Uppsalateam använde skosnören mest kreativt

I höstas arrangerade ESBRI tillsammans med Skolverket  idétävlingen DECA Idea Challenge, en tävling där gymnasieelever ska hitta nya innovativa sätt att använda vardagsföremål. 2019 års tävling kretsade runt skosnören och under en dryg vecka i november sjöd det av kreativitet i många klassrum.

Vi fick in 120 tävlingsbidrag i form av 3-minutersvideos från 16 skolor i nio län. Totalt var det ungefär 500 elever som gnuggade geniknölarna och övade både kommunikation och presentationsteknik.

Förstapriset gick till team EpebFyr vid Fyrisskolan i Uppsala och andrapristagare blev LAJM Sweden från Huddingegymnasiet i Stockholm. Tredje pris kammades hem av Safety Strap, Hvitfeldska Gymnasiet i Göteborg. Ta del av deras kreativa idéer!

Alla elever i de tre teamen kommer att få diplom, varsin bok (om kreativitet såklart) och presentkort på böcker. 7 februari är det dags att dela ut pris till vinnarna och då åker ESBRI och Skolverket till Uppsala. I samband med ceremonin hålls en inspirationsföreläsning för elever och lärare vid Fyrisskolan, och eleverna får också en egen halvtimme med inspiratören.

Det vinnande teamet är också med i den globala tävlingen och har chans att vinna 750 USD. Där är resultatet inte klart ännu så vi håller tummarna för att EpebFyr når ända fram!

Stort grattis till alla tre teamen och tack till alla som har varit med och tävlat!

Vi vill också tacka juryn som har tagit sig tid att bedöma bidragen. Juryn för 2019 års tävling i Sverige bestod av följande personer: Magnus Aronsson, ESBRI, Carina Hafrén, Skolverket, Michael Lindquist, Huddinge kommun, Aino Pleiner, Ung Företagsamhet, Peter Skoglöf, Skolverket, Carolin Sundberg, SKL samt Helene Thorgrimsson, ESBRI.

DECA Idea Challenge ingår i Global Entrepreneurship Week.

/Helene

Årets sista Entré ute snart

En liten tjyvkik på omslaget till Entré nummer 4, 2019

Hur jobbar agila coacher i företag som Spotify? Hur kan medarbetare bli mer kreativa i sin jobbvardag? Och kan man vara bildad i entreprenörskap? Frågorna får svar i årets sista nummer av Entré som är skickat till tryck. Om du är prenumerant kan du hitta tidningen i din brevlåda innan jul!

I nummer 4, 2019 rapporterar vi också om forskning kring nya teknikbaserade företags resursanskaffning, stora inköpssystem som missar de små leverantörerna, kunskapsintensivt entreprenörskap, och mycket mycket mer.

Det ska bli superspännande att se hur den tryckta tidningen ser ut, jag kan i alla fall avslöja att det ser väldigt bra ut på skärm. Och innehållet är det inget fel på heller, intressant forskning rakt igenom! I det här numret har jag haft förmånen att jobba med ett gäng duktiga människor, både nya och gamla bekantskaper, som jag vill rikta stora tack till.

På omslaget har vi ett riktigt stjärnskott till forskare (jag säger inte vem!) och hen är plåtad av Lukas Andersson, en ny fotografbekantskap för oss på ESBRI. Fantastiska bilder trots att dagsljuset vid fototillfället (klockan åtta en novembermorgon) var i princip obefintligt.

Duktiga frilansjournalisten Emmeli Nilsson är en annan ny bekantskap i detta nummer. Hon har intervjuat Gisela Bäcklander om hur man kan öka självledarskapet i ett företag – missa inte den artikeln!

Emilie Eliasson Hovmöller är också frilansjournalist. Vi har anlitat henne tidigare, och sedan haft ett uppehåll när hon har haft många andra uppdrag. Nu är vi mycket glada över att återknutit kontakten. Hon har intervjuat Anna Grzelec och Johan Petersson om deras respektive avhandlingar.

Layouten har som vanligt skötts av proffset Johan Brunzell. I varje nummer prövar jag hans tålamod genom att föreslå en massa saker (”Kan jag få se ettahuvudet i ljusturkost?” ”Kan du flytta puffen tre millimeter till höger?” ”Lägg illisen utfallande!”). Ibland blir det tokigt, men ibland riktigt bra om jag får säga det själv.

Ett extra stort tack till fantastiska Anna-Karin Florén som jag har lärt mig så mycket av under hennes tid på ESBRI. Innan dess var hon egenföretagare och vi har anlitat henne under många år, bland annat för att hon skriver så bra forskarporträtt. Anna-Karin har nu gått vidare till en ny roll, som projektledare på Forte. Grattis och lycka till – jag är övertygad om att allt kommer gå toppen!

Vilken forskning tycker du att vi bör rapportera om framöver? Har du idéer om hur Entré skulle kunna bli bättre? Hör gärna av dig!

/Åse

Vad kan du skapa av skosnören?

Foto: Tirza van Dijk/Unsplash.

Alldeles nyss avslöjade teamet bakom DECA Idea Challenge vad årets hemliga tävlingsobjekt är, nämligen SKOSNÖREN! Därmed har startskottet gått för denna globala idétävling där ungdomar gnuggar geniknölarna. Det gäller att hitta ett nytt användningsområde för ett vardagsobjekt, och sedan presentera idéprocessen, teamet och uppfinningen i en 3-minuters Youtube-video.

