Hur kan vi främja ett entreprenöriellt och hållbart Europa?

För närvarande sveper en populistisk nationalistisk våg över Europa. Vi behöver vända den utvecklingen, och möjliggöra en socialt och ekologiskt hållbar och innovationsdriven tillväxt. Hur kan det göras?

IFN-forskarna Niklas Elert och Magnus Henrekson har nyligen gett ut en bok där de presenterar ett antal reformer för att främja ett entreprenöriellt samhälle. De kommer att medverka i vår första Estradföreläsning för hösten som genomförs under mässan Ekonomi & Företag 25 september. Den ser jag verkligen fram emot!

Då kommer de att presentera en företagarvänlig reformstrategi med konkreta åtgärder inom följande områden: rättsstaten och skydd av äganderätt, beskattning, finans- och kapitalmarknader, arbetsmarknader och socialförsäkringssystem, öppna produktmarknader samt mobilisering av humankapital för entreprenörskap.

Kombinera gärna Estrad med ett besök på mässan. På programmet finns spännande utställare och seminarier. Vad sägs om att lära dig psykologiska trix för att nå resultat du inte trodde var möjliga, eller få veta hur AI kan förbättra affärsprocesser?

Registrera dig till mässan (kostnadsfritt!) och anmäl dig till Estrad (också kostnadsfritt!) så ses vi i Kista.

/Helene

Kraftfulla investeringar behövs för grön omställning

I panelen deltog bland andra Anna Denell, hållbarhetschef, Vasakronan, Nina Ekelund, generalsekreterare, Hagainitiativet, Günther Mårder, vd, Företagarna, Henrik Hermansson, Tillväxtanalys. Foto: Sara Stenberg.

I går arrangerade ESBRI och Tillväxtanalys ett seminarium med fokus på vad gröna finanser betyder för en grön omställning av näringslivet och vilken roll staten kan ha i detta.

I samband med seminariet presenterades en ny rapport från Tillväxtanalys, ESG och transparens - vägen till grön omställning?, där myndigheten har analyserat finanssektorns värderingar av företags hållbarhetsrisker (ESG-värderingar), initiativet att företag sätter vetenskapligt baserade mål för att minska koloxidutsläpp (SBT) samt EUs lagkrav på att stora företag måste hållbarhetsredovisa. Med analysen ville man ta reda på om måtten är effektiva och bidrar till en mer hållbar allokering av de finansiella flödena.

Eva Alfredsson, en av rapportförfattarna, menade att det behövs kraftfulla investeringar för att en grön omställning av näringslivet ska kunna genomföras. ESG-måttet är flexibelt kan tillämpas på många olika sätt inom finanssektorn. Men det krävs stor kunskap för att kunna tolka resultaten. Hon tyckte att det skulle vara värdefullt om ett nytt, mer transparent mått kunde utarbetas.

När det gäller SBT är det tyvärr få företag som har anslutit sig. Initiativet bidrar till en grön omställning bland de anslutna företagen, men de cirka 20 svenska och 500 internationella företagen, gör ingen större skillnad ur ett globalt perspektiv. Det blir dock en viss dominoeffekt eftersom företagen får med sig sin leverantörskedja i arbetet för att minska koldioxidutsläpp.

Efter presentationen genomfördes två paneldiskussioner med representanter från finansbranschen, miljösektorn och företagarsidan. Några synpunkter som jag tog fasta på är:

- Hållbarhet och finansmarknaden är komplexa områden, och alla aktörer arbetar olika. Därför skulle det behövas både struktur och en förenkling av begrepp och deras innebörd. Det skulle vara bra om staten såg till att det finns enkla parametrar som företag kan använda.

- Det ska vara lönsamt för företag att minska sin miljöpåverkan.

- Kunskapsnivån hos företag behöver höjas för att de ska se vilka fördelar ett hållbarhetsarbete innebär. (Företagarna har ett enkelt självtest på sin webbplats där företag helt kostnadsfritt kan testa sin egen miljöpåverkan.)

- Det är nödvändigt att alla intressenter ställer krav på företag att redovisa – och självklart minska – sin miljöpåverkan.

- Företag som arbetar med miljöfrågor ska ha en fördel av det. I framtiden kan ett bristande hållbarhetsarbete medföra konkurrensnackdelar för företag.

Mitt intryck är att det finns mycket att göra inom det här området, och att det är viktigt att utarbeta jämförbara och enkla mått. En av de viktigaste åtgärderna är att öka kunskapen om hur man uppnår en grön omställning – även på företagsnivå. Att verka för en grön omställning bör genomsyra alla företags vardagliga arbete, även småföretagens. Och slutligen, det måste bli lönsamt att tänka hållbart. Då kan den gröna omställningen få större genomslagskraft.

Vill du ta del av Tillväxtanalys intressanta rapport? Du hittar den här.

Vi på ESBRI vill också tacka Tillväxtanalys för ett gott samarbete och ett mycket intressant seminarium.

/Helene

AI kräver samarbete, bra data och kompetens

Arthur Gueneau, Caroline Walerud, Amy Loutfi och Mats Magnusson delade med sig av sin AI-kunskap på premiären av Estrad:tech 6 maj 2019. Foto: Viktor Aronsson.

ESBRI har utökat sitt eventsortiment med Estrad:tech, en seminarieserie om nya teknologier, entreprenörskap och innovation. Estrad:tech arrangeras av ESBRI med Vinnova som finansiär och Teknikföretagen som partner. I måndags genomförde vi det första seminariet i serien. Temat var artificiell intelligens (AI), och det lockade en stor publik.

Talare var professor Amy Loutfi, Örebro universitet, och Mats Magnusson, professor vid KTH. Amy är en av landets ledande forskare inom AI, och Mats forskar om kreativitet, lärande och innovation i etablerade organisationer. De fick sedan sällskap på scenen av Caroline Walerud, Volumental och Arthur Gueneau, Combient, för ett panelsamtal.

Amy inledde med en översikt över hur AI har växt fram. Första gången AI nämndes som begrepp var i slutet av 1950-talet. Tyvärr fanns inte tillräcklig datorkapacitet på den tiden så forskningen tog aldrig fart. I mitten på 1980-talet kom det en ny period av AI-forskning, bland annat med tillämpning inom hälsoområdet. AI kan exempelvis analysera massor av data, klassificera sjukdomar och bilder. Men även då tog analyserna tid och de extra minuterna det tog för läkarna begränsade användningen av AI. Sedan mitten av 1990-talet har det däremot blivit ett rejält uppsving när det gäller AI och man kan nu prata om en hype.

Vad är då AI? Amy beskrev det som en stor svart låda där man kan ställa frågor, exempelvis: ”Vilken sjukdom är detta?” Sedan matar man in alla tänkbara symptom och AI kan klassificera sjukdomar utifrån de symptom som en patient har. Det krävs en stor mängd data för att AI ska fungera bra. Och det måste vara bra data:

- AI är bara så bra som datan den använder, sa Amy Loutfi.

Hon menade också att det är lätt att förutse hur tekniken kommer att utvecklas, men det är omöjligt att förutse hur människors värderingar kommer att utvecklas.

