199 föreläsningar senare

Professor Karl Wennberg var en av talarna på Estrad nummer 199, 13 juni 2018. Temat var ”Misslyckandets dynamik”. Foto: Viktor Aronsson.

Hösten 1997 genomförde vi på ESBRI vår allra första öppna föreläsning. Talare var professor Bill Gartner, då på University of Southern California, USA. Jag hade då inte en susning om att jag 21 år senare skulle ha medverkat till att 24 000 deltagare deltagit i 199 föreläsningar med 329 talare.

I dag är det dags för den 200:e Estradföreläsningen med över 150 personer anmälda. Den sänds förstås också live via vår webbplats. Det känns både fantastiskt och lite overkligt. När det som vi efter några år började kalla ”Estradföreläsningar” startade var det ganska nervöst. Skulle det funka att ha forskare på scen, som får gott om tid att presentera sin forskning för framför allt personer från privata näringslivet?

Till vår stora glädje fungerade det. Och dessutom deltar personer från akademin och policyvärlden, det vill säga de som arbetar med politik antingen som politiker eller tjänstemän i departement och på myndigheter, och även de som arbetar på intresseorganisationer såväl på företagar- och arbetsgivarsidan som på arbetstagarsidan.

Redan efter några år började vi med att arbeta för att föreläsningarna skulle kunna ses av andra än de som deltog på plats i Stockholm. I början var det Telebild (tror jag det hette) och kunde ses på max ett eller två andra ställen. Sedan började internet att fungera, men inte mer än att kapaciteten räckte för upp till ett tiotal ställen.

Vi kämpade på för att intressera personer ute i landet. Tanken var att de skulle bjuda in sina nätverk, och sedan logga in för att se föreläsningen tillsammans. Tekniken var lite svajig och jag kommer fortfarande ihåg ett tillfälle då vi verkligen trodde att det skulle lyfta. Vi hade kontakt med uppemot 10 ställen som skulle följa föreläsningen live, och de hade bjudit in till detta. Självklart fungerade inte tekniken alls den dagen. Det kändes riktigt tungt!

Men när bandbredden ökade så är resten historia. Nu finns över 100 Estradföreläsningar att se på webb-tv-sidan. Ett rätt gediget arkiv av forskning!

Jag skulle kunna berätta om många fler nervösa tillfällen när tekniken svek oss, eller när väder och vind gjorde att föreläsarna knappt hann komma fram i tid. Men – peppar, peppar – hittills har vi aldrig behövt ställa in en föreläsning. Och så blir det inte i dag heller, är jag övertygad om!

Under alla dessa år har jag bara missat ett fåtal Estradföreläsningar. Jag vill passa på att tacka alla talare och deltagare som har deltagit, och de olika finansiärer som har bidragit så att vi har kunnat arrangera Estradföreläsningarna utan kostnad för publiken. Först var det Leif Lundblad som såg till att ESBRI kunde starta, sedan har Tillväxtverket och Vinnova varit långsiktiga finansiärer och stöttat genomförandet av Estrad.

Vill även tacka Åse Karlén och Helene Thorgrimsson, två av mina fantastiska medarbetare som varit med länge och sett till att Estradföreläsningarna såväl genomförts som dokumenterats på olika sätt. Helene har dessutom varit vår stabila projektledare för Estrad under större delen av de 21 åren. Tack!

/Magnus

PS: För närvarande är Tillväxtverket och Vinnova huvudpartners och Länsstyrelsen i Stockholm partner i genomförandet av Estrad. Vi vill gärna ha in fler partners för att kunna fortsätta arrangera Estradföreläsningarna, och göra dem ännu bättre. Är du sugen på att engagera dig och ditt företag/organisation? Hör av dig till mig!

Skratta, skapa teamkänsla och våga bråka

I förra veckan arrangerade vi en Estradföreläsning där temat var hur man skapar framgångsrika team. Anna Brattström och Frédéric Delmar från Sten K Johnson Centre for Entrepreneurship, Lunds universitet, utgick från pinfärska forskningresultat från en internationell studie och reflekterade kring betydelsen av gruppdynamik för beslutsfattande i nya företag.

De båda forskarna har följt ett stort antal entreprenöriella team i en longitudinell studie. Forskningen visar att om ett team ska bli framgångsrikt, måste det uppfylla vissa förutsättningar. Det ska ha rätt sammansättning och arbeta på ett sätt som bidrar till att skapa ekonomiskt värde. Om teamet kan samarbeta så att det får ut så mycket som möjligt av den samlade kunskapen, får företaget ett försprång gentemot konkurrenterna.

Det där låter ju lätt som en plätt. Men hur gör man då? Är det inte affärsidén som är avgörande för framgången? Nej, enligt Brattström och Delmar är det bara 1 procent av framgången som beror på en bra affärsidé, medan 99 procent beror på hårt arbete. Då blir det självklart ännu viktigare att teamet arbetar bra tillsammans.