DECA Idea Challenge är en av årets höjdpunkter tycker jag, den lyser verkligen upp den gråa och mörka novembermånaden. Det är också jättekul att se att intresset för tävlingen har vuxit så mycket i Sverige under den korta tid som ESBRI har varit ansvarigt för den.

Tävlingsperioden är 15–24 november så nästa vecka kommer det att sjuda av kreativitet i många klassrum runtom i världen. Tanken är att eleverna ska träna kommunikation, kritiskt tänkande, kreativitet och samarbete. Genom detta utvecklas deras innovativa och entreprenöriella förmågor.

DECA Idea Challenge genomförs av ESBRI i samarbete med Skolverket. Den är en del av Global Entrepreneurship Week (GEW).

Trevlig helg – och lycka till med klurandet, alla tävlande!
/Helene

PS: Kolla gärna in förra årets vinnare för inspiration.

Bodenskola vinnare i DECA Idea Challenge 2018

Från vänster till höger: Peter Skoglöf, Mattis Brunström, Wilma Öhman, Vilgot Jakobsson, Wilma Brenna, Ellinor Larsson, Albin Runelöv och Carina Hafrén. Andreas Landewall, som är en av andrapristagarna, var tyvärr sjuk och kunde inte delta i prisutdelningen.

I onsdags reste jag norrut tillsammans med Peter Skoglöf och Carina Hafrén från Skolverket. Det hade nämligen blivit dags att dela ut priser till vinnarna i den svenska delen av tävlingen DECA Idea Challenge – och både första- och andrapristagarna kommer från Björknäsgymnasiet i Boden!

Jag blev oerhört imponerad av miljön i skolan. Det var lugnt och trivsamt och ändå fyllt av energi. Eleverna fick arbeta flexibelt och lärarna visade ett stort engagemang. Varje fredag arbetar eleverna med sina egna projekt och då blir det både snack och verkstad. ”Hela skolan sjuder av idéer och samarbete”, sa lärarna.

DECA Idea Challenge är en tävling där elevlag runt om i världen utmanas att hitta innovativa sätt att använda ett vardagsföremål – förra årets föremål var gem. Den svenska tävlingen för gymnasieelever arrangerades under hösten av oss på ESBRI i samarbete med Skolverket.

Juryn hade ett tufft arbete men utsåg till slut följande vinnare:

Första pris vanns av Team Hook it, Björknäsgymnasiet i Boden. De fyra lagmedlemmarna var Wilma Brenna, Vilgot Jakobsson, Ellinor Larsson och Albin Runelöv.

Andrapristagare blev Team Rheumatism Shopping Handle, Björknäsgymnasiet i Boden. Laget bestod av Mattis Brunström, Andreas Landewall och Wilma Öhman.

Tredjepriset togs hem av Team Cliphanger Gang från Lugnetgymnasiet i Falun. Laget bestod av Maja Gustafsson, Wilma Hjärp, Matilda Islén och Milton Wiklund.

Vill du se lagens kreativa användning av gem? Du hittar deras tävlingsbidrag här. På samma sida finns även vinnaren i den globala tävlingen.

Priserna bestod av diplom, Tina Seeligs bok ”What I wish I knew when I was Twenty” och presentkort på ytterligare matnyttig litteratur.

I samband med prisutdelningen höll Harry van der Veen, vd och medgrundare i Nuiteq, en inspirationsföreläsning för ett hundratal elever på Björknäsgymnasiets teknikprogram. Harry delade frikostigt med sig av sina bästa företagartips och visade att det går att bygga ett framgångsrikt globalt företag från Skellefteå.

Han lyfte fram fördelarna med att vara verksam lokalt, och gav också ett antal praktiska råd för hur man ska lyckas med sitt företagande. Han poängterade särskilt vikten av att bygga relationer och skapa kommunikation. Och om man ska göra internationella affärer är det viktigt att lära sig de kulturella koderna i respektive land.

Harry konstaterade att ett nej från en kund inte alltid är ett slutgiltigt nej – det innebär bara ”nej, inte just nu”. Så envishet lönar sig, men lita inte på ett löfte om en affär. En försäljning är klar först när betalningen finns på kontot.

Ett annat av hans råd var att skaffa en mentor och sedan ge tillbaka. Harry lever som han lär, han lämnade generöst sina kontaktuppgifter och lovade att vara bollplank åt eleverna när de vill testa sina affärsidéer.

Jag vill återigen gratulera pristagarna, och tacka alla tävlande i DECA Idea Challenge Sweden 2018. Jag ser redan fram emot nästa tävlingsomgång!

/Helene

Fira entreprenörskap med oss hela november!

Nu är det snart dags för årets Global Entrepreneurship Week (GEW) då vi sätter fokus på entreprenörskap och innovation tillsammans med miljoner människor i 170 länder. GEWs huvudvecka är 12–18 november men kampanjen pågår under hela november.

Det finns redan nästan 180 aktiviteter i det svenska kalendariet så ta gärna en titt och se om det är något event som du vill delta i. Har du tips på evenemang som du tycker borde finnas med i GEW-kalendariet? Hör av dig till oss!

Under årets GEW fokuserar vi extra mycket på kreativitet hos unga. Tillsammans med Skolverket arrangerar vi DECA Idea Challenge. Där utmanas gymnasieelever att hitta ett nytt, innovativt användningsområde för ett vanligt vardagsobjekt. Några exempel på sådana objekt från tidigare tävlingar är kartonger, gummiband och PET-flaskor.