Mats fokuserade på hur AI påverkar företagande. Han menade att det har en enorm effekt på vår ekonomi och vårt företagande. Vi kommer dels att ta bort en massa tråkiga rutinartade arbetsmoment och när de arbetsuppgifterna försvinner frigörs tid för innovation och risktagande. Det leder till ökat värde genom att nya produkter och tjänster skapas. Mats poängterade att vi inte ska vara så rädda för att arbeten ska försvinna, det skapas i stället andra arbetsuppgifter.

Mats lyfte också fram det positiva med att använda maskininlärning. På det sättet kan vi demokratisera experters kunskap genom att den kan fångas upp och tillgängliggöras för andra genom mjukvara. Vi förstår också helt nya saker som vi inte kunde se innan. Exempelvis är det numera möjligt att scanna hjärnan och göra avancerade matematiska beräkningar.

Det vi behöver för att kunna använda AI är data. Mycket data. Bra data. Det är den viktigaste faktorn för att kunna göra affärer av AI och kan ge en fördel gentemot andra företag. Det finns dock svårigheter, menade Mats.

- Det finns brist på AI-kompetens i Sverige och även om vi arbetar med att tillhandahålla kompetensen är etablerade företag sena på nya bollar. De fortsätter jobba på gammalt sätt, och risken finns att vi missar många möjligheter. Vi behöver överväga komplexiteten i den data som finns och måste också hitta affärsmodeller som fungerar i alla dimensioner, sa Mats Magnusson.

I panelsamtalet höll även Caroline och Arthur med om att data är den viktigaste faktorn för att lyckas med AI. De var också ense om att data är dyrt: ”Data är den nya oljan”. Då är det viktigt att veta vad man behöver samla in, vilken data som är viktig för ditt företag. Det finns också en problematik avseende datainsamling i och med den nya dataskyddsförordningen GDPR.

Panelen diskuterade bland annat vikten av samarbete. Det behövs fokusskifte från enskilda företag till ekosystem – och där finns det en del att jobba på, menade de. En möjlighet är också att dela data mellan olika organisationer för att öka tillgången till relevant data. AI har en stor potential när det gäller att lösa ett antal globala akuta problem, men förutom data krävs också kompetens.

En mycket viktig fråga är att lösa kompetensförsörjningen och förenkla för internationell arbetskraft att få arbetstillstånd i Sverige. För att stärka kompetensen finns utbildningar på sju olika universitet inom projektet AI Competence for Sweden.

Vad krävs då från policysidan? Panelen ansåg att det är viktigt att handskas med offentlig data på rätt sätt. Det är också viktigt att tänka efter före regeländringar: Vad kan de tänkas få för effekter?

Vill ni testa att använda AI inom er organisation? Eller behöver ni hjälp med att få ut er innovation på marknaden? Vinnova har flera aktuella utlysningar.

Vill du veta mer om AI? Livesändningen ligger kvar på vår Youtubesida.

EDIT: Nu finns föreläsningen på vår webb-tv-sida också, i ännu bättre kvalitet.

/Helene

PS: Vi ses väl på Estrad i morgon igen..? :-)

Samarbete nyckelordet för regional tillväxt

I dag på förmiddagen arrangerade ESBRI ett seminarium tillsammans med Innovationskraft Stockholm och Näringsdepartementet. Talare var Markku Markkula samt Taina Tukiainen. Temat var regional tillväxt och smart specialisering.

Talarna lyfte fram ett lyckosamt exempel från Finland. Espoo Innovation Garden är den största innovationshubben i Nordeuropa. Här finns ungefär 5 000 forskare, 25 organisationer som arbetar med forskning och utveckling samt massor av innovativa företag inom olika branscher. Totalt finns ett hundratal olika nationaliteter representerade i området. Nu görs en stor satsning på att bygga tunnelbana som ska göra det enklare och snabbare att ta sig mellan olika knutpunkter i regionen. Projektet kostar självklart massor av pengar, men talarna menade att satsningen kommer att vara värd tio gånger investeringskostnaden eftersom den medför att antalet innovationer och företag ökar rejält i området.

Men varför har Espoo Innovation Garden lyckats så bra? Markkula och Tukiainen framhöll vikten av samarbete mellan olika aktörer som en nyckelfaktor. Genom att låta människor i olika åldrar och med olika kulturell bakgrund arbeta tillsammans med politiker för att gemensamt lösa en regions utmaningar, kan man hitta nya utvecklingsmöjligheter och börja tänka i nya banor.

Inom kort kommer även en blogg på Innovationskraft Stockholm och här kan du läsa mer om Espoo och andra innovativa områden i Europa för att få inspiration.

/Helene

Sällsynta diagnoser som drivkraft för forskning och utveckling

Penilla Gunther, Carl Wadell, Björn Hellström och Karolina Antonov.

I förra veckan deltog jag i ett av seminarierna om innovation och entreprenörskap som arrangeras i Riksdagen av Penilla Gunther från Kristdemokraterna. Den här gången stod sällsynta diagnoser i fokus. Även om det först och främst är en fråga om hur de individer som drabbas ska kunna få verksamma läkemedel, kan man också ställa frågan om en sällsynt diagnos kan vändas till något positivt som driver på forskning och utveckling?

Vad är då en sällsynt diagnos? I Sverige betecknar man en diagnos som sällsynt om 1 på 10 000 drabbas. I andra länder är det andra definitioner som gäller, men det är alltid väldigt få som drabbas. Ungefär 8 000 sådana sjukdomar är i dag kartlagda och varje år upptäcks 250 nya. Att ta fram läkemedel är kostsamt, och de företag som forskar fram nya mediciner behöver generera vinst. Eftersom patienterna är så få blir det inte tillräckligt stor försäljning och vinsten blir liten. I dag finns ingen nationell plan för behandling av den här patientgruppen, och de regionala skillnaderna är stora.

Carl Wadell från Tillväxtanalys hävdade att sällsynta diagnoser är en möjlighet för svensk Life science. Med hjälp av genteknologi kan man identifiera sjukdomsgrupper och ta fram lämpliga behandlingar. En stor del av de här sjukdomarna är nämligen genetiska. De så kallade särläkemedlen blir en allt större del av den internationella marknaden och även i Sverige har andelen företag som utvecklar den typen av läkemedel ökat stort. Utvecklingen går mot mer individanpassad medicinering.

Wadell lyfte fram några exempel på vad som skulle kunna skapa bättre förutsättningar för innovativa företag inom det här området. Det kan gälla förenkling av rekrytering och uppföljning av patienter, långsiktig administration och en tydlighet kring vad myndigheter efterfrågar. Dessutom är det viktigt med samverkan med europeiska nätverk.

Karolina Antonov menade att läkemedel för sällsynta sjukdomar har blivit allt vanligare även inom den ordinarie sjukvården. Det finns dock behov av särskilda stimulansåtgärder eftersom det inte kommer att säljas tillräckligt mycket mediciner för att generera vinst. En svensk handlingsplan kan göra stor nytta eftersom det behövs en kartläggning av olika patienter. Många är bristfälligt eller inte alls diagnosticerade och de skulle självklart få bättre vård med en korrekt diagnos.

