Årets sista Entré ute snart

En liten tjyvkik på omslaget till Entré nummer 4, 2019

Hur jobbar agila coacher i företag som Spotify? Hur kan medarbetare bli mer kreativa i sin jobbvardag? Och kan man vara bildad i entreprenörskap? Frågorna får svar i årets sista nummer av Entré som är skickat till tryck. Om du är prenumerant kan du hitta tidningen i din brevlåda innan jul!

I nummer 4, 2019 rapporterar vi också om forskning kring nya teknikbaserade företags resursanskaffning, stora inköpssystem som missar de små leverantörerna, kunskapsintensivt entreprenörskap, och mycket mycket mer.

Det ska bli superspännande att se hur den tryckta tidningen ser ut, jag kan i alla fall avslöja att det ser väldigt bra ut på skärm. Och innehållet är det inget fel på heller, intressant forskning rakt igenom! I det här numret har jag haft förmånen att jobba med ett gäng duktiga människor, både nya och gamla bekantskaper, som jag vill rikta stora tack till.

På omslaget har vi ett riktigt stjärnskott till forskare (jag säger inte vem!) och hen är plåtad av Lukas Andersson, en ny fotografbekantskap för oss på ESBRI. Fantastiska bilder trots att dagsljuset vid fototillfället (klockan åtta en novembermorgon) var i princip obefintligt.

Duktiga frilansjournalisten Emmeli Nilsson är en annan ny bekantskap i detta nummer. Hon har intervjuat Gisela Bäcklander om hur man kan öka självledarskapet i ett företag – missa inte den artikeln!

Emilie Eliasson Hovmöller är också frilansjournalist. Vi har anlitat henne tidigare, och sedan haft ett uppehåll när hon har haft många andra uppdrag. Nu är vi mycket glada över att återknutit kontakten. Hon har intervjuat Anna Grzelec och Johan Petersson om deras respektive avhandlingar.

Layouten har som vanligt skötts av proffset Johan Brunzell. I varje nummer prövar jag hans tålamod genom att föreslå en massa saker (”Kan jag få se ettahuvudet i ljusturkost?” ”Kan du flytta puffen tre millimeter till höger?” ”Lägg illisen utfallande!”). Ibland blir det tokigt, men ibland riktigt bra om jag får säga det själv.

Ett extra stort tack till fantastiska Anna-Karin Florén som jag har lärt mig så mycket av under hennes tid på ESBRI. Innan dess var hon egenföretagare och vi har anlitat henne under många år, bland annat för att hon skriver så bra forskarporträtt. Anna-Karin har nu gått vidare till en ny roll, som projektledare på Forte. Grattis och lycka till – jag är övertygad om att allt kommer gå toppen!

Vilken forskning tycker du att vi bör rapportera om framöver? Har du idéer om hur Entré skulle kunna bli bättre? Hör gärna av dig!

/Åse

Grundförutsättningarna viktigast för att stärka entreprenörskapet

I går arrangerade vi höstens första Estradföreläsning, det skedde i samarbete med mässan Ekonomi & Företag. Vi befann oss mitt i ett myller av utställningar och seminarier, och deltagarna bestod av både mässbesökare och vår vanliga Estradpublik. Det var jätteroligt och annorlunda!

Niklas Elert och Magnus Henrekson presenterade resultat och reformförslag utifrån en europeisk forskningsstudie, FIRES (Financial and Institutional Reforms for the Entrepreneurial Society). Studien har resulterat i boken ”The Entreprenurial Society: A Reform Agenda for the European Union”(Springer 2019). Läs mer om boken och ladda ner den kostnadsfritt.

Så hur är läget när det gäller entreprenörskap och innovation inom EU? Enligt Elerts och Henreksons forskning är det inget vidare, även om vi i de nordiska länderna ligger bättre till än många andra länder. Det har flera orsaker enligt talarna: Tillgång till finansiering är en viktig faktor. Entreprenörer har sällan tillräckligt med eget kapital så därför behövs kompletterande finansiering från exempelvis familj, vänner eller i vissa fall riskkapitalister. Sparandet kanaliseras i dag till stora institutionella aktörer, exempelvis pensionsbolag. Att istället slussa detta kapital (eller i alla fall delar av det) till små, innovativa företag skulle underlätta kapitalförsörjningen, menar de.

Kultur och attityder är också viktiga. Men det fungerar inte att åka iväg någonstans – till exempel till Silicon Valley – och få inspiration för att sedan åka hem och göra likadant. Inte heller att jämföra med företag som har lyckats. Åtgärder uppifrån brukar sällan vara lyckosamma.

I stället bör myndigheterna underlätta för entreprenöriella individer som vill förverkliga sina idéer, enligt Elert och Henrekson. Och då behövs reformer. Grundförutsättningarna måste ordnas, annars är det inte så stor vits att göra enskilda insatser. Socialförsäkringssystem och alla andra komponenter hänger ihop och påverkar varandra. Det går inte att isolera en faktor för att öka innovation och entreprenörskap.

