Entreprenörskap som väg till integration

I går deltog jag i ett frukostseminarium, arrangerat av Swedbank, där ett antal talare diskuterade olika vägar till integration genom entreprenörskap.

Flera av talarna framhöll att Sveriges politiska system fortfarande är anpassat för anställning i storföretag, medan arbetsmarknaden inte längre ser ut på det sättet. Flera var också kritiska till Arbetsförmedlingens sätt att arbeta och menade att myndigheten behöver en bredare syn på hur vi skapar sysselsättning.

I dag skapas en stor del av tillväxten av entreprenörer som vill se sina företag växa. Fler företag som växer leder till att fler människor får jobb. Och vart fjärde nytt arbete som skapas i Sverige i dag finns i företag där grundaren är född utomlands.

Här är några programpunkter som jag tog fasta på under seminariet.

Maria Borelius har grundat stiftelsen Ester som hjälper kvinnor med utländsk bakgrund att starta företag. De erbjuds coaching, vägledning och mikrofinansiering, alltså både socialt och finansiellt kapital, samt kunskap. Resultaten är mycket goda, tack vare systematik och långsiktighet i arbetet. Hela 80 procent av de kvinnor som är med i projektet behöver inte längre ta emot bidrag för sin försörjning.

Sara Wimmercrantz har grundat finansieringsbolaget Backing Minds. Majoriteten av allt riskkapital stannar i Stockholm, men bara 25 procent av Sveriges företag startas här. Sara menar att alla ska kunna få finansiering för en bra affärsidé – även om man bor i ett så kallat problemområde. Hon lyfte fram Transfer Galaxy som exempel. Företaget startade i Vivalla utanför Örebro och erbjuder snabba pengaöverföringar till personer i andra länder. De har växt snabbt på kort tid och anställer framförallt personal från närområdet. De är alltså både positiva förebilder och skapar arbetstillfällen.

Andreas Bergström från Fores menade att vi ändå måste vara försiktiga och inte ha en överdriven tro på att företagande ska lösa alla integrationsproblem. De företag som startas måste ha en lovande affärsidé i grunden. Ett misslyckande eller en konkurs kan vara förödande för en nyanländ. Det är viktigt att underlätta företagande i stort, och förenkla regelverk och byråkrati. Sådana åtgärder gynnar alla företagare, oavsett ursprung.

Statssekreterare Niklas Johansson fick slutligen möjlighet att berätta om regeringens planer för att underlätta företagandet. Till hösten planeras en skattesänkning vid nyanställningar. När ett företag vill anställa för första gången blir skatten 10 procent i stället för 30 procent. Regeringen genomför också en översyn av Arbetsförmedlingens arbetssätt, så förhoppningsvis ska vi se en ökad flexibilitet i deras arbete framöver.

Intresserad av ämnet? Kolla gärna in vår temasida om företagare med utländsk bakgrund, där har vi samlat en hel del forskning om ämnet.

/Helene

Sverige har handelspotential

”Invandrade entreprenörer är en outnyttjad resurs” skriver bland andra Maroun Aoun och Ali Najib på DN Debatt i dag. De kopplar samman integration, solidaritet och motivation, och menar att Sverige kan bli bättre på att uppmuntra gränsöverskridande entreprenörskap. Handelsutbyten utvecklar både ursprungslandet och det nya hemlandet.

Det här är frågor som vi på ESBRI har lyft fram vid ett flertal tillfällen, bland annat i Entré och på Estrad. Ett exempel är Andreas Hatzigeorgious och Magnus Lodefalks föreläsning i maj 2014. Deras forskning handlar om hur utlandsföddas kunskaper om olika länders affärskultur, politik, religion och språk, men också tillgång till nätverk och kontakter, kan underlätta affärerna för svenska företag.

Webb-tv och ett gäng artiklar finns samlade på vår temasida om företagare med utländsk bakgrund.

I det senaste numret av tidningen skrev vi också kort om en relativt ny bok, utgiven av Högskolan Väst. En av slutsatserna är att utrikesföddas företag växer snabbare – trots att de får mindre stöd än svenskföddas företag. ”Integration är inte en etnisk fråga utan en konkurrensfråga för Sverige och vårt näringsliv”, säger Thomas Winman som är en av författarna.

/Åse Karlén

Marknadsmissar ger företagen huvudvärk

Häromdagen arrangerade vi den sista Estradföreläsningen för våren. Temat var hur utlandsfödda kan vara en resurs för företag som vill nå ut på en internationell marknad.

Andreas Hatzigeorgious och Magnus Lodefalks forskning visar att personer med utländsk bakgrund kan uppmuntra handel mellan sina födelseländer och nuvarande hemländer. De har kunskaper om affärskultur, politik, religion och språk, men också tillgång till nätverk och kontakter som underlättar affärerna.

Under frågestunden gav en av deltagarna ett tydligt och roligt exempel på hur viktigt det är med kunskap om det land man vill exportera till. När Alvedon skulle lanseras i Mellanöstern satsade företaget initialt på en reklamkampanj med informationstext. När de sedan fick veta att hälften av befolkningen inte är läskunniga, ändrade de till en bildserie med tre bubblor. Man kunde se en person som hade väldigt ont i huvudet, tog en tablett och sedan mådde bra.

Men de hade missat något väldigt fundamentalt. Man läser från andra hållet på arabiska. Så vad visade då reklamen? Jo, en person som mådde bra, tog en tablett och sedan mådde pyton. Det gick troligen inte så värst bra med försäljningen av Alvedon efter den kampanjen…

Andreas Hatzigeorgiou berättade sedan om när han besökte ett läkemedelsföretag i Irak för ett par år sedan. Grundaren till företaget hade tidigare doktorerat och bott många år i Sverige och Andreas ville diskutera tjänsteexport. Nu visade det sig att handelsutbytet var mycket större än han först trodde. Inredningen i alla fabrikens mötesrum kom från det svenska företaget Kinnarps. Byggnadens ventilation var svensktillverkad. Likaså förpackningarna till läkemedlen. Grundaren menade att svenskt står för kvalitet, och rekommenderar såklart svenska produkter till sina affärsbekanta.

De här exemplen visar att migration medför effekter som man inte alltid kan förutse. Men de visar också hur viktigt det är att ha kunskap om marknaden, och då är individer med egen erfarenhet av olika länder mycket värdefulla.

Jag ser fram emot fortsatt forskning inom det här området. Andreas Hatzigeorgiou och Magnus Lodefalk lovade att förse oss med mer spännande fakta inom en snar framtid.

Missade du föreläsningen? Eller vill du tipsa kollegor och bekanta? Hela presentationen finns nu tillgänglig via webb-tv.

Jag vill också passa på att tacka alla talare, deltagare och tittare som följt Estrad i vår. Det har varit en fantastisk säsong och jag hoppas att vi ses till hösten igen.

/Helene