Brattström har följt tre olika nystartade team med homogen sammansättning och bakgrund. Men kan ju tänka sig att utvecklingen skulle vara ungefär densamma för alla teamen men det var bara ett av dem som hade klarat sig efter sex månader. De andra teamen hade misslyckats med att driva företaget vidare.

Anna Brattström konstaterade att en avgörande faktor verkar vara om teamen klarar av att bråka på ett bra sätt. I ett nystartat företag finns det alltid konflikter – om finansiering, arbetssätt och ledarskap. Frågan är bara hur väl man hanterar konflikterna, och sedan kommer vidare.

I företaget som lyckades var sättet att bråka dramatiskt med stora urladdningar. Det fungerade väl i den gruppen eftersom alla klarade av att sätta punkt och fortsätta framåt. Det andra teamet sopade i stället konflikterna under mattan för att de inte ville eller vågade bråka. Och det tredje teamet trivdes så bra ihop att man helt enkelt inte såg de problem som hopade sig.

En annan faktor som utmärkte teamet som lyckades var att deras nivå av humor och trams var hög. De hade helt enkelt kul på jobbet och grundstämningen verkar ha varit positiv. Det fanns en enighet i gruppen som vägde upp problemen som konflikterna medfört.

Så om du funderar på att starta företag tillsammans med några engagerade vänner, ex-kollegor eller bekanta kan det vara bra att ta med dig några sammanfattande punkter:

• Tramsa mer, skratta tillsammans 
• Skapa teamkänsla 
• Våga bråka men gör det snyggt
• Sätt punkt och gå vidare med företagandet 
• Och jobba hårt!

Du kan ta del av fler av Lundaforskarnas praktiska tips på arbetssätt som fungerar via webb-tv. Nästa Estradföreläsning – vårens sista! – kör vi 13 juni. Hoppas att vi ses då!

/Helene

Din digitala identitet blev just ännu viktigare

Fintech i fokus på Estrad 19 mars 2018. Robin Teigland, Claire Ingram Bogusz och Mats Lewan var några av talarna. Foto: Viktor Aronsson.

Jag såg verkligen fram emot förra veckans Estrad. Och jag var inte ensam. Närmare 170 personer kom till 7A Odenplan för att se föreläsningen om fintech. Ämnet är i hetluften. Hajpen beror sannolikt på att några svenska företag har gjort enastående tillväxtresor. Men digitaliseringen av finansiella tjänster väcker också en rad framtidsfrågor.

Enligt föreläsarna finns knappt 190 fintechföretag i Sverige.

- Men frågan är om antalet är viktigt? Det intressanta är hur de utmanar våra föreställningar om vem som levererar finansiella tjänster, och hur. I framtiden kanske Facebook och Google kommer tillhandahålla finansiella tjänster och bedöma vår kreditvärdighet, spekulerade professor Robin Teigland, Handelshögskolan i Stockholm.

Sverige är ledande inom fintech. Teigland nämner införandet av bankgirot på 1950-talet och bankomaterna i slutet av 1960-talet – två svenska uppfinningar (upphovsmannen till den senare, Leif Lundblad, tog för övrigt också initiativ till ESBRI). Det är en av flera anledningar till att Estradföreläsarna, som också utgör några av författarna till den nya boken The Rise and Development of FinTech. Accounts of Disruption from Sweden and Beyond, tar sin utgångspunkt i Sverige.

Dagens fintechvåg började när några entreprenörer insåg att det fanns kunder med önskemål och behov som bankerna inte kunde tillfredsställa. Entreprenörerna byggde sina företag på några enstaka handplockade tjänster.

- Bankerna trodde inte att företagen skulle få genomslag och växa. Men förändringstakten ökade och bankerna kom på efterkälken. Nu har några banker inlett samarbeten med fintech-entreprenörer och det börjar bildas ett ekosystem kring tjänsterna, sa Teigland.

Föreläsarna behandlade framför allt frågan om tillit i relation till insamling och hantering av data. Mats Lewan är techjournalist och författare. Han har intervjuat fintechföretag om hur de arbetar för att bygga förtroende hos potentiella kunder. En metod är att använda olika ”trovärdighetsmarkörer”. Marknadsföring med kändisar, att synas i medier, banklicens och BankID kan vara sådana markörer.

- De har inget att göra med hur objektivt pålitliga tjänsterna är, men de skapar en upplevelse av pålitlighet, sa Mats Lewan.

Viktigare än markörer är det sociala nätverket. Om det finns problem med säkerheten till exempel, sprids det snabbt via sociala medier. Samma sak gäller det omvända. Ett vanligt resonemang är: ”Har jag inte hört något negativt om en tjänst, är den sannolikt pålitlig”, konstaterade Mats Lewan.

- Vi är inne i ett kulturskifte. Vi lämnar ett samhälle som organiseras i hierarkier till förmån för en peer-to-peer-kultur. De som är födda runt millennieskiftet sprider information på ett friare sätt än äldre personer. Det kommer sannolikt medföra en förändring av hur människor bygger förtroenden. Millenniegenerationen kanske har större tillit till Facebook, Apple eller Google, än till gammelbanken, sa Lewan.

