Teklafestivalen väcker teknikintresse

Kön ringlade lång när Teklafestivalen 2017 slog upp portarna. Foto: Johan Ejermark

Hur får vi fler kvinnor inom den svenska techsektorn? En långsiktig strategi är förstås att satsa på aktiviteter riktade mot barn och unga. I år hade min unge äntligen den rätta åldern inne – 11 år – för att söka till Teklafestivalen som arrangeras av KTH och Robyn. Och bland de 1 000 sökande tjejerna hade hon turen att få en av de 400 eftertraktade biljetterna – hurra!

Teklafestivalen är en heldag där 11–15-åringar får delta i workshops, höra inspirerande föreläsningar, dansa, se musikframträdanden och träffa en massa nya kompisar. På schemat stod bland annat robotprogrammering, vulkanbygge, lastbilsdesign och låtsnickeri.

Festivalen genomfördes i lördags, 22 april, och det enda trista med den var väl att den var bara för kids. Jag missade med andra ord allt roligt. Men efter vad min dotter har berättat var det ett fantastiskt evenemang! Här kommer en minibloggintervju med Majken, 11 år:

Foto: Johan Ejermark

Vad var det bästa med Teklafestivalen?
Att få testa på saker som man inte hade gjort tidigare, och bli inspirerad av nya tekniker. Jag testade till exempel att designa en lastbil, då skulle man tänka på att den skulle vara så miljövänlig om möjligt. Jag satte en tratt på fronten och mjukade till några kanter för att minska luftmotståndet. Jag satte också solceller på taket. Tanken var att lastbilen skulle bli självförsörjande på energi. I en annan workshop, som Popkollo höll i, gjorde jag en låt på bara två timmar tillsammans med två personer som jag inte kände sedan innan. Vi fick göra ett beat, lägga till instrument och röster. Det var jättekul.

Lärde du dig något nytt?
Ja, jag lärde mig massor av nya saker! Det var lärorikt att vara där. Det var särskilt kul med lastbilsgrejen, för det visste jag inte så mycket om innan. Det var mest överraskande. Och jag blev verkligen inspirerad att bli ingenjör och läsa på KTH. Ambassadörerna som ledde de olika grupperna var studenter på KTH, de berättade mycket om hur det är att plugga där. Vi pratade ganska mycket om likheter mellan oss deltagare och ambassadörerna, att de hade varit som oss när de var yngre. Alltså att de var intresserade av teknik men kanske inte hade testat på det så mycket.

Lärde du dig något som du kan jobba vidare med?
Ja, verkligen. När vi gjorde låten jobbade vi med programmen ”Figure” och ”Take”. Det kommer jag nog att fortsätta med. Jag vill rekommendera Teklafestivalen till alla som har möjlighet att gå. Det var en av de roligaste dagarna jag har varit med om.

/Åse

Så fröna tidigt – det är då det gror!

Vi ska bli mer innovativa, det är universalreceptet för överlevnad i den hårdnande globala konkurrensen. Det gäller individer, företag och länder. Men hur blir man innovativ då? Vilken roll spelar utbildningen? Anders Berglund forskar på KTH och skrev sin avhandling om innovation på en ingenjörsutbildning som inriktar sig på produktutveckling och design. Han har också varit med och utvecklat utbildningen som bedrivs på Openlab där KI, KTH, SU och Södertörn tillsammans tar sig an samhällsutmaningar för den växande staden genom design thinking. Vi ställde några frågor till Anders.

/Jonas

Kan man utbilda i innovation?
Självklart! Frågan kanske borde omformuleras till: ”Vad inom innovation är speciellt viktigt att lära ut?” Då landar jag i frågor som jag brottas med dagligen i min egen undervisning. Det berör nytta som man vill åstadkomma och vem som är mottagare.

Anders Berglund

Innovation har med vår framtid att göra och jag personligen ser det som ett naturligt sätt att fortsätta utvecklas inom ett fält som ständigt utvecklas. Då jag innerst inne upplever mig själv som en innovatör så känner jag starkt för att skapa förändring i olika avseenden. När möjligheten gavs att forska kring individuell innovationsförmåga vid enheten för Integrerad produktutveckling på ITM skolan så kändes det som ett perfekt avstamp från min dåvarande forskning kring innovationsprocesser. I stället för att rikta blickarna ut mot företagen var nu tanken att rikta blickarna inåt, mot de individer som ännu inte arbetar ute i något företag – våra studenter.

Förväntan på att det ska finnas förmåga till innovation är något som till stor del tas för givet i företag. Går det att rekrytera individer om de inte förbereds och tränar sina färdigheter på att hantera innovation och olika former av utvecklingsarbete? Innovation börjar någonstans. Ju tidigare det går att påverka att ett frö till något nytt sås, desto större chans att något fruktbart får fäste till att gro.

Vad bör man tänka på?Innovation i utbildningen ska inte landa på resultatet av individers insatser. Innovation i utbildningen ska förmå individer att lära sig nya saker. I klarspråk: Det handlar om resan, inte destinationen. Tidiga faser av en innovationsprocess är på många sätt nyckeln till att lyckas då det är viktigt att där verkligen våga omformulera och testa nya saker, något som väcker nyfikenhet och engagemang hos många.

Att utbilda för innovation innebär att lägga fokus på aktiviteter och lärande för individ respektive grupp, och på vad som kan förstärkas i befintlig miljö. För det första så handlar det om att våga vara självkritisk. Man måste främja öppenhet och delaktighet, inte bara för att en uppgift kanske kräver det utan se till möjligheterna att lära av varandra och få in nya perspektiv tidigt i utvecklingsprocessen. Sett till min nuvarande forskning och undervisning så berör jag mycket design thinking som en mekanism för att skapa förändring. Design thinking kan bäst förklaras som ett medvetet förhållningssätt till vad som föreligger en tänkbar innovations uppkomst.

Genom att hitta pusselbitar som pekar på de verkliga problemen och behoven för enskilda användare, kan en förståelse formas som på sikt leder till en förändrad syn på grundläggande problem.

Berätta om Openlab!
Vi jobbar med att finna svar till utmaningar som ställs i pågående verksamheter inom den växande staden. Stockholms stad, Stockholm läns landsting och Länsstyrelsen i Stockholm utgör finansieringspartner till hur fyra lärosäten i Stockholm (KTH, KI, SU och SH) återkommande organiserar och bedriver en projektbaserad och utmaningsdriven kurs varje termin sedan våren 2013. Jag var med redan från start innan vi satte in ett lärarteam med ansvariga från varje lärosäte. Mycket utveckling har skett sedan dess då vi hela tiden vill se till att erbjuda en så bra utbildning som möjligt, med fokus på relevanta och nyttiggörande utmaningar.

