Innovationer faller inte som manna

”Almedalen visar på en av de saker som gör Sverige bäst. Att samla folk från olika spektrum till en veckas diskussion om olika typer av ämnen.”

Det sa Philippe Legrain på Fores seminarium om migration i går Han menade att debatten om migration ofta har alldeles för snävt fokus.

”Den handlar om hur mycket immigranter kostar, om att de tar våra jobb, och om att de snyltar på välfärden – hur man nu får ihop den ekvationen… Det är inte bara debatten som är problemet, utan själva modellerna. Man bortser från migranters bidrag till företagande, innovation och entreprenörskap. Man tänker sig att innovationer faller som manna från himlen. Men exempelvis Silicon Valley skulle inte finnas utan invandrare. De har en avgörande roll för att skapa nya idéer, nya företag, och de bidrar till att öka levnadsstandarden för alla svenskar.”, sa Legrain.

Han pekar på att det ofta är exceptionella personer som bryter upp och beger sig till ett annat land. Att migrera är riskfyllt och kräver massor av olika resurser. Precis som att starta företag.

Vi har tidigare skrivit om Legrains bok Invandrare – vi behöver dem.

Efter Philippe Legrains inlägg följde en diskussion mellan forskarna Joakim Ruist, Andreas Hatzigeorgiou och Karl Wennberg.

/Jonas

Ps. Det här inlägget skrivs samtidigt som Jimmie Åkesson håller sitt tal i Almedalen.

Bakgrunden kan leda till framgång

Förra veckan lyssnade jag till ett intressant seminarium som hölls på Fores. Forskarna Karl Wennberg och Nedim Efendic presenterade en studie som de nyligen genomfört. Syftet med Karls och Nedims projekt har varit att kartlägga omsättningstillväxt i små- och medelstora aktiebolag ledda av utrikesfödda, barn till utrikesfödda samt personer med svensk bakgrund. Trots att intresset för entreprenörskap bland invandrargrupper har ökat saknas studier på förutsättningarna för tillväxt i invandraledda företag.

Efter presentationen genomfördes en paneldebatt där förutom forskarna även Elisabeth Thand Ringqvist, Martin Ådahl och Saeid Esmaeilzadeh deltog.

Personer med utländsk bakgrund startar företag i större utsträckning än infödda svenskar. En av orsakerna är att de har svårare att få en vanlig anställning. Sverige har den största skillnaden i sysselsättning mellan inrikes- och utrikesfödda av alla länder som ingår i OECD. En tänkbar orsak till detta är att vi har relativt generösa regler för invandring och en stor del av dem som invandrar till Sverige är flyktingar. Det tar därför längre tid för dem att etablera sig på arbetsmarknaden. Andra länder har en betydligt hårdare invandringspolitik och tillåter i princip enbart arbetskraftsinvandring.

Hur går det då för dessa företag?

Den mest uppseendeväckande slutsatsen i rapporten är att företag ledda av barn till utrikesfödda personer, så kallade andra generationens invandrare, växer snabbare än alla andra grupper. De företag som drivs av svenskar är i allmänhet större men tillväxten är starkare bland invandrarföretagen.

Det här kan enligt Saeid Esmaeilzadeh bero på att många nyanlända ofta har svårt att hitta arbete. Saeid menar att det är synd att kompetens kastas bort på det här sättet. Möjligen kan detta bidra till en revanschlystnad som sedan kanaliseras till en positiv drivkraft. Andra generationens invandrare har däremot etablerat sig i samhället och ser företagande som en väg till försörjning.

Martin Ådahl anser att det vore en bra åtgärd att sätta ännu större fokus på företagande vid mottagandet av nyanlända. Det är också viktigt att förenkla processen att starta företag så att det blir möjligt att förstå hur man gör. Skatterna är både höga och krångliga.

Elisabeth Thand Ringqvist menar att det fortfarande är svårt att starta företag i Sverige. Det finns en stark vilja att förändra systemet men det finns fortfarande mycket att göra för att förenkla processen. Jag tyckte att Saeid Esmaeilzadeh sa något mycket tänkvärt. Han anser att det behövs en attitydförändring i Sverige. Här är man första och andra generationens invandrare. I USA däremot är man första och andra generationens amerikan.

Rapporten och andra publikationer om migration finns att ladda ner från Fores hemsida.

Seminariet finns inom kort att se på Fores Youtube-kanal.

Du som är intresserad av ämnet kan även kolla in på vår temasida om Företagare med utländsk bakgrund.

/Helene

Det börjar med individen

Per Broomé, Karima Tice, Maud Olofsson och Maroun Aoun.

I dag var jag på ett välbesökt lunchsamtal på temat ”Hur stödjer vi Sveriges nyanlända entreprenörer?”, arrangerat av tankesmedjan Fores.

Samtalet inleddes av Per Broomé, forskningsledare vid MIM (Malmö Institute for Studies of Migration, Diversity and Welfare), Malmö högskola. Han drog huvuddragen i artikeln ”Föreställningar om invandrarföretagande” som han skrivit tillsammans med några kollegor. Artikeln baseras på data från Skåne och Broomé lyfte bland annat fram att företagande bland utlandsfödda finns i vitaliserande branscher som bidrar till tillväxt.

