Dystert läge för kvinnors företagande i nya GEM-rapporten

Panelen som presenterade GEM-rapporten, från vänster: Pernilla Norlin, Ylva Skoogberg, Pontus Braunerhjelm, Carin Holmquist, Jane Walerud, Maria Mattson Mähl och Saeid Esmaeilzadeh.

I går lanserade Entreprenörskapsforum årets nationella rapport från Global Entrepreneurship Monitor (GEM), ett världsomspännande forskningsprojekt som årligen mäter och analyserar entreprenöriella aktiviteter, ambitioner och attityder. 2017 medverkade 54 länder.

Rapporten innehöll inte jätteroliga resultat. Sedan den förra mätningen har det skett en nergång i den totala entreprenöriella aktiviteten i Sverige. Den största orsaken till detta är ett minskat entreprenörskap bland kvinnor.

Enligt Pontus Braunerhjelm kan det hänga ihop med den pågående diskussionen om vinster i välfärden. 2014 kunde man se en ännu större nergång just när det gällde kvinnors företagande, och då pågick en liknande diskussion. Sedan dess har andelen kvinnor som startat företag ökat i ett par år. Men nu är vi där igen, det är val i höst och osäkerheten runt de grundläggande förutsättningarna beträffande företag inom skola, vård och omsorg är stor.

Carin Holmquist visade att kvinnors företagande ligger lägre än mäns över hela världen och att det har varit så en längre tid. Hon menade att kvinnor inte är mer intresserade av att driva sociala företag eller bli entreprenörer inom vård och omsorg. De startar alla möjliga företag. Kvinnors företagande är dock vanligast inom vissa branscher: juridik, personlig service, handel, besöksnäring, vård, omsorg och utbildning. Det här är oftast svåra företag att skala upp och vinstmarginalerna är låga. Därför påverkas naturligtvis de här sektorerna av de signaler som den ekonomiska politiken sänder ut.

Men några positiva resultat fanns trots allt i rapporten. Andelen affärsänglar har ökat, och fortsätter att öka. De är mycket viktiga för företagandets tidiga faser. I Sverige finns också en stor optimism när det gäller att identifiera affärsmöjligheter. Svenskarna ser sig själva som innovativa men det är tyvärr få som omvandlar idéerna till kommersiella företag.

Vill du läsa mer om den entreprenöriella aktiviteten i Sverige? Ladda ner GEM-rapporten.

Trevlig helg!

/Helene

Förebilder en förutsättning för företagsamhet

Pristagare i samspråk. David R Sjödin till vänster, och Olav Sorenson till höger.

Spegelsalen på Grand Hotel var fullsatt inför utdelningen av Global Award for Entrepreneurship Research i går. Årets pristagare, Olav Sorenson, är en sociolog som ägnat sitt i sammanhanget unga forskarliv åt startupvärlden och SMEs, med särskilt intresse för socialt kapital och sociala nätverk.

Av juryns motivering framgår att han har ifrågasatt etablerade föreställningar om hur kluster växer fram. Han har studerat ekonomisk geografi och tittat på hur kapital rör sig i sociala nätverk till exempel. Och han tycker att företagare gör bäst i att starta företag på sin hemort, eller på en plats där de bott under lång tid. Sådana företag är mer framgångsrika och växer snabbare. Mer om det kan du läsa i en längre intervju med pristagaren i nästa nummer av Entré, nr 2, som kommer ut i juni.

Under föreläsningen som följde prisutdelningen tog Olav Sorenson upp ett par intressanta saker som inte nämns i den kommande intervjun: Vikten av förebilder, och hur crowdfunding ger möjlighet för människor att både ta in och investera kapital i företag som finns på orter där det råder brist på riskkapital (eller kanske snarare brist på riskkapitalister och affärsänglar).

- Att se andra, särskilt personer som man uppfattar som lika en själv, engagerade i entreprenörskap uppmuntrar människor att bli entreprenörer själva, sa Olav Sorenson.

Han diskuterade tre förklaringar till att det är så:

1. Det influerar människors uppfattning om den egna förmågan att driva företag. Det finns ofta en känsla av ”kan hon så kan jag”.
2. Att någon eller några startar företag inom en viss bransch på kort tid, uppfattas som att här finns det möjligheter. Att se andra bli entreprenörer skapar förväntningar om att företagande kan löna sig.
3. Att ha många entreprenörer i sin familj eller bekantskapskrets legitimerar företagande som ett yrkesval. På många platser har företagande en social kostnad, det är inte lika prestigefyllt som att vara anställd. Det kan till och med förknippas med stigma – eftersom det uppfattas som att entreprenören inte kunde få ett jobb.