Skattesystemet ska vara så neutralt som möjligt och konkurslagstiftningen måste anpassas. Det finns i dag ett stigma runt misslyckanden. Det ska vara lätt att ge sig in på en ny marknad – men man ska också kunna misslyckas.

Även utbildningssystemet bör ses över – alla ska tillgodogöra sig de nödvändiga kunskaperna men det måste också finnas plats för nytänkare. Alla elever ska inte tryckas in alla i samma mall.

Det här var ett litet axplock av de förändringsförslag som Niklas Elert och Magnus Henrekson lyfte fram. Läs också IFN:s artikel om föreläsningstillfället, och se gärna hela föreläsningen som webb-tv. Då kan du också ta del av den avslutande frågestunden som var mycket spännande.

/Helene

Utbilda i entreprenörskap, till vilken nytta?

Rasmus Rahm försvarade sin avhandling 2 september 2019. Foto: Ola Gustafsson.

Först av allt ett stort grattis till Rasmus Rahm, som i går la fram doktorsavhandlingen ”Epistemologies of Entrepreneurship Education: Experiments and Outcomes” vid Handelshögskolan i Stockholm. Jag deltog i disputationen, det var mycket intressant.

Rasmus Rahm, vd för Stockholm School of Entrepreneurship (SSES), har i sin avhandling använt data från SSES verksamhet för en longitudinell studie över effekterna av entreprenörskapsutbildningar. Han har följt studenter som har gått SSES-utbildningar, i vissa fall så långt tillbaka som 18 år.

Rasmus Rahm. Foto: Ola Gustafsson.

Många sätter stort hopp till entreprenörskap. Det har en positiv klang och förhoppningar finns om att det ska lösa all världens problem, från att lyfta människor i fattigdom till att bidra till klirr i skattkistan, med nya Spotify och Klarna.

Konsekvensen är att stater, organisationer och förmögna privatpersoner eller stiftelser spenderar stora pengar på att uppmuntra entreprenörskap, till exempel via entreprenörskapsutbildningar. Men innan Rasmus Rahms avhandling fanns, enligt opponenten Benson Honig, professor vid McMaster University i Kanada, mycket få studier som visar vilka effekter entreprenörskapsutbildningar faktiskt har – och hur de bör utformas för att ge det resultat man är ute efter.

Det är också oklart vilka resultat av entreprenörskapsutbildningarna som faktiskt efterfrågas. Ofta hoppas man på fler och mer framgångsrika företag, men kanske leder utbildningarna även till mer kreativa anställda, eller större yrkesmässigt välbefinnande? Ingen vet riktigt.

Avhandlingens resultat diskuterades dock sparsamt under disputationen, i stället tog opponenten fasta på de utbildningsfilosofiska perspektiv som avhandlingen vilar på. Merparten av diskussionen kom därför att handla om realistiska eller antirealistiska förhållningssätt till utbildningars utformningar och möjligheter.

Benson Honig. Foto: Åse Karlén.

I korthet: Enligt det realistiska förhållningssättet värderas traditionellt lärande – teoretisk inlärning – högre än praktisk. Antirealisterna anser i stället att experimentellt lärande leder till större framgång. Realisterna menar att affärsmöjligheter finns i omgivningen och det är upp till mig som entreprenör att exploatera dem, medan antirealisterna menar att det är entreprenören själv som skapar affärsmöjligheter.

Rahm berättade att han själv har haft en realistisk utgångspunkt för sitt skrivande, men svängt under arbetet. Han konstaterade att resultaten av de mer experimentella utbildningarna är bättre – om målet är just fler och mer framgångsrika entreprenörer. Det spekulerades i om en orsak till detta är att de experimentella utbildningarna påminner mer om de verkliga arbetsförhållanden som många företagare verkar under.

Benson Honig reflekterade över om det är rimligt att dela in utbildningar i de här två boxarna och saknade diskussioner kring social konstruktion och pedagogisk konstruktivism i relation till realism/antirealism.

Slutligen ansåg Honig att Rahms doktorsavhandling hade revolutionerat forskningsfältet, att det behövs betydligt mer av den här sortens randomiserade studier, och att avhandlingen hade fått honom själv att fördjupa sig i ämnet.

Som vd för SSES driver Rasmus Rahm en mycket spännande verksamhet, där resultaten av hans avhandling sannolikt är till stor nytta. Jag har ju privilegiet att få se honom och medarbetarna på SSES ”in action” varje dag, eftersom vi på ESBRI delar lokaler med SSES, och ser mycket fram emot att få följa deras arbete.

En längre artikel om avhandlingen, med fokus på slutsatser och implikationer, kommer i Entré framöver. Håll utkik!

/Anna-Karin

Lång pressläggning i forskarbranschen

Foto: Milkoví/Unsplash.