Sedan diskuterades frågor kring hur vi på bästa sätt kan stödja nyanlända i deras företagande. I diskussionen deltog näringsminister Maud Olofsson, Karima Tice, vd för Aman Care och årets företagare i Stockholms län (Företagarnas utmärkelse), samt Maroun Aoun, vd för IFS i Sverige (som för övrigt tilldelades det senaste ESBRI-priset).

Maud Olofsson menade bland annat att de generella näringspolitiska åtgärderna inte når de företagare som är i störst behov av dem. Dessa åtgärder måste därför designas om så att de passar alla.

Karima Tice, och flera andra, lyfte fram att det börjar med individen. Beroende på vilken bakgrund och erfarenhet en etnisk svensk (vad det nu är) eller en utlandsfödd person som satsar på eget företagande har, kan det behövas olika typer av stöd och åtgärder. Det tror jag är oerhört viktigt. Och det är från den utgångspunkten vi måste jobba.

Kolla gärna in ESBRIs samlingssida om företagare med utländsk bakgrund: www.esbri.se/utland

/Magnus

Utlandsföddas företagsamhet viktig fråga på Småföretagsdagarna

Integrationsminister Erik Ullenhag

Jag och Jonas deltar i Entreprenörskapsforums Småföretagsdagar som genomförs i Örebro 26-27 januari. Den första konferensdagen bjöd på ministerfägring i form av både Erik Ullenhag och Maud Olofsson, och en hel del andra intressanta talare också.

Hans Lööf, KTH, var en av dem. Han ingick i en panel som diskuterade kapitalförsörjning i mindre företag. Lööf konstaterade att Joseph Schumpeter såg recessionen som ett reningsbad, och en öppning för nya företag. ”Bra i teorin, men i praktiken är det mycket svårt att hitta kapital i en sådan tid. Innovationer kräver finansiering, och bristen är störst i en recession”, sa Hans Lööf. Han menade vidare att ”Bristen på kapital leder till destruktion av kreativitet, inte kreativ destruktion som Schumpeter talade om”.

Anders Johnson

Nästa pass handlade om invandrares företagande, och inleddes av Anders Johnson. Han är bland annat författare till boken ”Garpar, gipskatter och svartskallar”. På sin tilldelade tid, 17 minuter, gick Johnson igenom 1 000 år av svensk invandrarhistoria. Till sin hjälp hade han en unicabox fylld av rekvisita som är resultat av invandrade svenskars företagsamhet. Cloetta, Felix, Modo (skogsbolaget!), Amelia, Göteborgs kex, Ramlösa, Banankompaniet, Zoéga, Abba, Mrs Cheng, Becker, Findus, Mazetti, Kvibille, Elite, Securitas, Weibulls och Zeta var bara några av exemplen.

Anders Johnsons nystande i den svenska företagshistorien visar att utlandsfödda har bidragit enormt mycket till framgången. Ofta som entreprenörer, men också för att de kunnat bidra med fyra viktiga k i befintliga företag: kompetens, kapital, kontakter och kreativitet.

Integrationsminister Erik Ullenhag höll med om att invandrade svenskars företagsamhet har varit historiskt viktig, och såg en stor potential i de människor som migrerar hit. ”Tänk bara på den dag mullaregimen faller. Det är en jättemarknad som öppnas, och vi har 60 000 iranier i Sverige som har koppling till den”, sa Ullenhag.

Han presenterade snabbt de ”Nystartszoner” som regeringen planerar att lansera. Det är ett försök att öka företagandet i mindre kapitalstarka områden genom skattelättnader och förenklade regler. ”Alla kommer att skälla på detta, men vi tycker att det är värt att pröva”, sa Ullenhag.

Tidigare doldisen, numera tv-kändisen, Wonna I de Jong berättade om sin resa från ung student (nyinvandrad från Polen), till self-made woman inom fastighetsbranschen. Hon kom till Sverige full av företagardrömmar och med en vilja att tjäna pengar, men en studievägledare gjorde klart för henne att hon borde satsa på att studera medicin i stället. Som invandrare och kvinna var det hennes enda chans att göra karriär. De Jong började på KI men hoppade av efter några år. ”Min företagarsjäl var för stark. Dessutom insåg jag att utbildning egentligen inte är något jag behöver. Den blir bara ett hinder i mitt liv”, sa hon.

Hennes råd till ungdomar gick därför på tvärs med dem som i alla lägen förordar utbildning: ”Ska man bli egenföretagare bör man starta så tidigt som möjligt. Det gäller att köpa och sälja. Det är ingen idé att vänta tills man är 25-30 år och står där med fina betyg”, sa Wonna I de Jong.

Vill du läsa mer om utlandsföddas företagande? ESBRI satsade mycket på kunskapsspridning inom detta område under 2010. Vi har samlat en mängd texter och webb-tv-klipp här.

