”Universiteten bidrar med gnistan”

När vi planerar Estradåret försöker vi alltid få till en mix av olika ämnen, lärosäten, föreläsare som pratar svenska och engelska, seniora och mer juniora forskare, kvinnor och män.

En forskare som alltid dyker upp i våra diskussioner är Åsa Lindholm Dahlstrand. Hon har stor erfarenhet och alltid intressanta forskningsprojekt igång, och därför blir vi väldigt glada när hon tar sig tid att komma och föreläsa på Estrad. Hittills har hon gästat oss 1998, 2001, 2006 och 2009, och i måndags var det dags igen.

- Tack för inbjudan, jag måste ha varit en av era första föreläsare! Det här är femte gången jag föreläser på Estrad, och tittar man på mina ämnen kan man se en röd tråd. I dag tänkte jag knyta ihop säcken under rubriken ”Experiment och exploatering – Så samverkar företagen i entreprenöriella innovationssystem”,  sa professor Åsa Lindholm Dahlstrand som är verksam vid CIRCLE, Lunds universitet.

Hennes forskningsintresse kretsar bland annat kring kopplingarna mellan innovation och entreprenörskap, något som inte är alltför vanligt. De flesta forskare intresserar sig för antingen entreprenörskap eller innovation, och de båda forskningsfårorna bedrivs parallellt. Åsa påpekade också att det inte är så smart rent karriärmässigt att hålla på med både och. En forskare som vill klättra snabbt och få finansiering till fortsatt forskning bör hellre nischa sig inom ett smalt område, konstaterade hon. Men med ett bredare synsätt kan man se ”the big picture”, och det var vad Åsa levererade under sin Estradföreläsning 16 maj.

Hon presenterade ny forskning kring så kallade entreprenöriella innovationssystem, som bidrar till såväl ekonomisk som samhällelig nytta. Denna systemsyn bygger på antaganden om att både tekniskt och entreprenöriellt experimenterande är viktigt och bör vävas samman. Entreprenörskap och innovation är processer som formas av många olika aktörer, organisationer, handlingar och institutioner. Och experimenterandet utgör både input och output i systemet.

- Innovationer brukar enkelt mätas som patent, och det kan vara en output för det akademiska systemet. Men patenten är också input för samhället.

- Handlingar och agerande, både i formella och informella nätverk, är helt avgörande för systemets utveckling. När många är med och testar och experimenterar uppstår ett ackumulerat lärande som leder till utveckling av systemet, sa Åsa Lindholm Dahlstrand.

I det entreprenöriella experimenterandet är avknoppningar och uppköp de centrala mekanismerna. Genom att knoppa av ny och ”avvikande” teknik från befintlig verksamhet kan nya företag födas. Och när kunskapsintensiva företag blir uppköpta kan de skalas upp så att värdet exploateras. Denna symbios mellan små och stora, nya och etablerade företag är en förutsättning för att systemet ska fungera bra.

- I Sverige spelar förvärv en viktigare roll än riskkapitalinvesteringar, sa Åsa Lindholm Dahlstrand.

Hon konstaterade också att avknoppningar från universitet och privata företag fyller olika funktioner. De förstnämnda tar längre tid på sig att utvecklas, men när akademi och näringsliv jobbar ihop kan högväxande företag skapas.

- Det svenska lärarundantaget har fått så mycket kritik, men påståendena om en akademisk paradox är betydligt överdrivna. Det finns en stor poäng i att göra som vi gör i Sverige, nämligen att skapa många universitetsavknoppningar. De växer inte lika mycket som i andra länder, och det behöver vi justera i vårt system. Men universitetsavknoppningarnas viktigaste funktion är att bidra med gnistan till något nytt.

Hela Åsas presentation finns att hämta på vår webbplats, och på ESBRIs Bambusersida ligger sändningarna från eftermiddagen kvar. I slutet av veckan kommer hela föreläsningen även upp som webb-tv i hög kvalitet.