Ett läkemedelsbolag behöver ha tillgång till forskning och en sjukvård som klarar av forskningen. Björn Hellström från Celgene hävdar att det behövs en öppenhet mellan myndigheter och medicinska experter – både här i Sverige och internationellt. Systemet måste fungera och det behöver finnas tillgång till moderna behandlingsmetoder. Björn poängterade att vi behöver få bättre data avseende vår hälsa. Vi vet i allmänhet mer om bilen eller tv:n än vad vi vet om vårt eget hälsotillstånd.

På talarlistan stod också fotografen Julia Jonsson som har fotograferat barn med sällsynta diagnoser. Det har resulterat i en almanacka där 12 barn med sällsynta diagnoser porträtteras på ett mycket fint sätt. En del av intäkterna går till Sällsynta diagnosers fond.

Under seminariet lyftes frågan om subventioner och finansiering från olika håll. Här är ett urval av det jag snappade upp under diskussionerna:

Många av särläkemedlen upplevs som väldigt dyra och vissa landsting säger nej till att använda dem. Därför behövs någon slags subvention. Här finns både ett patient- och ett samhällsintresse, i och med att patienten mår bättre och blir mindre vårdkrävande. När det är möjligt bör subventionsbesluten omfatta alla patienter som uppfyller kriterierna avseende särläkemedel oavsett vilken region man bor i. Nationell finansiering ökar sannolikheten för att skillnaderna ska utjämnas.

Den här gruppen av sjukdomar har hamnat vid sidan av den vanliga sjukvården. Med en nationell finansiering, och en samling av aktörerna, skulle utvecklingen gå framåt. Det behöver dock finnas en aktör som tar problemet på allvar och driver frågorna. Det är viktigt att landstingen förstår att med hjälp av en bra struktur blir det ett lyft för både individerna, landstingen och landet.

Frågorna är viktiga och det ska bli spännande att följa utvecklingen inom det här området.

/Helene

PS. Läs gärna om Carl Wadells forskning om användargenererad innovation inom medicinområdet på ESBRIs webb!

Se nya regler som kundens dolda röst

Igår föreläste forskaren Åke Freij på Estrad. Han har studerat hur företag i finansbranschen skapar värde från regelförändringar. Freij menar att företag reflexmässigt ser nya regler som en börda och som ett hinder, när de i stället borde se dem som möjligheter. Reaktionen är att ”det måste vara dåligt med nya regler”, men ibland leder regler faktiskt till innovationer som förändrar hela branscher. Ett par exempel på sådana är bankomater och helt nya betalsystem.

För att öka förståelsen för hur olika regelverk har växt fram inledde Freij med en historisk tillbakablick. De första bankerna startades under första halvan av 1700-talet och var då helt oreglerade. Detsamma gäller försäkringsbranschen, företagen fanns långt innan de första regleringarna kom i början av 1900-talet. Reglerna omfattade då främst produkter och interna processer. Numera har reglerna i större utsträckning ett kund- eller partnerfokus och handlar om externa processer.

Sättet som många företag implementerar nya regler är inte optimalt, poängterade Åke Freij. Företag är ofta reaktiva och väntar så länge som möjligt för att veta exakt hur reglerna utformas. Man vill gärna ha en checklista för att kunna agera. Det visar sig dock att de företag som lyckas bäst med att ta tillvara fördelarna med nya regler är dynamiska och proaktiva. De har inte fokus enbart på produkten utan på gränssnittet, alltså hur olika komponenter hänger ihop. Framgångsrika företag beaktar både externa partners och extern teknik. De försöker förstå vilken påverkan nya regleringar har på produkter, tjänsteprocesser, kundrelationer och teknologi. Utifrån dessa faktorer skapas förslag till åtgärder inom företaget.

Freij gav några råd om hur företag kan tänka runt arbete med nya regler. Dels är det viktigt att ge projektet lite frihet internt, och inte bara göra exakt det som står i regelboken. Man ska också tänka på att koppla de lösningar som utvecklas tillbaka till kärnaffären, och det är viktigt att leta utanför företaget efter leverantörer av lösningar och komponenter.

Han tog upp ett aktuellt exempel på en omfattande reglering som är på väg att genomföras. General Data Protection Regulation (GDPR) träder i kraft våren 2018 och är ett regelverk som rör hantering av personuppgifter. I Sverige ersätter den PUL. Tanken är att individen ska skyddas och att alla uppgifter företaget har sparat om en individ i datasystem och backuper ska kunna tas bort helt. När det finns misstanke om kriminell verksamhet gäller dock helt andra regler eftersom detta är viktigt att kunna rapportera till myndigheter på ett korrekt sätt.

På sikt kommer GDPR att höja ribban rejält för vad som krävs av företag som har den typen av kundregister. Det går inte att strunta i det här heller, man måste helt enkelt anpassa verksamheten.

Det är naturligtvis krångligt. Men innovation är totalt bortglömt i diskussionen om GDPR, menar Freij. Man behöver förstå att kunderna använder data på olika sätt och då behöver företagen också använda GDPR på olika sätt. Genom att skapa en åtgärdsplan och prioritera rätt är man väl förberedd och slipper huvudvärk.

Företag lägger ofta mer energi på att skapa lösningar för att undvika de nya regleringarna i stället för att uppfylla dem. Men Freij menar företag bör se de nya regelverken som kundens dolda röst. Om vi översätter nya regelkrav till vad de egentligen avser utifrån ett kundperspektiv kan det se ut så här:

• Identifiera aktör – Känn mig
• Spårbarhet – Hitta mig
• Återskapande – Rädda mig
• Incidenthantering – Skydda mig
• Transparens – Visa mig

Om man tänker så blir det helt plötsligt mer intressant att förändra verksamheten för att uppfylla de nya kraven. Man vill ju såklart behålla kunderna! Det är viktigt att tänka positivt eftersom förmågan att hantera förändringar kommer att behövas ännu mer i framtiden.

Åke avslutade med att poängtera att det inte finns något universalrecept kring hur man ska hantera regelförändringar, eftersom de alla har sina egna förutsättningar. Men man kan ändå anamma det här sättet att tänka, som en bra grund.

Kolla gärna in den intressanta och lärorika föreläsningen på Youtube.

Denna Estradföreläsning är en del av Global Entrepreneurship Week (GEW) som pågår hela november.

/Helene

Både stora och små spelar roll

Jeaneth Johansson berättade om hur små och stora företag samverkar på olika sätt.

I går arrangerade vi ett seminarium tillsammans med Näringsdepartementet. Talare var Martin Andersson, professor vid Blekinge tekniska högskola, och Jeaneth Johansson, professor vid Högskolan i Halmstad. Ämnet var samverkan, speciellt mellan stora och små företag.

Jeaneth Johansson menade att samarbetet mellan stora och små företag har förändrats, bland annat på grund av digitalisering och ny teknik. Det kan vara svårt för de mindre företagen att komma in i samarbeten, de kan behöva en del hjälp.

Syftet med samverkan kan skilja sig. Det kan handla om samverkan inom forskning och utveckling, eller om att de har ett gemensamt erbjudande. Ofta är maktförhållandet lite skevt, med fördel för det stora företaget.