Men fintechföretag behöver inte bara ha förtroende hos användarna. De måste också kunna förlita sig på användarna, att de är kreditvärdiga och att de är de personer som de utger sig för att vara. I det här avseendet har BankID stor betydelse, enligt Lewan.

- Det finns också företag som vill automatisera kreditbetyg genom att analysera en persons sociala kontext med hjälp av data inhämtade från sociala medier, sa han.

Alltså baserat på umgängeskrets, intressen och konsumtionsmönster. Bedömningarna, som görs av en algoritm, uppges ha högre kvalitet än de som görs av människor – eftersom algoritmen är rättvisare. Men många människor känner sig otrygga kring insamlingen av personuppgifter på nätet.

- Det handlar om asymmetri. Man vet inte vem som övervakar. I framtiden kan man tänka sig att övervakaren kan bli synlig. Då kan man själv välja om man vill vara på en viss del av internet, eller om man föredrar darknet, sa Mats Lewan.

Digitala spår är värdefulla för företagen. Ju mer data ett företag har om sina användare, desto mer ökar företagets värde. Ur datan framträder mönster, inom och mellan olika användargrupper, som kan leda till att tjänster utvecklas och förbättras. Men, det finns också anledning att fundera över vad som faktiskt händer med de digitala spår som vi lämnar efter oss, enligt Claire Ingram Bogusz, forskare på Handelshögskolan i Stockholm.

Hon exemplifierade med det brittiska företaget Wonga, som erbjuder snabba krediter i stil med sms-lån. I samma ögonblick som användaren loggar in görs en första kreditbedömning. Användare som surfar med en high-end-apparat erbjuds högre lån, än användare med en gammal billig dito. Sajten iakttar också besökarens beteende. Utifrån beteendet görs ett antagande om hur sannolikt det är att besökaren befinner sig i en ekonomiskt utsatt situation.

Det finns också företag som kartlägger besökarnas beteende för att underlätta positiva beteenden. Dreams, till exempel, är en sajt som uppmuntrar användare att nå sina sparmål.

- Skillnaden handlar om transparens, att användaren förstår vilka data som samlas in och hur den används. Viss information är vi vana att uppge, som namn och adress. Men företagen samlar också in data som vi inte har kontroll över och som är dold för oss. Vi lämnar den kanske frivilligt, men vet inte vad som utläses av den, sa Claire Ingram Bogusz.

Hur stora datasamlingar kan användas på längre sikt, är svårt att veta. Men informationssamlande som inte är transparent kan också leda till en backlash för företag, menar hon. Vilket också blev uppenbart senare under veckan i samband med skandalen kring Facebook och Cambridge Analytica.

- EU-kommissionen funderar på hur man kan reglera internetgiganterna. Kanske blockchain eller andra tekniker gör det möjligt för oss att ta tillbaka våra identiteter på nätet. Det finns tryck både ovanifrån och underifrån kring frågan om hur vi ska hantera detta fortsättningsvis, sa Ingram Bogusz.

Anthony Larsson och Shahryar Siri avslutade med att utlova en till bok om fintech, en del 2, inom ett år. Den ska handla om vilka konsekvenser fintech kan få för framtidens samhällsutveckling. Det är en bok som jag garanterat kommer att hålla utkik efter!

Föreläsningen går att se i sin helhet på vår webb-tv-sida, och vi har också lagt upp föreläsarnas bilder.

/Anna-Karin

God (och kunskapsspäckad?) jul!

Det börjar lacka ordentligt mot jul här på ESBRI. Några förvirrade själar är kvar på kontoret, men snart är det julbestyren som tar över helt. Alla vet ju att hårda klappar är bäst. I vår tidning Entré och på webben finns massor av boktips att få julklappsinspiration ifrån. Nu kanske det är i senaste laget att beställa böcker, men tipsen går ju även att läsa för sitt eget höga nöjes skull.

I Kunskapsbanken hittar du, förutom boktips, en mängd andra texter om entreprenörskap och innovation. Och i vårt webb-tv-bibliotek finns hundratals filmer och klipp från föreläsningar och konferenser. Våra Estradföreläsningar finns även som podd, och här på bloggen har vi publicerat 1057 inlägg sedan starten 2006.

Du har väl heller inte missat att både vår tidning Entré och vårt nyhetsbrev e-Entré kom med nya utgåvor nu i veckan.

Så det finns alltså ingen anledning att ha tråkigt i jul, om någon nu var rädd för det…

Och lagom när ni har återhämtat er från allt firande, närmare bestämt 23 januari, återkommer vi med 2018 års första Estradföreläsning. Då gästas vi av Uppsalaforskarna Katarina Blomkvist och Ivo Zander som vill slå ett slag för det något bortglömda intraprenörskapet. Missa inte!

God jul och gott nytt år!

/ Jonas

Webbsändning från Estrad: Med patent som kompass

Välkommen tillbaka, Bill!

Bill Gartner. Foto: Sofia Ernerot.

