Sommarläsning: Upprepade misslyckanden i bagaget ger bra ledarskap

Det här med ledarskap kan vara svårt och komplext. Förutsättningarna ändras hela tiden och det går dessutom snabbt. Professor Alf Rehn har skrivit en underhållande och insiktsfull bok om ledarskap, ”Ledarskapsparadoxen. Omöjligheterna som gör dig till en sann ledare” (Volante, 2019). Han menar att det finns ett antal paradoxer som en ledare möter, och i boken ger han praktiska tips på hur man kan tackla dem.

Det går inte att följa en standardmetod från Silicon Valley, anser Rehn. I stället gäller det att utgå från den egna organisationens förutsättningar och vara flexibel. En bra ledare använder eftertanke, strategi, empati och handlingskraft för att navigera i ledarskapets alla paradoxer – och söker aldrig efter färdiga handlingsmanus.

Alf Rehn framhåller att det är viktigt att vara tidseffektiv som ledare, och med det menar han att se till att det finns tid i kalendern som möjliggör ett viktigt samtal eller möte. Det måste också finnas tid för att drömma – det är något som ledare behöver göra, enligt författaren. Det kan handla om både framtidsdrömmar och mardrömmar i stil med: ”Vad gör vi om det värsta händer?”

Rehn berättar om den finländska företagaren Topi Sukari, han var en riktig drömmare som ingen trodde på. Men han lyckades med att både etablera en stor möbelfirma med 50 butiker, och två shoppingcentrum där ingen trodde att någon skulle handla.

En ledare bör se sitt handlande som experiment. Ibland lyckas det alldeles förträffligt och ibland går det mindre bra. Vad som gör en bra ledare är förmågan att lära sig av sina misslyckanden och agera utifrån de erfarenheterna. Ledarskap ses ofta som synonymt med att lyckas, men det ligger väldigt mycket i att ta vara på lärdomar från de misslyckanden som man har i sitt bagage.

Boken är värdefull läsning för alla som har någon form av ledande position – eller vill hitta ett bra sätt att navigera i sitt eget liv.

Om du redan har läst Alf Rehns bok, eller är mer intresserad av andra ämnen, tycker jag att du ska ta en titt bland våra boktips. Här finns böcker om idégenerering, tillitsbyggande, biomedicin och många andra ämnen – allt kopplat till entreprenörskap förstås.

Passar också på att tipsa om våra artiklar och webb-tv. Perfekt som förströelse/förkovran i sommar!

/Helene

Spexig sommaravslutning med allvarlig underton

Samuel West, Cassandra Marshall och Karl Wennberg föreläste på Estrad 13 juni.

Sommaravslutning med bubbel! Vilken rolig eftermiddag vi fick. Nästan 140 besökare kom till säsongens sista Estrad. Temat var ”Misslyckandets dynamik – vad kan vi lära av plastcykeln, Googleglasögonen och kvinnopennan?” Samuels Wests del av föreläsningen bjöd på en hel del fniss. Men självklart, under ytan på den spexiga pop up-utställningen från Museum of Failure lurar en del större frågor. Till exempel: Vilken typ av klimat vill vi ha på våra arbetsplatser för att människor, produkter och tjänster – och i förlängningen vårt samhälle – ska kunna utvecklas på ett gynnsamt sätt? Och hur ska vi skapa institutionella ramverk för att företag ska våga satsa på innovation, och för att företagare som faktiskt har misslyckats ska få en andra chans?

Det senare var fokus för Karl Wennbergs anförande. Han är gästprofessor i företagsekonomi vid Linköpings universitet, institutionen för ekonomisk och industriell utveckling (IEI) och knuten till Ratio. Hans forskning handlar om organisationsdynamik, organisationssociologi och regional utveckling, vi har skrivit om den i Entré många gånger.

Karl Wennberg

Wennbergs forskning visar att det är företagare med tidigare erfarenhet av företagande som är de mest framgångsrika – deras företag har högre tillväxt än andra företag. Många är också de entreprenörer som vittnat om vad de lärt sig av sina misslyckanden. Ändå leder konkurser inte sällan till social stigmatisering och avseende det institutionella ramverket lämnar Sverige en del övrigt att önska, enligt Wennberg.