Jämfört med dagspressen har vi oändligt lång pressläggningstid. Ofta går det ett par månader från det att vi intervjuar forskaren tills ni kan läsa artikeln i Entré. Men jämför man med forskarvärlden ligger vi helt klart i lä.

När jag intervjuade Chalmersforskaren Martin Lackéus senast berättade han om turerna kring publiceringen av artikeln ”Assessing the Impact of Enterprise Education in Three Leading Swedish Compulsory Schools” som han har skrivit tillsammans med kollegan Carin Sävetun.

- Vi har harvat runt med artikeln ett bra tag nu och försökt få den publicerad i olika tidskrifter. Vi har fått höra både att den är för kritisk, och att den inte är tillräckligt kritisk. Men det är egentligen inget ovanligt, att publicera sig tar tid. Det gäller att rätt artikel ska hitta till rätt journal, sa Martin.

Under 2016 och 2017 skickade Carin och Martin artikeln till flera vetenskapliga tidskrifter, som ofta lät svaren dröja. En journal höll på artikeln i sex månader, en annan i åtta. Sedan svarade de ”nej tack”.

Vändningen kom när Journal of Small Business Management gick ut med att de hade ett specialnummer på gång. Av ett 40-tal inskickade bidrag fick åtta författarteam komma och presentera sina artiklar för redaktörerna i Los Angeles.

- Redaktörerna för Journal of Small Business Management är nog egentligen inte så intresserade av data på grundskolenivå, men de gillade vår metod, konstaterade Martin.

Och i november 2018 kom slutligen glädjebeskedet: Martins och Carins artikel är accepterad för publicering i ett kommande nummer av tidskriften. I skrivande stund ligger den ännu inte uppe på sajten, men den kommer att finnas online och senare – gissningsvis om några månader – i den tryckta tidskriften.

Om du prenumererar på Entré behöver du inte vänta så länge på att läsa mer om vad Martin och Carin har kommit fram till. Vi rapporterar om artikelns slutsatser och räknar med att nr 4, 2018 ska nå alla läsare innan jul. Sajna upp här om du saknar en egen prenumeration – eller tipsa en kompis! Det är kostnadsfritt att prenumerera.

EDIT 28 november 2018: Carins och Martins artikel är nu online! Mejla Martin om du inte har tillgång till Journal of Small Business Management men är intresserad av att läsa artikeln.

/Åse

Dialog viktigare än monolog

Karen Verduijn och Karin Berglund. Foto: Ola Gustafsson.

ESBRI och SSES genomförde i går det tredje seminariet i serien ”Education Café”. Tanken med seminarieserien är att erbjuda en plattform där lärare får möjlighet att diskutera utmaningar och möjligheter i undervisningssituationen. Ett femtontal lärare hade samlats för att fika (såklart, det är ju ett café) och dela med sig av sina erfarenheter.

Denna gång fick vi ta del av Karin Berglunds och Karen Verduijns tankegångar utifrån den nyligen utgivna boken ”Revitalizing Entrepreneurship Education Education: Adopting a critical approach in the classroom”.

I boken förs en diskussion om alternativa sätt att bedriva entreprenörskapsundervisning. Berglund och Verduijn menar att det är viktigt att ha en dialog med studenterna. Det räcker inte med att lära dem ”hur man gör”, de behöver i stället reflektera och inta ett kritiskt förhållningssätt. Och om lärarna ska ta med sig alternativa perspektiv in i klassrummet kommer det att behövas ett nytt sätt att tänka. Bokens syfte är att belysa nya vägar framåt i entreprenörskapsutbildningen genom att dela med sig av idéer och praktiska tillvägagångssätt. Det finns många nya sätt att arbeta på, men en av de viktigaste faktorerna är att lärarna behöver gå från monolog till dialog.

Under seminariet gav Karen exempel på ett sätt att tänka utanför boxen som hon tycker fungerar väldigt bra. Vanligtvis står läraren längst fram i salen och undervisar i ”hur saker är”. Karen har i stället testat en alternativ inlärningssituation: Hon gav en klass på 70 ekonomstudenter i uppgift att utmana sina idéer om vad entreprenörskap är. Detta skulle ske genom att skapa en kort film utifrån ett fritt valt tema – men såklart med entreprenörskap i fokus.

Studenterna delades in i grupper om tre och deras filmer laddades upp på LoopMe. Alla grupper kunde se varandras filmer och ge feedback, och alla kunde se varandras feedback. Här fanns inget rätt eller fel, i stället handlade allt om studenternas ifrågasättande och reflektion. Det ledde till att fler studenter vågade diskutera med läraren. De fick också ökat självförtroende genom att de kunde uttrycka sin egen åsikt utan att bedömas.

Slutligen tipsade Karen också om andra hjälpmedel för dialog med studenterna. Ett exempel är Peer Grading som används för utvärdering och feedback beträffande undervisningen.