Våren 1996 träffade jag Bill Gartner för första gången. Det var på den så kallade Babson-konferensen i Seattle, och vid den tiden var Bill professor vid San Francisco State University. Sedan 1 juni i år är han innehavare av en nyinrättad professur på just Babson College: Bertarelli Foundation Distinguished Professor of Family Entrepreneurship.

Jag kände till Bill innan konferensen 1996, jag hade läst några av hans banbrytande forskningsartiklar och visste att många svenska forskare lovordade hans forskning. Döm om min förvåning då jag fick veta att den hyllade professorn aldrig hade varit i Sverige! Och anledningen till det var enkel – ingen hade bjudit hit honom.

Så det gjorde jag. Och drygt ett år senare fungerade det för honom att besöka oss på ESBRI, vilket resulterade i att Bill höll den allra första Estradföreläsningen hösten 1997. Därför är det extra roligt att han nu inleder höstens Estrad när föreläsningsserien firar 20 år. Denna gång (11 september) pratar han på temat ”10 entrepreneurial lessons from 20 years of research”.

Sedan 1997 har vi arrangerat 190 Estradföreläsningar med cirka 23 000 deltagare. När Bill föreläste första gången hade vi tyvärr inte tekniken för webbsändning på plats, men från och med 2006 har vi filmat, sänt och tillgängliggjort alla föreläsningar. Besök gärna vår webb-tv-sida för mängder av kunskap och inspiration.

När det gäller Bill så har han sedan sitt första besök hos oss varit engagerad i många av våra aktiviteter och även formellt varit en av våra internationella rådgivare. I Kunskapsbanken och på Esbribloggen finns mycket att läsa om honom.

Jag ser fram emot att hälsa Bill välkommen till Stockholm igen, och få ta del av hans tankar och kunskap. Det brukar alltid vara mycket givande. Vi ses på Estrad!

/Magnus

Innovation in your box: Why meaning – not ideas – is the key to success

Affärsmodellering på liv och död

”A fool with a tool is still a fool.”

Det slog Terrence Brown, KTH, fast när han föreläste på Estrad i går om trendiga verktyg och begrepp inom företagsvärlden. Föreläsningen hade den dramatiska titeln ”The death of business models”. Men alla företag, i alla tider, bygger ju på någon form av affärsmodell. Vissa bra, andra sämre. Och en del företag är duktiga på att laborera med sin affärsmodell för att exempelvis öka sin vinst, få större kundkrets eller stärka positionen på marknaden.

”Värde skapas när teknologisk innovation kombineras med affärsmodellsinnovation”, sa Brown och exemplifierade med företag som Walmart, Ikea, Ryanair och McDonalds. De levererar inte några unika produkter eller tjänster – nyckeln till deras framgångar ligger i hur de har twistat till sin affärsmodell på innovativa sätt.

Så affärsmodellen lever alltså, och är i allra högsta grad värd att ägna tankemöda åt. Men den hamnar kanske lite i skymundan av alla trendiga modeller, metoder, matriser och verktyg som poppar upp i startupsammanhang. Terrence Brown beskrev flera stycken, och uppehåll sig längst vid Business Model Canvas som han hyser en slags hatkärlek till.

Business Model Canvas är ett begrepp som lanserades av Alexander Osterwalder i hans doktorsavhandling 2004. Senare populariserades det i en rad böcker och andra texter, och fick bred spridning bland praktiker. Business Model Canvas, och de många nischade modeller som ursprunget har gett upphov till, handlar om att visualisera företagets alla resurser, relationer, kostnader och andra viktiga variabler på ett enda papper. I en snygg matris med nio olika boxar framträder affärsmodellen på ett överskådligt sätt, är det tänkt. Men modellen har sina begränsningar, menar Brown:

”När en metodologi paketeras om görs stora förenklingar. Och ni minns väl vad era mammor brukade säga om saker som verkar för bra för att vara sanna…”

Detaljerade affärsplaner på 30–40 sidor har ersatts av snabbare pitchar på max 13 bilder. De har i sin tur ersatts av ensidiga matriser. I denna strävan efter att förenkla och förkorta går viktiga delar förlorade. Och enligt Terrence Brown finns det en risk i att vissa metoder kring företagsskapande får ett sådant genomslag att det djupa tänkandet, och utvecklingen av fältet, avstannar.

Han pekade på att Business Model Canvas ursprungligen inte var tänkt att beskriva företag i sin helhet, att den inte säger något om hur implementeringen ska ske, och att den faktiskt är utformad för etablerade företag. Trots detta har den blivit Verktyget med stort V för startups över hela världen.

”Affärsmodeller är viktiga. 'Business model canvas', 'lean startup', 'agile engineering' och andra begrepp är mindre viktiga. Jag har inget emot att folk använder dem, men det är viktigt att förstå att de bara är verktyg. Och det gäller att välja rätt verktyg för rätt jobb. En hammare är bra om man vill slå in spikar, men inte om man ska måla”, sa Terrence Brown.

