Förra veckan lyssnade jag till ett intressant seminarium som hölls på Fores. Forskarna Karl Wennberg och Nedim Efendic presenterade en studie som de nyligen genomfört. Syftet med Karls och Nedims projekt har varit att kartlägga omsättningstillväxt i små- och medelstora aktiebolag ledda av utrikesfödda, barn till utrikesfödda samt personer med svensk bakgrund. Trots att intresset för entreprenörskap bland invandrargrupper har ökat saknas studier på förutsättningarna för tillväxt i invandraledda företag.
Efter presentationen genomfördes en paneldebatt där förutom forskarna även Elisabeth Thand Ringqvist, Martin Ådahl och Saeid Esmaeilzadeh deltog.
Personer med utländsk bakgrund startar företag i större utsträckning än infödda svenskar. En av orsakerna är att de har svårare att få en vanlig anställning. Sverige har den största skillnaden i sysselsättning mellan inrikes- och utrikesfödda av alla länder som ingår i OECD. En tänkbar orsak till detta är att vi har relativt generösa regler för invandring och en stor del av dem som invandrar till Sverige är flyktingar. Det tar därför längre tid för dem att etablera sig på arbetsmarknaden. Andra länder har en betydligt hårdare invandringspolitik och tillåter i princip enbart arbetskraftsinvandring.
Hur går det då för dessa företag?
Den mest uppseendeväckande slutsatsen i rapporten är att företag ledda av barn till utrikesfödda personer, så kallade andra generationens invandrare, växer snabbare än alla andra grupper. De företag som drivs av svenskar är i allmänhet större men tillväxten är starkare bland invandrarföretagen.
Det här kan enligt Saeid Esmaeilzadeh bero på att många nyanlända ofta har svårt att hitta arbete. Saeid menar att det är synd att kompetens kastas bort på det här sättet. Möjligen kan detta bidra till en revanschlystnad som sedan kanaliseras till en positiv drivkraft. Andra generationens invandrare har däremot etablerat sig i samhället och ser företagande som en väg till försörjning.
Martin Ådahl anser att det vore en bra åtgärd att sätta ännu större fokus på företagande vid mottagandet av nyanlända. Det är också viktigt att förenkla processen att starta företag så att det blir möjligt att förstå hur man gör. Skatterna är både höga och krångliga.
Elisabeth Thand Ringqvist menar att det fortfarande är svårt att starta företag i Sverige. Det finns en stark vilja att förändra systemet men det finns fortfarande mycket att göra för att förenkla processen. Jag tyckte att Saeid Esmaeilzadeh sa något mycket tänkvärt. Han anser att det behövs en attitydförändring i Sverige. Här är man första och andra generationens invandrare. I USA däremot är man första och andra generationens amerikan.
Rapporten och andra publikationer om migration finns att ladda ner från Fores hemsida.
Seminariet finns inom kort att se på Fores Youtube-kanal.
Du som är intresserad av ämnet kan även kolla in på vår temasida om Företagare med utländsk bakgrund.
/Helene
Prenumerera på esbribloggen