Det här var lärorikt och spännande. Jag ser redan fram emot nästa Education Café!

/Helene

Blått är flott och rött är sött

Grön, röd, orange, blå, svart, gul… eller något helt annat? Vilken färg ”Entré” ska ha är en av många funderingar när vi skapar ett nytt nummer av tidningen. Men nu är det bestämt, och årets första nummer är skickat till tryck! Vad det blev för färg till slut får alla prenumeranter se om ett par veckor då tidningen landar i brevlådorna.

Entré nummer 1–2018 bjuder på en massa intressant, forskningsbaserad läsning. Vi skriver bland annat om den kaotiska tillväxtresan, reflektivt tänkande i utbildningen, affärsmodellen som en innovativ kraft, och om de entreprenöriella metoderna som nästan har blivit religion i startupsvängen.

Vi har som mål att varje nummer ska innehålla forskning på olika teman, från olika discipliner och olika lärosäten. Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), Lunds universitet, Nord University i Norge, Chalmers, Karlstads universitet, University of Oulu i Finland, Luleå tekniska universitet, Handelshögskolan i Stockholm och Internationella handelshögskolan i Jönköping är bara några som finns representerade den här gången.

Vill du tipsa om ny forskning som vi bör skriva om? En avhandling, rapport, bok, eller publicerad artikel? Tveka inte att höra av dig!

/Åse

Ho ho ho – vem där?

Observera att bilden är ett montage!

Känner du igen vår hemliga tomte? Hen pryder omslaget till årets sista Entré, och presenteras också ingående på porträttsidorna. Gissa gärna i kommentarsfältet nedan. Rätt svar dimper ned i alla prenumeranters brevlåda innan jul!

Det har varit bråda dagar (och kvällar) för att färdigställa Entré nr 4-2017. Vi skriver bland annat om sovande gaseller, entreprenörskap i öppna kodprojekt, pakistanska familjeföretag och banbrytande innovationsprocesser inom stamcellsbranschen.

I en längre temaartikel berättar Karin Axelsson, Monika Diehl och Ida Lindh om sina respektive avhandlingar. De har alla disputerat under 2017 på temat entreprenörskap i skolan. Och de sa så mycket roligt och intressant under intervjuerna att det var svårt att bestämma vad som skulle med i artikeln: 46 sidor handskrivna anteckningar kokades till slut ner till tre Entrésidor.

I artikeln pratar de bland annat om hur begreppet ”entreprenörskap” tolkas och omtolkas på vägen från EU:s och OECD:s dokument, via läroplanen, Skolverket, forskningsinstitut, huvudmän, rektorer och lärare innan det når eleverna. Satsningen på företagsamhet har till stor del kommit att handla om förmågor och förhållningssätt. Enligt läroplanen ska alla skolor jobba med entreprenörskap, men det finns faktiskt ingen kartläggning över vilka som gör det, hur de gör det, eller vilka förutsättningar olika skolor har att främja entreprenöriellt lärande.

Många skolor vill att eleverna ska ut i den så kallade verkligheten – befintliga, lokala företag – för att möta entreprenörskap. Men ”på riktigt” kanske inte är så viktigt, menar Ida Lindh. Hennes forskning visar att virtuella världar – till exempel Minecraft – kan bidra med stort entreprenöriellt lärande. Väldigt intressant som sagt, och en liten tröst för oss föräldrar som ibland känner att vi borde dra våra barn ut ur de virtuella världarna, och in i den verkliga…

/Åse

Tänkvärt om kompetens och skola

Vill tipsa om en läsvärd artikel skriven av Thomas Friedman, författare av bland annat ”The World is Flat”.

I den lyfter Friedman fram, utan att explicit säga det, att det är de kreativa, innovativa och entreprenöriella personerna som kommer att klara sig bäst i och efter krisen. De som är passiva arbetstagare i meningen att de väntar på att någon ska ”hand them work”, kommer att få vänta.

Inte minst utbildningsminister Jan Björklund och hans medarbetare på utbildningsdepartementet bör begrunda slutorden: ”So our schools have a double hard task now – not just improving reading, writing and arithmetic but entrepreneruship, innovation and creativity.”

Magnus Aronsson, vd för ESBRI

Doktorander lär sig kommersialisering

Äntligen är omgång två av doktorandkursen From Research to Business igång. I går hade vi nämligen kickoff för 20 engagerade doktorander från universitet över hela Sverige. På plats fanns även Anders Flodström , högskolekansler och tillika ordförande i ESBRIs styrelse, samt Marie Wall på VINNOVA. Under ett år och vid fyra tillfällen kommer doktoranderna att träffas och få verktyg för att kommersialisera sin forskning. Delaktiga i kursen är bland annat lärare från Stanford University och London Business School

Vi ser fram emot ett innehållsrikt och spännande år!