Som lärare är det extra utmanande att förklara och anpassa sina föreläsningar och sin coachning så att studenterna ska utveckla sitt agerande och resonemang. Det som främst karaktäriserar en interdisciplinär gruppkonstellation, som den inom projektkursen på Openlab, är att varje deltagare har modet och viljan att lyfta frågor utanför de vardagliga bekvämlighetsramarna. Studenterna lämnar i stort en komfortzon de är vana vid och agerar i stället för att uppnå ett syfte där den egna kompetensen utgör en pusselbit av många andra bidragande roller och perspektiv. Teamet arbetar med att samla in en mängd information som har till uppgift att utmynna i insikter kring ett problemområde.

Hur kommer design thinking in i detta?
Empati och hur en sådan beståndsdel kommer in i en kurs och speglar vad som kommer ut i slutändan är extra intressant att följa. Det ligger till grund för hur vi lägger upp varje enskilt projekt. Att avskärma sig och se bortom eventuella direkta lösningsförslag kan vara väldigt frustrerande och tidskrävande. Det gäller att våga ge tid för att möjliggöra inhämtning av nya perspektiv, att vidga sin förståelse och landa i nya insikter.

Att förstå saker på ett sätt som varken du eller någon av uppdragsgivarna lagt fokus på tidigare innebär att ifrågasätta existerande förutsättningar, varför fungerar saker som de gör? Hur kan en problemformulering sättas i centrum och utformas som gör att vi tillskriver påtagliga värden till mänskliga värden? I en utbildningsmiljö skulle det kunna sägas att design thinking vänder på värdekedjan, där kunden/uppdragsgivaren är bränsle och injektion till att finna lösningsförslag. Det är människorna bakom förslagen som vi vill ge betydande mervärde i nya lärdomar. Studenterna lär sig jobba extremt iterativt där en grundstruktur innefattas av de fem olika tillstånden som vi relaterar till inom design thinking:

(a) empati – där djupförståelse för problem och användare fångas upp i olika insikter.
(b) definition – där insikter gör det möjligt att konkretisera det upplevda problemet.
(c) idégenerering – där problemet ger en preciserad riktning för den mångfald av idéer som utformas såväl visuellt, upplevelsemässigt som i text.
(d) prototypande – där en lekfull skapandeprocess materialiserar olika idéer och slår samman delar till konceptuella lösningsförslag.
(e) test – där avstämning och verklighetskoll blir avgörande för att anpassa sina förslag så att de vinner förtroende hos dem som upplevde behoven initialt.

Sett på kursen som helhet så upplevs den som annorlunda och mycket lärorik. Vi vet att den sticker ut då det inte finns många universitetskurser som jobbar på djupet med den här typen av interdisciplinära och breda samhällsutmaningar. Något som jag tycker är extra tilltalande är också att många som tagit del av kursen fortsätter att använda design thinking i sitt arbete. I något fall har kursen till och med utgjort tungan på vågen som gjort att de fått sitt ”drömjobb”.

När vi frågar studenterna om det som levererades i slutet var något de skulle kunna föreställa sig i början är svaret tämligen enhälligt; nej. Studenterna landar i insikter och nya sätt att tolka sin omgivning som gör det svårt att sätta fingret på vad eller vilka saker som är viktigast att arbeta med. Det är helheten och öppenheten för förändring som är nyckeln, något som inte ska tas för givet. Vi är trygga med att förståelsen för processen kring design thinking fungerar som en nyckel till nya lösningsförslag. Genom att utsättas för nya utmaningar blir det lättare att låsa upp inlåsta mönster och agera på nya sätt – också efter att kursen tagit slut.

Berätta lite om hur du lägger upp dina kurser!
Beroende på kurs försöker jag ofta se till hur interaktion och upplägg ser ut, vilka alternativa sätt som det skulle kunna genomföras på och vad som skulle krävas för att göra något till det bättre. Jag undervisar genom att vara väldigt lyhörd, och försöker helt enkelt lära som jag lever. Det innebär att spegla design thinking i mitt förhållningssätt när jag utvecklar och genomför kurser. Jag försöker använda empati för att stämma av kursen, både i sin helhet och i varje enskilt moment och interaktion. Jag vill komma till insikt om vad som behöver göras för att utföra undervisningen bättre.

Det mesta handlar om hur mycket vi tillåter oss själva att skapa empati för vår nästa och vad vi gör med de insikter vi får med oss. Generellt så försöker jag bryta upp mina pass och varva mellan praktik, kortare genomgångar och reflektion. Allt för att bitarna ska falla på plats. Vi lär oss olika. Även dagsform och situation behöver vara dynamisk för att få ut så mycket som möjligt ur varje enskilt lärtillfälle.

Avslutningsvis skulle jag vilja säga att kursupplägg i sig inte per automatik gör studenterna mer innovativa. I stället är det kombinationen av upplägg och innehåll som är viktigt, tillsammans med hur vi förhåller oss till ”ämnet” och till vilken grad de kritiska ”rätta” frågorna ställs.

Det roliga med lärande är att det finns så mycket att lära. Varje ny situation, varje ny miljö, varje grupp individer som du interagerar med, och har möjligheten att skapa bestående ”trigger-effekt” hos, är det mest spännande med att vara högskolelärare...

Meet Noa Fridmark of NOA Potions

During one week each November, Global Entrepreneurship Week (GEW) engages millions of people in an active celebration of entrepreneurship. ESBRI is the country host for the Swedish GEW efforts. As part of our work with GEW, we asked some profiled Swedish entrepreneurs, and a couple of our GEW partners to answer a few questions – about their entrepreneurial journey and about GEW. We talked to Noa Fridmark, the CEO and founder of NOA Potions. This Swedish startup manufactures Noa Relaxation, an award winning natural beverage that reduces stress and increases focus. NOA Potions won top honours in the best premium drink category in the last year’s World Beverage Innovation Awards, beating the major global players in the industry.

Hi Noa, where did you draw most inspiration from while starting up your business?

Professionally, I was at the top of one of Stockholm’s hottest companies that was about to go public. Despite an executive marketing title and a sizeable salary, I felt empty. Most of all, I just couldn’t stand for the company’s core values. So, I did it. I quit. Everything.

It was the best decision I have ever made. My new home became an uninhabited island in the outer wilds of the Stockholm archipelago. This giant leap off the career path and away from the city was life-altering. Gazing out at the sea, serene in the presence of the moment, an intense calmness washed over my soul.

It struck me that there must be other people who yearn to feel this way. How could I bring back the essence of my island to the cosmopolitan crowd in the city? A natural beverage became a way to share this feeling.

For me, NOA Relaxation has become a symbol of self-inspection – who am I, what do I value? When you free yourself from society’s expectations you truly connect with your inner inspiration. It is my hope that NOA Relaxation will be an oasis in daily life to return to tranquility, a place where we reflect and focus on life’s more meaningful matters.

What personal strengths have been critical for your success?