DECA Idea Challenge är en rolig och spännande möjlighet för gymnasieelever att utveckla och visa sin kreativitet, och samtidigt lära sig mer om den entreprenöriella processen. Uppfinningsrikedomen har varit stor vid tidigare års tävlingar och vi är säkra på att det blir så även i år.

Känner du någon lärare eller elev på gymnasiet? Tipsa gärna om DECA Idea Challenge!

Och så hoppas jag att vi ses på Estradföreläsningen 13 november. Temat är systemisk innovation, det vill säga genomgripande teknikskiften som påverkar hela samhället.

Trevlig helg!
/Helene

Hur man blir kreativ och tjänar pengar på det

Det finns en utbredd myt att alla stora idéer kommer, utan ansträngning, från ett geni som sitter och funderar en stund. Men så är det verkligen inte. De allra flesta uppfinningarna föregås av en stor mängd misslyckade idéer. Så det gäller att ge sig själv tillåtelse att misslyckas. Och sedan försöka igen.

Jag läste nyligen boken ”Kreativitet utan flum” skriven av Stefan Ekberg. Det är en fullspäckad handbok i hur man kan öka sin egen kreativitet och hitta sätt att tjäna pengar på det. Ekberg menar att skickliga kreatörer inte behöver vara smartare än genomsnittet. De gör bara tre saker flitigare än andra: De skaffar fler erfarenheter. De tänker på problemet oftare, och på nya sätt. De jobbar också mer med idéerna de får fram – de ger inte upp efter en eller två lösningar. I dagens samhälle dränks vi hela tiden av olika intryck och det finns inte utrymme för tystnad. Vi behöver träna oss i att tänka, fundera och prova oss fram.

En bra strategi är att lära sig så mycket man kan om det området man ska jobba inom. Det är först när man har lärt sig allt som finns inne i boxen som man kan kliva ur den. Sedan är det bara att börja. 

När man väl är igång föreslår författaren att man skaffar en prestationsdagbok så att man kan peppa sig själv när det går trögt. Då ser man att man har åstadkommit en massa saker fast man inte tycker det just då.

Den här boken är inte värdefull bara för dig som är uppfinnare, jag tror att den kan vara till nytta för de allra flesta, både i arbetslivet och på fritiden.

/Helene

Misslyckandets museum

Samuel West la fram sin avhandling "Playing at Work" vid Lunds universitet 2015.

Kvinnopennan, kaffeläsken och twitterdosan. Det är bara tre av de över 50 innovationsfloppar som kan beskådas på Museum of Failure som öppnar i Helsingborg 7 juni. Utställningen är kostnadsfri att besöka och kommer förhoppningsvis att vandra vidare även till andra platser.

Hjärnan bakom den är forskaren Samuel West. Vi skrev om hans avhandling i Entré nr 1-2016 (”Lek mer på jobbet”). West har fått mycket synlighet för sitt projekt redan innan muséet har slagit upp portarna. Bland annat har han uppmärksammats av Skavlan, DiTV och CNN.

Och enligt Samuel West är det helt OK att skratta åt de misslyckade innovationerna som han ställer ut. Några av dem är mest märkliga, medan andra är otroligt korkade. Men i dem alla finns ett viktigt budskap:

”Misslyckanden är nödvändiga för innovation”, som West säger till CNN.

Han betonar att majoriteten av alla nya idéer är dåliga, men mängden behövs för att få fram de verkliga guldkornen. Tricket ligger i att försöka misslyckas i liten skala, utan att stora ekonomiska (eller andra) värden förstörs.

Tankegången delar han med bland annat Bill Gartner, som har skrivit och pratat mycket på teman som ”Fail forward!”, ”Learn to fail or you will fail to learn” och ”To learn, and to be a good entrepreneur, you have to do a lot of crappy things”.

Självklart är det lätt att vara efterklok, men desto svårare att i förväg veta vad som kommer att floppa. Lite vägledning får vi kanske på Estrad 9 maj. Då kommer Roberto Verganti och Åsa Öberg att berätta om meningsskapande innovation, och varför det inte är någon vits att försöka tänka utanför boxen. Anmälan är öppen.

/Åse

EDIT: Det blir smygpremiär för Samuel Wests flopputställning 26-28 april – han öppnar pop-up-museum under Handelskammarveckan i Göteborg.

EDIT 2: Mer misslyckanden blir det under FailureFestival i Göteborg 3 maj. Ett hett ämne tydligen!

Jamma fram idéer ger företagen skjuts

Magnus Karlsson och Jennie Björk. Foto: Magnus Aronsson.

Häromdagen arrangerade vi en välbesökt Estradföreläsning som gav mig lite ”wow-känsla”. Jennie Björk och Magnus Karlsson visade att företags innovationsarbete har blivit mycket mer mångfacetterat än tidigare. Mer än någonsin utgår man från samarbete och kollektiv än från individen. Det rör sig ofta om spontant framväxande arbetssätt, processer som sällan följer formella strukturer. Detta medför att företagen måste tänka i nya banor för att stödja interaktion och nya initiativ.

Fler och fler bolag skapar i dag förutsättningar för olika typer av idéskapande. Och för att få medarbetarna att fokusera på idéer som är användbara, bör ansvarig på företaget specificera vilka innovationsbehov som finns. Alldeles för udda idéer kan vara värdefulla i andra sammanhang men det är oftast inte det man eftersträvar i den här typen av kreativa processer. Det är också viktigt att ledningen visar att det finns en uttalad prioritering för den här typen av arbete för att medarbetarna ska vilja satsa sin tid på att kläcka idéer.