Han har sett exempel på startups där man febrilt har försökt pressa in verksamheten i olika boxar. Och det är inte alltid så lätt att veta vilket verktyg som är rätt.

”Fokusera på att implementera affärsmodellen. Se till att organisationen är redo.”

”Vilket verktyg man ska välja beror på vilket problem man står inför, och vilka erfarenheter man kan stödja sig på. Därför är det viktigt att bygga ett team där många olika erfarenheter finns representerade. Tänk på mångfalden i exempelvis kön, etnicitet och utbildning”, sa Brown.

Föreläsningen genomfördes på en fullsatt Playhouse Teater (vi räknade till över 180 deltagare), och mer än 100 personer följde livesändningen i vår Youtubekanal ESBRITV. Jättekul! Vill du ta del av föreläsningen i efterhand, eller visa den för dina kollegor/studenter/kompisar? Då rekommenderar vi vår webb-tv-sida, där föreläsningen finns i sin helhet i mycket hög kvalitet.

/Åse

Affärsmodellen är död – länge leve affärsmodellen!

Det blir fullt ställ på Estradföreläsningen med Terrence Brown på tisdag. Det är faktiskt helt fullsatt – jättekul! Men du som inte har fått plats, eller inte har möjlighet att vara på plats i Stockholm, behöver inte misströsta. Vi livesänder på Youtube och lägger upp som webb-tv i efterhand.

Jag tror att föreläsningen kommer att bli grymt spännande. Terrence Brown, docent på KTH, är för det första en riktigt bra föreläsare. Och ämnet låter ju inte fy skam det heller. Terrence dödförklarar affärsmodellen som koncept. Inte för att han inte gillar affärsmodeller – tvärtom. Han menar att startup-verktyg som business model canvas och lean totalt har tagit över. Tänkandet har tagit stopp, tycker Terrence. ”Motorn har stått i friläge för länge nu, det är dags att lägga i en växel”, skriver han under vinjetten Åsikten i senaste numret av Entré.

Under föreläsningen ”The death of business models” kommer Terrence Brown att berätta mer om sina funderingar kring affärsmodeller, deras tragiska dödsfall och vilken framtid de eventuellt har. Missa inte! 4 april klockan 15. Och som sagt, vi sänder live…

/Jonas

Bolla idéer viktigt för att lyckas med företagsutveckling

Johan Ahlström, Magnus Klofsten och Tord Lendau.

Häromdagen arrangerade vi en Estradföreläsning där Magnus Klofsten, Johan Ahlström och Tord Lendau presenterade en modell för hur man kan stärka företag med tillväxtpotential. Utvecklingsprogrammet startade för ungefär 30 år sedan i Linköping, och deltagarna träffas under 1,5 dag vid tre olika tillfällen under tio månader. De flesta företagen som har deltagit i programmet (ofta flera gånger) har funnits i ca tio år. Enligt talarna är det ungefär det tidsperspektivet som krävs. Då har de flesta inkörningsproblem klarats av och företaget är redo att satsa på tillväxt.

Under det första mötet identifieras knäckfrågorna som företagen vill arbeta med. Det finns vissa frågor som ofta återkommer, exempelvis kring ägande, samarbetsformer och försäljning. Ju längre ett företag har varit verksamt, desto mer tillspetsade brukar problemdefinitionerna vara. När detta är klart placeras deltagarna i grupper för att diskutera olika lösningar.

Programledarnas uppgift är inte att lösa problemen, utan att ställa rätt frågor för att identifiera grundproblemen och sedan se till att sammansättningen blir rätt i de olika grupperna. Deltagarna har massor av erfarenheter så det är deras resurser som ska tas tillvara.

En av framgångsfaktorerna bakom en sådan här satsning, menade föreläsarna, är att det bygger på en stor öppenhet och tolerans mellan deltagarna. Det är viktigt att bjuda på sig själv för att få tillbaka. Genom att dela med sig av sina erfarenheter kan andra undvika att göra samma misstag som man själv har gjort.

Det krävs också handling från deltagarnas sida för att få resultat. Det tredje och sista mötet under Utvecklingsprogrammet fokuserar på resultaten, alltså hur deltagarna har agerat för att lösa sin knäckfråga. Då gäller det att ha gjort sin hemläxa.

Men om man inte har tid eller ekonomisk möjlighet att delta i just Utvecklingsprogrammet, vad kan man då göra? Något som jag tog med mig från föreläsningen var att interaktion med andra företagare är mycket viktigt, och det kan man få exempelvis på olika företagshubbar. Där finns andra företag att bolla idéer med.

Om företaget inte befinner sig i en sådan miljö finns kanske någon i det egna nätverket att diskutera knäckfrågor och problematik med. Det kan vara värdefullt att få nya infallsvinklar på företagets problem.

Vill du veta mer om hur företag kan realisera sin tillväxtpotential? Föreläsningen finns nu att se via webb-tv.

/Helene

Om konsten att stärka företag med tillväxtpotential

Innovation i både upplägg och program

Marcel Kroeze, Nobina Tech, var en av talarna på Vinnovas Innovationsdag 2017. Foto: Ola Jacobsen.