To never give up and to not accept when people say ”that cannot be done”. Just because it hasn’t been done before doesn’t mean it can’t be done. Also to set your own standard of how you like things to be done and not focus too much on what others are doing.

What is the greatest challenge that you have experienced in your entrepreneurial career so far?

To keep up the speed and have everyone in the organisation understand and act on what we need to do to reach our goals.

What is your view on Global Entrepreneurship Week (GEW)? Do you think an initiative like this can boost entrepreneurship worldwide?

To me, it has been one of the best decisions ever to start my own business and I applaud GEW for being a catalyst that makes more people realise their dreams.

/Jelena

Meet Karl Lillrud of Pricelizer

Karl Lillrud, Pricelizer.

During one week each November, Global Entrepreneurship Week (GEW) engages millions of people in an active celebration of entrepreneurship. ESBRI is the country host for the Swedish GEW efforts. As part of our work with GEW, we asked some profiled Swedish entrepreneurs, and a couple of our GEW partners to answer a few questions – about their entrepreneurial journey and about GEW. So far, we’ve talked with Alan Mamedi, Sanna Nilsson, Caroline Walerud, Nils Nilsson and Michaela Holtz. Now it’s time for Karl Lillrud, the founder and CEO of Pricelizer. PriceLizer’s web service, RevaLizer, enables e-commerce merchants to reacquire customers who have abandoned their online shopping carts. Last week, Pricelizer was listed among GEW’s top 50 startups in the Startup Open, a global competition to find some of the most promising new startups in the world. In addition to this, Pricelizer has also been shortlisted as one of the world’s 20 hottest startups in 2015 by CNBC. Karl Lillrud is on Twitter: @karllillrud

Hi Karl, what is your definition of an entrepreneur?

An entrepreneur is a modern name for an inventor, a person who sees possibilities where others see problems or challenges. Entrepreneurs have learned that what others believe to be the laws of nature might not be true. They are prepared to challenge them to prove that there are alternative solutions to everything.

Where did you draw most inspiration from while starting up your business?

I would say that I have been inspired by several things. Firstly, from my previous startup, an early e-commerce website that was translated into 11 languages and had 200 suppliers in 18 countries. I never learn as much as I do when I run these new business ideas.

Secondly, I would say logic, as there is always logical behaviour behind any decision and sometimes it can be totally different from the expected one. But if you dig down deep enough you will see the connection to the logic for the person in question and it might be different from your own logic. By building solutions based on logical behaviour instead of trying to force the user to the logic that you created in your product, you will be far more successful.

Thirdly, I would say research. As an entrepreneur, you have to know what research studies say. You don’t need to follow and believe them, but you should definitely study, understand and learn them. If you don’t agree, then make sure you can motivate your difference in opinion and understand why the research studies are wrong.

What personal strengths have been critical for your success?

Energy, productivity, multitasking and belief. I have a different type of energy, I don’t need to sleep 8 hours and during my office hours I am productive every single second of the day. I have been optimizing these things for many years and found many small things I can do to improve my delivery capacity.

Working is good, but working without being productive is worth far less than working on the right things at the right time, prioritizing everything and changing priorities wherever needed. Things change all the time and you need to be able to change fast and firmly. For example, when we were shortlisted by CNBC as one of the world’s 20 hottest startups, we had to tell our entire team to throw all the previous priorities away and focus on the most prioritized tasks, based on this incredible news and the current situation.

Everything has loading time, even your brain, so I multitask a lot. Yes, there are studies that show that you should not multitask too much but there are also studies saying that you should. There are movements like mindfulness and so on. I am not against mindfulness, I actually think that it’s great, but not all the time. You just need to know when to use which method.

As an entrepreneur you will be questioned, you will be challenged, and you will be asked stupid and smart questions. If you don’t believe in what you do and how you do it, then it’s basically no point in doing it. People who are not entrepreneurs will only see problems and not possibilites. There will be challenges for sure, but they will only make you stronger in the long run, and make you learn a lot.

The Pricelizer team at Internet Discovery Day 2015. 

What is the greatest challenge that you have experienced in your entrepreneurial career so far?

To have to close down a business. A business for an entrepreneur is a baby, it really is something that you love and that you put so much energy into. Sometimes things don’t turn out the way you planned and you can find yourself at the point where you have to close down your business.

It’s not something you will be happy about, but you will again learn a lot, which will be of great value to you in your future challenges. Learning to make the tough decision to close down your business is also a great power for the future.

What is your view on Global Entrepreneurship Week? Do you think an initiative like this can boost entrepreneurship worldwide?

I believe that this is of great value to the entrepreneurial community, but also to raise awareness and interest of others. There are many wantrepreneurs who need that extra kick to get started. Initiatives like this are a great way to encourage that.

Entrepreneurs are always in a game of balance. How much should I spend on the product and how much on product exposure? By attending events like GEW, Pricelizer gains a lot of good exposure and gets to meet press, consumers, partners, investors and potential customers.

/Jelena

Meet Michaela Holtz of Zeifie

Michaela Holtz. Foto: Björn Mattisson.

During one week each November, Global Entrepreneurship Week (GEW) engages millions of people in an active celebration of entrepreneurship. ESBRI is the country host for the Swedish GEW efforts. As part of our work with GEW, we asked some profiled Swedish entrepreneurs, and a couple of our GEW partners to answer a few questions – about their entrepreneurial journey and about GEW. So far, we’ve talked to Alan Mamedi, Sanna Nilsson, Caroline Walerud and Nils Nilsson. Now it’s time for Michaela Holtz, the CEO of Zeifie. Zeifie is the safety app that will alert not only friends and family in case of emergency, but also people nearby. Last week, Zeifie was listed among GEW’s top 50 startups in the Startup Open, a global competition to find some of the most promising new startups in the world. Michaela Holtz is on Twitter: @HoltzMichaela

Hi Michaela, what is your definition of entrepreneurship?

To me, entrepreneurship is a mindset. It is a problem solving attitude that builds on creativity, passion and curiosity, and it has business in focus.

Where did you draw most inspiration from while starting up your business?

The inspiration for Zeifie comes from a deep understanding of the pain and the problem that we are trying to solve. It is such an important problem and the pain is felt by at least half the world population on a regular and daily basis. This has also made it impossible for me to give up, even though at times I have felt like I had no other choice. The importance of Zeifie has given it kind of a driving force of its own.

What personal strengths have been critical for your success?

Well, I’m not a success yet :). But my personal strengths as an entrepreneur have to do with accepting failure. I try, fail, learn and repeat. And that is due to being stubborn, a little naive and having a bit of stamina.

What is the greatest challenge that you have experienced in your entrepreneurial career so far?

I have experienced many challenges. In fact, the adaptation to challenges is part of being an entrepreneur. But most of Zeifie’s challenges have had to do with raising capital. It is a time-consuming and difficult task for all startups. And being a female entrepreneur does not help. But then we decided to do a crowdfunding campaign instead, and it was a great success! We reached the goal in less than three hours…

What is your view on Global Entrepreneurship Week? Do you think an initiative like this can boost entrepreneurship worldwide?