- I Sverige har vi ett klimat som tillåter experimenterande som fritt skolsystem, demokratiskt samhälle och trygghetssystem. Dessutom har attityder till risk förbättrats de senaste 20 åren. Vi uppmuntrar kreativitet och experimenterande, sa han.

Samtidigt har Sverige bland de tuffaste insolvenslagstiftningarna i västvärlden. Benificium, det som man får behålla efter en konkurs, ser olika ut på olika platser. I Florida anses det rimligt att få behålla både huset och två bilar, och skulderna skrivs av.

- I Sverige däremot tar banken huset, bilen, tv-apparaten, stereon… Allt. Och sedan kan man tvingas leva på existensminimum i ett antal år. Med en sådan erfarenhet är det inte många som vågar försöka igen, oavsett om man gjort konkurs för att företagsstarten råkade sammanfalla med Lehman Brothers-krisen.

- Det är remarkabelt att vi i ett land med utvecklade institutioner och välfärdssamhälle är hårdast med att straffa företagare som går i konkurs. Man kanske inte behöver straffa alla företagare, utan kan nöja sig med de som har gjort något brottsligt, sa han.

På arbetsmarknaden finns i dag ofta ett relativt stort svängrum. Medarbetare får anvisningar om vad som ska göras, men hur det ska gå till får man lösa själv. Ofta pratar man om att arbetsplatser ska vara agila – innovatörer ska inte behöva förhålla sig till budgetramar eller tidsplanering.

- Men alla kan inte vara agila. Och det finns metoder för hur det kan manageras. Till exempel genom att ha en innovativ enhet, en kontrollerande enhet och en säljande enhet. Enheterna har olika mål där en jobbar med kvartal, intäkter och kontroll och en annan med nya idéer. Att blanda ihop dem är inte alltid så lyckat, förklarade Wennberg.

Det avgörande, tycker Karl Wennberg, är selektion. Det är genom att arbeta aktivt med att välja vilka idéer man ska satsa på och vilka som ska avvecklas som företag kan driva innovationsprocessen framåt. Vilka idéer som kommer fram är svårare att påverka.

Samuel West är psykolog och arbetade kliniskt innan han skrev sin doktorsavhandling som fokuserar på hur man kan skapa ett bra klimat på arbetsplatser. Vi skrev om den i Entré för ett par år sedan: ”Lek mer på jobbet”.

I Museum of Failure har West samlat ett hundratal misslyckade innovationer för att visa vilken möjlighet till lärande misslyckanden kan vara. Samlingen består av produkter och tjänster från hela världen och ger insikter om det riskfyllda innovationsarbetet. Museet är baserat i Los Angeles, men turnerar och arrangerar pop up-utställningar. 1 juni–9 januari 2019, finns museet på Dunkers kulturhus i Helsingborg för den som är i krokarna.

Samuel West

- I media lyfter man fram lyckade människor och det påverkar oss. Alla framgångshistorier är dessutom väldigt lika; ”Vi var tre grabbar som startade i ett garage och nu är vi miljonärer”. Men vi har mer att lära av misslyckanden. Dessutom är de oändligt mycket mer fascinerande, sa han.

Det är ett av huvudbudskapen för Museum of Failure. Men Samuel West vill också visa på hur många uppfinningar som faktiskt misslyckas och därmed göra besökarna mindre rädda för att våga försöka.

Han gav oss ett flertal exempel, historiska och samtida. Vasaskeppet är ett misslyckande som många svenskar är bekanta med. Betamax videospelare höll högre kvalitet än VHS, men det fanns för få filmer tillgängliga för att Betamax-formatet skulle få genomslag. Bic designade en penna anpassad för kvinnohänder i rosa och ljusblått med glitter på. Cashkortet, som det inte gick att handla med, eller Coca-Cola BlāK– en blandning av kaffe och Coca-Cola, som smakade ungefär som det låter. Kaffeläsken togs fram trots att Coca -Cola Company sannolikt är bland de företag som har bäst koll på sina kunder, enligt Samuel West. Så alla kan göra misstag.