Näringsminister Maud Olofsson

Näringsminister Maud Olofsson talade under rubriken ”Innovationer lyfter Sverige”. Hon redogjorde bland annat för sitt inhopp i en kinesisk talkshow där hon fick berätta om hur lilleputtlandet Sverige fått fram innovationer som skiftnyckeln, blixtlåset och kullagret. ”Jag pratade bland annat om vikten av frihet, öppenhet, inflytande och fri konkurrens”, sa hon.

För att vara stärka svensk konkurrenskraft framöver krävs ett innovationstänk som genomsyrar hela samhället, menade Olofsson. ”Företagen är extremt viktiga i detta.  Vi måste få fler att vilja bli företagare, och få dem att hitta nya produkter, tjänster och affärsmodeller”. Själv hoppas hon mycket på den unga generationen, och menade att deras åsikter är viktiga när en innovationsstrategi ska tas fram. ”Jag kommer jobba stenhårt med den här utmaningen, och vill bjuda in er att komma med idéer. Vi behöver en dialog om hur vi stärker innovationsförmågan i Sverige”, sa Maud Olofsson.

Professor Steven Klepper, Carnegie Mellon University, USA

Som sista programpunkt låg det vi alla har väntat på: offentliggörandet av årets mottagare av Global Award for Entrepreneurship Research. Själv hoppades jag på någon som avvek från mönstret manlig-amerikansk-vit-medelålders-nationalekonom och blev väl lite besviken… Årets mottagare är professor Steven Klepper, Carnegie Mellon University, Pittsburgh, USA. Han kommer att ta emot priset under ICSB som arrangeras 15-18 juni i Stockholm. Läs mer om pristagaren i Jonas artikel.

/Åse

Bodil Ceballos: Nyanlända bidrar till ökat välstånd

18 juni arrangerade ESBRI, tillsammans med amerikanska ambassaden, en konferens om företagare med utländsk bakgrund En av programpunkterna gick ut på att representanter från riksdagspartierna fick ge sin syn på frågan. Tiden var knapp, så vi bjöd in de sex partier som deltog att utveckla sitt resonemang på esbribloggen. Nedan följer Bodil Ceballos (MP) inlägg.

Varför skriva ett blogginlägg om invandrares företagande i Sverige? Kan det uppfattas som att jag faller in i det ”vi och dom”-tänkande som präglat och präglar politiken sedan mycket långa tider i Sverige? Kan det uppfattas som att jag menar att det är skillnad på företagare och företagare beroende på vilket land de kommer från? Svaret är naturligtvis nej. Jag gör ingen skillnad mellan människor beroende på var de kommer ifrån. Men andra gör det och det är förenat med fler problem att starta företag för den som invandrat än för den som är svenskfödd trots att lagstiftningen gäller lika för alla.

Banker, byråkrati och inte minst det omgivande samhällets attityder är ofta det största problemet. Ett annat problem är att integration ofta likställs med att ha goda svenskkunskaper innan man ens kan börja tänka på ett lönearbete eller företagande. Något jag vänder mig emot eftersom vi alla lär oss språk på olika sätt, i skolan eller i arbete. Vissa lär sig aldrig men är ändå klart kapabla att både jobba eller driva företag.

I Sverige måste vi jobba mer med attitydfrågan. Vi talar om alla människors lika värde men när frågan ställs på sin spets tror vi ändå att svenskarna gör allting bäst själva. Den som bryter eller har ett konstigt namn har en lång uppförsbacke för att bli tagen på allvar. Är det dessutom en kvinna är det ännu svårare. Det finns kanske bara en bransch i Sverige där företagarna förväntas vara invandrare. Alla äter vi pizza och kebab – som nu är mer svensk husmanskost än kåldolmar och isterband. Vem vill förresten tillbaka till tiden då det serverades stuvade makaroner i skolan istället för pasta med köttfärssås?

Det borde vara lika naturligt att det är en självklarhet att de invandrare som kommer hit startar jordbruk, teknikföretag, handelsföretag, export- och importföretag, etc. Vi är för dåliga på att se de nyanlända som ambassadörer med goda kunskaper om varor och produkter från hemlandet och därmed som en resurs för Sverige som bidrar till ökad handel och ökat välstånd.

Det är dags att inse att Sveriges period med storindustrier som försörjde många direkt eller indirekt är över. Den kommer aldrig igen och hela samhället måste ställa om till ett mer diversifierat näringsliv med många små och medelstora företag. Det är inte lätt i regioner där människor alltid kunnat gå till bruket eller varvet för att få lönearbete förenat med säkra trygghetssystem. För småföretagare är trygghetssystemet snarare obefintligt vilket leder till lägre pensioner, och svårare att kunna vara hemma med barn eller att vara sjuk. Många vågar inte ta steget. Vare sig infödda eller nyanlända.

Miljöpartiet vill göra det lätt för alla att starta eget och att anställa. Vi vill förbättra trygghetssystemen för småföretagare och sänka arbetsgivaravgiften och tjänstemomsen. Vi vill skapa en riskkapitalfond för att underlätta särskilt för dem som inte har svårt att få bankens förtroende pga kort tid i landet. Företagare ska både våga starta eget och ha råd att anställa.