Kluster skapas där det finns människor som fungerar som förebilder, helt enkelt. Samma mönster ser han för riskkapital.

- Om du bor mer än 50 kilometer från riskkapitalisten, är dina chanser att få kapital extremt små. Riskkapitalister tenderar att investera i företagare som de känner och som arbetar inom deras egna geografiska område, sa han.

Sorenson tycker sig se att crowdfunding kan fungera demokratiserande och skapa möjligheter för människor som lever längre från centralorterna att synliggöra sina företag för en större grupp investerare. Därmed ökar också deras möjligheter att få in riskkapital. Fenomenet crowdfunding är dock ännu i sin linda och det återstår mycket forskning innan vi med säkerhet vet hur det faller ut som komplement till ängel- eller riskkapital.

Jag kan varmt rekommendera läsning av hela prisföreläsningen som är lättsam och väldigt intressant.

Hur man kan skapa kluster, eller i alla fall ett livligare företagarklimat utanför storstäderna i Sverige, var också vad den efterföljande diskussionen huvudsakligen kom att handla om. I panelen deltog Olav Sorenson, Magnus Henrekson, vd IFN, Helene Hellmark Knutsson, minister för högre utbildning och forskning, Johan Eklund, vd Entreprenörskapsforum, och Karin Thorburn, professor Norwegian School of Economics.

Helene Hellmark Knutsson sa att regeringen satsar på högre utbildning utanför storstäderna i Sverige eftersom det är där många vill bo och leva sina liv – och har sina nätverk. Därmed skapas förutsättningar för ett mer diversifierat näringsliv på orter som hittills har levt på de traditionella svenska näringarna som skogs- och gruvindustri.

Olav Sorenson är den 27:e mottagaren av Global Award for Entrepreneurship Research och belönades med 100 000 euro, samt statyetten ”Guds hand” av Carl Milles. Bakom priset står Entreprenörskapsforum, IFN, Vinnova och Stockholms Köpmansklubb.

Under eftermiddagen delades också Unga forskarpriset ut. Det gick till David R Sjödin, forskare på Luleå tekniska universitet. Vi skrev om hans avhandling i Entré nr 4, 2013.

/Anna-Karin

Arbeta hårt tillsammans och ha kul!

Häromdagen arrangerade vi den sista Estradföreläsningen för året. KTH-forskaren Andreas Fili presenterade sin forskning om relationer mellan affärsänglar och entreprenörer, då med fokus på hur det har fungerat efter att själva investeringsbeslutet är fattat.

Andreas konstaterade att få har studerat ”post-investment-aktiviteter”. Investeringarna kan pågå i många år och det är svårt att få en ängel eller entreprenör att lyfta fram negativa aspekter av samarbetet. Båda parterna är ju beroende av varandra för att det ska bli ett livskraftigt och vinstgivande företag. Han har försökt hitta vägar till att ändå få relevant kunskap om hur samarbetet har fungerat. Detta har skett med hjälp av bland annat 150 intervjuer med entreprenörer, politiker, revisorer, mentorer och andra, samt djupintervjuer och telefonintervjuer med 21 affärsänglar.

En av slutsatserna är att affärsängeln måste lita på entreprenören, det fungerar sällan bra att kontrollera och detaljstyra. Oftast byggs ett förtroende upp över tid, speciellt om man fokuserar på att arbeta hårt tillsammans och lösa problem som uppstår under resan. När affärsängeln har gått från att vara outsider till insider, det vill säga att blivit mer av en medentreprenör än investerare, är det lättare att utveckla mål och arbetssätt tillsammans.

Ibland uppstår dock situationer när ängeln måste agera. Det kan gälla att stoppa en stor risktagning eller förhindra att företaget utvecklas på ett oönskat sätt. Det kan vara mycket svårt att leverera pekpinnar eller beska sanningar om investeraren är personligt involverad i verksamheten. Då kan ängeln i stället plocka in en ”bad cop” som får ta konflikten, det kan vara en revisor eller någon annan som har inblick i verksamheten. På det sättet rubbas inte entreprenörens förtroende för ängeln och förhoppningsvis kan man sedan arbeta tillsammans för att lösa den uppkomna situationen.

Filis bästa tips för att få en relation av det här slaget att fungera är att fokusera på att arbeta hårt tillsammans – och att ha kul. Då kan det bli en långsiktigt lyckosam investering för alla parter. Och så har man roligt under tiden!