Talarna lyfte fram två exempel från stora företag som har genomfört den här typen av processer. Magnus berättade om Ericssons modell med ”Idea Boxes”, en IT-plattform för kontinuerligt samarbete och utveckling av idéer från anställda, kunder och partners. Han betonade att det är viktigt att ha ett system som inte är isolerat utan som verkligen används. Då kan man både komma på nya och förbättra redan befintliga idéer.

Jennie lyfte fram Volvos tidsbegränsade projekt ”Idea Jams”, där företaget presenterade ett identifierat innovationsbehov inom fem olika områden. Deltagarna hade sedan möjlighet att komma med idéer och ge synpunkter under 48 timmar. Efter jammet gjordes en utvärdering och tio idéer valdes ut för vidareutveckling.

Det finns för- och nackdelar med både kontinuerliga och tidsbegränsade processer. Dels skapar tidsbegränsning ett tydligt fokus och potentiellt en energirik session. Samtidigt missar man idéer som uppstår utanför projektet och därför kan en kontinuerlig modell vara att föredra i vissa fall. Men där kan man i stället få perioder med mindre aktivitet, vilket kan vara ofördelaktigt.

Visst låter det här spännande? Nu kan du se hela föreläsningen via webb-tv

/Helene

Kollektiv kreativitet som innovationsmotor – Så gör svenska storföretag

Hitta det du brinner för

Linda Sätterström på Connectdagen 2016.

I onsdags var Helene och jag på Connectdagen, ett årligt evenemang arrangerat av Connect Sverige. Målet är att under en eftermiddag samla hela Connects nätverk – partners, investerare och startups, för inspiration och nätverkande. Vi representerade ESBRI i partnerutställningen, och fick lyssna till en mängd inspirerande talare.

Något som de flesta talarna lyfte fram var att man ska göra det man brinner för. Om man jobbar utifrån sin passion är sannolikheten att lyckas mycket större.

Ta till exempel Linda Sätterström som började tillverka och sälja tillbehör till nappar under sin barnledighet. Verksamheten växte till fler och fler produkter för barn och hon startade företaget Elodie Details. Linda utsågs till årets kvinnliga stjärnskott 2015 av Ernst & Young. Företaget finns på en global marknad och har 40 anställda. Ett intressant fakta, som Linda nämnde, är att varje minut säljs en Elodie Details-produkt runt om i världen.

Filip Cederholm använde sin kreativitet som fotograf till att starta välgörenhetsprojektet ABC Charity där barn hjälper barn att få en bättre start i livet. I ett antal länder har han och Ashley Cooper samlat barn och tillsammans med dem format och fotograferat bokstäver i olika miljöer. Bokstäverna blir konstnärliga foton, och intäkterna från försäljningen går direkt till välgörenhet i de länder där de fotats. Deras mål är att ha samlat 10 miljoner dollar innan slutet av december 2018.

Alexandra Pascalidou fokuserade på hur man behåller optimism och ambition i en tuff omgivning. Hon delade med sig av sin livsresa och berättade hur hon hittade det hon brinner för. Hon tycker att man måste hitta sin egen kreativitet, vad det än är, och bygga upp den. Hennes största inspiration var en lärare som sa till henne och de andra utländska barnen i skolan: ”Glöm allt ni inte har, det viktigaste är att just nu har ni alla möjligheter att få vad ni vill.”

Ett annat ämne under eftermiddagen var trender i samhällsutvecklingen och hur våra kontor kommer att se ut i framtiden. Det pratades om vad företagen borde tänka på för att kunna anpassa sig till dagens föränderliga värld.

Connect har ett stort nätverk med 450 investerare. 30 procent av företagen som går genom deras program hittar också vägar att få finansiering. Om du har ett företag som du tror kan växa kan Connect vara ett bra ställe att vända sig till.

Den här veckan har vi varit på flera olika evenemang. Jag var också på 33-listan där de mest lovande unga teknikbolagen utsågs för nionde året i rad. Ett av företagen var Orbital Systems, som vann i kategori Årets Rising Star. Mehrdad Mahdjoubi, företagets grundare, var även en av talarna på vår Sweden-U.S. Entrepreneurial Forum tidigare i år.

/Jelena

Vänta inte på att bli inspirerad

Leif Denti forskar om ledarskap och innovation vid Göteborgs universitet och i förra veckan föreläste han under två timmar om kreativitet och innovation på en välbesökt Estradföreläsning.

Leif menar att det är svårt att förstå vad man ska göra när det gäller innovation. ”Tänk utanför boxen” säger man ofta. Och vad innebär det då? Det är väldigt svårt att tänka utanför boxen om man inte vet vad boxen består av. En relevant syn på kreativitet är i stället att det innebär att kläcka idéer som är originella, skapar värde och är genomförbara.

Måste man då vara inspirerad för att vara kreativ? Nja, vi måste kunna vara kreativa utan att vara inspirerade, vi ska inte vänta för länge på att inspirationen ska komma över oss. Det gäller att hitta en struktur i det vardagliga arbetet som gör det möjligt, menar Leif Denti. Det är också viktigt att ha tillräckligt mycket kunskap, man kan inte hitta lösningar utifrån ett vakuum.

En av deltagarna ansåg att inspiration är ett tillstånd av närvaro som man kan träna sig i att uppnå. Det är inget som bara dyker upp.

Vi har ofta en tendens att fokusera på stora innovationer i Googles klass. Leif menar att det i stället är viktigt att fokusera på både stort och smått. Han delar upp innovationer i stora I och lilla i.