Bodil Ceballos, riksdagsledamot (MP)

Gulan Avci: Invandrarföretag avgörande för Sverige

18 juni arrangerade ESBRI, tillsammans med amerikanska ambassaden, en konferens om företagare med utländsk bakgrund En av programpunkterna gick ut på att representanter från riksdagspartierna fick ge sin syn på frågan. Tiden var knapp, så vi bjöd in de sex partier som deltog att utveckla sitt resonemang på esbribloggen. Nedan följer Gulan Avcis (FP) inlägg.

Invandrarföretagare har precis som infödda svenskar olika anledningar och mål med sitt företagande. De är i första hand företagare och i andra hand invandrare. Många drivkrafter, problem och möjligheter är gemensamma för alla företagare. Oavsett om man är infödd eller kommer utifrån.

Samtidigt är det viktigt att vara ärlig och säga att det finns hinder för utlandsfödda som är nya i Sverige och som vill starta eget företag. Som ny i Sverige är kunskaperna om den svenska näringslivsmiljön något som kan vara svårt att skaffa sig.

Företag drivna av invandrare har i regel också svårt att få lån eller startkapital till sina företag. För många har lösningen varit att låna till startkapitalet av familj, släktingar och bekanta.

Detta är givetvis bra, men det medför en hel del problem för den som tänkt starta ett företag. Korta tidsfrister, hög ränta eller att skjuta upp starten och spara ihop pengar under lång tid. Det bidrar tyvärr till att utvecklingen av potentiellt starka företag försvåras.

I debatten har man försökt ge en etnisk förklaring till den alternativa kapitalförsörjningen. Vad som diskuterats mindre är bankernas bristande information, närhet och kompetens om personer med invandrarbakgrund.

Det råder ingen tvekan om att det är en förlust för hela samhället att inte tillvarata den kompetens, vilja och förmåga som utlandsfödda har för att driva företag. Företagare med invandrarbakgrund utgör en stor och viktig del av svensk ekonomi. Enligt Svenskt Näringsliv drivs cirka 70 000 företag av invandrare. Dessa företag står för 300 000 arbetstillfällen.

Ur ett globaliseringsperspektiv är tvärkulturell kunskap värdefull. Invandrarföretagare har haft en av görande betydelse för Sveriges ekonomiska utveckling och flera av våra största företag är grundade och drivs av invandrare.

En fungerande näringslivspolitik är en självklar del av liberal poltik, oavsett målgrupp. För att göra detta och överbrygga de särskilda problem som invandrarföretagare ofta möter föreslår vi två vägar.

För det första att göra kreditmarknaden mer åtkomlig. För det andra att öka företagarens möjligheter att förstå och bli introducerad till den svenska näringslivslinjen. Vi i Folkpartiet liberalerna vill bland andra göra följande:

• Det ska vara lättare att driva företag och regelkrånglet måste minska.
• Stödsystemet kring företagande måste också finnas där invandrare finns.
• Det ska gå snabbt att integreras i samhället för nyanlända. Mediantiden från uppehållstillstånd till jobb är sju år. Vi har ersatt introduktionspolitiken med etableringsinsatser från dag ett för den nyanlände.
• Lokala mikrokreditgivningskontor i utanförskapsområdena införs.
• Företagscoacher bidrar med kompetens. Genom att knyta personer med näringslivskunskaper till företagande i utanförskapsområden kan annars svåråtkomliga kunskaper och kontakter i den svenska näringslivsmiljön förmedlas.
• Vid sidan av mikrokreditgivningen är det också nödvändigt att få det kunskapsstöd som krävs för att förstå den svenska näringslivsmiljön och kunna nå marknaden.
• Inför tillståndslotsar på kommunal nivå. Kontakterna med tillsynsmyndigheterna är en tidsödande och kostsam del av många företags verksamhet. För att underlätta för företagen har vissa kommuner anställt ”tillståndslotsar” som fungerar som en sammanhållande kontakt i frågor som rör informationslämning till de olika tillsynsansvariga institutionerna. Sådana bör införas i alla kommuner.
• Ersätt fåmansbolagsreglerna (3:12-reglerna) med schablonregler.
• ”En dörr in” – det måste bli lättare att hitta rätt bland aktörer och myndigheter.

Gulan Avci, riksdagsledamot (FP)

Emma Henriksson: Bättre villkor – fler företagare

18 juni arrangerade ESBRI, tillsammans med amerikanska ambassaden, en konferens om företagare med utländsk bakgrund En av programpunkterna gick ut på att representanter från riksdagspartierna fick ge sin syn på frågan. Tiden var knapp, så vi bjöd in de sex partier som deltog att utveckla sitt resonemang på esbribloggen. Nedan följer Emma Henrikssons (KD) inlägg.