Min egen favorit i utställningen är tortyrmasken som sägs ha föryngrande och utslätande effekt genom att utdela elektriska stötar. Några av utställningsföremålen kan ses i det här videoklippet.

Nåja, det finns mycket att skratta åt. Men faktum är att många misslyckade innovationer leder till en betydelsefull kunskapsuppbyggnad. Nokiatelefonen N-Gage, som samtidigt skulle tjäna som spelkonsol, blev ingen hit på marknaden. Men den banade väg för det finländska spelundret, med en Angry Bird som förgrundsgestalt.

Cassandra Marshall

- När man påbörjar en innovationsresa vet man inte vad den ska leda till, konstaterade Cassandra Marshall, ansvarig för programmet Innovationsledning och organisering på Vinnova.

Vinnova sprider kunskap om hur man skapar förutsättningar, leder och finansierar innovationsarbete.

Även Vinnova kunde visa upp några egna ”failures” – misslyckade satsningar – som att självkörande bilar inte får framföras på allmän väg eftersom de saknar backspeglar.

Föreläsningen var en samproduktion mellan ESBRI, Vinnova och Museum of Failure och hölls på Kulturhuset i Stockholm, 13 juni. Se den!

/Anna-Karin

#fail #cringe #LOL #innovation

I dag avslutar vi Estradvåren med en specialföreläsning på Kulturhuset i Stockholm. Den samarrangeras med Vinnova och Museum of Failure. Temat är "Misslyckandets dynamik - vad kan vi lära av plastcykeln, Googleglasögonen och kvinnopennan?". Talare är Cassandra Marshall, Vinnova, Karl Wennberg, Linköpings universitet och Ratio, samt Samuel West, Museum of Failure. Föreläsningen pågår 13.30-15.00. Välkommen att ta del av den senaste forskningen och en exklusiv pop up-utställning! /Åse

Misslyckandets museum

Samuel West la fram sin avhandling "Playing at Work" vid Lunds universitet 2015.

Kvinnopennan, kaffeläsken och twitterdosan. Det är bara tre av de över 50 innovationsfloppar som kan beskådas på Museum of Failure som öppnar i Helsingborg 7 juni. Utställningen är kostnadsfri att besöka och kommer förhoppningsvis att vandra vidare även till andra platser.

Hjärnan bakom den är forskaren Samuel West. Vi skrev om hans avhandling i Entré nr 1-2016 (”Lek mer på jobbet”). West har fått mycket synlighet för sitt projekt redan innan muséet har slagit upp portarna. Bland annat har han uppmärksammats av Skavlan, DiTV och CNN.

Och enligt Samuel West är det helt OK att skratta åt de misslyckade innovationerna som han ställer ut. Några av dem är mest märkliga, medan andra är otroligt korkade. Men i dem alla finns ett viktigt budskap:

”Misslyckanden är nödvändiga för innovation”, som West säger till CNN.

Han betonar att majoriteten av alla nya idéer är dåliga, men mängden behövs för att få fram de verkliga guldkornen. Tricket ligger i att försöka misslyckas i liten skala, utan att stora ekonomiska (eller andra) värden förstörs.

Tankegången delar han med bland annat Bill Gartner, som har skrivit och pratat mycket på teman som ”Fail forward!”, ”Learn to fail or you will fail to learn” och ”To learn, and to be a good entrepreneur, you have to do a lot of crappy things”.

Självklart är det lätt att vara efterklok, men desto svårare att i förväg veta vad som kommer att floppa. Lite vägledning får vi kanske på Estrad 9 maj. Då kommer Roberto Verganti och Åsa Öberg att berätta om meningsskapande innovation, och varför det inte är någon vits att försöka tänka utanför boxen. Anmälan är öppen.

/Åse

EDIT: Det blir smygpremiär för Samuel Wests flopputställning 26-28 april – han öppnar pop-up-museum under Handelskammarveckan i Göteborg.

EDIT 2: Mer misslyckanden blir det under FailureFestival i Göteborg 3 maj. Ett hett ämne tydligen!