Christina Eriksson, projektledare på ESBRI

Företagarna deltar inte i diskussionen om företagande

I går deltog jag när IVA sjösatte sitt program Innovation för tillväxt. Bland talarna fanns SEB:s ordförande Marcus Wallenberg, som kommer vara ordförande för projektets styrgrupp, och näringsminister Maud Olofsson.

För mig, som under flera år på denna blogg och i andra sammanhang lyft fram vikten av ”sälj” (Sälj, sälj, sälj!, Entreprenörskapsutbildning – ett säljande(?) koncept, Kunden är kung och misstag är bra!), var det värmande att höra Maud Olofsson nämna detta flera gånger (kanske läser hon denna blogg ;-) ).

Hon lyfte även fram behovet av en bred ansats i synen på innovation. I det historiskt ingenjörstyngda Sverige är det oerhört viktigt att inte glömma bort tjänste- och processinnovationer. Vi måste nå bortom synen på en innovation som en pryl!

Maud Olofsson blickade över bottenhavet och hittade lärdomar hos finska TEKES:

”När finska TEKES för några år sedan skulle utforma sitt program för tjänsteinnovation gjorde man en studie av vad som kännetecknar framgångsrik tjänsteinnovation. Man kom fram till att de här faktorerna var centrala:

• Förmåga att läsa av otillfredsställda kundbehov och utforma unika kundupplevelser
• Öppen innovation för att involvera de bästa förmågorna i innovationssystemet
• Utforskande av olika affärsmodeller för att behålla en rimlig andel av det värde som företaget skapar
• Insiktsfull användning av teknik för att nå skalekonomi och öka vinstpotentialen i nya tjänsteerbjudanden

Jag tror att vi har flera av de här bitarna i Sverige i dag. Men det finns också områden där vi behöver förbättra oss. Inte minst behöver vi bättre kunskap om hur vi från politiskt håll kan arbeta för att främja innovation i ett bredare perspektiv.”

Maud utmanade även det så kallade innovationssystemet och menade att det inte är tillräckligt bra på att se ungdomarnas behov. När jag tänker på publiken, inklusive undertecknad (även om jag tror jag fortfarande tillhörde kategorin yngre i publiken), så var ungdomarna i alla fall inte närvarande i salen.

Och jag tror att det är en brist när kunderna, i det här fallet företagarna och investerarna, inte deltar när olika organisationerna samlas för att diskutera vad som behövs för att främja entreprenörskapet i Sverige. Ett undantag är Sweden-U.S. Entrepreneurial Forum som vi på ESBRI arrangerar.

De allra flesta av de 250 som hittills anmält sig är företagare, finansiärer (änglar, VC etc) och service-providers (advokater, revisorer etc). De kommer för att nätverka och diskutera med en rad spännande talare, varav många experter från USA. En höjdpunkt jag ser fram emot är att höra USA:s nye ambassadör Matthew Barzun berätta om sin erfarenhet som entreprenör och investerare i nya bolag.

Vi har ett fåtal platser kvar så missa inte denna möjlighet! (anmälan via länken ovan)

Magnus Aronsson, vd för ESBRI

Svårt utforma träffsäker policy för nyföretagande

Så har höstens Estradföreläsningar dragit igång. Först ut var en långväga gäst från landet ”down under”: professor Per Davidsson, numera vid Queensland University of Technology (och med en fot kvar på Internationella Handelshögskolan i Jönköping).

Utifrån sin och andras forskning de senaste 25 åren konstaterade Per att vi vet att entreprenörskap är viktigt. Entreprenörskap enligt hans definition är: skapande av ny ekonomisk verksamhet. Nystartade företag och tidig tillväxt bidrar med nya jobb, innovationer och produktivitetshöjning. (För den nyfikne finns hans OH-bilder här och inom kort finns hela föreläsningen tillgänglig som webb-tv).

Samtidigt poängterade Per att fenomenet nyföretagande är oerhört heterogent. Därför är det svårt för forskare att komma fram till breda hållbara sanningar, och svårt för policy att utforma träffsäkra och framgångsrika policyåtgärder.

Till Estrad hade vi denna gång även bjudit in två kommentatorer. Först ut var Lars Nyberg, senior advisor på Tillväxtverket. Han menade att som gammal byråkrat kunde han konstatera att det inte finna några snabba, enkla lösningar. Det gäller att jobba parallellt inom många områden.

Elisabeth Thand Ringqvist, www.etr.nu, politisk sakkunnig hos näringsminister Maud Olofsson, var den andra kommentatorn. Hon reflekterade kring vilken form av företag som staten borde satsa på. Är det nyföretagande eller tillväxtföretagande? Hon landade i att ingen form av företagande kan vara fel företagande – så länge det inte är brottsligt.