Varje år startar 7 000 invandrare ett nytt företag i Sverige. Det innebär att vart femte företag startas av en invandrare. Det säger sig självt att detta är avgörande för välfärd och välstånd i vårt land. Men inte bara det. Med kontaktnät i sina hemländer öppnar det dörrar även för andra företag. Svensk export ökar, samtidigt som vi importerar kunnande och kompetens.

Men allt är inte frid och fröjd. Sveriges höga företagskatter och svårigheten att få tillgång till kapital är ett hinder. När en arbetsgivare i Sverige betalar ut 100 kronor i lön måste vanligtvis ytterligare drygt 31 kronor betalas in till staten i form av obligatorisk arbetsgivaravgift. Jämfört med cirka 24 procent av lönen i Finland och 14 procent i Norge. I Danmark betalar löntagarna den största delen av de sociala avgifterna själva.

Vi kristdemokrater vill ändra på detta genom att gå till val på att sänka arbetsgivaravgifterna. Vårt förslag innebär att man under mandatperioden successivt sänker arbetsgivaravgifterna med tio procentenheter upp till en lönesumma om högst 300 000 kronor per helårsanställd eller högst 3 miljoner för ett företag med fler än tio anställda. Att det blir billigare att anställa gör att fler företag kan växa och ännu fler nya kan startas.

För att öka företagens tillgång till kapital för att starta eller expandera sin verksamhet vill vi kristdemokrater införa ett riskkapitalkonto. Enskilda personer ska kunna ges möjlighet att skattefritt spara på ett konto upp till 100 000 kronor, liknande det danska systemet för ”entreprenörskonto”. Medlen från kontot ska kunna användas som startkapital i egen verksamhet, som delägarkapital i ett onoterat företag eller slussas till en riskkapitalfond som investerar i tidiga skeden. Oavsett bakgrund hos den som vill starta företag är detta en bra möjlighet men inte minst skapar det möjligheter för den som invandrat till Sverige och sakta men säkert försöker spara ihop till den grundplåt som behövs för att komma igång.

För att förbättra sin finansiella situation har många företag i uppstartsskedet ibland valt att sälja rätten till förlustavdrag vidare. Villkoren för detta har nyligen skärpts, bland annat för att stoppa möjligheten till skattefusk. Baksidan är att det samtidigt har medfört att en finansieringsmöjlighet i tidigt skede minskats. Vi vill därför utreda om företag under en uppstartsfas i stället ska kunna kvitta förlustavdrag mot inbetalning av andra skatter, som exempelvis arbetsgivaravgifter.

Vi kristdemokrater tror att dessa tre politiska förslag kan öka utvecklingskraften hos företag och tillvarata den outnyttjade potential som finns hos landets alla entreprenörer. Då kan vi få se fler företag startas och växa och en lägre arbetslöshet. Det behövs i hela befolkningen, men inte minst för de som i dag har svårast att ta sig in på arbetsmarknaden.

Emma Henriksson, riksdagsledamot (KD)

Ett axplock från Almedalen

Almedalsveckan, som ibland kallas för politikerveckan, är kanske främst just politikernas tummelplats. Men här händer så otroligt mycket annat, årets vecka bjuder på 1 396 registrerade evenemang. I går var jag på ett gäng spännande seminarier, möten och mingel.

Förmiddagen inleddes med en debatt mellan Johan Norberg och Maria Wetterstrand. Ämnet var ”Hur liberala är de gröna och hur gröna är liberalerna”. Öppenhjärtligt, innehållsrikt och kul, mer sådant i den politiska debatten vore helt klart välkommet.

Nästa stopp var ett seminarium som arrangerades av Entreprenörskapsforum. Frågeställningen här var hur etniska koncentrationer av invandrare påverkar sysselsättning och företagande. Forskarna Benny Carlson, Lunds universitet, och Pieter Bevelander, Malmö högskola presenterade nya resultat. Slutsatsen var att man kanske inte ska uppmuntra koncentration, men inte heller bör vara negativt inställd till den från början. Många med utländsk bakgrund inleder sitt företagande med fokus på den egna gruppen. En viktig fråga blir då: är den gruppen stor nog? Kanske i större städer som Göteborg, Malmö och Stockholm. På landsbygden blir det svårare. Ett annat problem är att de så kallade miljonprogramsområdena inte är anpassade för företagande i form av handel. Lämpliga lokaler saknas. Ett förslag på lösning som undersöks just nu är speciella köpcentrum för invandrare, eller grupper av invandrare. I senaste numret av Entré skrev vi om företagare med utländsk bakgrund. Vi har också samlat en hel del matnyttig information om ämnet på webben.

Efter lunch var jag på ett seminarium om kvinnors företagande inom vård och omsorg. Leder detta företagande till tillväxt och innovationer? Svaret var ett rungande ”JA!” Arrangör var Women’s Business Research Institute.

Nästa anhalt var ett arrangemang av Liberala Kvinnor: ”Kvinnor, karriär och cash”. Här deltog bland andra Karin Pilsäter, som uttryckte skepsis mot vad hon kallade kosmetiska program för att stödja kvinnors företagande. Hon efterlyste i stället åtgärder som på riktigt stärker entreprenörskapet. Som en positiv utveckling nämnde hon Ung Företagsamhet. Hälften av de som är vd för UF-företag är kvinnor. Det ger hopp inför nästa generation, menade hon.