I think this kind of initiative is very important for many reasons. It gives entrepreneurs a chance to learn from each other, create partnerships and find inspiration and energy.

/Jelena

Meet Caroline Walerud of Volumental

During one week each November, Global Entrepreneurship Week (GEW) engages millions of people in an active celebration of entrepreneurship. ESBRI is the country host for the Swedish GEW efforts. As part of our work with GEW, we asked some profiled Swedish entrepreneurs, and a couple of our GEW partners to answer a few questions – about their entrepreneurial journey and about GEW. So far, we’ve talked to Alan Mamedi and Sanna Nilsson. Now it’s time for Caroline Walerud! She’s the CEO and co-founder of Volumental, a Stockholm-based startup that uses 3D scanning technology to create a world in which products are made to suit your body – an antidote to the world of mass-production. Caroline Walerud was recognized as the #1 Super Talent of the Year 2013 by Veckans Affärer. In 2015, Wired named Volumental one of Europe's hottest startups. Caroline Walerud is on Twitter: @CWalerud

Hi Caroline, where did you draw most inspiration from while starting up your business?

I'm driven by creating a positive change in the world, solving problems, and growing a great team and business. Volumental's big vision is to build a world that fits you: We're changing how the world designs, manufactures, buys and sells products. Through this we minimize returns, mass production and waste, we enable artisans, and make people happier through putting the individual at the core of product creation.

What personal strengths have been critical for your success?

Getting people excited about our cause and vision. Dedication and persistence. Curiosity, cheekiness and charm.

What was the greatest challenge you have experienced in your entrepreneurial career so far?

It's been an extra sharp learning curve to scale the company (and myself as a manager) to a team size that can't all sit in one room. Communication, transparency, and maximising individual freedom to make decisions, will continue to be central now that we scale up from twenty people!

What is your view on Global Entrepreneurship Week (GEW)? Do you think an initiative like this can boost entrepreneurship worldwide?

It's great to showcase more role models and paths to entrepreneurship. That will encourage more people to take the leap!

/Jelena

Meet Sanna Nilsson of Codarica

Sanna Nilsson and Codarica won the Swedish final of Creative Business Cup 2015.

During one week each November, Global Entrepreneurship Week (GEW) engages millions of people in an active celebration of entrepreneurship. ESBRI is the country host for the Swedish GEW efforts. As part of our work with GEW, we asked some profiled Swedish entrepreneurs, and a couple of our GEW partners to answer a few questions – about their entrepreneurial journey and about GEW. Their answers will be published here at Esbribloggen within the next week. We talked to Sanna Nilsson, the CEO and co-founder of Codarica, a Stockholm-based startup that creates fun coding games for kids. Yesterday, November 18, Codarica represented Sweden at Creative Business Cup, one of the featured events of Global Entrepreneurship Week, and successfully made it to the top 12 finalists. Follow Codarica on Twitter: @CodaricaHQ

Hi Sanna, where did you draw most inspiration from while starting up your business?

Before we even started Codarica we applied to a handful of startup competitions to validate our business idea. At the competitions we met a lot of inspiring people – both entrepreneurs doing the same thing as us, but also mentors and jury members. We could network with all different kinds of people, both the ones who had done the startup journey once, twice, or even more times, but also new startups with energy you could live on for a whole week. When we started Codarica, these were the people that inspired us to move along with our idea and actually start a business.

I think it is very important to surround yourself with people who give you energy and inspiration - especially if you are on the verge of starting your first business. It is very scary to do this the first time, but I can promise you that it is the first step that is the scariest. By meeting people who are also just about to start a business, and people who are 18 months ahead of you, you get that very needed courage to take the first small step into becoming an entrepreneur. It’s so inspiring seeing people throw themselves into the unknown, just to make the world a little bit better.

What personal strengths have been critical for your success?

I’m stubborn, competitive, a dreamer and naive. I think the mix of these skills is what makes me an entrepreneur at heart. I have this unrealistic picture of the grand things we could do with our company, and by aiming high we don’t settle for less. We are never satisfied with just being satisfied, and we never ever give up. We have had our dark times as well when we all felt unmotivated, which is probably the case for all entrepreneurs. But you don’t give up on your dreams, so you keep on fighting no matter what. Good things come to those who wait, but better things come to those who work their asses off for it. There’s no other formula for success than that.

What was the greatest challenge you have experienced in your entrepreneurial career so far?

Being an entrepreneur is challenging yourself on a daily basis. What’s been the greatest challenge is to keep pushing yourself to go out of your comfort zone - and also understand what that comfort zone actually is!

What is your view on Global Entrepreneurship Week (GEW)? Do you think an initiative like this can boost entrepreneurship worldwide?

Yes! I think GEW is great to highlight entrepreneurs, startups, and all the great initiatives out there to help us grow our companies. Creative Business Cup is a part of GEW and we participated as national winners, representing Sweden. This allowed us to go to an international event to pitch for people that we might not have met otherwise. There are so many of these kinds of initiatives that exist just for us entrepreneurs so that we can run better companies – what’s not to love about that?

/Jelena

Meet Alan Mamedi of Truecaller

During one week each November, Global Entrepreneurship Week (GEW) engages millions of people in an active celebration of entrepreneurship. ESBRI is the country host for the Swedish GEW efforts. As part of our work with GEW, we asked some profiled Swedish entrepreneurs, and a couple of our GEW partners to answer a few questions – about their entrepreneurial journey and about GEW. Their answers will be published here at Esbribloggen within the next week. We start today with Alan Mamedi, entrepreneur, CEO and co-founder of the global phonebook app Truecaller. Today, November 18, Alan participates in "Finalen av Sveriges Ungdomsentreprenör" (the final of the competition Sweden's young entrepreneur), a GEW event. You can reach Alan via Twitter: @AlanMamedi

Hi Alan, where did you draw most inspiration from while starting up your business?
The speed at which technology develops and changes has always been fascinating to me. This is something I knew I always wanted to work with, developing technology that would improve our daily lives. I have always been excited about building something with my best friends and starting a business was not just about work. It was a complete passion to create something big together with my friends. Then of course, companies like Google and entrepreneurs like Niklas Zennström gets you even more excited about the opportunities that are out there.

What personal strengths have been critical for your success?
I believe in working hard with commitment, and taking no shortcuts in order to make something ‘become great’ faster. Great things don’t just happen; they need thought and hard work behind them. In order to grow, it is essential to be able to adapt to new ideas quickly, and remain receptive to change.

What was the greatest challenge you have experienced in your entrepreneurial career so far?
Something that I have learned while working with a great team, is that you can’t focus on your mistakes, and it is essential to continue to move forward with new solutions and ideas effectively. Focusing on mistakes, or past problems, can hinder innovation and cool new ideas. We try to learn and adapt every day.