I sin föreläsning refererade Per till forskning som visade att affärsplaner var av tveksamt generellt värde. Här lyfte Elisabeth fram något, som jag tycker är oerhört viktigt, genom att citera sin far, entreprenören. När Elisabeth jobbade som managementkonsult sa han följande: ”...om ni lärde er sälja ordentligt i stället för att sitta och planera så mycket vad ni ska sälja, så skulle det nog gå lite bättre.” Det här med vikten av att sälja, har jag lyft fram många gånger på denna blogg (Sälj, sälj, sälj!, Entreprenörskapsutbildning – ett säljande(?) koncept, Kunden är kung och misstag är bra!).

Att få med alla godbitar från en bra föreläsning, med bra efterföljande kommentarer och diskussion, skulle bli många sidors blogg. Rekommendationen är att ta fram popcornen, ladda ner Pers OH-bilder och sedan se på föreläsningen via webb-tv på ESBRIs hemsida.

Magnus Aronsson, vd för ESBRI

Utbilda för egenföretagande

I maj i år kom närings- och utbildningsdepartementen ut med rapporten Strategi för entreprenörskap inom utbildningssystemet. I den skriver Jan Björklund, Lars Leijonborg, och Maud Olofsson, näringsminister, att: ”Eget företagande måste bli ett lika naturligt val som anställning”. De menar att entreprenörskap är en viktig funktion i utbildningssystemet för att inspirera studenter både på gymnasie- och universitetsnivå.

Utbildningen inom entreprenörskap kan involvera olika typer av kunskaper, exempelvis affärsplanering, riskhantering och kanske även kontakter med entreprenörer och andra intressenter från näringslivet.

Vi på ESBRI är helt överens om att det är viktigt med utbildning inom entreprenörskap. För andra året i rad genomför vi doktorandkursen From Research to Business, en kurs i att kommersialisera sin forskning. Ambitionen är att erbjuda doktorander på lärosäten över hela landet möjlighet att utveckla en affärsplan kopplad till deras forskning, detta med hjälp av erfarna föreläsare från bland annat Stanford och London Business School. Ansökningen pågår i detta nu.

Under hösten planerar vi även att genomföra en workshop för universitetslärare som undervisar om entreprenörskap. Workshopen genomförs 9-10 november 2009 på Hasseludden i Stockholm.

Christina Eriksson, projektledare på ESBRI

Elfenbenstorn eller innovationsfabrik?

Vad är egentligen universitetens uppgift i dagens samhälle? Ska de bli vid sin traditionellaste läst, och fokusera på grundforskning och utbildning, ganska avskärmade från samhället? Eller, ska de satsa på att vara samhällsnyttiga och lägga mer krut på att kommersialisera sin forskning, och på att driva fram nya innovationer?

En aktuell frågeställning, inte minst i ljuset av regerings forsknings- och innovationsproposition som las fram i höstas, och där innovationsinriktningen ges stor plats.

Gårdagens Estradföreläsning med Mats Benner, Forskningspolitiska institutet och CIRCLE, Lunds universitet, handlade om just detta ämne. Benner menade att dagens inställning, där många verkar förespråka att universiteten ska ägna sig åt en ”jakt på ett nytt Google”, är minst sagt ensidig. Det leder till orimliga förväntningar på vad som ska komma ur akademin, och även till att annat, icke-akademiskt entreprenörskap hamnar i bakvattnet.

Realtid skriver om föreläsningen här.
DI skriver om föreläsningen här.

Jonas Gustafsson, redaktör ESBRI

Prisa entreprenörskapandet

I går deltog jag i prisutdelningen av The FSF-NUTEK Award 2008. I år går för första gången priset till en svensk: professor Bengt Johannisson.

Han har i mer än 30 år inspirerat och provocerat med sin forskning om "entreprenörskapande". Han pratade bland annat om skolan, och han anser att skolans största utmaning INTE är att göra eleverna mer entreprenöriella, utan att låta dem behålla sin kreativitet. Bengt anser att engagemang och personligt intresse leder till att man startar företag. Därför är det så viktigt att utveckla det individuella programmet på gymnasieskolan för att alla ska hitta sin väg.

I ESBRIs tidning Entré nr 1-2008 lyfte vi fram Bengts forskargärning i en längre artikel. I anslutning till den publicerade vi också röster om Bengt och en lista över några av hans böcker.

I samband med gårdagens prisutdelning fick vi också höra den unge entreprenören Erik Fjellborg berätta om sitt företag Calnet. En uppfinnartävling och sedan Ung företagsamhet på gymnasieskolan satte igång hans tankar som ledde till ett framgångsrikt företag som säljer webbaserade system för att hantera deltidspersonal. Fjellborg menar att entreprenörskap i gymnasieskolan leder till man ser fler möjligheter. Även om man inte startar företag direkt kanske man gör det senare i livet.

ESBRI vill ge lärare som undervisar i entreprenörskap på gymnasier och högskolor/universitet en plattform för erfarenhetsutbyte och inspiration. I november ordnar vi den 11:e workshopen om entreprenörskap och lärande. Är du själv lärare, eller känner du någon som du tror är intresserad av att delta? På webben hittar du mer info om workshopen.