Det är såklart omöjligt att hinna gå på allt som verkar intressant. Tur då att en hel del av evenemangen går att ta del av via webben. Kolla in programmet på Almedalens webbplats, där finns också information om vilka seminarier som direktsänds via webb-tv.

/Jonas

Annie Johansson: Fler invandrare och fler företagare är nödvändigt

18 juni arrangerade ESBRI, tillsammans med amerikanska ambassaden, en konferens om företagare med utländsk bakgrund En av programpunkterna gick ut på att representanter från riksdagspartierna fick ge sin syn på frågan. Tiden var knapp, så vi bjöd in de sex partier som deltog att utveckla sitt resonemang på esbribloggen. Först ut är Annie Johansson (C).

Sverige behöver fler invandrare. Fler drivna, kreativa människor som jobbar, startar företag och bygger upp sitt liv. Vi står inför en gigantisk demografisk utmaning. Allt färre ska försörja allt fler. Vad som behövs för att klara den matematiken är fler som anställer, d v s fler företagare. Det är bara genom fler företag och fler jobb som vi kan klara en god välfärd. Därför är den i särklass mest angelägna frågan för Centerpartiet att skapa ett gott näringslivsklimat. Det är av avgörande betydelse att vi inte bara har en arbetslinje utan också en företagarlinje i Sverige framöver.

Jag är uppvuxen och bor mitt i Gnosjöandan, mitt bland småföretagarmyller, mitt bland många olika kulturer, mitt bland en vanligtvis låg arbetslöshet. Många är de invandrare som kommit till min hemregion och både startat företag och hittat sig ett jobb. Integrerats. Lärt sig svenska. Skaffat vänner. Känt en samhörighet.

Ett strålande exempel på just globalisering och export är reseföretaget Apollo. Två greker grundade detta 1982, för att ta förfrusna svenskar till Grekland. Numer täcker Apollo hela världen och har skapat jobb för många, både utrikes-och inrikesfödda. Andra strålande exempel är de vietnameser i Gnosjö som handlar med sitt forna hemland eller de bosnier i Värnamo som har kvar sitt viktiga kontaktnät på Balkan – genom detta knyter vi samman världen och främjar svensk tillväxt.

Centerpartiet har många förslag för att öka företagsamheten, för invandrares företagande är dessa lika viktiga som för inhemska svenskars. Här är några:

1. Arbetsgivaravgifter och egenavgifter behöver kraftigt sänkas för små företag. Det måste bli mer lönsamt att driva företag och billigare att växa och anställa.
2. En regelförenkling skulle underlätta inte minst för dem som invandrar till Sverige.
3. Halverad moms inom restaurang- och frisörbranscherna, där också många invandrare finns för såväl företags- som jobbmöjligheter.
4. Utveckla förutsättningar för fler välfärdsföretagare, exempelvis hemtjänst på modersmålet.
5. Inför ett riskkapitalavdrag så att det bli lättare att starta företag och mer generösa lån på ALMI, för en förbättrad kapitaltillgång.
6. Satsa på mer inkubatorer och fler mötesplatser där man kan träffa affärsänglar och knyta nätverk och rådgivning. Vi tror också på att inte bara ha jobbcoacher utan också starta-egetcoacher på AF.
7. Införa rådgivningscheckar till blivande och nya företagare.
8. Förändra arbetsrätten, en mer flexibel arbetsrätt gynnar invandrare i sitt jobbsökande.

Den demografiska utmaningen och generationsväxlingen möter också företagare. Beräkningar som gjorts av Företagarna visar att omkring 180 000 företagare kommer trappa ner under de närmaste fem åren. Här krävs det att fler vågar ta klivet att bli just entreprenörer. Jag kan konstatera att en hel del har gjorts men betydligt mer finns kvar för att fler invandrare ska komma till Sverige för att jobba och starta företag. De är så välkomna!

Annie Johansson, riksdagsledamot (C)

Barack Obama satsar på entreprenörskap

26 april talade president Barack Obama på Presidential Summit on Entrepreneurship. Han sa han bland annat att religion, kultur och ekonomiska skillnader och likheter är viktiga hinder - och möjligheter - för ett utbyte mellan länder. Kanske framför allt mellan USA och länder i Mellanöstern. Obama väljer att satsa extra resurser på just entreprenörskap av en enkel anledning: Genom att länder lär av varandra kan en stark marknad skapas, ömsesidiga utbyten främjas och utmaningar bemötas. Presidenten betonade också vikten av socialt entreprenörskap och menade att den verkliga förändringen utgår från gräsrötterna. Han nämnde bland annat Muhammad Yunus och hans Grameen Bank, som utfärdar mikrolån i utvecklingsländer.

I Obamas satsning ingår bland annat ett entreprenörsutbytesprogram. 60 länder världen över, däribland Sverige, deltar. Den svenska representanten fanns på plats för att möta presidenten under toppmötet som hölls i Washington D.C. 26-27 april.