I förra veckan deltog jag i Vinnovas Innovationsdag som genomfördes i Stockholm. Programmet var varierat med presentationer och mindre workshops samt ett samverkanstorg där tanken var att deltagarna skulle knyta kontakter och dela med sig av sina erfarenheter. Lunchen var tematiserad och vid mitt bord diskuterades transporter och resor så jag fick både vegetarisk mat och nya insikter.

Utifrån lunchdiskussionen vill jag lyfta fram en av presentationerna som jag tyckte var extra spännande. Nobina Tech arbetar med att utveckla nästa generations resor och transporter. Marcel Kroeze är vd och han berättade bland annat om nya trender med delningstjänster och självkörande fordon. Kroeze menade att det är nödvändigt att minska antalet bilar och öka det kollektiva åkandet på olika sätt. Det finns olika försök redan nu, där cyklar, bilpooler och kollektivtrafik kombineras i ett abonnemang. Tanken är att den privata bilismen på så sätt ska minska.

Joanda Svenheden och Erik Leijon, Göteborgs universitet, vann förstapriset i uppsatstävlingen Nytt&Nyttigt. Foto: Ola Jacobsen.

Under förmiddagen delades flera fina priser ut. ESBRI och Vinnova inledde med att dela ut resestipendier, diplom och härliga tulpaner till fyra vinnare i uppsatstävlingen Nytt&Nyttigt. Tävlingen och vinnarna kan du läsa om i en separat blogg.

Dessutom korades årets innovationstalanger i tre olika kategorier. ”Årets möjliggörare” blev vår tidigare kontorsgranne Jessica Stark, och hon fick priset för att ha grundat SUP46. Det är en utvecklande mötesplats där startups erhåller kontaktnät, vägledning och inspiration och får de bästa förutsättningarna för att lyckas. Till ”Årets utmanare” utsågs Josefine Landgård som grundat KRY, en tjänst som erbjuder digitala möten med läkare för vem som helst, oavsett var man befinner sig. På det sättet förbättras sjukvårdens tillgänglighet och trycket på den traditionella vården minskas. ”Årets innovationstalang” blev Gisele Mwepu som grundat Okapi Finance. Okapi ger befolkningen i fattiga länder möjlighet att genomföra snabba och trygga finansiella transaktioner och få legitimitet hos banker och finansiella institutioner.

Vill du veta mer om vad som är på gång inom innovationsområdet? Kolla gärna in webbsändningen från konferensen.

/Helene

Mångfald ökar chansen till innovationssamarbete

2017 års första Estradföreläsare var Cristina Chaminade, professor vid ekonomisk-historiska institutionen. Vi porträtterade henne i förra numret av Entré, så lite extra kul att se och höra henne live nu. Föreläsningen handlade om globaliseringen av innovation och globala innovationsnätverk. Vad händer när svenska företag söker sig utomlands, eller när utländska företag hittar samarbetspartners i vårt land? Finns det något nytt i det här, eller är det bara gammalt vin i nya flaskor?

Chaminade menade att många gamla sanningar om internationalisering av innovation inte gäller längre. Bland annat att innovationssamarbeten ofta sker med företag i grannländer, att det nästan bara är multinationella företag som sysslar med det och att det oftast handlar om marknadsanpassning av en tjänst eller produkt snarare än om utveckling av något helt nytt.

- Det jag ska presentera i dag, utmanar de här sanningarna. Men, vad är det då som har förändrats? Ja, innovationsflödenas geografi ser annorlunda ut. Tidigare handlade det mest om flöden inom den så kallade triaden: Japan, USA och Europa. Nu är flödena globala på ett helt annat sätt, och går åt fler håll. Utvecklingsländer spelar allt viktigare roll i de globala innovationsnätverken med Kina och Indien som stora spelare. Även flödenas art har förändrats. Tidigare var det kanske mest marknadsanpassning, men nu är det en hel del utveckling av nya produkter. Och om det tidigare mest handlade om multinationella företag så är det numera allt fler små och medelstora företag som deltar i innovationsnätverken, sa Cristina Chaminade.

Varför ska man då bli global? Bör man det över huvud taget som mindre företag? Ja, om man vill bli riktigt innovativ så bör man nog i alla fall försöka. Chansen att ta fram helt nya innovationer ökar nämligen om man har globala samarbeten. Det gäller även små och medelstora företag.

- Att ha delar av sina innovationssatsningar utomlands ska ses som ett komplement, inte som ett substitut. När det gäller tillverkning flyttar man ofta hela sin verksamhet när man väl flyttar, så är det inte med innovation. Rädslan för urholkning är alltså obefogad. Att lägga ut delar av sin FoU leder i stället till högre produktivitetstillväxt i hemmaregionen har forskare visat.

Så att satsa globalt är alltså bra, både för det enskilda företagets innovationsverksamhet och för hemmaregionen. Men vad behövs egentligen för att dra igång en global innovationssatsning?

