könat entreprenörskap i olika länder. Vi fick till exempel höra att det i Frankrike inte existerar några böcker om mäktiga kvinnor – särskilt inte om entreprenörer.

I Skottland föredrar man att prata om att kvinnor är ”risk aware”, snarare än ”risk averse”. Man menar att det i grunden är positivt att kvinnor är realistiska i värderingen av det egna företaget. I mötet med venture capital-bolag kan detta dock vara en stor nackdel. Riskkapitalister drar vanemässigt av 30 procent från de saltade siffror som entreprenörsmän ofta presenterar, menade en deltagare. När de drar av lika mycket från kvinnornas kalkyler blir det ingen business kvar.

”Mompreneurs”, eller ”mammprenörer” på svenska, upptog också en del av diskussionen. Ordet är förstås en sammanslagning av mamma och entreprenör och används om kvinnor som passar på att starta företag i samband med att de får barn. Ibland är syftet att styra sin egen tid, jobba hemma och umgås mer med barnen – ibland utgår företaget från ett upplevt behov som inte möts av marknaden. Oavsett vilket har begreppet ”mammprenör” en gullig klang, och det riskerar att spä på myten om kvinnors företag som mjuka och oviktiga.

Anneli Sjögren deltog tidigare under dagen i prisceremonin kring årets Global Award for Entrepreneurship Research (se tidigare blogginlägg). Hon representerar Tillväxtverket som är en av instiftarna till detta pris, och även till det Unga forskarpriset.

- Jag reflekterar förstås över att det globala priset har tilldelats män alla gånger utom en. Och den gången gick det till Dianaprojektet, vilket innebar att fem kvinnor fick dela på prissumman.

- Det Unga forskarpriset ger vi vartannat år till en kvinna, vartannat år till en man. Men i år var det två kvinnor som fick dela på det, konstaterade Anneli Sjögren.

Sammantaget var det många intressanta frågor som ventilerades under workshopen, och jag hoppas att vi får tillfälle att återkomma till några av dem under den heldagskonferens som ESBRI och VINNOVA arrangerar 2 september. Håll utkik efter mer info på vår webbplats!

Törstar du efter mer forskningsbaserad kunskap om kvinnors entreprenörskap redan nu kan du hitta den här.

/Åse