- De stora och små har olika syften, olika roller, bidrar med olika saker, har olika fokus, kompetenser, resurser och möjligheter. Det gäller för de små företagen att tänka till kring vad de får ut av det. Stora företag vet ofta det. Många av de små är mer inne på tekniken, men det de egentligen vill är att nå ut på marknaden, sa Johansson.

Hon menade att en viktig del är att se till att stödsystemen, som exempelvis finansiärer, når de små företagen. Det finns en brist i kommunikationen, och finansiärernas nätverk är begränsade. Det leder i slutändan till att finansiärerna inte når de små och innovativa företagen som de vill nå. Och företetagen går miste om välbehövliga pengar.

- Det gäller att möta företagarna på företagarnas villkor. Det behövs någon form av masskommunikation för att nå många, men samtidigt måste informationen anpassas efter företagares unika behov. Det behövs en nationell kraftsamling kring det här. Verksamt.se är en sådan inkörsport som kan utvecklas, konstaterade Johansson.

Martin Andersson inledde med att ta upp frågeställningen om det är stora eller små företag som är viktigast för innovation och ekonomisk utveckling.

- Det är en fråga som har präglat en stor del av diskussionen, både allmänt i samhället och inom forskningen. Bör man som land satsa på att subventionera stora företag, eller ska man i stället främja nyföretagande och entreprenörskap? Det har skrivits spaltmeter med forskning på området, sa han.

Forskningsmässigt finns argument som talar för båda sidorna. Små företag är mer snabbfotade och därför mer innovativa. Transaktionskostnaderna har minskat i och med den nya tekniken, vilket också borde leda till framväxten av fler små företag. Samtidigt säger skalfördelarna att det blir effektivare att vara stor. Och den nya tekniken underlättar även för storföretagens interna transaktioner. Oavgjort?

- Frågan om vi ska satsa på små eller stora företag har spelat ut sin roll. Båda behövs, de kompletterar varandra och samspelar på olika sätt. De mindre behövs för att skapa jobb och ta fram radikala innovationer. De stora har resurserna som behövs för att skala upp innovationerna.

Så kallat corporate venture capital, där storföretag bygger egna riskkapitalbolag, har en viktig roll i den amerikanska industrin och växer starkt i Sverige. Att satsa pengar i små, tekniktunga företag blir ett sätt att säkra upp att de har tillgång till den senaste kunskapen.

Andersson menade att stora företag är plantskolor för nästa generations entreprenörer. De stora fungerar också som inkubatorer för kunskapsintensiv arbetskraft, som är avgörande för nyföretagandet.

Han återkom till att det inte behöver innebära ett marknadsmisslyckande när stora företag köper upp små. Det är ett sätt för de stora att få tillgång till den senaste tekniken, och ett sätt för de små att kommersialisera sin innovation. Många små företag har som uttalad strategi att bli uppköpta, påpekade han.

- Det framställs ofta som att en försäljning är något negativt. Men när är det ett misslyckande att Mojang såldes till Microsoft? Och när är det en marknadslösning som är helt naturlig?

Efter forskarnas presentationer följde en diskussion med företrädare från bland annat riksdagen, flera departement, supportsystemet och näringslivet. Seminariet arrangerades i samband med att vi höll jurymöte för uppsatstävlingen Nytt&Nyttigt, som vi arrangerar tillsammans med Vinnova. Men mer om det längre fram…

/Jonas

EDIT: Seminariet var även en del av GEW, världens största entreprenörskapsfest med över 170 medverkande länder. Den "riktiga" GEW-veckan drar igång på måndag, med bland annat Sweden-U.S. Entrepreneurial Forum på programmet.

One size doesn’t fit all

Under onsdagens Estradföreläsning fick vi inblick i ett unikt forskningsprojekt om patent och kommersialisering vid Karolinska institutet. Charlotta Dahlborg och Danielle Lewensohn presenterade projektet för en intresserad publik. De har kartlagt patenten från totalt 7 000 forskare under en 15-årsperiod (1995–2010).

Olika internationella rankningar avseende utbildning och forskning visar att Sveriges universitet ligger mycket bra till jämfört med andra länder. Men inte ett enda svenskt universitet finns med på rankningslistor avseende innovation, medan amerikanska lärosäten ligger i topp. Förklaringen ligger i ägandet. I USA har universiteten alltid varit ägare till innovationerna vilket innebär att de framträder tydligt i statistiken. I Sverige har vi det så kallade lärarundantaget, som innebär att forskarna själva står som ägare till sina patent. Därför fick Charlotta Dahlborg och Danielle Lewensohn nysta en hel del för att få fram rättvisande siffror för hur det ligger till med innovationskraften vid svenska lärosäten – och i en internationell jämförelse står vi oss väl.

Många europeiska länder har haft samma ägandemodell som vi, men bytt till den amerikanska modellen, berättade Dahlborg och Lewensohn. Och lärarundantaget har både för- och nackdelar. Robert Östling belyser några – till exempel förekomsten av flådiga sportbilar på universitetsparkeringar – i en ny gästblogg i Curie.

Under föreläsningen listade Dahlborg och Lewensohn vilka som står som ägare till KI-patenten vid patentansökan. I de flesta fallen är det ett mindre företag (51 procent), en individ (17 procent) eller universitetets technology transfer office (12 procent). Det är vanligt med samarbete runt patent. När föreläsarna tittade närmare på nätverken runt patenten såg de att samma personer ofta var verksamma i flera styrelser i de företag som stod som patentägare. Det medför kunskapsöverföring mellan olika nätverk vilket är positivt. Finansiärer är också centrala i nätverken, patentering är kostsamt.

Dahlborg och Lewensohn har arbetat fram en metod för att validera och kartlägga patent. När de studerade KI fann de 900 000 olika patentdokument, som utmynnade i 703 uppfinningar gjorda av 437 forskare. Många forskare har ett patent, men ett fåtal serieinnovatörer har många patent. Charlotta Dahlborgs och Danielle Lewensohns forskning visar att 8 procent av alla KI:s uppfinnare står för hälften av uppfinningarna. De framhöll att det är vanligt att fokusera på serieinnovatörerna, men att det är värdefullt att kartlägga även de som endast har ett eller ett fåtal patent.

De ser en ökning av antalet patent fram till år 2003, då patenteringen sjönk markant. Det kan ha flera orsaker, exempelvis att det fanns mycket riskkapital omkring år 2000 och att det även fanns en hype kring medicinska innovationer vid den tidpunkten. Man kan se samma mönster på teknikintensiva företag, exempelvis Volvo.

Föreläsarna poängterade att det behövs en systematisk, nationell kartläggning av patent, licenser och samarbeten på alla svenska lärosäten. Då synliggörs vad som händer och vi kommer med i de internationella rankningslistorna. Det kan stärka Sveriges konkurrenskraft och det blir lättare att locka hit både starka studenter och investeringssugna företag.

