Mångfald ökar chansen till innovationssamarbete

2017 års första Estradföreläsare var Cristina Chaminade, professor vid ekonomisk-historiska institutionen. Vi porträtterade henne i förra numret av Entré, så lite extra kul att se och höra henne live nu. Föreläsningen handlade om globaliseringen av innovation och globala innovationsnätverk. Vad händer när svenska företag söker sig utomlands, eller när utländska företag hittar samarbetspartners i vårt land? Finns det något nytt i det här, eller är det bara gammalt vin i nya flaskor?

Chaminade menade att många gamla sanningar om internationalisering av innovation inte gäller längre. Bland annat att innovationssamarbeten ofta sker med företag i grannländer, att det nästan bara är multinationella företag som sysslar med det och att det oftast handlar om marknadsanpassning av en tjänst eller produkt snarare än om utveckling av något helt nytt.

- Det jag ska presentera i dag, utmanar de här sanningarna. Men, vad är det då som har förändrats? Ja, innovationsflödenas geografi ser annorlunda ut. Tidigare handlade det mest om flöden inom den så kallade triaden: Japan, USA och Europa. Nu är flödena globala på ett helt annat sätt, och går åt fler håll. Utvecklingsländer spelar allt viktigare roll i de globala innovationsnätverken med Kina och Indien som stora spelare. Även flödenas art har förändrats. Tidigare var det kanske mest marknadsanpassning, men nu är det en hel del utveckling av nya produkter. Och om det tidigare mest handlade om multinationella företag så är det numera allt fler små och medelstora företag som deltar i innovationsnätverken, sa Cristina Chaminade.

Varför ska man då bli global? Bör man det över huvud taget som mindre företag? Ja, om man vill bli riktigt innovativ så bör man nog i alla fall försöka. Chansen att ta fram helt nya innovationer ökar nämligen om man har globala samarbeten. Det gäller även små och medelstora företag.

- Att ha delar av sina innovationssatsningar utomlands ska ses som ett komplement, inte som ett substitut. När det gäller tillverkning flyttar man ofta hela sin verksamhet när man väl flyttar, så är det inte med innovation. Rädslan för urholkning är alltså obefogad. Att lägga ut delar av sin FoU leder i stället till högre produktivitetstillväxt i hemmaregionen har forskare visat.

Så att satsa globalt är alltså bra, både för det enskilda företagets innovationsverksamhet och för hemmaregionen. Men vad behövs egentligen för att dra igång en global innovationssatsning?

- Om vi tittar på företagsspecifika saker, så spelar exempelvis internationell kompetens en viktig roll. Ju mer mångfald när det gäller nationalitet inom företaget, desto större chans att man etablerar ett globalt innovationssamarbete. Även att ha många anställda med hög utbildning, många inom FoU-området och med hög teknologisk kompetens ökar chanserna till internationellt samarbete, konstaterade Chaminade.

Hela föreläsningen finns att se som webb-tv. Nästa Estradföreläsning hålls 6 mars och handlar om hur man skapar tillväxt i sitt företag. Hoppas att vi ses då!

/Jonas

Global innovation networks and regional dynamics (del 1)

Dubbelpremiär på Estrad

God fortsättning! Hoppas att du har haft både roliga och vilsamma helgdagar.

Nu längtar vi på ESBRI till onsdag 18 januari. Då är det premiär för årets Estrad, föreläsningsserien där forskare får presentera sina senaste resultat för en publik som mest består av praktiker. Ett välfungerande koncept anno 1997!

Cristina Chaminade. Foto: Lucinda David.

Talare är professor Cristina Chaminade som faktiskt gör sin Estradpremiär. Hon är verksam vid ekonomisk-historiska institutionen, Lunds universitet, och kommer att prata på temat ”Global innovation networks and regional dynamics: What do we know and what are the blind spots?”

Cristina har studerat innovations- och utvecklingsfrågor i mer än 25 år, med särskilt fokus på globala innovationsnätverk och utvecklingsländer som Kina, Indien, Sydafrika, Brasilien och Thailand. På Estrad kommer hon bland annat att diskutera företags och regioners kompetensförsörjning, kopplingarna mellan det regionala och det globala och hur det hänger ihop med innovationsförmågan.

Både jag och Jonas har skrivit om Cristinas forskningsresultat i Entré många gånger så det ska verkligen bli kul att ha henne på besök. Nu senast intervjuade jag henne för porträttuppslaget i Entré nummer 4-2016. Då berättade hon att hon har börjat nosa på en del forskningsfrågor som delvis är nya för henne: hållbarhet, ekologiska affärsmodeller och bevarandet av biologisk mångfald. Och hon vill gärna studera dem i mindre utvecklingsländer som Ecuador och Costa Rica.

