Interaktion och gemensam nytta viktigt i nätverk

I går föreläste Sarah Jack på Estrad. Sarah är den första innehavaren av Jacob och Marcus Wallenbergs professur i hållbar och innovativ företagsutveckling vid Handelshögskolan i Stockholm. Hon var tidigare verksam vid Lancaster University och forskade då bland annat om vilken betydelse sociala relationer och nätverk har för entreprenörer och hur vi kan förstå entreprenörskap i olika kontexter.

Under den första delen av föreläsningen presenterade Sarah resultat från ett antal forskningsprojekt som hon har drivit eller medverkat i. Hon poängterade att en nyckelfaktor för ökad ekonomisk utveckling i regioner med svag ekonomi är kluster. De ger möjlighet att dela kunskap och öka produktiviteten.

Silicon Valley i USA ses ofta som en förebild och många regioner har försökt skapa liknande miljöer för att öka innovationskraften och den ekonomiska tillväxten. Men det visar sig att de initiativ som kommer uppifrån – det vill säga politiskt eller organisatoriskt konstruerade kluster – inte lyckas lika bra som de som startas av individer. Oftast är de framgångsrika klustren genererade utifrån allmänhetens behov, intressen och kunskap. De bygger också på partnerskap, interaktion och en gemensam nytta.

Sarah Jack lyfte också fram betydelsen av utbildning för att stärka individers förmåga och vilja att starta företag. Hur kan då universitet stödja blivande entreprenörer? Först och främst är det viktigt att paketera teorier och resultat på rätt sätt. Hon framhöll även vikten av att samla individer och erbjuda möjlighet till social inlärning. Det är också av stor betydelse att få inblick i olika kulturer och miljöer samt få kunskap om den globala marknaden för att underlätta framtida företagande.

Sarah visade ett antal olika exempel på projekt som främjar hållbara innovationer i mindre utvecklade landsbygdsområden i både Europa och olika utvecklingsländer. Här är några av dem som jag tyckte var extra intressanta:

Recirculate arbetar för att hitta innovativa lösningar för cirkulär vattenförsörjning och säkerhet. Tillgång till rent vatten är ett enormt problem i stora delar av Afrika och här ska partnerskap och interdisciplinärt samarbete hjälpa afrikanska forskare att hitta hållbara lösningar för att öka vattentillgången.

SIMRA vill öka förståelsen för social innovation och nyskapande styrning inom jordbruk, skogsbruk och landsbygdsutveckling. Projektet verkar också för att öka dem, särskilt i marginaliserade landsbygdsområden i Europa. Fokus ligger på Medelhavsområdet där möjligheterna att få stöd är begränsade.

The Growing Club är en ideell organisation baserad i USA. Verksamheten är global och riktad mot kvinnor som vill starta företag, framförallt inom hållbart jordbruk. Inledningsvis får de möjlighet att delta i The Sowing Club där de kan få kostnadsfria kurser för att stärka sin kompetens och få en ökad förståelse för vad det innebär att driva ett företag. Därefter ingår de i ett program med möten varje månad där tio kvinnor/företagare kan få rådgivning och ta del av varandras erfarenheter.

Vill du ta del av Sarahs presentation? Föreläsningen finns att se som webb-tv och du kan även ta del av hennes powerpointbilder. Där hittar du fler exempel på projekt som har lyckats stärka företag och regioner på ett hållbart sätt.

Vi planerar ytterligare två Estradföreläsningar under våren! Håll utkik i din inbox efter inbjudningar.
/Helene

Avknoppningarna gör regionen

Efter att professor Steven Klepper hade hållit sitt tal, fick vi en pratstund. Han passade på att kika igenom Entré, med sig själv på omslaget. Foto: Magnus Aronsson.

 Årets mottagare av ”Global Award for Entrepreneurship Research” är Steven Klepper. Det har vi uppmärksammat här på bloggen förut, och han porträtteras i senaste numret av Entré. I dag på ICSB-konferensen höll han ett keynote-tal. Han fokuserade främst på sin forskning kring kluster och varför företag som verkar i kluster är så framgångsrika. Den dominerande synen är att framgången beror på att här finns resurser, som personal, nära och lättillgängligt. Klepper syn är lite annorlunda.