Dahlborg och Lewensohn föreslog att akademiska innovationsportföljer ska upprättas där information om patent, licenser och företagssamarbeten samlas in kontinuerligt. Sådana portföljer skulle kunna användas i innovationsrådgivning, utvärdering och matchning av forskare. Genom att synliggöra vikten av innovation kan man på sikt förändra kulturen vid olika universitet så att det värdesätts mer än i dag. Men det är viktigt att använda innovationsstatistiken med eftertanke, att inte stirra sig blind på siffrorna i sig utan att försöka förstå vad de betyder.

Ett sista medskick från Estradörerna var: One size doesn’t fit all. Det som funkar i Silicon Valley – eller på Chalmers, KI eller Stockholms universitet – får förmodligen inte samma effekt någon annanstans. Stödverksamhet och incitament måste anpassas till olika universitet och regioner.

Föreläsarnas presentationsbilder finns att hämta på vår webbplats, där kan du också kan höra och/eller se hela föreläsningen.

/Helene

Framtidens textilier – miljösmarta kombinationer

I går deltog jag i ett seminarium i riksdagen med fokus på textil och miljö, arrangerat av Penilla Gunther och Kristdemokraterna. De medverkande talarna arbetar på företag och organisationer som på olika sätt vill förbättra och förnya textilbranschen. Här är ett kort sammandrag av vad som sades under seminariet.

Vi använder enormt mycket textil i världen. På seminariet nämndes den hisnande siffran 80 000 000 000 kilo per år. Konsumtionen kommer att fortsätta öka vilket innebär ännu mer problem med tanke på miljön. Det finns heller inte tillräckligt mycket råvara till så mycket textil. Globalt sett är polyester det vanligaste materialet i dag, men det är en fossilbaserad råvara och det vill vi ju komma ifrån.

I dag kan textil användas inom de flesta områden genom miljösmarta innovationer. Det kan handla om helt nya material. Det kan också handla om att återvinna och använda textilier på ett nytt och hållbart sätt.

Swerea menar att man behöver utveckla återvinningsteknologierna och göra nya saker. Ett exempel är nylonstrumpor som återvunnits och sedan använts som råvara till nylonplast – ett material som fungerar jättebra. Nya råvaror med skog och hav som bas är under utveckling. Sverige har gott om skogsråvara och man kan göra textil av trä på ett hållbart sätt.

Smart textiles har många spännande projekt. Ett av dem har utmynnat i en helkroppsdräkt för patienter med sjukdomar som Multipel Skleros, Cerebral Pares och Parkinson. Genom att integrera TENS-teknik (elektrisk stimulering) i dräkten kan patienterna få en betydligt bättre livskvalitet. Behandlingen kan göras hemma, tar en timme och ger effekt i upp till tre dagar.

Wargön Innovation arbetar med två typer av råvaror. Dels biobaserade nya material från skog och hav, dels resurseffektiva nya material där recycling spelar en stor roll. De utvecklar bland annat nya material i jordbruket, exempelvis nedbrytbara odlingsdukar som man kan plöja ner i marken.

Snickers Workwear riktar sig till hantverkare, en yrkesgrupp som utsätts för både höga ljud, extrema temperaturer och ensidiga arbetsställningar. Hälften av alla hantverkare väljer bort att använda skyddsutrustning för att den sinkar dem i arbetet. Företaget har utvecklat en mätare som bärs i arbetsbyxorna och som larmar i mobilen när olika värden blir för höga. Då ökar riskmedvetenheten hos hantverkarna.

År 2025 vill Naturvårdsverket att 90 procent av all textil ska återvinnas. Tyvärr har vi långt dit. Varje år köper en svensk konsument 13 kilo textil och 7,5 kilo hamnar i soptunnan i stället för att återvinnas. 2,5 kilo lämnas in till second hand. Att det behöver bli enklare att återvinna utnötta textilier, var en slutsats som jag drog under seminariet.

Hur gör du med dina avlagda kläder?

/Helene

10 entrepreneurial lessons from 20 years of research

Välkommen tillbaka, Bill!

Bill Gartner. Foto: Sofia Ernerot.

Våren 1996 träffade jag Bill Gartner för första gången. Det var på den så kallade Babson-konferensen i Seattle, och vid den tiden var Bill professor vid San Francisco State University. Sedan 1 juni i år är han innehavare av en nyinrättad professur på just Babson College: Bertarelli Foundation Distinguished Professor of Family Entrepreneurship.

Jag kände till Bill innan konferensen 1996, jag hade läst några av hans banbrytande forskningsartiklar och visste att många svenska forskare lovordade hans forskning. Döm om min förvåning då jag fick veta att den hyllade professorn aldrig hade varit i Sverige! Och anledningen till det var enkel – ingen hade bjudit hit honom.

Så det gjorde jag. Och drygt ett år senare fungerade det för honom att besöka oss på ESBRI, vilket resulterade i att Bill höll den allra första Estradföreläsningen hösten 1997. Därför är det extra roligt att han nu inleder höstens Estrad när föreläsningsserien firar 20 år. Denna gång (11 september) pratar han på temat ”10 entrepreneurial lessons from 20 years of research”.

Sedan 1997 har vi arrangerat 190 Estradföreläsningar med cirka 23 000 deltagare. När Bill föreläste första gången hade vi tyvärr inte tekniken för webbsändning på plats, men från och med 2006 har vi filmat, sänt och tillgängliggjort alla föreläsningar. Besök gärna vår webb-tv-sida för mängder av kunskap och inspiration.

När det gäller Bill så har han sedan sitt första besök hos oss varit engagerad i många av våra aktiviteter och även formellt varit en av våra internationella rådgivare. I Kunskapsbanken och på Esbribloggen finns mycket att läsa om honom.

Jag ser fram emot att hälsa Bill välkommen till Stockholm igen, och få ta del av hans tankar och kunskap. Det brukar alltid vara mycket givande. Vi ses på Estrad!

/Magnus

”Man behöver inte alltid göra forskarna glada”

I dag var jag på ett seminarium om forskningskommunikation, framförallt med fokus på forskning om hållbarhet och miljö. I en paneldiskussion deltog Sarah Cornell, forskare vid Stockholm Resilience Centre, Fredrik Moberg, forskningskommunikatör vid Albaeco, och Eva Karlsson, vd för Houdini Sportswear.

De pratade bland annat om svårigheten med att nå ut med komplicerade budskap på ett sätt så att ”vanliga människor”, politiker och företag kan ta det till sig – och bli inspirerade att göra något. 

- Det är svårt att gå från kunskap till action. Hur översätter man till exempel forskningsresultat om glaciärsmältning i Arktis till något som ett företag konkret kan agera på sa Sarah Cornell.

- Vi måste också inse att det är oss det handlar om. Det är inte de fattigaste eller de allra rikaste som är det största problemet, det är vi som finns någonstans mittemellan.

Fredrik Moberg poängterade att det inte bara handlar om att kommunicera forskning, utan att det också ska översättas till en verktygslåda som verkligen kan användas. Och ibland kanske man måste våga sticka ut näsan lite.

- Det är en dans mellan forskningsresultaten och att hitta konkreta implikationer som företag, politiker och allmänheten kan ta till sig. Det gäller att hitta sätt att kommunicera så att folk ser värden i att bidra, att de får något tillbaka om de engagerar sig. Och inte bara värden som räknas i kronor eller dollar, sa Fredrik Moberg.