”Vi behöver mer hållbara tillväxtmodeller, vi kan inte fortsätta att överkonsumera som vi gör i dag. Det finns en hel del coola initiativ och jag vill undersöka om de kan skalas upp. Ekonomiska kriser kan också erbjuda möjligheter att skapa nya tillväxtmodeller”, sa Cristina när jag intervjuade henne.

Jag tror att det kommer att bli en mycket intressant föreläsning. Har du inte möjlighet att delta på plats kan du alltid följa livesändningen på webben, eller se föreläsningen när det passar dig på vår webb-tv-sida. ESBRI brinner för att göra forskningen mer tillgänglig!

/Åse

Årets sista Entré

Förra måndagen skickade vi iväg Entré nr 4-2016 till tryck. Kul och stressigt in i det sista, som vanligt! Ovan skymtar några av de många doktorsavhandlingar och böcker som vi skriver om i detta nummer av tidningen.

Vi försöker hålla koll på den forskning om entreprenörskap, innovation och småföretagande som bedrivs vid samtliga svenska universitet, högskolor och fristående institut. Vår målsättning är att i varje nummer av tidningen Entré presentera aktuell, forskningsbaserad kunskap från en mängd olika lärosäten, och från en rad olika discipliner. Vi vill att artiklarna ska vara tillgängliga, intressanta och informativa. Och vi vill att de ska spegla det mångfacetterade entreprenörskapet.

I just det här numret hittar du forskning från bland annat Jönköping University, Karlstads universitet, Blekinge tekniska högskola, Handelshögskolan i Stockholm, Chalmers, Linnéuniversitetet, Umeå universitet, Göteborgs universitet, Lunds universitet, KTH och Agder universitet i Norge.

Många av artiklarna handlar om företag och entreprenörer som korsar gränser och etablerar sig i ett annat land. Vi skriver exempelvis om Jan Abrahamssons forskning om hur de hyllade born global-företagen omarbetar sina affärsmodeller för att behålla konkurrenskraften. Även artikeln om Niklas Åkermans forskning handlar om hur svenska företag agerar i sin internationalisering. I artikeln om Quang Evansluongs avhandling är perspektivet ett annat: Han har studerat hur utlandsfödda företagare utvecklar sina affärsidéer i Sverige, och finner att företagande kan vara en väg till snabbare integration.

Som ett ”tema i temat” finns några artiklar om företagande i utvecklingsländer. Pontus Engströms forskning handlar om mikrofinansiering medan Kristina Henricsson Briggs intresserar sig för om västerländska tillväxtmodeller – i form av inkubatorer – bör exporteras. På porträttuppslaget presenterar vi professor Cristina Chaminade, som i sin forskning har ägnat sig mycket åt globala innovationsnätverk och hur kunskap rör sig i olika riktningar. Både till och från utvecklingsländer, respektive utvecklade länder.

Dessutom rapporterar vi om innovationshajpen, GEW, hur du kan bli mer kreativ på jobbet och mycket, mycket mer. Låter väl som en bra mix?

Entré ges ut av ESBRI, med stöd från Tillväxtverket och Vinnova. Prenumerationen är kostnadsfri, och det nya numret ska landa i mottagarnas brevlådor några dagar före jul. Hör gärna av dig med synpunkter och idéer!

/Åse

Globala samarbeten öppnar upp för nya möjligheter

Professor Cristina Chaminade, CIRCLE.  Foto: Pernilla Norlin

I morse var jag på lanseringsseminarium på Entreprenörskapsforum. Rapporten ”The emergence of China and India as new innovation power houses – threat or opportunity?” presenterades av CIRCLE-forskaren Cristina Chaminade. Hon har skrivit den tillsammans med Davide Castellani och Monica Plechero.

Jag intervjuade Cristina för ett par år sedan och det resonemang hon förde då blev utvecklat i dag. (Jag har också intervjuat Monica, läs gärna artikeln om innovationsvågor från Indien och Kina.)

Cristina slog fast att innovationsansträngningarna har varit internationella länge, men nu blir de allt mer globala. Investeringar görs inte uteslutande i grannländerna, utan företagen satsar på mer och mer avlägsna marknader. Tidigare var det stort fokus på utvecklingsdelen i FoU-aktiviteterna. Nu flyttas fokus i allt högre grad till forskningsdelen. Och i den globala innovationsvågen har de små och medelstora företagen en betydande roll.

Många är oroliga över den här utvecklingen, och menar att: ”Först flyttade produktionen till lågkostnadsländer. Och nu flyttar innovationsavdelningarna efter. Vad blir kvar?” Men Cristina Chaminade hade lugnande besked. När EU-länder etablerar FoU-avdelningar i andra delar av världen ökar faktiskt produktiviteten hemma i Europa.

Hon betonade att kompetenser i olika länder inte ersätter varandra, de kompletterar varandra. De företag som deltar i globala innovationsnätverk ökar därför sina chanser att kläcka radikalt nya innovationer.

/Åse