När Apple uppfann den första smartphonen var detta definitivt ett stort I och medförde att vårt sätt att använda telefoner förändrades helt. Skatteverket har utformat en deklarationsapp som verkligen är ett stort I, den har en stor samhällsnytta och sparar massor av tid eftersom man snabbt och smidigt deklarerar via sin telefon. Dessutom var det billigt att programmera appen, konsultkostnaden blev endast 40 000 kronor eftersom man utnyttjade de anställdas kompetens.

Men det är viktigt att inte glömma bort det lilla i:et. Det kan handla om att jobba smartare, spara tid och öka effektiviteten i vardagen. Coca Cola har till exempel infört en ny modell för möten som tidigare tog en timme. Mötena består numera av 50 effektiva mötesminuter där deltagarna måste fokusera på mötet, och de sista 10 minuterna avsätts för att kolla telefoner och mejl. Forskningen visar nämligen att vi är dåliga på att göra flera saker samtidigt och det här sättet att organisera möten sparar en hel del tid. Deltagarna behöver ju inte sätta sig in i frågorna igen efter några dagar.

Leif tog upp olika exempel på hur organisationer och företag kan arbeta med innovation på ett tidseffektivt och enkelt sätt. Barnakuten på Drottning Silvias barnsjukhus har hittat en väl fungerande modell. De anställda erbjuds två timmar varannan vecka då de får arbeta med innovationer i grupp. Chefen lägger sig inte i deras arbete, men presenterar problem eller utmaningar som de kan arbeta med. De anställda kan också arbeta med problem som de själva har föreslagit. Sedan får de hitta lösningar och testa dem, de ges frihet under ansvar. Det här innovationsarbetet har efter en del inkörningsproblem gett stora fördelar för organisationen.

Leif presenterade en mängd intressanta tips och tricks för hur vi kan bli mer innovativa och även en del läsning som kan ge oss nya insikter. Kolla in föreläsningen som nu finns att se via ESBRIs webb-tv. Hans presentation kan du ta del av här.

Leif och Martin Kreuger presenterar massor av tips om innovation via webb och mobil på Tusen tips om innovation. Jag har kollat webbplatsen samt laddat ner appen och rekommenderar verkligen ett besök!

/Helene

Kreativ på jobbet – så funkar det (del 2)

Kreativ på jobbet – så funkar det (del 1)

Kultur som attraherar och slår sönder

Bland andra Heidi Trakowski och Christer G Wennerholm minglar under Mälardalsrådets konferens "Kreativitetens värde".

I går var jag på Färgfabriken. Förstås ingen slump att Mälardalsrådets gew-evenemang ”Kreativitetens värde” arrangerades just där. Under dagen möttes forskare, näringsliv, det offentliga och kreatörer. Tillsammans diskuterades kreativitetens och kulturens roll i ett samhälle och hur de bidrar till attraktiva besöksmål och näringslivsutveckling i en region.

Emma Stenström, docent i företagsekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm, pratade under temat ”Kreativiteten som kung – om kreativitetens värde i retorik & praktik”. Hon menar att det finns en stor hajp kring kreativitet i världen just nu. Det är vanligt att städer och länder ‑ Kina, Montreal, Stockholm, Dubai med flera ‑ benämner sig kreativa i sin marknadsföring. Emma Stenström gör nedslag på olika platser runt om i världen när hon pratar om kreativitet. I Kansas mötte hon, från stora grupper av människor, ett enormt hat gentemot allt som har med kultur att göra – konst, kultur, promenader, ekologiskt etcetera. Anledningen till det är att stora delar av befolkningen anser att kultur är en ”ateistisk vänsterkonspiration”.

Med kulturens och kreativitetens kraft finns risken, men också möjligheten, att slå sönder sociala strukturer i ett samhälle. Johannesburg i Sydafrika är ett exempel på stad som gått från att vara en av de farligaste platserna i världen till att blivit ett kreativt centrum. Till stora delar privatdrivet. Med bland annat kreativitetens och kulturens medel har samhället slagit sönder en social struktur. Johannesburg likt många andra städer i Sydafrika är planerade utifrån apartheid – och kanske är det ingen dum idé att slå sönder just de sociala strukturerna?

Tobias Nielsén från analysföretaget Volante har trendspanat och kan se hur kreativitetens värden framåt i tiden handlar om samverkan mellan olika aktörer i samhället. Det är också viktigt att inse att kreativa näringar har mognat så pass att det inte finns någon anledning att prata om de som ”tillväxtbranscher som växer snabbare än näringslivet”.

Linda Nordfors är konstnär och entreprenör och driver företaget Reflection Company. Hon talade under rubriken ”Om näringslivets sunda ointresse att bara vara ´pengapåse´ för kulturen.” Med det menar hon kortfattat att det inom kulturen finns två sorters pengar – de man förtjänar och de man får. Det första ses på med misstänkliga ögon och det senare idealiseras. Det största problemet är däremot att den summan är för liten. Och ingen konstnär vågar kritisera den gren de sitter på. När enskilda konstnärer och kulturen i allmänhet inte får några pengar från näringslivet tvingas konstnärer till att formulera och förklara vad kulturen ger för värde. Något ingen kulturperson som Linda Nordfors känner någonsin har fått öva sig på. Inte ens på utbildningen.

