Sveriges innovationsminister presenterades på Småföretagsdagarna

Småföretagsdagarna arrangeras av Entreprenörskapsforum och brukar hållas i Örebro. I år är det i stället i Stockholm, och en dag. Samtidigt som man saknar lite att åka till Örebro, är det såklart smidigt att ha nära hem. Att SmåföretagsdagARNA i år bara är en dag förklarade VINNOVAs Jenni Nordborg med att småföretagare redan jobbar dubbelt så mycket som alla andra, och det därför inte är så konstigt att det hela effektiviseras.

Som vanligt innehöll programmet en blandning av forskning, politik och praktik. Ministrarna avlöste varandra på förmiddagen: finansmarknadsminister Peter Norman var först ut, följd av näringsminister Annie Lööf och senare utbildningsminister Jan Björklund.

Utan företag stannar Sverige, konstaterade Lööf. Björklund fyllde på med att det inte går att ha en välfärdsstat utan att också vara en företagsstat.

Annie Lööf kallade sig själv för innovationsminister och kommenterade bland annat Världsbankens rapport som kom i måndags. Den visade, som vanligt, ett Sverige i topp när det gäller innovation och konkurrenskraft.

- Men att vi ligger i topp nu, betyder inte att det är givet att vi gör det om tio år. Vi behöver kavla upp ärmarna för att fortsätta ligga i framkant. Det behövs fortsatta reformer för ett växande näringsliv, sa Lööf.

Som exempel nämnde hon ett regelverk som passar för både små företag som Klarna och jättar som Stora Enso. Även viljan till kommersialisering, tillväxt och internationalisering menade hon att Sverige behöver jobba med. Bland annat genom att göra det enklare för företag att hitta rätt personal. Lööf refererade här till regeringens nya utredning om personaloptioner, något som också föreslagits av oppositionen.

I den efterföljande panelen blev diskussionen stundtals riktigt spänstig. Här deltog VINNOVAs generaldirektör Charlotte Brogren, Charles Edquist, professor Circle, Lunds universitet, Fredrika Gullfot, vd Simris Alg och Gunilla Nordlöf, generaldirektör för Tillväxtverket.

Fredrika Gullfot menade att det statliga ”riskkapitalet” ofta missar målet.

- Jag har gett upp på statligt kapital, det är det privata som gäller. Vi är ett tillväxtföretag och jobbar med miljöinnovation, precis som alla politiker och myndigheter vurmar för. Jag trodde vi skulle mötas med öppna dörrar. Det är ett problem för oss innovatörer, vi funkar inte riktigt som myndigheterna tror. Vi har fått lite stöd från VINNOVA och lite från Innovationsbron, men det är marginellt i jämförelse med det privata, sa Gullfot.

Hon menade att det största problemet är att anställa, det måste vara enkelt. Och det måste vara enkelt att investera i små företag.

Tillväxtverket och VINNOVA menade båda att de jobbar med just de här frågorna nu, och att det ska bli enklare att hitta fram till de stöd som erbjuds – såväl nationella som de stora EU-stöd som finns att tillgå.

Charles Edquist kommenterade det här med att vi alltid hamnar i topp på alla listor:

Vi är ganska duktiga. Men inte så duktiga som många tror. Vi är alltid nummer ett när det gäller innovation, på exempelvis European innovation scoreboard. Men om man bara räknar på output ligger vi sämre till. Vi har mycket input, men inte lika mycket output, sa han. -

Annie Lööf:

- En av våra största utmaningar är just att jobba mer med kommersialiseringssidan. Vi är lite sämre på output och det är därför vi har lagt pengarna där nu framöver.

Det diskuterades också en del om innovationsstrategin och om att Sverige skulle skapa ett innovationsråd, direkt underställt statsministern. Något som många andra länder har.

Fredrika Gullfot menade att det här med råd och strategier säkert är bra på vissa plan, men det har inget med företagare och entreprenörer att göra.

- Det där fungerar inte särskilt bra för oss. Men det är helt ok, vi hittar andra vägar. Som att sälja produkter och ta in riskkapital. Det är ju egentligen den ”riktiga vägen” om man är ett privat företag. Men det är bra att det finns en välvilja, sa hon.

/Jonas

Storsatsning på biomedicin

Regeringen gick i går ut med att de storsatsar på biomedicin i Mälardalsregionen. Science for Life Laboratory (Sci Life Lab), som från 2013 blir ett nationellt forskningsinstitut, kommer att drivas av Karolinska Institutet, KTH, Stockholms universitet och Uppsala universitet. Fokus kommer bland annat att ligga på att kartlägga sjukdomsorsaker, bidra till nya behandlingsmetoder och utveckla nya läkemedel.

Förutom regeringen går Knut och Alice Wallenbergs stiftelse och Astra Zeneca in med pengar. Målet är att institutet ska sysselsätta cirka 1 000 personer och omsätta runt en miljard per år. En rätt diger satsning alltså.

Reaktionerna på nyheten har (som sig bör) varit blandade. Företrädarna för de fyra universiteten är såklart upprymda. Andra är mer försiktigt positiva och välkomnar satsningen, men menar samtidigt att den inte är tillräcklig. Mats Benner på Lunds universitet säger i en intervju med Sveriges Radio att det hela inte är mycket till nyhet, möjligen förutom just att Knut och Alice Wallenbergs stiftelse och Astra Zeneca bidrar med medel. Han varnar också för att Sci Life Lab ytterligare koncentrerar den här typen av forskning till Stockholm. Andra framstående forskningsmiljöer inom området riskerar därmed att halka efter.