- Man behöver inte alltid göra forskarna glada genom att använda svåra begrepp och komplicerade förklaringar. Det går att prata om det här utan att använda ord som ”resilience”.

Hållbarhetstänket är djupt rotat inom klädföretaget Houdini. De jobbar bland annat med ett cirkulärt tänkande kring både produktion och konsumtion. Eva Karlsson menade att en viktig del för att lyckas är att alla drar åt samma håll.

- Vår grundvision är klar och öppen. Jag tror till exempel inte att någon som bara är intresserad av vinstmaximering skulle köpa aktier i oss. Vi har heller ingen styrelse som hindrar olika satsningar, sa hon.

- Vi försöker vara transparenta med allt vi gör, men vi vill också inspirera!

Seminariet var en del av The Stockholm Act, en festival med målet att utforska vägar mot en mer hållbar värld. I grunden finns FN:s globala mål för en hållbar utveckling, och i festivalens advisory board sitter bland andra Johan Rockström, Stockholm Resilience Center, Thomas Öberg, sångare i Bob Hund och Kajsa B Olofsgård som är Sveriges ambassadör för 2030-agendan.

/ Jonas

Om jag var där…

På söndag inleds årets Almedalsvecka. I år är ingen från ESBRI på plats, men vi kommer nog inte kunna låta bli att följa det som händer på distans. Många seminarier går att följa på webben och de digitala kanalerna brukar – på gott och ont – svämma över av almedalsinlägg.

Det märks redan nu i inkorgen att det närmar sig, inbjudningarna till spännande seminarier, mingel och andra tillställningar droppar in med jämna mellanrum. Som vanligt har det slagits rekord i antal arrangemang, över 4 000 seminarier såg jag att det officiella kalendariet innehåller för tillfället. Och som vanligt är det många som ligger inom eller nära ESBRIs intresseområden.

Här är några av de seminarier jag skulle ha i min kalender om jag var där…

• Vetenskap & Allmänhet arrangerar flera seminarier i samarbete med andra aktörer. Bland annat ett om civilsamhällets roll inom innovation, med Vinnova och Ideell Arena som partners. Mer här: https://v-a.se/2017/06/mingla-med-oss-almedalen/
  
• Vinnova är medarrangör till ett gäng seminarier och håller även ett i par egna. Ett av dem, som också sänds på webben, handlar om globala hållbarhetsmål som drivkraft för innovation. Vinnovas program i Almedalen hittar du här: https://www.vinnova.se/nyheter/2017/06/vinnova-i-almedalen-2017/
  
• Tillväxtverket bjuder in till framtidsfrukost om trender för företagandet 2030. Mer om Tillväxtverket i Almedalen: https://tillvaxtverket.se/om-tillvaxtverket/mot-oss-i-almedalen.html
  
• Almi arrangerar bland annat en tillväxtdag tillsammans med tidningen Breakit. Hela programmet: http://www.almi.se/Fristaende-artiklar/Almi-i-Almedalen/
  
• Ett av Entreprenörskapsforums seminarier handlar om hur vi kan ta tillvara nyanländas entreprenörskapskompetens. Här hittar du deras Almedalsschema: http://entreprenorskapsforum.se/aktiviteter/inbjudningar/entreprenorskapsforum-almedalen-2017/
  
• Entreprenörer – bortskämda eller bortglömda? Det är titeln på ett av EY:s seminarier. Här är hela deras lista: http://www.ey.com/se/sv/newsroom/pr-activities/almedalen
  
• På Västsvenska Arenan håller komikern Johan Wester i ett quiz för att bota faktaresistensen. Arrangörer är fem västsvenska lärosäten. Mer här: http://vastsvenskaarenan.se/project/akademikvall-med-quiz-chalmers-goteborgs-universitet-hogskolan-boras-hogskolan-skovde-hogskolan-vast/
  
• Hjärna.Hjärta.Cash bjuder för 7:e året i rad in till för social innovation och samhällsentreprenörskap. I år tillsammans med Mötesplats Social Innovation samt Reach for Change. Info och anmälan: https://simplesignup.se/event/97304-almedalsminglet-foer-social-innovation
  
• Måndag 3 juli har utsetts till nationella entreprenörsdagen i Almedalen. För arrangemanget står Grant Thornton, Founders Alliance, Yeos, Företagarna och SUP46. Dagsprogram här: https://www.grantthornton.se/seminarier/almedalen/nationella-entreprenorsdagen/

Sök gärna i det officiella programmet http://www.almedalsveckan.info/ efter fler spännande tillställningar under veckan. Målet är väl ändå att springa på så mycket som möjligt? Det skulle i alla fall jag ha gjort, om jag var där…

/Jonas

Entreprenörskap i Europa

Panelen från vänster till höger: Jeanette Andersson, Håkan Hillefors, Peter Voigt, Anna Maria Corazza Bildt och Magnus Henrekson.

Hur kan innovatörer och entreprenörer stöttas, i Sverige och Europa? Det var temat för ett seminarium i tisdags, arrangerat av IFN och Europeiska kommissionen.

Seminariet utgick från den sprillans nya ”Institutional Reform for Innovation and Entrepreneurship: An Agenda for Europe” som går att ladda ner gratis. Boken är författad av Niklas Elert, Magnus Henrekson och Mikael Stenkula, utgiven av Springer, och ingår i EU-projektet FIRES.

Magnus Henrekson inledde seminariet med att berätta kort om bokens huvudbudskap. Författarna har identifierat nio viktiga områden där regelverket skulle kunna modifieras i syfte att bygga starkare entreprenöriella ekosystem: 1. Ägande, 2. Skatter, 3. Sparande, kapital och finansiering, 4. Arbetsmarknad och socialförsäkringar, 5. Produkt- och tjänstemarknader, 6. Konkurser och insolvens, 7. FoU, kommersialisering och kunskapsflöden, 8. Humankapital, och 9. Informella institutioner.

- Vi behöver mer innovation, men vi behöver mer entreprenörskap också.

- Det finns stora skillnader mellan alla länder, och varje land måste utgå från sina förutsättningar. The devil is in the details. Och detaljerna påverkar en mängd aktörer inom olika sektorer, därför är det viktigt att ha ett systemperspektiv, sa Henrekson.

Han underströk att entreprenöriella ekosystem växer fram organiskt. Det ena ger det andra, man experimenterar, och något börjar spira till synes slumpartat. Så var det till exempel i Silicon Valley. Att hela världen sneglar just på Silicon Valley och försöker återskapa den miljön på hemmaplan verkar med andra ord dödfött. Enligt Henrekson bör politiker hålla sig borta och inte börja dela ut pengapåsar till lovande klustermiljöer.

- Jag kan dra en parallell till de svenska musikfestivalerna. Så länge de var spontana, självorganiserade initiativ gick det bra. Men så fort politikerna började stötta dem gick det sämre. Politikens roll är att se till att vi har bra regelverk, sa Magnus Henrekson.