/Mia

Kreativa entreprenörer står högt upp på behovstrappan

Jag var nyss på ett seminarium om kreativitetens betydelse som tillväxtmotor, med bland andra Almega som arrangör. Moderatorn Per Schlingmann inledde med att poängtera hur stor betydelse kreativiteten har för tillväxten. Sverige ligger etta på Global Creativity Index, men hur kan vi bli ännu bättre?

Man hade samlat ihop en namnkunnig panel: Christofer Sundberg, grundare och kreativ chef för Avalanche Studios, Viveca Sten, författare, Johan Wester, underhållare och grundare av film- och tv-produktionsbolaget Anagram, Ida Sjöstedt, modedesigner som har grundat och driver företaget Ida Sjöstedt Couture och Lotta Mårdlind, Art Director, Garberg.

Panelen var överens om att Sverige är ett kreativt land, men att det finns saker vi kan göra för att förenkla för dem som vill utveckla sin kreativitet i företagande. Systemet är helt enkelt inte riktigt riggat för den här typen av nya företag.

Christofer Sundberg menade att kreativitet inte uppskattas som det borde i Sverige. Här ses kreativitet lite som lek. I exempelvis USA är de kreativa yrkena mycket mer respekterade, och han hoppades att vi är på väg dit här också. För att nå dit måste vi lyfta upp de här näringarna, och visa att de skapar stora skatteintäkter, och inte bara hylla de individuella stjärnorna. Han ville också lyfta den tekniska undervisningen i skolan och avdramatisera programmering.

Lotta Mårdlind tyckte att vi i Sverige lider av dåligt självförtroende och att vi borde peppa upp oss lite som kreativt land. Vi måste se potentialen och själva tro på att den kreativa verksamheten kan ge resultat. En viktig faktor i Sverige är trygghetssamhället. Lotta ansåg att vi måste återuppbygga känslan av trygghet så att folk vågar vara kreativa.

Johan Wester poängterade att det behövs mer innovativa finansieringsmöjligheter för kreativa företag. Kulturpolitiken har ett föråldrat synsätt, där all kultur ska vara stödfinansierad. Nu när alla vill att allt ska vara gratis måste kulturskaparna hitta nya sätt att ta betalt på. Även om man bara ser det ur en affärsvinkel, borde fler inse värdet av kulturella näringar, menade han. Samtidigt är det viktigt att förklara vilka andra värden kulturen har för samhället, det blir för torftigt att bara prata ekonomi. Inte minst är det en demokratifråga. Han pekade också på den personliga tillfredsställelse som kommer ur att göra något kul, något som drivs av passion. ”Man är ganska högt upp på Maslows behovstrappa…”

Viveca Sten lyfte fram hur viktigt det är med skolbibliotek och musik i skolan. Det är så vi säkerställer att vi har kreativa individer i framtiden. Hon efterlyste också ett gifte mellan kultur- och näringspolitik, med införandet av en kulturnäringsminister. I nuläget skiljer vi på kulturen, som är tärande, och näringslivet, som är närande. Vi måste börja tänka på kulturella och kreativa näringar som just en närande sektor, som bidrar till ett bättre samhälle på sikt. Hon drog exemplet om filmatiseringen av hennes senaste bok under lågsäsongen i Sandhamn. Till ett litet samhälle med 89 bofasta på vintern kommer ett filmteam på 30-40 personer, som behöver boende, mat, transporter med mera. Och allt har sitt ursprung i Vivecas tankar kring vad som skulle hända om ett lik spolades upp på stranden i semesterparadiset. Det är lätt att tänka att kreativitet bara handlar om den besjälade konstnären som sitter och pysslar på kammaren. Men man måste se ringarna på vattnet, de som får sin utkomst av det första lilla pysslet, menade hon.

Ida höll med om att det är skolan det börjar, och att vi måste värna om de kreativa utbildningarna. Inte minst för att det är svårt att hitta kompetent personal i hennes bransch. Hon önskade att det skulle bli lite enklare att vara småföretagare, till exempel när det gäller att anställa. Vi behöver också visa på att även eget företagande kan innebära trygghet, man har större kontroll över sin egen försörjning än om man är anställd.

Panelen var enig om att det inte finns någon motsättning mellan kommersialism och kreativitet. Men att det kommersiella ibland har en dålig stämpel i kulturvärlden.

Läs mer om kulturella och kreativa näringar

/Jonas

Minnen skapar dina framtidsdrömmar

I nära synk med psykologi, entreprenörskap och självutveckling finns mitt intresse för den mänskliga hjärnan. Jag slukar böcker om hur hjärnans olika delar fungerar och samarbetar. Speciellt fascinerande är det att läsa om människor med speciella förmågor, som savanter, eller människor som råkat ut för någon hjärnskada som gör att de tappar till exempel närminnet. För det är kanske just genom minnets funktioner som det mest intressanta skapas? I alla fall baseras mycket i våra liv på det, enligt hjärnforskaren Pontus Wasling.

Nyligen fick vi hans populärvetenskapliga bok Minnet, fram och tillbaka (Volante, 2013) till kontoret och jag snappade åt mig den och började läsa.

Wasling menar att när vi förstår hjärnans kreativa kapacitet kan vi utnyttja den positiva kraften till vår fördel. Och vem vill inte maximera den förmågan?

Han beskriver bland annat det fascinerande faktumet att våra drömmar och framtidsvisioner baseras på vad vi minns, sådant vi redan sett, hört eller varit med om. Han kallar det ”framtidsminnen”. Om vi inte minns vad som hänt tidigare kan vi inte föreställa oss vad som kommer att hända… Bara det är en intressant tanke, eller hur?