On a more personal level, finding that work-life balance is always a challenge for any entrepreneur. You obviously have a strong sense of responsibility to the company, and to your team. It is important to take time to recharge, and bring a fresh mindset to the team on Monday, after a weekend doing the things you love.

What is your view on Global Entrepreneurship Week (GEW)? Do you think an initiative like this can boost entrepreneurship worldwide?
I think that there has been a significant shift in how people view entrepreneurship during the past 5–10 years. I see more and more young people, straight out of school, who have a clear ambition to start something of their own. So an initiative like GEW is a good way to inspire people.

/Jonas

Miljöteknik på turné

Connect Sverige arrangerar, tillsammans med Energimyndigheten, Connect Green Day i fem svenska städer under hösten: Göteborg 23 september, Stockholm 15 oktober, Luleå 20 oktober, Uppsala 12 november och Malmö 3 december. Martin Johansson är projektledare. Vi frågade honom om vad Connect Green Day är, och vad man kan förvänta sig som deltagare i evenemanget.

Hej Martin, vad händer på Connect Green Day?

Projektet Connect Green är ett gemensamt initiativ från Connect Sverige och Energimyndigheten. Syftet är att skapa fler investeringsbara och säkrare investeringar. Vår miljö, och hur vi skapar framtiden med ny teknik, är ett av mina personliga favoritämnen så det är mycket spännande att jobba med Connect Green Day.

Det är tredje året som vi kör och nästa stopp på den nationella turnén blir på Westmanska Palatset i Stockholm 15 oktober. Vi räknar med att locka 400 personer runt om i landet. I år vill vi fokusera ännu mer på entreprenörens internationaliseringsresa: Vilken verktygslåda behövs? Vad finns det för ”do’s and don’ts”? Vad fungerar, och vad fungerar inte?

Berätta lite om turnéstarten i Göteborg 23 september!

I Göteborg hade vi bra och intressanta paneldiskussioner. De frågor som belystes där kommer vi att diskutera vidare under vår dag i Stockholm. En sak som kom fram i Göteborg är att man måste individanpassa bättre för varje internationalisering så att bolagen får bättre genomslag på plats. Det går inte att slussa ut alla bolag i en och samma form.

Vem bör delta i Connect Green Day?

Connect Green Day riktar sig till både nya och erfarna entreprenörer och investerare, med tonvikten på etablerade företag inom miljöteknik som ska ta nästa steg i sin affärsutveckling. På de olika stoppen runt om i landet har vi talare som är entreprenörer, och som har gjort internationaliseringsresan. Vi har också organisationer på plats som hjälper svenska företag med sin utlandsetablering. De berättar om vad man som entreprenör kan få för stöd.

Connect Green Day är även ett forum för investerare som vill göra sin första investering i miljöteknik. Under 2016 kommer vi att arrangera fördjupningsseminarium för just investerare som vill göra bra investeringar i svensk miljöteknik.

Varför har ni valt att fokusera på miljöteknik?

Miljöteknik har koppling till innovation och ny teknik, det är något som vi jobbar med generellt i organisationen och det anses vara en av Sveriges framtidsbranscher. Ämnet är aktuellt då vi står inför stora klimatförändringar. Ny teknik kan eventuellt bromsa den utvecklingen. Vi på Connect är inte branschnischade, men just för detta tillfälle har vi valt att göra nerslag i en specifik bransch för att arbeta med det som vi kan bäst: Kopplingen mellan entreprenörer och investerare.

Det händer mycket kring årets tema ”Internationalisering”. I förra veckan etablerade sig svenska miljöteknikbolag i Indien till exempel. Vi belyser även den sociala aspekten. Mycket går hand i hand när det gäller just miljöteknik: ekologiskt, ekonomiskt och socialt företagande. För att Sverige ska kunna bli framgångsrikt när det gäller att internationalisera miljöteknik krävs nya modeller och samarbetsformer som inkluderar aktörer från flera marknader och länder.

Vad är ert mål med dagarna?

Självklart har vi fokus på kontakter, nätverkande och, återigen, att få fler att investera i svenska miljöteknikbolag. Vi vill flytta fram positionen för svensk miljöteknik ute i världen. Under 2013-2014 medverkande 107 bolag i Connects olika affärsutvecklingsprogram och 68 bolag har mött investerare landet runt. Det tänker vi slå de kommande åren!

/Åse

Tre affärsjuridiska råd till innovatörer

Handelsrättsforskaren Andreas Inghammar på Ekonomihögskolan vid Lunds universitet är en av initiativtagarna bakom Affärsjuridiskt Forum@Lund. Genom en serie interaktiva seminarier har de skapat en plattform där företag och forskare kan utbyta erfarenheter och berika varandra. Målsättningen är att stärka affärsjuridikens roll som strategisk resurs, framförallt i innovationsföretag och innovativa miljöer med affärspotential. Vi frågade Andreas vilka affärsstrategiska frågor som är viktiga att ha koll på som entreprenör. /Jonas

- En viktig affärsstrategisk fråga är hur företaget ska ägas. Ska det drivas som aktiebolag, handelsbolag eller kanske som enskild firma? Vilken juridisk person man väljer påverkar också vilken typ av finansiering man kan få. Är det viktigt att äga allt själv och kanske belåna både villan och sommarstället? Eller är man beredd att ta in externa investerare i företaget? Hur mycket ska var och en bidra med? Det är ett val som också påverkar kontrollen över företaget. Många har inställningen att hellre ha 100 procent av lite än en mindre del av mycket, även om det kanske inte är den bästa vägen framåt.

- En annan fråga är skyddet av immateriella rättigheter och annan marknadsexklusivitet. Det gäller till exempel vad man ska ta patent på eller om man ska låta bli. Patentansökningar blir förr eller senare offentliga och det kan i vissa fall vara en nackdel. Om företaget ska söka patent, vilka länder ska man i så fall söka i?

- En tredje viktig fråga gäller hur man ska organisera verksamheten. Ska man ikläda sig arbetsgivarrollen eller ta in konsulter vid behov? Behövs det sekretessavtal? Som arbetsgivare får man betala löner även under sommaren. Med inhyrda konsulter är timarvodet visserligen betydligt högre, men det innebär också större flexibilitet. Det krävs också lite olika avtal för de olika varianterna.

Detta är punkter som det är viktigt för många nya företag att förhålla sig till. Läs vidare om ämnet i Lund Business Review 2013, ett årsmagasin från Ekonomihögskolan vid Lunds universitet.

- Det är bra att implementera dessa frågor tidigt i sin affärsplan så att man kan tänka proaktivt och slipper göra brandkårsutryckningar, säger Andreas Inghammar.