Därefter vidtog en paneldebatt där även Jeanette Andersson, affärsängel, Anna Maria Corazza Bildt, EU-parlamentariker och entreprenör, Håkan Hillefors, Näringsdepartementet, och Peter Voigt, Europeiska kommissionen, ingick. I diskussionen lyftes bland annat finansieringsmöjligheter, regelförenklingar och vikten av en fungerande inre marknad inom EU.

- Vi politiker sitter inte längre i förarsätet, vi sitter där bak. Det är inte uppifrån-och-ner som gäller längre. Lösningarna kommer från kreativa och riskvilliga entreprenörer. Det bästa politiker kan göra är att på olika sätt underlätta för entreprenörskap, sa Anna Maria Corazza Bildt.

- Det är viktigt för Sverige och EU att skapa positiva attityder till företagsamhet; till att starta, driva och skala upp verksamheter, sa Håkan Hillefors.

Seminariet livesändes och filmades. Se hela i efterhand och/eller läs sammanfattningen på IFNs webbplats.

/Åse

Entreprenörskap som väg till integration

I går deltog jag i ett frukostseminarium, arrangerat av Swedbank, där ett antal talare diskuterade olika vägar till integration genom entreprenörskap.

Flera av talarna framhöll att Sveriges politiska system fortfarande är anpassat för anställning i storföretag, medan arbetsmarknaden inte längre ser ut på det sättet. Flera var också kritiska till Arbetsförmedlingens sätt att arbeta och menade att myndigheten behöver en bredare syn på hur vi skapar sysselsättning.

I dag skapas en stor del av tillväxten av entreprenörer som vill se sina företag växa. Fler företag som växer leder till att fler människor får jobb. Och vart fjärde nytt arbete som skapas i Sverige i dag finns i företag där grundaren är född utomlands.

Här är några programpunkter som jag tog fasta på under seminariet.

Maria Borelius har grundat stiftelsen Ester som hjälper kvinnor med utländsk bakgrund att starta företag. De erbjuds coaching, vägledning och mikrofinansiering, alltså både socialt och finansiellt kapital, samt kunskap. Resultaten är mycket goda, tack vare systematik och långsiktighet i arbetet. Hela 80 procent av de kvinnor som är med i projektet behöver inte längre ta emot bidrag för sin försörjning.

Sara Wimmercrantz har grundat finansieringsbolaget Backing Minds. Majoriteten av allt riskkapital stannar i Stockholm, men bara 25 procent av Sveriges företag startas här. Sara menar att alla ska kunna få finansiering för en bra affärsidé – även om man bor i ett så kallat problemområde. Hon lyfte fram Transfer Galaxy som exempel. Företaget startade i Vivalla utanför Örebro och erbjuder snabba pengaöverföringar till personer i andra länder. De har växt snabbt på kort tid och anställer framförallt personal från närområdet. De är alltså både positiva förebilder och skapar arbetstillfällen.

Andreas Bergström från Fores menade att vi ändå måste vara försiktiga och inte ha en överdriven tro på att företagande ska lösa alla integrationsproblem. De företag som startas måste ha en lovande affärsidé i grunden. Ett misslyckande eller en konkurs kan vara förödande för en nyanländ. Det är viktigt att underlätta företagande i stort, och förenkla regelverk och byråkrati. Sådana åtgärder gynnar alla företagare, oavsett ursprung.

Statssekreterare Niklas Johansson fick slutligen möjlighet att berätta om regeringens planer för att underlätta företagandet. Till hösten planeras en skattesänkning vid nyanställningar. När ett företag vill anställa för första gången blir skatten 10 procent i stället för 30 procent. Regeringen genomför också en översyn av Arbetsförmedlingens arbetssätt, så förhoppningsvis ska vi se en ökad flexibilitet i deras arbete framöver.

Intresserad av ämnet? Kolla gärna in vår temasida om företagare med utländsk bakgrund, där har vi samlat en hel del forskning om ämnet.

/Helene

Digitalisering på agendan

Peppe Ekmark var en av talarna på Connects Tillväxtarena hos PwC.

Häromdagen deltog jag i Connects Tillväxtarena hos PwC, en förmiddag med intressanta seminarier, workshops och pauser för att skapa nya affärskontakter. Evenemangets fokus var digitalisering, vilket påverkar både enskilda företag, myndigheter och offentlig sektor. Det händer mycket inom digitalisering och här är några insikter som jag fick med mig.

Fredrik Lundgren från Pond Stockholm framhöll att all innovation egentligen handlar om att tillgodose människors grundläggande behov. Men det kan vara svårt att förutse vad de egentligen vill ha. Har man en idé om vad kunderna vill ha i morgon och ger dem det i dag ligger man i framkant och kan bli framgångsrik. Det är en svår konst att gissa rätt, men genom att titta på tjänsterna som konsumenterna använder i stället för att göra marknadsundersökningar kan man komma långt. Kan man dessutom snabbt gå från hypotes till prototyp har man ännu bättre utgångsläge.

IP-rättigheter kan kännas svårt och dyrt men Niklas Mattsson från Awapatent AB betonade vikten av att tänka i de här banorna. Allt som gör företaget unikt kan skyddas genom patent och man kan också förlänga företagets livscykel genom att ha en väl genomtänkt IP-strategi. Genom en sådan strategi kan man hindra konkurrenterna från att göra samma sak.

Under våren 2018 kommer den nya Dataskyddslagen (GDPR) att ersätta den svenska Personuppgiftslagen (PUL). Det kommer att innebära en skärpning av regelverket, och företag och organisationer har drygt ett år på sig att anpassa sig till den nya lagen. Det kommer ofta att innebära både stora förändringar och svåra beslut. Karen Lawrence Öqvist som är vd för PrivaSee menade att företag redan nu bör börja tänka på vad de måste ändra i sin verksamhet för att uppfylla de nya kraven.

Något som var helt nytt för mig var Low Code. Den kodningstekniken är revolutionerande eftersom den fokuserar på vad – inte hur. Man använder alltså inte traditionell kod, utan visuell miljö. Frida Höök från Flowfactory betonade enkelheten och möjligheterna med den nya tekniken. En mycket större grupp kan bygga applikationer och man kan bygga dem tillsammans med kunderna och ta det i små steg.

Och så det här med sälj. Det viktigaste av allt för många företag, och ofta så svårt. Peppe Ekmark delade med sig av sin livsresa och hur han har lyckats sälja produkter som ingen trodde på. Han poängterade att det viktigaste är att tro på det man säljer. Brinner man för produkten eller tjänsten, då händer det saker. Det gäller också att tänka i andra banor. Vilket värde får kunden genom att köpa det du erbjuder? Vilken lösning till ett problem kan du sälja till kunden? De här och många andra värdefulla tips för att öka försäljningen hittar du i hans nya bok ”Sälja bra eller sälja bäst”. Den ska jag beställa!

/Helene

Stora och små möts i öppen innovation

Under Sweden-U.S. Entrepreneurial Forum i oktober förra året lyfte vi fram några exempel på hur stora bolag och små entreprenöriella företag kan arbeta tillsammans. Ett av exemplen som togs upp, Synerleap powered by ABB, och en av våra nätverkspartners till forumet, Silicon Vikings, bjöd i torsdags in till seminarium i Västerås. Ämnet var just samarbeten mellan stora och små företag, hur de kan utvecklas och hur barriärer för samarbetena kan rivas.