Han berättade om fyra extremt lyckade kluster: Silicon Valley (förstås), Detroits bilindustrikluster, bildäcksklustret i Ohio och klädklustret i Bangladesh. De fyra må vara olika på många sätt, men har också en hel del gemensamt. Bland annat att de har uppstått på ganska osannolika platser. Inget talade egentligen för att Fairchild skulle välja Silicon Valley som etableringsplats, eller för att Oldsmobile skulle välja Detroitområdet.

Ingen av regionerna var då speciellt attraktiva. Däremot växte de extremt snabbt när väl det första företaget hade etablerat sig. Regionen där Oldsmobile startade växte från 300 000 människor till 1,9 miljoner på 30 år, och producerade 80 procent av bilarna. Silicon Valley såg ungefär samma utveckling.

Hur går det här till? Kleppers svar är avknoppning. Och skälet till att företag knoppas av är att personer som jobbar på en branschledare som till exempel Fairchild lär sig hur det går till att driva den typen av företag. De etablerade företagen fungerar som ovilliga utbildningsplatser för nya entreprenörer. Ovilliga eftersom de ju inte vill bli av med kvalificerad personal, och för att de därigenom skapar sin egen konkurrens. Avknoppningarna flyttar sällan speciellt långt från källan. Och efter att tillräckligt många har gjort denna resa har vi ett kluster.

- Avknoppningarna är nyckelspelare i kluster. Speciellt avknoppningar från företag med en bra stamtavla. Det är avknoppningarna som gör regionen, inte tvärtom.

- De viktigaste lärandeinstitutionerna i ett land är inte skolorna, det är företagen. Det är de som lär upp nästa generation entreprenörer.

För att få fram sina resultat har Klepper spårat och följt grundarna till massor av avknoppningar i de olika klustren. Vad är deras bakgrund? Vad gjorde de innan de startade eget? Han kallar det för nanoekonomi.

- Det var ett otroligt arbete att hitta alla grundarna. Det är den smärtsamma sidan av mitt arbete.

Nästan alla företag i Silicon Valley är avknoppningar. Kleppers budskap till oss, och till världens policymakare, var att underlätta för avknoppningar.

- Rörlighet, rörlighet, rörlighet. Det är det viktigaste. Folk ska inte bara vara villiga att lämna sitt jobb och starta nytt. De ska uppmuntras till det.

För att nå dit menade han att politikerna kan hjälpa till genom att se till att lagar, regler och skattesystem inte försvårar för rörligheten.

Efter Steven Kleppers tal delades ett antal priser för bästa artiklar ut, innan det var dags att stänga ICSB-konferensen för i år. Tack till alla arrangörer, för ett mycket bra arrangemang!

Nästa år är det Wellington, Nya Zeeland som står som värd för konferensen.

/Jonas

Socker, mat och möten

Chokladfyllda ägg och strålande sol i all ära, men det var faktiskt också riktigt trevligt att komma till jobbet i morse och hitta tre nya avhandlingar på skrivbordet.

En av dem bidrog till att upprätthålla påskhelgens sockernivå: Jens Sörvik, Lunds universitet, har skrivit om socker- och etanolkluster i Brasilien och på Kuba. Han disputerade 21 januari.

Märit Beckeman är också verksam vid Lunds universitet. 6 maj lägger hon fram sin avhandling om innovationspotentialen inom svensk livsmedelsindustri.

Den tredje avhandlingen på mitt skrivbord är författad av Jenny Helin, Internationella Handelshögskolan i Jönköping. Den handlar om mötets makt i familjeföretag och Jenny disputerar 13 maj.

Om du har möjlighet att gå på Märits eller Jennys disputation tycker jag att du ska göra det, bådas forskning verkar spännande! Själv ska jag titta närmare på de tre avhandlingarna för att se om och hur vi kan uppmärksamma dem. Kanske får du läsa om dem i kommande nummer av Entré.

/Åse