Delar av toppmötet sändes över webben och i går passade vi på ESBRI, tillsammans med amerikanska ambassaden, på att arrangera ett seminarium om invandrarföretagande och socialt entreprenörskap. Vi såg bland annat president Obamas öppningsanförande och en paneldiskussion om främjande av entreprenörskap. I seminariet deltog bland annat policyfolk, entreprenörer och politiker, och många intressanta aspekter av ämnet diskuterades.

Seminariet var en del i det samarbete mellan ESBRI och amerikanska ambassaden som inleddes 19 mars. Vi vill främja utbytet av idéer och lärande i politik, praxis och forskning om entreprenörskap och innovation mellan Sverige och USA. Syftet med de två seminarier vi hittills har genomfört har varit att diskutera hur man arbetar med möjligheter och utmaningar när det gäller invandrarföretagande och socialt entreprenörskap.

Tillsammans planerar vi att hålla ett större seminarium med samma inriktning framöver. Är du nyfiken eller har du förslag på intressanta teman och infallsvinklar? Kontakta oss på ESBRI. Det går också bra att lämna kommentarer nedan.

/Christina

Seminarium om minoritetsföretagande på amerikanska ambassaden

I fredags arrangerade ESBRI tillsammans med amerikanska ambassaden ett seminarium kring invandrarföretagande. Det var det första i en serie entreprenörskapsevents som vi kommer att hålla tillsammans med ambassaden. Bland deltagarna fanns ambassadör Matthew Barzun och ESBRIs vd Magnus Aronsson som modererade det hela.

Just det här seminariet anordnades med anledning av president Obamas toppmöte om entreprenörskap som hålls i Washington D.C. i april. Amerikanska ambassaden i Sverige har valt ut en svensk representant som kommer närvara vid mötet: Ashar Saeed – som även han deltog i seminariet i fredags.

Seminariet hölls i rundabordsformat, med ett antal olika diskussionsämnen. Bland annat diskuterades vilka hinder företagare möter i Sverige, och speciellt då företagare med utländsk bakgrund. Ett hinder som kom upp var svårigheten att få lån och bra försäkringar. En annan diskussionspunkt var unika fördelar som entreprenörer med utländsk bakgrund har. Bland dessa nämndes bra kontaktnätet i ursprungslandet.

Mer information om samarbetet mellan ESBRI och amerikanska ambassaden kommer i våra olika kanaler framöver.

/ Jonas

På ambassaden i dag

I dag arrangerar Esbri och amerikanska ambassaden ett seminarium om invandrares entreprenörskap. Bakgrunden är Barack Obamas initiativ till en Summit on Entrepreneurship som ska köras i april. Till detta möte har en svensk entreprenör – Ashar Saeed – utsetts som representant. Under seminariet kommer vi att ha ett antal rundabordssamtal med en salig blandning av forskare, företagare, policyfolk, intresseorganisationer etc. Förhoppningen är att en mängd intressanta frågor och svar ska ventileras, och att Ashar Saeed ska få en massa inspiration att ta med till diskussionerna i Washington DC.

/Åse

Enfald att inte ta tillvara mångfald

I går förmiddag brummade jag ner med bilen till ett seminarium på Södertörns högskola, ämnet var ”Entreprenörskap i ett nytt hemland”. För ett par timmar satte jag mig i skolbänken igen och lyssnade till forskarna Ahmad Ahmadi, Hassan Hosseini och Pirjo Lahdenperä när de belyste temat.

Alla tre var överens om att diskriminering är en viktig förklaring till varför utlandsfödda startar företag. Om man upplever sig diskriminerad kan man antingen ge upp eller försöka hitta andra vägar – en kan vara eget företag. Hittar man ett alternativ till arbetslösheten är man företagsam. Många som kommer hit är just det: företagsamma individer. Har man orkat bryta upp från sitt hemland och etablerat sig på nytt måste man vara företagsam.

Pirjo Lahdenperäs forskning utgår från ett psykologiskt perspektiv. Hon menar att de som klarar sig bäst i ett nytt land är de som har utvecklat en interkulturell kompetens. Vad innebär då det? Först och främst är det viktigt att ha en medvetenhet om olika kulturella koder och system. Man måste kunna växla mellan dessa koder och även bearbeta sin etnocentrism och sina fördomar.

Slutsatsen är i alla fall att det finns en oerhörd drivkraft bland människor, och drivkraften att starta företag verkar vara starkare bland dem som kommer från företagsamma miljöer. Det behöver inte finnas företagare i familjen, men det är viktigt med förebilder. Drivkraften kan också tas tillvara på ett bättre sätt, om normer och lagstiftning förändras.

Vikten av förebilder har ESBRI poängterat vid ett flertal tillfällen, senast var på Estrad om kvinnors företagande i höstas. Se gärna föreläsningen via webb-tv. I vår Kunskapsbank finns också en artikel om Ahmad Ahmadis avhandling från 2007.