Vill du se hela presentationen finns den nu som webb-tv.

Här finns en artikel om hans avhandling och här kan du läsa mer om hans forskningsintressen.

/Helene

Mentorskap och konflikter: Affärsänglar livsviktiga för nya företag

Bästa änglatipsen på Estrad

- Hur kan vi från akademin hjälpa det svenska näringslivet att förnya sig? Det är den övergripande frågan som driver mig.

Det berättade Andreas Fili när jag intervjuade honom i våras. Nästa tisdag, 8 december, har han chansen. Då föreläser han på ESBRIs Estrad, och som vanligt består vår publik till största delen av företagare (och folk som jobbar för att stödja dem).

Andreas är verksam vid KTH och la fram sin avhandling för ett år sedan. Den bygger dels på ett 30-tal intervjuer med 21 affärsänglar, dels på en analys av affärsängelnätverk utifrån intervjuer med 150 nätverksmedlemmar, tjänstemän, politiker, bankanställda, jurister och entreprenörer.

Andreas Fili liknar relationen mellan entreprenör och ängel vid ett äktenskap. Följaktligen fick han ta rollen som en slags ”parterapeut” när han intervjuade företagarna och änglarna. För att reda ut vem som sagt och gjort vad – och när – under deras relation fick han ställa många frågor, och lyssna till långa berättelser. Det står klart att ekonomin inte är det enda värdet som bör värnas, och att det under en mångårig relation uppstår en del konflikter som måste hanteras.

På Estrad kommer Andreas att dela med sig av sina viktigaste lärdomar. Missa inte det! Anmälan är fortfarande öppen, och kan du inte vara med på plats så kan du följa livesändningen eller logga in på webb-tv i efterhand. Men då missar du glöggen och minglet som tar vid efter själva föreläsningen…

/Åse

Få ”studielån” till din affärsidé

Under Almedalsveckan besökte jag Sveriges Ingenjörers seminarium om innovationer och företagande. Både forskare, politiker och företagare medverkade. Diskussionerna rörde vad vi behöver göra för att förbättra villkoren för företag, och hur man kan underlätta processen att hitta finansiering för att kommersialisera sina idéer.

Astrid Friborg, Berries by Astrid, och Pernilla Alexandersson, Add Gender, hade samma erfarenheter när det gäller att finansiera sina affärsidéer. Det går att hitta finansiering under idé- och uppstartsfasen, men om man planerar att växa tar det stopp. Affärsänglar kan finansiera i ett tidigt stadium och riskkapitalister när företaget redan har växt till sig. Mellan dessa stadier finns ett gap, där det uppstår problem att låna pengar och söka investeringar. Det brukar kallas för ”dödens dal”. Det kan också vara mycket svårt att få finansiering för att betala sin egen eller anställdas/konsulters löner. Hur ska man då överleva när man utvecklar sitt koncept och försöker få fart på försäljningen?

Karl Wennberg menar just att det är lätt att starta företag i Sverige, problemen uppstår när företagen vill växa. Det gäller speciellt i företag med komplexa tjänster och minimalt med fasta kostnader. Det är mycket lättare att få pengar för att produktutveckla, än för att betala lönekostnader och konsulttjänster. Stödet är inte anpassat till den verklighet som det är designat för. Optionsbeskattningen bör ändras så att det blir lättare att anställa attraktiv personal, anser Wennberg. Det är svårt för nystartade företag att betala ut en hög lön. Om den anställde i stället kan ta del av en framtida vinst blir det ett fördelaktigt alternativ.

Jessica Polfjärd (M) och Mikael Damberg (S) var överens om att den privata finansieringen bör kompletteras med statligt stöd eller ALMI-pengar. Det gäller att dela på riskerna, bankerna är ofta inte intresserade av att satsa pengar i nya spännande idéer eftersom det också kan innebära en hög risk. Det finns sällan fasta inventarier som bankerna kan använda som säkerhet. Värdet i ett tjänsteföretag är svårare att se. Ett förslag om ett så kallat investeraravdrag har också lagts fram. Tanken är att det ska bli mer lönsamt för privatpersoner att investera i företag.

En tänkbar lösning för att företagare ska kunna försörja sig under uppstartsfasen är att de ska kunna söka ”studielån”, fast det då i stället blir ett ”entreprenörslån”.  Tillsammans med förändringar i optionsbeskattningen och ett investeraravdrag kan situationen beträffande finansiering av nya innovativa företag förbättras rejält.