/Åse

Experiment och exploatering – Så samverkar företagen i entreprenöriella innovationssystem (del 2)

Experiment och exploatering – Så samverkar företagen i entreprenöriella innovationssystem (del 1)

Experimentellt entreprenörskap på Estrad

System av olika slag är poppis inom vårt forskningsfält. Innovationssystem av olika slag har det pratats om länge, och entreprenöriella ekosystem verkar vara det heta just nu. Åsa Lindholm Dahlstrand använder begreppet entreprenöriella innovationssystem. Enligt henne har experimenterandet en avgörande roll för entreprenörskapet. Det handlar inte bara om att skapa nya företag, utan om att de existerande företagen förändrar själva innovationssystemet.

Nu på måndag 16 maj kommer Lindholm Dahlstrand till Estrad. Läs mer och anmäl dig här. Om du inte har möjlighet att vara på plats, går det som vanligt att se hela föreläsningen live via Bambuser eller i efterhand på vår egen webb-tv.

/Jonas

Erbjud ”motgångsrika” människor rätt stöd

Under våren kör Kristdemokraterna fyra seminarier och en workshop om det svenska innovationssystemet. I förgrunden ESBRIs tidning Entré som erbjöds till deltagarna.

Förra veckan deltog jag i ett välbesökt seminarium om det svenska innovationssystemet arrangerat av Kristdemokraterna.

Ola Isaksson från Chalmers inledde och han menade att det inte enbart är de tekniska uppfinningarna som är viktiga utan de som har uppfunnit dem, människorna bakom. Han ansåg vidare att det är värdefullt att samarbeta mellan olika branscher för då konkurrerar parterna inte med varandra.

Det är också viktigt med dialog. Anna Sander från WSP berättade om hur de arbetar med innovation för att skapa fler och bättre bostäder för människor med olika behov. De involverar slutanvändaren och har till exempel en dialog med svårt sjuka barn på sjukhus: Hur vill de ha det i sina rum? Och hur vill unga människor ha det i sina bostäder? Kanske vill de ha en minimal boendeyta och i stället dela vissa utrymmen med sina grannar? Det finns möjlighet att få dispens från de restriktiva byggreglerna i Sverige för att testa innovativa lösningar.

Slutligen är det viktigt att omvandla sociala problem till sociala innovationer. Mona Abou-Jeib från Möjlighetsinkubatorn/Give it forward berättade om hur deras organisation arbetar. Motgång kan innebära olika saker – man har inte fått rätt resurser, man har blivit sjuk och/eller arbetslös till exempel. De erbjuder ”motgångsrika” människor en startup där de får tillgång till de bästa metoderna och utbildningarna. I programmet ingår massor av stöd för att individerna ska börja tro på sig själva så att de orkar och vågar ta sig ur sin situation. Varje person som kan börja arbeta innebär en enorm vinst, både för den enskilda och för samhället.

Tänkvärt och intressant!

/Helene

Studielån för företagare

Kristdemokraterna arrangerar under våren en seminarieserie om det svenska innovationssystemet. I går deltog jag i ett av seminarierna och temat denna gång var finansiering av goda idéer. Ett antal talare delade med sig av sina erfarenheter under eftermiddagen och här är några fakta, åsikter och idéer som jag tog fasta på.

Sammanfattningsvis finns en god investeringsvilja i Sverige, men det saknas kapital i tidiga faser. Flera av talarna menade att vi skulle behöva ett mer positivt klimat för investerare med ett konsekvent och enkelt regelverk gällande exempelvis personaloptioner och 3:12-regler.

Något som är positivt i Sverige är att det finns ett antal stödfunktioner för företagare. Almi, Connect och Coompanion är några exempel på aktörer som erbjuder möjligheten att träffa både finansiärer och mentorer. Sannolikheten att hitta finansiering ökar om man går igenom ett stödprogram hos någon av dessa eller andra liknande aktörer.