Och det finns mycket mer tänkvärt i boken Minnet, fram och tillbaka, som jag gärna rekommenderar.

/Hanna

Hultsfredsandan består

Åse har ljuva festivalminnen av "Way out West", 2013.

Jag intervjuade i torsdags Jonas Bjälesjö som skrivit avhandlingen ”Rock’n’roll i Hultsfred – Ungdomar, festival och lokal gemenskap”. Måste erkänna att jag blev lite avundsjuk. Tänk om jag hade förstått i unga år att man kan forska i festivalande! Då hade jag sökt till forskarutbildningen direkt.

I avhandlingen beskriver Jonas platsens och människornas betydelse för Hultsfredsfestivalen. Den startade som en klubb för musikentusiaster, och växte till en årlig jättefestival med ungefär 20 000 besökare. Vilket engagemang! Och här pratar vi inte om en persons hjälteinsats, utan om hela ortens investeringar i form av tid, arbetskraft och ett och annat paniklånat dieselaggregat. Mer om avhandlingen kommer i nästa nummer av Entré (nr 4, 2013).

Hultsfredsfestivalen gick i konkurs för ett par år sedan, men i somras följdes den upp av ett nytt initiativ: This is Hultsfred. Och denna festival verkar fortsätta under 2014, under det klassiska mottot ”Går det inte så går det ändå”.

Rock on, Hultsfred!

/Åse

Goda råd till kunskapsföretagaren + ett boktips

I morse var jag på en trevlig boklansering. Det är Niklas Hill som via sitt företag Trinambai gett ut sin andra bok: ”Kunskapsföretagaren”, en inspirationsbok för dig som vill starta eller utveckla någon slags kreativ verksamhet.

Vad är då kunskapsföretagande? Det handlar om att du, på ett eller annat sätt, utnämner dig till expert inom ditt område. Niklas Hill beskriver i boken att kunskapen inte behöver komma från en akademisk utbildning, det kan lika gärna handla om kunskap inhämtad på andra sätt. Men grundläggande är att det finns ett brinnande kunskapsintresse som du vill dela med sig av, och som du dessutom kan paketera och erbjuda andra att ta del av på olika kreativa sätt. Till exempel genom att producera kurser, artiklar, böcker, strategier eller workshops.

Efter en kort presentation av boken hölls en intressant paneldiskussion. Förutom författaren själv bestod panelen av två av de tio egenföretagare som intervjuas i boken, samt Klas Rabe, programansvarig för Kulturella och kreativa näringar på Tillväxtverket. Kunskapsföretagarna var Pernilla Alexandersson, vd för Add Gender, som verkar för ett mer jämställt samhälle, och Milda Rönn, ordförande och grundare av Humsamverkan, en relativt nybildad organisation som arbetar för bättre samverkan mellan humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning och samhället i stort. Panelen gick igenom svårigheter och utmaningar som kunskapsföretagare ofta möter.

Kunder som köper in kunskap behöver ibland hjälp. Det gäller för företagaren att paketera och informera om sina tjänster så att blivande kunder vet vad det är de köper. Kanske till och med hjälpa dem förstå att de har ett behov av dina tjänster. Vill, eller kan, de inte förstå är det kanske inte rätt kunder.

- Det gäller att komma ihåg att det finns fler kunder där ute. Vi på Add Gender väljer våra kunder, sa Pernilla Alexandersson.

Några råd till blivande kunskapsföretagare:

- lägg inte alla ägg i samma korg, det vill säga arbeta med parallella inkomstkällor
- värdera din tid och kunskap, ta inte för lite betalt i början eftersom det kan vara svårt att höja priserna senare
- planera bort stressen genom att ha ett privatliv där du kan koppla av
- våga säga nej, eller ge motförslag, om kunden till exempel begär orimliga tidsscheman. Säg: ”Med den deadlinen kan jag inte leverera på så hög nivå som jag vill ge er. Jag behöver istället…”

Flera av råden handlade om att ta hand om sig själv, även när det är stressigt eller går dåligt. Att kanske till och med föreställa sig det värsta som kan hända, så att man vet vad man själv kan göra då.

- I ett worst case scenario har en kunskapsföretagare det ändå lättare än andra företagare som står med dyra lokaler, lager eller inköpta maskiner. Även om du inte behöver gå i konkurs när det blir dåliga tider, kan det vara bra att ha en plan B, menade Niklas.

I boken "Kunskapsföretagaren" får du ännu fler råd. Du kan köpa den i närmaste bokaffär, eller på nätet här eller här.

/Hanna

KKN: Peppa som Pichler

Daniel Hjorth pratar om inkubatorer. Foto: Åse Karlén.

I morse var jag på Tillväxtverkets lärkonferens ”Affärsutveckling för kreatörer eller kreativa affärsutvecklare?”. Tillväxtverket har fått i uppdrag av regeringen att främja utvecklingen av inkubatorer som är särskilt anpassade till kulturella och kreativa näringar (KKN). Nu har man jobbat med det i 1,5 år och arbetet kommer att fortsätta, berättade Anneli Sjögren och Klas Rabe på Tillväxtverket.

- Under de kommande tre åren ska vi bland annat stötta branschorganisationerna och sprida kunskap, sa Rabe.

Han nämnde korskopplingar mellan KKN och andra näringar som ett intressant område. Stöd till born global-företag, till exempel inom spelbranschen, är ett annat.