Helene Thorgrimsson, projektledare ESBRI

Nu är sambandet bevisat!

Enligt högskole- och forskningsminister Lars Leijonborg är det nu bevisat att det finns ett samband mellan forskning och tillväxt - det har utbildningsdepartementet kommit fram till efter omfattande undersökninger. Det berättade Leijonborg i onsdags när ESBRI tillsammans med VINNOVA arrangerade en dag med dialog mellan policymakare och forskare kring den nya forsknings- och innovationspropositionen. Här finns programmet från dagen.

Leijonborg poängterade också vikten av att entreprenörskapet förs in i ekvationen:

"Forskning är ett av ämnena som måste ner i provröret. Men för att det verkligen ska bubbla och sjuda behöver man en katalysator. Den katalysatorn är entreprenörskap, och det är först när den tillförs som sambandet till ekonomisk tillväxt blir tydligt."

Som ni alla vet, ser vi det som en av ESBRIs huvuduppgifter att få det att bubbla och sjuda så mycket som det bara går i Sverige!

Magnus Aronsson, vd för ESBRI

Babsontips för lyckat entreprenörskap

Efter ett juluppehåll är det dags att aktivera bloggandet igen. Vad kan passa bättre än att börja det nya året med ett besök på Babson College utanför Boston. Babson brukar rankas som ett av de bästa lärosätena i USA när det kommer till entreprenörskapsutbildning.

I byggnaden för deras ”Blank Center for Entrepreneurship” finns en trevlig utställning över vad olika entreprenörer har åstadkommit. Där finns även tavlor med olika råd till aspirerande entreprenörer. Ett kommer här:

The nine F’s for Entrepreneurial Success

• Founders: Every start-up company must have a first-class entrepreneur.
• Focused: Entrepreneurial Companies focus on niche markets. They Specialize.
• Fast: They make decisions quickly and implement them swiftly.
• Flexible: They keep an open mind. They respond to change.
• Forever-innovating: They are tireless innovators.
• Flat: Entrepreneurial organizations have as few layers of management as possible.
• Frugal: By keeping overhead low and productivity high, entrepreneurial organizations keep costs down.
• Friendly: Entrepreneurial companies are friendly to their customers, suppliers and workers.
• Fun: It’s fun to be associated with an entrepreneurial company.

Lycka till!

Magnus Aronsson, vd för ESBRI

Mer entreprenörskap åt nationalekonomer

I början av veckan närvarade jag när näringsdepartementet presenterade rapporten ”Sveriges företagande och konkurrenskraft – Internationell benchmarking” (Ds 2007:37). Rapporten fungerar som en omfattande uppslagsbok och är därmed användbar.

Svårigheten är att få ihop alla bitar och kunna presentera åtgärder utifrån en sådan bred ansats. Statssekreterare Jöran Hägglund uttryckte i samband med presentationen ambitionen att utveckla analyskapaciteten på näringsdepartementet. Detta för att kunna presentera analyser som stöd för näringspolitiken, och därmed kunna ta en match med finansdepartementets makroanalys.

Det fick mig att tänka på ett blogginlägg jag skrev förra december om avsaknaden av entreprenören i nationalekonomernas utbildning. Min hypotes är att de allra flesta som arbetar med analyserna på finansdepartementet är nationalekonomer.

Låt oss hoppas att det blir annorlunda på näringsdepartementet. Eller att nationalekonomerna där får en kurs i entreprenörskap.

Nu till något helt annat. 3-4 december arrangerar ESBRI, tillsammans med CONNECT Sverige, en arena för diskussion om kvinnors företagande. Här finns inbjudan och program.

Magnus Aronsson, vd för ESBRI

Globalisering i det lilla och stora

De senaste veckorna har jag på olika sätt deltagit i några aktiviteter med globalisering i fokus.

För drygt två veckor sedan lanserade Global Utmaning rapporten Jobb i förvandling. Jag har ingått i den expertpanel som medverkar i rapporten. Vid lanseringen deltog arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin och TCO:s ordförande Sture Nordh genom att intervjua varandra om globalisering och dess effekter för jobben. De var överens om att det kommer bli allt viktigare att kunna lära sig - och att lära nytt. De menade också att det är viktigt att visa på de positiva effekterna av globaliseringen.

Samma eftermiddag arrangerade regeringens Globaliseringsråd med utbildningsminister Lars Leijonborg i spetsen en konferens på temat "Välfärdsstaten satt under konkurrens". Till denna hade de bjudit in två internationellt välrenommerade forskare: professor Richard Baldwin, Institute of International Studies i Genevé och professor Hans-Werner Sinn, Universitetet i München.