- Om vi tittar på företagsspecifika saker, så spelar exempelvis internationell kompetens en viktig roll. Ju mer mångfald när det gäller nationalitet inom företaget, desto större chans att man etablerar ett globalt innovationssamarbete. Även att ha många anställda med hög utbildning, många inom FoU-området och med hög teknologisk kompetens ökar chanserna till internationellt samarbete, konstaterade Chaminade.

Hela föreläsningen finns att se som webb-tv. Nästa Estradföreläsning hålls 6 mars och handlar om hur man skapar tillväxt i sitt företag. Hoppas att vi ses då!

/Jonas

Dubbelpremiär på Estrad

God fortsättning! Hoppas att du har haft både roliga och vilsamma helgdagar.

Nu längtar vi på ESBRI till onsdag 18 januari. Då är det premiär för årets Estrad, föreläsningsserien där forskare får presentera sina senaste resultat för en publik som mest består av praktiker. Ett välfungerande koncept anno 1997!

Cristina Chaminade. Foto: Lucinda David.

Talare är professor Cristina Chaminade som faktiskt gör sin Estradpremiär. Hon är verksam vid ekonomisk-historiska institutionen, Lunds universitet, och kommer att prata på temat ”Global innovation networks and regional dynamics: What do we know and what are the blind spots?”

Cristina har studerat innovations- och utvecklingsfrågor i mer än 25 år, med särskilt fokus på globala innovationsnätverk och utvecklingsländer som Kina, Indien, Sydafrika, Brasilien och Thailand. På Estrad kommer hon bland annat att diskutera företags och regioners kompetensförsörjning, kopplingarna mellan det regionala och det globala och hur det hänger ihop med innovationsförmågan.

Både jag och Jonas har skrivit om Cristinas forskningsresultat i Entré många gånger så det ska verkligen bli kul att ha henne på besök. Nu senast intervjuade jag henne för porträttuppslaget i Entré nummer 4-2016. Då berättade hon att hon har börjat nosa på en del forskningsfrågor som delvis är nya för henne: hållbarhet, ekologiska affärsmodeller och bevarandet av biologisk mångfald. Och hon vill gärna studera dem i mindre utvecklingsländer som Ecuador och Costa Rica.

”Vi behöver mer hållbara tillväxtmodeller, vi kan inte fortsätta att överkonsumera som vi gör i dag. Det finns en hel del coola initiativ och jag vill undersöka om de kan skalas upp. Ekonomiska kriser kan också erbjuda möjligheter att skapa nya tillväxtmodeller”, sa Cristina när jag intervjuade henne.

Jag tror att det kommer att bli en mycket intressant föreläsning. Har du inte möjlighet att delta på plats kan du alltid följa livesändningen på webben, eller se föreläsningen när det passar dig på vår webb-tv-sida. ESBRI brinner för att göra forskningen mer tillgänglig!

/Åse

Act as if…

I fredags arrangerade vi Estrad på ett helt nytt ställe, Playhouse Teater i Stockholm. Som vanligt livesände vi och spelade in föreläsningen, som nu finns i vårt arkiv av webb-tv. Det är alltid spännande med ny lokal och vi vet att det kan uppstå tekniska problem i början. Så blev det också den här gången. Vi hade inget ljud och inget internet fram till några minuter innan vi startade. Men tack vare duktig personal på plats ordnade allt upp sig och min puls gick ner till normal nivå.

Vi hade bjudit in en av pionjärerna inom entreprenörskapsforskningen, Candida Brush från Babson College. Hon har skrivit mer än 160 publikationer inklusive 12 böcker och hon har också varit rådgivare till hundratals startups. Under föreläsningen delade Brush med sig av sin erfarenhet och genomförde några övningar med publiken.

Brush menar att det finns en mängd böcker om hur man gör när man startar företag men det viktigaste är egentligen att vara entreprenöriell. Det gäller att hitta sitt ”varför”, tänka efter vad man brinner för och vad som gör en fokuserad och upplyft. När man väl har hittat det man vill satsa på ska man ”act as if”, det vill säga agera som om det man vill uppnå redan är verklighet.

Det går att experimentera med sin idé och göra en prototyp med enkla medel, och sedan testa den på omgivningen. Man kan göra en modell genom att exempelvis använda tejp, rita, klippa och klistra för att visa hur man har tänkt. När man får synpunkter och förbättringsförslag är det viktigt att aktivt lyssna på sin målgrupp. Annars riskerar man att missa användbar information.

Det här låter ju inte så svårt egentligen, men många av oss sitter fast i synsättet att man först ska lära sig och sedan agera. En entreprenör gör tvärtom, lär genom att göra. Men om du kollar in föreläsningen via vår webb-tv hittar du några övningar som garanterat får dig att tänka i nya banor. Och dessutom har du roligt under tiden!

/Helene

Being Entrepreneurial: Practices to develop your entrepreneurial mindset

Vi behöver mer walk the talk

Aija Voitkane och Jeaneth Johansson.