En av talarna under förmiddagen var Daniel Hjorth, en gång i tiden min kollega på ESBRI men numera professor vid Copenhagen Business School. Han är också dagsaktuell, tillsammans med professor Pierre de Guillet Monthoux, med en replik på DN Debatt. Forskarna håller med Robert Weil som för några dagar sedan skrev att ”Humaniora är nödvändigt för ett kreativt näringsliv”. Hjorth och Guillet de Monthoux konstaterar i sin artikel bland annat att: ”Om man ängsligt vill bevara bestående ekonomiska maktstrukturer blir konst och humaniora lätt till ett flummigt hot. Vill man skapa något nytt blir de i stället spännande och lustfyllda titthål in i en möjlig framtid.”

Under konferensen berättade Daniel om sin följeforskning på The Creative Plot, en pilotsatsning riktad mot KKN-företag. The Creative Plot är en inkubator, men också så mycket mer. Man arrangerar till exempel olika evenemang, konferenser och workshops. Initiativet kommer inte från Ideon Innovation, men The Creative Plot sitter i samma miljö. Det innebär att KKN-företagarna får rika möjligheter att interagera med entreprenörer från andra sektorer. Och detta är en framgångsfaktor, om man får tro Daniel Hjorth.

Ofta tänker vi oss inkubatorer som kuvöser, där de nya företagen skyddas i en plastbubbla. En annan vanlig bild är äggen som ruvas under en värmelampa. Men det gäller att komma bort från det där varma, mysiga och skyddande, menade Daniel.

- Att se inkubatorn ses som en ruvande höna är lite knasigt egentligen. Företagen behöver inte en skyddande miljö, snarare behöver de exponeras mer för den marknad de kommer att vistas på, sa han.

En inkubator borde i stället vara lite mer som skidskyttetränaren Wolfgang Pichler, konstaterade Daniel. Springa bredvid, peppa, introducera relevanta nätverk och förmedla viktig kunskap: ”Det här ser bra ut!”, ”Du måste öka!” eller ”Snart svänger det höger!” Det är först när företagaren kommer ut i hetluften som idén kan testas.

Fast helst vill Daniel att vi skrotar inkubatorsbegreppet, och pratar om exkubatorer istället. Han menar att det är processer som ska exkuberas, snarare än personer som ska inkuberas. Entre-entreprenörer ska se till att de institutionella förutsättningarna stöttar blivande företagare. Och kontroll ersättas av proroll – för mer rörelse.

- Det är inte kreativitet utan kreAKTIVitet som leder till nya jobb, sa Daniel Hjorth.

Dagen filmades och kommer att finnas tillgänglig på Tillväxtverkets webbplats.

/Åse

Kreativitet är framtidens främsta vapen

Milla & Marius Martin som tillsammans startat Bullhjälpen.
Foto: Hanna Andersson

Jag har varit på ännu ett inspirerande, välarrangerat och livesänt TEDx-event, denna gång i Södertälje. Ett flertal intressanta talare pratade en kvart var under rubriken "Kreativitet - det främsta vapnet att ta med sig in i framtiden". Passande då att första talaren, Donnie Lygonis, startade sin karriär inom det militära...

Lygonis är entreprenör och innovatör som bland annat sitter i juryn i TV4-programmet Uppfinnarna. Han hade många bra tips till företagsledare. Bland annat pratade han om att vi behöver ett ramverk att hålla oss i, men att en bra ledare alltid ger individerna frihet att själva hitta lösningar, något som i militären kallas uppdragstaktik - "mission command".

- Snälla, säg inte till folk "hur" utan ge dem bara ett "varför" så kommer de själva komma på sitt "hur då?", sa Lygonis.

Efter Lygonis kom Elisabeth Thand Ringqvist upp på scenen. Hon har bland annat varit rådgivare till Maud Olofsson och startat ett par egna företag. Hon pratade om något som hon kallade nerdonomics, en för mig ny term på ett välkänt begrepp. Det handlar om personer som gör ekonomi av människors största passion. I en sådan ekonomi kan en entreprenör hitta sätt att tjäna pengar på någons specialintresse. Och det finns specialintressen om precis allt! Ringqvist presenterade flera riktigt bra exempel på sådana företagare. I Södertälje finns till exempel The Beach, en beachvollybollstrand inomhus startad av några som tröttnade på svenska vintrar och kommunens långsamma gensvar. I dag inte bara en plats för beachvollynördar, utan en mötesplats, konferensanläggning och restaurang.

Bland de mest inspirerande talarna var inte Alexander Bard, även om han var där. Nej i stället var det de allra yngsta TEDx-talarna jag någonsin sett som inspirerade mig mest. Bland dem den lokala kändisen Björn Runow som, trots att han gick ut gymnasiet för bara två år sedan, startat Mattepunkten för att öka barns intresse för matematik.

Och syskonen Milla och Marius Martin som startat Bullhjälpen, där de säljer kanelbullar till förmån för svältdrabbade områden i Afrika. Milla, då bara nio (nu elva) år, är min nya idol. Med hjälp av en blogg och Facebook har hon och brorsan uppmuntrat andra barn att göra liknande aktioner och samlat in 350 000 kronor! Det om något visar väl att även om man är liten på jorden kan man, med hjälp av lite kreativitet, nå långt och uppnå stora mål. Det inspirerar i alla fall mig.

Något annat väldigt inspirerande är att TEDx-eventen blir fler och fler i Sverige. Denna månad händer det också saker i Växjö, Lund och Stockholm. Håll utkik på din ort!

/Hanna