Benner med flera menar att den nya institutsbildningen är en kompensation för Astra Zenecas nedläggning i Södertälje nyligen. Något som utbildningsminister Jan Björklund förnekar. Per Eriksson, rektor på Lunds universitet, säger till Sveriges Radio om satsningen:

- Det är intressant och positivt att regeringen nu reagerar – jag hade önskat att man hade haft samma engagemang när man la ner lika många arbetstillfällen i Lund.

Enligt Jan Björklund är koncentrationen hela tanken med satsningen. I SVTs morgonsoffa i morse sa han att han ville ha mindre Jante i svensk forskningspolitik, och att det behövs spjutspetssatsningar som den här för att konkurrera globalt. Han vill även se förändringar i skattesystemet som gör det lättare att attrahera utländska forskartalanger till Sverige (alltså troligen en utvidgning av den så kallade expertskatten).

Diskussionen lär gå vidare. En sak som de flesta verkar överens om är att spelplanen inom biomedicinbranschen håller på att förändras, och att honnörsordet framöver kommer att vara samarbeten. Det skrev vi utförligt om i senaste numret av Entré. Regeringens satsning kan väl sägas vara ett exempel på ett sådant samarbete?

/Jonas

Tips på julläsning till våra kungligheter och politiker

Så här i jultider vill vi på ESBRI komma med lite lästips till några av de kungligt och politiskt uppsatta i landet (vi hoppas att ingen tar illa upp – det vi rekommenderar är på riktigt läsvärt, för dem och alla andra).

Till Kung Carl XVI Gustaf rekommenderar vi ”Karl IX – Företagarfursten och envåldshärskaren”. Lennart Hedberg tecknar ett spännande porträtt av Karl IX, som enligt författaren inte bara var kung utan även företagare och entreprenör.

Kronprinsessan Victoria vill vi uppmana att börja läsa på om generationsskiften. Christine Tidåsens avhandling ”Att ta över pappas bolag”, som vi skrev om i Entré nr 2-2009, är en bra början.

Fredrik Reinfeldt och Mona Sahlin får en gemensam rekommendation. Eftersom båda är ledare för varsin ”start-up” med flera inblandade parter, handlar det om team. De rödgröna är bara några månader gamla. Allians för Sverige har ju funnits längre, men kan nog fortfarande räknas som en start-up. Det finns säkert lärdomar från entreprenörskapsforskningen som dessa båda teamledare kan ha nytta av. I Entré nr 3-2009 lyfte vi fram flera avhandlingar som har studerat entreprenörskap i team.

Till Maud Olofsson rekommenderas en bok om kvinnor som driver företag med tillväxtambitioner. Boken ”Clearing the Hurdles” av ESBRIs vänner i Dianaprojektet är det självklara valet.

Till Jan Björklund vore det enkelt att rekommendera något om ordning och reda. I stället hoppas vi att han läser Amar Bhidés bok ”The Venturesome Economy”. När han läst färdigt får han gärna passa den vidare till forskningsminister Tobias Krantz. Egentligen borde den faktiskt vara obligatorisk julläsning för samtliga partiledare och ministrar: boken handlar om innovation på ett globalt plan, och har fått många utmärkelser och internationella rekommendationer.

Göran Hägglund vill vi gärna tipsa om ”Samhällets entreprenörer – En forskarantologi om samhällsentreprenörskap” för lite nya och bra idéer om hur vi kan tackla sociala utmaningar i samhället.

Maria Wetterstrand och Peter Eriksson vill vi rekommendera att läsa ”Innovating for sustainability – green entrepreneurship in personal mobility” (som väl talar för sig själv, och känns extra viktig såhär i sluttampen på Köpenhamnsmötet…).

Till Lars Ohly har vi ett riktigt färskt lästips – en avhandling från Göteborgs universitet som vi precis har fått i brevlådan: ”Entrepreneurship in Russia” som handlar om att det är svårt att exportera västvärldens marknadsekonomi till Ryssland. Håll utkik efter Entré nr 1-2010, där publicerar vi en artikel om avhandlingen.

För Sverigedemokraternas Jimmie Åkesson, och för alla som funderar på att rösta på hans parti, borde ”Invandrare som resurs 1540-1820” vara obligatorisk läsning. Frågor på det?

Till Feministiskt initiativs mest kända talesperson, Gudrun Schyman, vill vi rekommendera boken ”Women and their Money 1700-1950 – Essays on women and finance”.

En bok som borde passa Rickard Falkvinge från Piratpartiet är ”Patent Failure – How Judges, Bureaucrats, and Lawyers Put Innovators at Risk”.

Ett aktuellt lästips till alla ovanstående, och givetvis till alla er andra också, är det nya numret av Entré som börjar trilla ner i brevlådorna i dag. I det skriver vi bland annat om Laxsalamin - innovationen du inte fick smaka. På vår webb kan du teckna en kostnadsfri prenumeration om du inte redan har en.

God jul och gott nytt år från oss som skriver på esbribloggen

Tänkvärt om kompetens och skola

Vill tipsa om en läsvärd artikel skriven av Thomas Friedman, författare av bland annat ”The World is Flat”.

I den lyfter Friedman fram, utan att explicit säga det, att det är de kreativa, innovativa och entreprenöriella personerna som kommer att klara sig bäst i och efter krisen. De som är passiva arbetstagare i meningen att de väntar på att någon ska ”hand them work”, kommer att få vänta.

Inte minst utbildningsminister Jan Björklund och hans medarbetare på utbildningsdepartementet bör begrunda slutorden: ”So our schools have a double hard task now – not just improving reading, writing and arithmetic but entrepreneruship, innovation and creativity.”

Magnus Aronsson, vd för ESBRI