Andreas nås på andreas.inghammar@busilaw.lu.se

Affärsmodellen rymmer potential

CBI, Centre for Business Innovation, är ett forskningscentrum vid Chalmers som fokuserar på att skapa handlingsbar kunskap – för innovation. Joakim Björkdahl är forskare på CBI, vi fick en pratstund med honom.

Hej Joakim, vad hände på CBI 4 december?

Vi behandlade frågeställningar, teorier och praktiska metoder för affärsmodellsinnovation under CBI-dagen som genomfördes för tredje året i rad. Vi hade runt 40 deltagare, både från storföretag och start-ups. CBI-dagen vänder sig till entreprenörer, riskkapitalister, intraprenörer, produktchefer, innovationsstrateger och andra som arbetar med att utveckla nya affärer – eller förändra existerande.

Varför har ni valt att fokusera på affärsmodellsinnovation?

Företag förlitar sig till stor del på produkt- och tjänsteinnovationer för att driva lönsam tillväxt. De är och har varit viktiga för företag under decennier, men dagens ökade specialisering och internationella konkurrens har resulterat i att innovation av affärsmodellen blivit allt mer avgörande för företags lönsamhet och överlevnad. Här finns en stor potential.

Vanligtvis tänker företagen mest i termer av teknologi och produkter, och utgår från sin existerande affärsmodell när de lanserar nya erbjudanden. Men forskning visar att det ofta är mer lönsamt att ha en bra affärsmodell och en medioker teknologi/produkt, än en medioker affärsmodell med en fantastisk teknologi/produkt!

Vad stod på schemat under CBI-dagen?

Under dagen fick vi ta del av föredrag från både erfarna praktiker och forskare om hur ett företag kan arbeta praktiskt för att utveckla sin affärsmodell. Vi diskuterade för- och nackdelar med dagens verktyg. Ett skarpt praktikfall gällande affärsmodellsutveckling ingick. Deltagarna fick försöka omformulera dagens affärsmodell. Det är ett bra sätt att snabbt sätta sig in hur man praktiskt, i grupper, kan arbeta med affärsmodeller. Det ger också väldigt mycket för fallföretaget att få andras syn på affärsmodellen. Slutligen fick vi också höra hur det är för ett företag att utmana och slå sig in i en mogen bransch med en ny affärsmodell. Även här hade vi en övning som relaterade till det aktuella företaget.

Vilka erfarenheter tar du själv med dig från dagen?

En insikt var att företag inte är så vana att tänka i termer av affärsmodeller. Jag tror att mer behöver göras för att överbrygga gapet mellan praktik och forskning.

Joakim Björkdahl nås på joakim.bjorkdahl@chalmers.se

/Åse

Bloggintervju: Örebro satsar på GEW

Global Entrepreneurship Week, GEW, genomförs i år 12-18 november. Över hela världen genomförs  entreprenörskapsaktiviteter denna vecka, som blir en manifestation för företagsamhet och innovationskraft. Vi på ESBRI arrangerar en Estradföreläsning under veckan och runtom i landet bubblar det av initiativ. Örebroregionen satsar stort, med seminarier, workshops och möten i dagarna tre. Vi fick en pratstund med Lisa Wirén på Regionförbundet Örebro.

Hej Lisa, vad händer i Örebro 13-15 november?
En hel massa spännande saker! 13 november har vi en stor seminariedag på temat Tillväxt där vi fokuserar på entreprenörskapets och innovationers betydelse för tillväxten. Birgitta Böhlin, tf gd för Tillväxtverket, deltar och pratar kring entreprenörskap, företagande och tillväxt. Sedan försöker vi även att problematisera kring ekonomisk tillväxt. Hur inkluderar vi hållbarhet och socialt ansvarstagande i företagandet? Och hur gör vi för att skapa ett näringsliv där ALLA inkluderas, oavsett kön, ålder eller bakgrund?
De andra dagarna är det seminarium om riskkapital, inspirationsföreläsning av Renata Chlumska, workshops för Drivhusföretag, utdelning av årets skolentreprenör, utbildning i sociala medier, småföretagarevent, seminarium om sociala innovationer och en massa annat kul.

Varför har ni valt att satsa på GEW i år?
Vi ville lyfta entreprenörskaps- och innovationssystemet i vår region och tyckte att GEW var ett bra paraply för oss. Vi ville lyfta blicken, sätta oss på den globala kartan och visa att vi är en del av någonting större.

Varför ska man delta i era evenemang?
Att våga förnya, tänka nytt, innovativt och att våga ta sig för saker och agera entreprenöriellt är avgörande om vi i vår region ska klara oss i den globala konkurrensen. Därför ser vi dessa dagar som en kraftsamling för att lyfta dessa frågor och ge inspiration kring hur vi i vår region kan tänka och agera för att skapa möjligheter för fler entreprenörer och innovatörer.

Vilka aktiviteter ser du själv mest fram emot?
Jag tror att vår Tillväxtdag den 13 nov blir en riktig höjdare. Sedan ser jag väldigt mycket fram emot att höra Sveriges första kvinna på Everest, Renata Chlumska. Vad driver en människa att göra vissa saker? Och hur tar man tillvara sin drivkraft? Den föreläsningen tror jag är till nytta för många i vår region.

Hela GEW-programmet för Örebro finns här!

Lisa Wirén nås på lisa.wiren@regionorebro.se

/Åse

Beredning ger råd till FoI-proppen

I slutet av sommaren tillsatte regeringen en ny forskningsberedning. Uppdraget är att fungera som rådgivande organ till regeringen när det gäller forskningsfrågor. Medlemmarna kommer från olika delar av forskarvärlden och näringslivet. Ordförande är utbildningsminister Jan Björklund.

Charles Edquist, professor i innovation vid Lunds universitet, är en av dem som ingår i beredningen. Vi ställde några frågor till honom efter beredningens första möte i mitten av november:

1. Vad ska ni göra i forskningsberedningen, och hur kommer ni att arbeta?

Vi ska i första hand vara rådgivande till regeringen vid arbetet med att ta fram den forsknings- och innovationspolitiska propositionen som kommer 2012. Genom denna fördelas ungefär 30 miljarder kronor eller en procent av BNP – en ansenlig summa!

2. Hur gick första mötet?

Diskussionerna skedde i en väldigt öppen och konstruktiv anda. En viktig fråga gällde forskningens resultat och kvalité, hur detta ska kunna mätas och hur de offentliga resurserna ska kunna fördelas på grundval av kvalitetskriterier. Betydelsen av akademiskt ledarskap och avveckling av forskning av låg kvalité betonades också.