Det var ett intressant seminarium där flera olika perspektiv diskuterades. Agneta Jacobson, Teyi, presenterade huvuddragen i rapporten Corporate Innovation Powered by Startups som hon och Pernilla Ramslöv, Nox Consulting, skrivit. I den lyfts sex olika former för samverkan, till exempel öppen innovation som Synerleap är ett exempel på. Är du nyfiken på forskning om öppen innovation hittar du en hel del i ESBRIs kunskapsbank. Ett bra ställa att börja är på vår temasida om ämnet.

Även Marie Wall, som är startupansvarig på näringsdepartementet, poängterade att vi är på väg från en stängd innovationsmodell till en öppen. Och att samarbeten mellan startups och stora företag kommer att bli allt viktigare framöver.

Seminariet finns att se här: https://www.periscope.tv/SynerLeap/1mnGeVMboXnJX?

Det finns anledning att återkomma till frågor kring hur stora och små företag tillsammans kan skapa bättre affärer för båda parter. Ett område där de stora företagen kan hjälpa de mindre är när det gäller att nå ut på världens exportmarknader. Som jag skrev i ledaren i Entré 3-2016: ”Kanske är det dags för ett ’Corporate Team Sweden’ som komplement till det statliga ’Team Sweden’?”

/Magnus

Being Entrepreneurial: Practices to develop your entrepreneurial mindset

Nu är GEW 2016 här

I dag firas entreprenörskap! Global Entrepreneurship Week (GEW) kickar i gång i 165 länder och pågår till och med 20 november. Det innebär att mer än 20 000 olika partnerorganisationer arrangerar uppemot 40 00 events som lockar över 10 000 000 deltagare världen över.

I Sverige firar vi hela november. Just nu finns det 282 evenemang i vårt kalendarium. Vi välkomnar alla att engagera sig i manifestationen, antingen genom att delta i de olika aktiviteterna eller genom att registrera egna aktiviteter med koppling till entreprenörskap/innovation på webbplatsen.

I år fokuserar GEW på ungdomar och kvinnor, bland annat. Linnéuniversitet bidrar till veckan genom att arrangera en rad olika aktiviteter för sina studenter. Uppsala universitet arrangerar för första gången EIT Health Innovation Day. Studenterna ges ökad insikt om globala utvecklingsbehov inom hälsa, vård och omsorg och stimuleras att engagera sig i samhällsutveckling inom hälsorelaterade frågor.

Två kvinnliga förebilder, entreprenörerna Emy Blixt (Swedish Hasbeens) och Emma Wiklund (Emma S.), medverkar i årets GEW. Blixt pratar på temat ”Från dröm till internationell succé - Swedish Hasbeens”, en föreläsning arrangerad av Skellefteå kommun och Smart tillväxt. Wiklund föreläser under rubriken ”Från supermodell till entreprenör”, en aktivitet arrangerad av Linnéuniversitetet och Tillväxtverket.

Och vill du veta mer om vad som händer under GEW-månaden november hittar du alla aktiviteter i kalendariet.

/Jelena

Pessimism leder ingen vart

– Det finns tre sorters nationalekonomer. De som kan räkna, och de som inte kan det.

Det slog en skämtsam Paul Romer fast inledningsvis under sitt anförande på Handelshögskolan i Stockholm i torsdags kväll. Han är professor i nationalekonomi vid New York University, tillträdande chefsekonom på Världsbanken, och dessutom årets Eli F Heckscher-föreläsare. Föreläsningen arrangerades av Ratio och EHFF och hade rubriken ”Short-Run Shocks; Long-Run Pessimism”.

Det genomgående temat var optimism och pessimism. Romer varnade för att lyssna alltför mycket på pessimister:

- Överdriven alarmism tenderar att lamslå oss, ja rentav göra oss dumma. Vi blir så oroliga att vi inte kan tänka klart, sa han.

Själv är han anhängare av ”urgent optimism”, en tro på att saker kan förändras till det bättre – förutsatt att vi agerar. I början av 1980-talet fruktade många i hans närhet att våra fossila drivmedel skulle ta slut, och att massvält skulle sprida sig över jordklotet. Själv gick Paul Romer, enligt egen utsago, omkring som Voltaires sorglösa Candide och tänkte på hur bra allt var.

I dag vet vi att övervikt och diabetes är större hot än svält i de flesta delar av världen. Fossila bränslen har vi snarare för mycket än för lite av. Och ozonhålet krymper faktiskt, sakta men stadigt.

Romer underströk att han inte försöker vifta bort de problem vi står inför: flyktingkatastrofer och global uppvärmning är högst reella hot. Men alla utmaningar kan hanteras, menar han.

- Det finns ett tydligt mönster. Om kostnaden ökar för något kommer vi människor att försöka hitta bättre och billigare alternativ. Vi är väldigt uppfinningsrika.

- Om vi till exempel vill bekämpa den globala uppvärmningen kan vi börja med att införa en nästan löjligt låg skatt på koldioxidutsläpp. Men samtidigt är vi tydliga med att skatten kommer att höjas rejält under de kommande åren. Då låter vi folk vara smarta och hitta nya vägar. Jag tror på att släppa lös påhittigheten. Vi måste vara kreativa, inte instängda i hur vi alltid har gjort.

Paul Romer är övertygad om att till och med stora flyktingkriser kan lösas om ett gäng smarta människor slår sina kloka huvuden ihop. I dag ser vi kanske bara två omöjliga alternativ: Flyktingarna kan inte stanna i sina hemländer. Och alla kan inte komma till Europa. Men de skulle till exempel kunna flytta någon annanstans, föreslog Romer.

Just i denna fråga skulle man ju vilja ha alla möjliga lösningar på bordet – helst i går. Men på ett generellt plan är det nog klokt att, som Romer, hela tiden ha ett långsiktigt perspektiv. ”Nä, det är för tidigt att säga” är hans standardsvar när någon försöker pådyvla honom en pessimistisk världsbild.

Romer diskuterade också vikten av ett starkt ledarskap för att driva förändring, till exempel att borgmästare ska ha makt att styra sina städer. Några kommer att vara mycket framgångsrika, andra inte – men det finns en lärdom i det. Romer återkom flera gånger till Paul Volcker, ordförande för USA:s riksbank 1979–1987, som via skarpa åtgärder fick bukt med de höga inflationsnivåerna. Kanske en fingervisning om hur Romer själv tänker agera inom Världsbanken?

Urbanisering, handel, tillväxt, inflation, teknologiflöden och upplysningstiden var några andra teman som berördes under föreläsningen. Paul Romer menar att mänsklighetens största bedrifter är produkterna av Upplysningen: Universitet. Kunskap. Vetenskap. Och dem måste vi slå vakt om.

- Vi måste skydda det som historien har gett oss, sa han.

Ratio har lagt upp ett pressmeddelande om bland annat Romers uppmärksammade artikel ”The Trouble with Macroeconomics”,  länkar till artiklar i DN och DI, samt en filmad intervju.

/Åse