En ”sann” entreprenör startar företag oavsett krångliga regler och höga skatter. Men det finns en enorm potential bland individer som inte är självklara entreprenörer. För en vanlig tjänsteman kan steget till att starta företag kännas otryggt och osäkert. Detta skulle kunna ändras och förbättras genom ett bättre stödsystem.

I England har en ny modell införts där privatpersoner har möjlighet att gå in som finansiärer i små företag genom att investera via mellanhänder, och det är något som vi skulle kunna införa även i Sverige.

En annan idé är att införa ett slags studielån för nyföretagare. Då har man möjlighet att komma igång med sitt företagande och först när man börjar få in pengar betalar man av sitt lån.

Många bra idéer som kan vara värda att testa!

/Helene

Företagarna deltar inte i diskussionen om företagande

I går deltog jag när IVA sjösatte sitt program Innovation för tillväxt. Bland talarna fanns SEB:s ordförande Marcus Wallenberg, som kommer vara ordförande för projektets styrgrupp, och näringsminister Maud Olofsson.

För mig, som under flera år på denna blogg och i andra sammanhang lyft fram vikten av ”sälj” (Sälj, sälj, sälj!, Entreprenörskapsutbildning – ett säljande(?) koncept, Kunden är kung och misstag är bra!), var det värmande att höra Maud Olofsson nämna detta flera gånger (kanske läser hon denna blogg ;-) ).

Hon lyfte även fram behovet av en bred ansats i synen på innovation. I det historiskt ingenjörstyngda Sverige är det oerhört viktigt att inte glömma bort tjänste- och processinnovationer. Vi måste nå bortom synen på en innovation som en pryl!

Maud Olofsson blickade över bottenhavet och hittade lärdomar hos finska TEKES:

”När finska TEKES för några år sedan skulle utforma sitt program för tjänsteinnovation gjorde man en studie av vad som kännetecknar framgångsrik tjänsteinnovation. Man kom fram till att de här faktorerna var centrala:

• Förmåga att läsa av otillfredsställda kundbehov och utforma unika kundupplevelser
• Öppen innovation för att involvera de bästa förmågorna i innovationssystemet
• Utforskande av olika affärsmodeller för att behålla en rimlig andel av det värde som företaget skapar
• Insiktsfull användning av teknik för att nå skalekonomi och öka vinstpotentialen i nya tjänsteerbjudanden

Jag tror att vi har flera av de här bitarna i Sverige i dag. Men det finns också områden där vi behöver förbättra oss. Inte minst behöver vi bättre kunskap om hur vi från politiskt håll kan arbeta för att främja innovation i ett bredare perspektiv.”

Maud utmanade även det så kallade innovationssystemet och menade att det inte är tillräckligt bra på att se ungdomarnas behov. När jag tänker på publiken, inklusive undertecknad (även om jag tror jag fortfarande tillhörde kategorin yngre i publiken), så var ungdomarna i alla fall inte närvarande i salen.

Och jag tror att det är en brist när kunderna, i det här fallet företagarna och investerarna, inte deltar när olika organisationerna samlas för att diskutera vad som behövs för att främja entreprenörskapet i Sverige. Ett undantag är Sweden-U.S. Entrepreneurial Forum som vi på ESBRI arrangerar.

De allra flesta av de 250 som hittills anmält sig är företagare, finansiärer (änglar, VC etc) och service-providers (advokater, revisorer etc). De kommer för att nätverka och diskutera med en rad spännande talare, varav många experter från USA. En höjdpunkt jag ser fram emot är att höra USA:s nye ambassadör Matthew Barzun berätta om sin erfarenhet som entreprenör och investerare i nya bolag.

Vi har ett fåtal platser kvar så missa inte denna möjlighet! (anmälan via länken ovan)

Magnus Aronsson, vd för ESBRI