Professor Baldwin konstaterade att det i dag är svårt att förutsäga vilka företag som blir vinnare eller förlorare i den globala världen. Denna oförutsägbarhet kommer att öka och medföra implikationer för policymakare. De måste utveckla system som är flexibla och ger möjlighet till anpassning. Mer information om konferensen finns på Globaliseringsrådets hemsida.

Veckan dessförinnan var jag i Duved (mina gamla hemtrakter) för att studera turismbranschen, eller närmare bestämt sambandet mellan snöförhållanden och skidor. Kunde dock inte undgå att notera att det pratades en rad olika språk i backen. En effekt av vår allt mer globala värld, men även ett tecken på hur viktigt det är att se bortom den lokala marknaden.

Den utveckling som sker i Åre med omnejd, och kraften i varumärket Åre, är fascinerande. Numera använder allt fler företag Åre i sitt företagsnamn. Åre Chokladfabrik hette tidigare Fjällkonfekt och företaget ligger i Björnänge. Åreljuset ligger i Undersåker och Åre Glashytta ligger i Duved. De senare blev uppmärksammade av tysk tv i samband med världsmästerskapen och fick efter detta flera kunder i Tyskland. Så slumpartat kan det vara när ett företag blir internationellt.

Magnus Aronsson, vd för ESBRI

Entreprenörskap ger bättre kvalitet i utbildningen

På dagens DN Debatt skriver utbildnings- och forskningsminister Lars Leijonborg att regeringen tar krafttag för att undanröja kvalitetsbrister i lärarutbildningen. En del i paketet är att åtgärda examinationsprocessen. Enligt Leijonborg är det viktigt att kunna bedöma ”den individuella prestationen”. Det verkar som att han ser de traditionella proven (jag läser tentor) som den viktigaste examinationsformen.

Det får mig att tänka på vad Dr. Jonathan Levie sa i november på en av ESBRIs Estradföreläsningar:

”Jag tror inte på den traditionella akademiska modellen med föreläsning-tenta, föreläsning-tenta. Det är som att stimulera råttor att göra olika saker i utbyte mot mat! Själv har jag inte rättat en tenta sedan 1989.”

Läs ett refererat från föreläsningen här.

Levie pratade förvisso specifikt om entreprenörskap i utbildningen, men hans resonemang gäller nog egentligen all utbildning. Entreprenörskap, menar han, handlar om att omvandla erfarenheter till kunskap. Därför är det också viktigt med erfarenhetsbaserat lärande. Men för att skapa djupare reflektion kring erfarenheterna är det även viktigt att koppla detta till en mer generell och abstrakt teoretisk kunskap.

Tillbaka till utbildningskvalitet. Sedan nio år tillbaka har vi på ESBRI arrangerat en årlig mötesplats för dem som undervisar i entreprenörskap på universitet och högskolor (de senaste två åren även för gymnasielärare). Syftet är att bidra till att höja kvaliteten på entreprenörskapskurser och program. En viktig del i detta arbete har varit att visa på olika modeller och former för själva undervisningen, och inte minst föra in internationella erfarenheter.

Jag utgår från att även den globala utmaning som vårt utbildningsväsende står inför kommer att lyftas in i det kommande arbetet med att skapa en bra lärarutbildning (särskilt med tanke på Leijonborgs roll som ordförande för regeringens nya Globaliseringsråd). En lärarutbildning som också innehåller entreprenöriellt lärande, såväl i betydelsen kunskap om företagande som i betydelsen kreativa pedagogiska ansatser, är av största vikt för det framtida entreprenöriella klimatet i Sverige.

Magnus Aronsson, vd för ESBRI

Den frånvarande entreprenören

Företagande, entreprenörer och entreprenörskap är ofta frånvarande i den nationalekonomiska diskussionen. Årets nobelpristagare i ekonomi, Edmund Phelps, har en teori om varför. I en intervju (Windows Media Player) på Nobelstiftelsens hemsida säger han att den kreativitet som entreprenörer står för saknas i de nationalekonomiska standardkurserna (efter 13 min in i intervjun om du inte vill se på hela).

Att detta inte är så konstigt bekräftas i en undersökning av Dan Johansson, vice vd och forskare på Ratio. I den har han studerat i vilken omfattning orden entreprenör, innovation och uppfinning återfinns i kurslitteraturen som ingår i den nationalekonomiska forskarutbildningen i Sverige. Resultaten är nedslående.

På samma sätt som det satsas på att fler ska upptäcka och lära om entreprenörskap i skolan, borde vi också se till att nationalekonomerna lär sig att det finns entreprenörer och vilken betydelse dessa har. Nationalekonomer tillhör ju den grupp akademiker som sedan får inflytande över politikområden som finans- och penningpolitik, och därmed också kan påverka de förutsättningar som entreprenörer verkar under.

Missa inte heller att titta på Phelps Nobelföreläsning. Entreprenören och hans eller hennes roll nämns flera gånger, inte minst på slutet (efter 42 min).

Magnus Aronsson, vd för ESBRI