Häromdagen arrangerade vi en välbesökt Estradföreläsning med fokus på jämställdhet och business. Den här gången hade ett antal personer samlats på Inova i Värmland för att ta del av livesändningen så det var extra många tittare via webben. Kul!

Forskarna Jeaneth Johansson och Aija Voitkane gav oss en bild av hur det egentligen står till med jämställdheten i svenska företag och föreslog också en handlingsplan för jämställdhetsarbete.

Enligt forskarna bygger de befintliga strukturerna på att det är svårt att hitta tillräckligt med kompetenta kvinnor, och att de kvinnor som finns är mindre riskbenägna än män. Kvinnorna vågar inte heller satsa. Men är det verkligen så? Nej, forskning visar att det här inte alls stämmer. Om man jämför likvärdiga företag är kvinnor precis lika riskbenägna som män, men de fattar i allmänhet mer analytiskt underbyggda beslut.

Det finns klara ekonomiska incitament för att sträva efter en jämnare könsfördelning – och diversifiering över huvud taget. Det behöver inte bara gälla kön, det kan också gälla kulturell bakgrund och ålder. I företag med blandade grupper tar besluten oftast lite längre tid eftersom befintliga normer ifrågasätts, och det uppstår fler konflikter. På kort sikt är det mer kostsamt att fatta beslut i en diversifierad grupp, men på lång sikt leder det till bättre underbyggda beslut och bättre lönsamhet.

Det är viktigt att inte bara prata, utan att också ha en handlingsplan och arbeta långsiktigt med jämställdhet och diversifiering. Eller som talarna uttryckte sig: det behövs mer walk the talk och mindre talk the talk.

Men hur gör man då? Ett företags handlingsplan bör omfatta följande punkter:

* vem leder förändringen

* var vill företaget vara när förändringen är genomförd

* vilka behöver vara delaktiga

* hur man ska följa upp förändringsarbetet

* hur uppnår man en varaktig förändring 

Alla inom företaget/organisationen måste förstå behovet och se fördelarna för att förändring ska komma till stånd.

Jag inser att vi har lite kvar att jobba på eftersom utvecklingen går rätt långsamt. Med dagens tempo skulle vi uppnå hyfsad jämställdhet i företag år 2040. Det är ju ett tag kvar till dess. Men låt oss hoppas på att fler företag inser fördelarna och arbetar för ökad jämställdhet så att det går lite snabbare.

Vill du veta mer om jämställdhetsarbete i företag? Hela föreläsningen finns nu att se via webb-tv.

/Helene

Jämställdhet – för bättre business

Jamma fram idéer ger företagen skjuts

Magnus Karlsson och Jennie Björk. Foto: Magnus Aronsson.

Häromdagen arrangerade vi en välbesökt Estradföreläsning som gav mig lite ”wow-känsla”. Jennie Björk och Magnus Karlsson visade att företags innovationsarbete har blivit mycket mer mångfacetterat än tidigare. Mer än någonsin utgår man från samarbete och kollektiv än från individen. Det rör sig ofta om spontant framväxande arbetssätt, processer som sällan följer formella strukturer. Detta medför att företagen måste tänka i nya banor för att stödja interaktion och nya initiativ.

Fler och fler bolag skapar i dag förutsättningar för olika typer av idéskapande. Och för att få medarbetarna att fokusera på idéer som är användbara, bör ansvarig på företaget specificera vilka innovationsbehov som finns. Alldeles för udda idéer kan vara värdefulla i andra sammanhang men det är oftast inte det man eftersträvar i den här typen av kreativa processer. Det är också viktigt att ledningen visar att det finns en uttalad prioritering för den här typen av arbete för att medarbetarna ska vilja satsa sin tid på att kläcka idéer.

Talarna lyfte fram två exempel från stora företag som har genomfört den här typen av processer. Magnus berättade om Ericssons modell med ”Idea Boxes”, en IT-plattform för kontinuerligt samarbete och utveckling av idéer från anställda, kunder och partners. Han betonade att det är viktigt att ha ett system som inte är isolerat utan som verkligen används. Då kan man både komma på nya och förbättra redan befintliga idéer.

Jennie lyfte fram Volvos tidsbegränsade projekt ”Idea Jams”, där företaget presenterade ett identifierat innovationsbehov inom fem olika områden. Deltagarna hade sedan möjlighet att komma med idéer och ge synpunkter under 48 timmar. Efter jammet gjordes en utvärdering och tio idéer valdes ut för vidareutveckling.

Det finns för- och nackdelar med både kontinuerliga och tidsbegränsade processer. Dels skapar tidsbegränsning ett tydligt fokus och potentiellt en energirik session. Samtidigt missar man idéer som uppstår utanför projektet och därför kan en kontinuerlig modell vara att föredra i vissa fall. Men där kan man i stället få perioder med mindre aktivitet, vilket kan vara ofördelaktigt.

Visst låter det här spännande? Nu kan du se hela föreläsningen via webb-tv

/Helene

Kollektiv kreativitet som innovationsmotor – Så gör svenska storföretag