/Helene

Företagarna deltar inte i diskussionen om företagande

I går deltog jag när IVA sjösatte sitt program Innovation för tillväxt. Bland talarna fanns SEB:s ordförande Marcus Wallenberg, som kommer vara ordförande för projektets styrgrupp, och näringsminister Maud Olofsson.

För mig, som under flera år på denna blogg och i andra sammanhang lyft fram vikten av ”sälj” (Sälj, sälj, sälj!, Entreprenörskapsutbildning – ett säljande(?) koncept, Kunden är kung och misstag är bra!), var det värmande att höra Maud Olofsson nämna detta flera gånger (kanske läser hon denna blogg ;-) ).

Hon lyfte även fram behovet av en bred ansats i synen på innovation. I det historiskt ingenjörstyngda Sverige är det oerhört viktigt att inte glömma bort tjänste- och processinnovationer. Vi måste nå bortom synen på en innovation som en pryl!

Maud Olofsson blickade över bottenhavet och hittade lärdomar hos finska TEKES:

”När finska TEKES för några år sedan skulle utforma sitt program för tjänsteinnovation gjorde man en studie av vad som kännetecknar framgångsrik tjänsteinnovation. Man kom fram till att de här faktorerna var centrala:

• Förmåga att läsa av otillfredsställda kundbehov och utforma unika kundupplevelser
• Öppen innovation för att involvera de bästa förmågorna i innovationssystemet
• Utforskande av olika affärsmodeller för att behålla en rimlig andel av det värde som företaget skapar
• Insiktsfull användning av teknik för att nå skalekonomi och öka vinstpotentialen i nya tjänsteerbjudanden

Jag tror att vi har flera av de här bitarna i Sverige i dag. Men det finns också områden där vi behöver förbättra oss. Inte minst behöver vi bättre kunskap om hur vi från politiskt håll kan arbeta för att främja innovation i ett bredare perspektiv.”

Maud utmanade även det så kallade innovationssystemet och menade att det inte är tillräckligt bra på att se ungdomarnas behov. När jag tänker på publiken, inklusive undertecknad (även om jag tror jag fortfarande tillhörde kategorin yngre i publiken), så var ungdomarna i alla fall inte närvarande i salen.

Och jag tror att det är en brist när kunderna, i det här fallet företagarna och investerarna, inte deltar när olika organisationerna samlas för att diskutera vad som behövs för att främja entreprenörskapet i Sverige. Ett undantag är Sweden-U.S. Entrepreneurial Forum som vi på ESBRI arrangerar.

De allra flesta av de 250 som hittills anmält sig är företagare, finansiärer (änglar, VC etc) och service-providers (advokater, revisorer etc). De kommer för att nätverka och diskutera med en rad spännande talare, varav många experter från USA. En höjdpunkt jag ser fram emot är att höra USA:s nye ambassadör Matthew Barzun berätta om sin erfarenhet som entreprenör och investerare i nya bolag.

Vi har ett fåtal platser kvar så missa inte denna möjlighet! (anmälan via länken ovan)

Magnus Aronsson, vd för ESBRI

Bråda dagar inför expertmöte i Stockholm

På ESBRI råder just nu febril verksamhet inför det femte årliga Sweden-U.S. Entrepreneurial Forum som vi kör 22-23 oktober. I år har intresset varit rekordstort. Bland deltagarna har vi främst företagare, och det är förstås mycket glädjande att de anser att programmet är så pass intressant att de vill avsätta en del av sin dyrbara tid för att delta.

Temat för årets Sweden-U.S. Entrepreneurial Forum är tredelat: cleantech, kommersialisering och tillgång till kapital. Bland annat kommer följande frågor att diskuteras: Hur får jag finansiering till start och tillväxt? Vilka affärsmöjligheter finns inom cleantech? Och vad kan Sverige och USA lära varandra om entreprenörskap?

Som talare har vi engagerat ett tjugotal svenska och amerikanska experter inom detta område, bland andra näringsminister Maud Olofsson, Michael Wood som är USA:s ambassadör i Sverige, Kimberlie Cerrone som är aktiv affärsängel i Silicon Valley, professor Tom Kosnik från Stanford University, och Lena Gustafsson, vice gd på Vinnova.

Om du inte är en av deltagarna kan du hålla utkik efter en artikel om evenemanget i Kunskapsbanken...

Åse Karlén, redaktör på ESBRI