/Helene, vikarierande student

Tips på julläsning till våra kungligheter och politiker

Så här i jultider vill vi på ESBRI komma med lite lästips till några av de kungligt och politiskt uppsatta i landet (vi hoppas att ingen tar illa upp – det vi rekommenderar är på riktigt läsvärt, för dem och alla andra).

Till Kung Carl XVI Gustaf rekommenderar vi ”Karl IX – Företagarfursten och envåldshärskaren”. Lennart Hedberg tecknar ett spännande porträtt av Karl IX, som enligt författaren inte bara var kung utan även företagare och entreprenör.

Kronprinsessan Victoria vill vi uppmana att börja läsa på om generationsskiften. Christine Tidåsens avhandling ”Att ta över pappas bolag”, som vi skrev om i Entré nr 2-2009, är en bra början.

Fredrik Reinfeldt och Mona Sahlin får en gemensam rekommendation. Eftersom båda är ledare för varsin ”start-up” med flera inblandade parter, handlar det om team. De rödgröna är bara några månader gamla. Allians för Sverige har ju funnits längre, men kan nog fortfarande räknas som en start-up. Det finns säkert lärdomar från entreprenörskapsforskningen som dessa båda teamledare kan ha nytta av. I Entré nr 3-2009 lyfte vi fram flera avhandlingar som har studerat entreprenörskap i team.

Till Maud Olofsson rekommenderas en bok om kvinnor som driver företag med tillväxtambitioner. Boken ”Clearing the Hurdles” av ESBRIs vänner i Dianaprojektet är det självklara valet.

Till Jan Björklund vore det enkelt att rekommendera något om ordning och reda. I stället hoppas vi att han läser Amar Bhidés bok ”The Venturesome Economy”. När han läst färdigt får han gärna passa den vidare till forskningsminister Tobias Krantz. Egentligen borde den faktiskt vara obligatorisk julläsning för samtliga partiledare och ministrar: boken handlar om innovation på ett globalt plan, och har fått många utmärkelser och internationella rekommendationer.

Göran Hägglund vill vi gärna tipsa om ”Samhällets entreprenörer – En forskarantologi om samhällsentreprenörskap” för lite nya och bra idéer om hur vi kan tackla sociala utmaningar i samhället.

Maria Wetterstrand och Peter Eriksson vill vi rekommendera att läsa ”Innovating for sustainability – green entrepreneurship in personal mobility” (som väl talar för sig själv, och känns extra viktig såhär i sluttampen på Köpenhamnsmötet…).

Till Lars Ohly har vi ett riktigt färskt lästips – en avhandling från Göteborgs universitet som vi precis har fått i brevlådan: ”Entrepreneurship in Russia” som handlar om att det är svårt att exportera västvärldens marknadsekonomi till Ryssland. Håll utkik efter Entré nr 1-2010, där publicerar vi en artikel om avhandlingen.

För Sverigedemokraternas Jimmie Åkesson, och för alla som funderar på att rösta på hans parti, borde ”Invandrare som resurs 1540-1820” vara obligatorisk läsning. Frågor på det?

Till Feministiskt initiativs mest kända talesperson, Gudrun Schyman, vill vi rekommendera boken ”Women and their Money 1700-1950 – Essays on women and finance”.

En bok som borde passa Rickard Falkvinge från Piratpartiet är ”Patent Failure – How Judges, Bureaucrats, and Lawyers Put Innovators at Risk”.

Ett aktuellt lästips till alla ovanstående, och givetvis till alla er andra också, är det nya numret av Entré som börjar trilla ner i brevlådorna i dag. I det skriver vi bland annat om Laxsalamin - innovationen du inte fick smaka. På vår webb kan du teckna en kostnadsfri prenumeration om du inte redan har en.

God jul och gott nytt år från oss som skriver på esbribloggen

Globalisering är inget nytt - En konservkungs liv och leverne

Håller precis på att läsa boken Konservkungen av Per T Ohlsson, journalist på Sydsvenskan. Initialt har han med ett citat som jag tycker är bra:

"När vi stigit upp på morgonen går vi in i badrummet, där sträcker vi oss efter en tvättsvamp som tillhandahållits av en öbo i Söderhavet. Vi sträcker oss efter en tvål som skapats åt oss av en fransman. Handduken kommer från en turk. Sedan, när vi satt oss till bords, dricker vi kaffe från en sydamerikan, eller te från en kines, eller kakao från en västafrikan. När vi går till arbetet står vi i skuld till mer än halva världen."

Martin Luther King, Jr

Citatet ger en bra bild av globaliseringen, och fungerar som en påminnelse till att vi alla behöver varandra för bibehålla en dynamisk ekonomi. Boken handlar om "Konservkungen" Herbert Felix (1908-73) och hans liv och ger en smak av tiden före och under andra världskriget. Men det är även en intressant skildring av entreprenören och invandraren Herbert Felix. Vi får också många andra exempel på hur viktigt inflödet av människor från andra länder har varit för utvecklingen av nya företag.

Magnus Aronsson, vd för ESBRI