3. Vad hoppas du själv bidra med?

Just kvalitetsfrågorna intresserar mig i hög grad. Här slår citeringsanalysen igenom på bred front i alla sammanhang – internationellt och i Sverige. Citeringsfrekvens är i sig ett mått på kvalité och påverkan, vilket inte publikationer är. Publikationer som inte läses och citeras är i stort sett meningslösa. Men de flesta citeringsanalyser som nu görs tar endast en bråkdel av alla existerande citeringar i beaktande och genomför analysen på en relativt hög aggregationsnivå. Det vore bättre att beakta alla slags citeringar och utveckla citeringsanalys på individnivå (och sedan aggregera). Ett sådant system skulle kunna vara enkelt, effektivt, i princip kostnadsfritt, kraftfullt, transparent, legitimt, demokratiskt och kunna genomföras snabbt – och därmed innebära en snabb höjning av den svenska forskningens kvalité. Jag vill gärna bidra till att utveckla ett sådant system.

En annan viktig fråga är hur man ska kunna integrera de forskningspolitiska och de innovationspolitiska frågorna i arbetet med propositionen – vilket är mycket komplext, beroende på att många departement måste vara inblandade i en sådan integration. För att innovationsfrågorna ska kunna beaktas vid fördelning av resurser behöver vi också indikatorer, målvariabler och nyckeltal som avser nyttiggörande av forskningsresultat genom innovationer.

4. Vad vill du se för resultat i slutändan?

Att vi kan hitta mekanismer som kan förbättra funktionssättet hos det svenska nationella forsknings- och innovationssystemet så att vi använder resurserna på ett sätt som ger bättre resultat i form av forskningsresultat (kvalité) och innovationer.

Tanken är att den nya forsknings- och innovationspolitiska propositionen (FoI-proppen) ska vara färdig hösten 2012. Det blir spännande att se vad den till slut innehåller.

/ Jonas

”Entreprenörsandan är vår styrka”

Deltagarna på Elumnikonferensen 2011

På i stort sett alla landets universitet och högskolor finns någon form av entreprenörskapsutbildning. Hundratals studenter examineras varje år – men vad händer sedan? I Göteborg vill man ta vara på de entreprenöriella människor som genomgått utbildningar på Chalmers, GIBBS och The entrepreneurship track på Handelshögskolan. En grupp före detta studenter bildade därför alumninätverket Elumni. Niklas Holmquist är i dag vice ordförande.

Hej Niklas, hur bildades Elumni och vad är syftet?

Elumni bildades långt innan jag påbörjade min utbildning på entreprenörskolan GIBBS. Till en början handlade det mest om att skapa tillfällen för klasskamraterna att återses, eftersom man haft väldigt roligt ihop under studenttiden. Alla som erlagt examen på någon av Göteborgs entreprenörskolor är automatiskt medlemmar, i dag är vi 300 personer. Nätverket växer stadigt och många medlemmar har gjort fantastiska resor från student till framgångsrik entreprenör eller företagsledare. Det är vi mycket stolta över!

För några år sedan insåg Elumnis styrelse att man kan göra mycket mer än bara anordna årliga återföreningsfester. I dag arbetar styrelsen aktivt för att stärka nätverket och stödja medlemmarna med allt från coachning till jobbförmedling och inspiration. Mycket handlar om att ta tillvara den naturliga potential som finns inom nätverket, och att hjälpa de nya entreprenörerna att bli framgångsrika.

Vad är Elumnis styrka?

Vi är inte det största alumninäverket, men vi har väldigt god sammanhållning! I år medverkade över 100 Elumner på vårt största event, vilket är helt otroligt med tanke på spridningen. Medlemmar flög in från fem olika länder, och nästan en hel klass var där för att fira sitt tioårsjubileum.

Jag skulle vilja säga att vår styrka ligger i det vi har gemensamt: entreprenörsandan och att vi alla genomgått samma utbildning. Det är den andan som ständigt driver oss att göra nya saker! Som student är det väldigt häftigt och inspirerande att se att tidigare studenter representerar växande teknikföretag. Det visar att det är möjligt om man själv vill. Den effekten tar vi vara på – den bidrar till att nätverket stärker sig självt.

Fortsätter vi hålla ihop medlemmarna kommer det över tid resultera i ett starkt nätverk av affärsänglar, företagsledare och entreprenörer. Ett sådant nätverk kan göra mycket för den egna utbildningen - och bidra till tillväxt i nya bolag. Det är först efter skolan som det börjar på allvar.

Vad gör Elumni?

Vi har för många bollar i luften, vi hinner tyvärr inte genomföra alla våra idéer. Vi hade lätt kunnat jobba heltid med detta. Som det ser ut nu anordnar vi en vinprovning, en skidresa, några afterworks i Göteborg och Stockholm, samt den årliga konferensen. Konferensen är en heldag med spännande talare och inspiratörer, på kvällen har vi bankett.

För ett år sedan lanserade vi Elumni Career, en tjänst för företag. Vi hjälper dem att via vårt nätverk komma i kontakt med de personer de letar efter, vilket bidrar till att medlemmarna kan få nya jobberbjudanden. Inkomsterna från tjänsten går oavkortat till att subventionera våra evenemang.

Elumni drivs mer som ett venture än ett nätverk. I styrelsen har vi olika operativa roller och utvärderar ständigt nya sätt att bli starkare på. Alla jobbar ideellt och att vi har en platt organisation.

Vad har ni på gång framöver?

Vi tillsatte precis en ny styrelse för det kommande året och har redan börjat koka ihop en plan för att uppnå nya stordåd. Förutom att förbättra det koncept vi har ska vi satsa på att nå ut längre, engagera fler medlemmar och öka volymen av aktiviteter under året. Via en nyhetsblogg kommer medlemmarna kunna uppdatera sig om interna nyheter.

Vi skulle också vilja starta ett eget kontorshotell för att fylla gapet på marknaden och göra det lättare för våra medlemmar att starta bolag. Vi tittar dessutom på olika strukturer som ska göra det lättare för nya projekt att komma i kontakt med både experter och investerare. Vi ser vilka behov som finns hos nya och erfarna entreprenörer och vi vill göra allt för att möta dem!

Har du några bra tips till andra alumniföreningar som vill skapa värde för medlemmarna?

Jag tror det stora värdet kommer när man lyckas återkoppla de äldre alumnerna – ”Elumnerna” – med de nya studenterna som läser på Entreprenörskolorna. Det svåra är självklart att komma igång. Vi har gjort det steg för steg och vi tänker långsiktigt hela tiden. Ett riktigt bra koncept är att sätta ihop en stark styrelse på 6-8 personer som representerar 3-4 årgångar, och att styrelsen fasas ut över tid så att några alltid för med sig traditionen till nästa grupp. Satsa på det som ni har gemensamt, då får man sammanhållning, och se till att det händer något hela tiden. Sen funkar alltid den gamla klyschan: Ha kul!

Niklas nås på niklas.holmquist@elumni.se

/Åse

”Det ligger ett viktigt lärande i mötet och dialogen”

CIRCLE och LUCENT vid Lunds universitet arrangerar under våren en doktorandkurs om entreprenörskap, innovation och tillväxt. Kursdeltagarna möts vid tre tredagarsseminarier. Det andra seminarietillfället genomfördes i förra veckan och vi fick en pratstund med docent Jonas Gabrielsson som är en av initiativtagarna.

Är ni nöjda med kursen så här långt?

Jodå, kursen har avlöpt väl. Vi har väldigt duktiga och motiverade kursdeltagare så det är en tacksam men samtidigt kul och utmanande grupp att ha att göra med. Denna andra omgång i april har vi fokuserat på teman såsom globalisering av innovation, innovationspolicy, nätverk och regionala kluster, små företags tillväxt, samt tjänsteperspektiv på innovation. Precis som under första omgången i mars tar vi upp ett axplock av relevanta områden som angränsar till entreprenörskaps- och innovationsstudier. Men jämfört med förra omgången gavs det något mer fokus på policyaspekter denna gång.

Berätta om kursen, hur kommer det sig att ni tog initiativet?

Bakgrunden till kursen kan nog sammanfattas i idén om att ge en översiktskurs inom ett forskningsfält som växer i såväl betydelse som omfattning. Om man nu ens kan tala om ett forskningsfält. Men kursen speglar att både entreprenörskaps- och innovationsstudier hämtar inspiration från många olika discipliner och perspektiv, och ibland använder de till och med samma ursprungskällor. En drivkraft för kursen är även intresset att utforska gränssnittet mellan entreprenörskaps- och innovationsstudier. I stället för att behandla dessa som två separata områden försöker vi visa på såväl likheter som olikheter, och sedan får de som följer kursen dra sina egna slutsatser. Vi tycker att det finns en poäng i att personer som disputerar på avhandlingsområden som angränsar till entreprenörskaps- och/eller innovationsstudier får möjligheten att gå en kurs där man får träffa forskarstuderande från andra institutioner och lärosäten, samtidigt som man också får kontakt med seniora forskare. Det ligger ett viktigt lärande i mötet och dialogen med andra personer. Det gäller förresten inte bara deltagarna på kursen, utan även vi på CIRCLE får ju möjlighet att träffa många spännande förmågor och lyssna till många nya idéer. Den kontakten är viktig för vår utveckling som forskningsinstitution.

Vilka är det som följer kursen?

Det har varit mycket stort intresse för kursen och vi har varit tvungna att tacka nej till flera på grund av platsbrist. Vi har drygt tjugo forskarstuderande som följer kursen, varav hälften kommer från olika institutioner här i Lund. Resten kommer utifrån, exempelvis från Chalmers, JIBS, LTU och Mälardalen. Vi har också forskarstuderande från Norge och Danmark. Samtidigt har vi några deltagare från VINNOVA och klusterinitiativet Mobile Heights, som för övrigt är med och delfinansierar kursen. Att erbjuda personer som verkar inom det nationella och regionala innovationssystemet att följa hela eller delar av kursen tycker vi är viktigt. Det bidrar till kursen på ett mycket positivt sätt och vi kommer definitivt att fortsätta med detta. Det stimulerar kunskapsutbyte och lärande för samtliga parter. Det är också roligt att vi har flera doktorander från det nybildade CiiR uppe i Luleå. Vi hoppas kunna ha fortsatt doktorandutbyte med denna forskningsmiljö framöver.

Vilka externa föreläsare har ni engagerat?

Vi har såväl lokala som nationella och utländska förmågor som föreläsare på kursen. Till exempel höll docent Maria Elmquist från CBI på Chalmers ett mycket uppskattat seminarium på temat öppen innovation i mars. Sedan har vi precis gästats av professor Bengt Johannisson, verksam vid Linnéuniversitet och JIBS, och professor Bo Edvardsson från CTF vid Karlstads universitet. Bengt talade bland annat om sina erfarenheter av att studera entreprenörskap i nätverk och regionala kluster. Bo gav ett spännande tjänsteperspektiv på innovationer.

Professor Robert Blackburn, Kingston University, gästade kursen nu i april. Vad handlade hans seminarium om?

Det är riktigt, vi hade precis Blackburn på besök och hans seminarium fokuserade på små företags tillväxt. En slutsats som han lyfte fram var hur lite vi egentligen vet om vad som förklarar tillväxten i små företag, och att vi behöver reflektera över situationen för att finna en framkomlig väg. Samtidigt pekade han på andra områden som är minst lika viktiga att belysa, till exempel hur det är att leda eller arbeta i ett tillväxtföretag och vad som händer med företag efter en periods tillväxt.

Det avslutande seminariet genomförs 11-13 maj. Vad står på schemat?

I maj kommer vi fokusera på det här med finansiering av entreprenörskap och innovation. Vi gästas bland annat av professor Sophie Manigart från Ghent University och professor Colin Mason från University of Strathclyde. Båda är ju riktigt stora inom riskkapitalforskningen så det ska bli mycket spännande. Manigart kommer att fokusera på den formella riskkapitalmarknaden och portföljbolagens utveckling medan Mason ger en översikt över affärsängelområdet. I tillägg blir det ett seminarium kopplat till finansiering av nya verksamheter utifrån entreprenörens perspektiv.

Vad har ni mer på gång på CIRCLE?

Jag kan passa på att flagga för den konferens som CIRCLE är med och anordnar den 13-14 oktober, under titeln ”The 6th International Seminar on Regional Innovation Policies”. Konferensen är ett forum för forskare, policymakare och praktiker med intresse i frågor som rör regional innovationspolitik, regional konkurrenskraft och regional utveckling. Det blir en spännande konferens som vi ser fram emot att organisera på CIRCLE.

Jonas Gabrielsson nås på jonas.gabrielsson@circle.lu.se 
CIRCLE presenterades i en längre artikel i ESBRIs tidning Entré, nr 4-2010

/Åse

"Jag vill motverka fragmenteringen av kunskap"

6-8 december kommer ett antal världsstjärnor inom forskarvärlden till Lund. Då arrangerar forskningscentrumet CIRCLE workshopen Exploring the knowledge base of the knowledge economy (EXPLORE). Den handlar om att utforska kunskapsbasen i kunskapsekonomin. Professor Jan Fagerberg, CIRCLE och Universitetet i Oslo, är en av upphovsmännen. I denna bloggintervju berättar han bland annat om sin forskningmetod, workshopen och kopplingen mellan tre heta forskningsfält: innovation, entreprenörskap och forskningspolitik.

Vad är bakgrunden till Explore?

Som innovationsforskare har jag engagerat mig i att sammanfatta vad vi vet om innovation. Detta resulterade bland annat i Oxford Handbook of Innovation (2004) som jag var redaktör för tillsammans med David Mowery och Richard Nelson, och till vilken Bjørn Asheim och Charles Edquist också bidrog. I arbetet med boken stod det klart för mig att det inte är så lätt att avgränsa innovationsfältet, och bestämma vilka som är de centrala bidragen. Som en direkt följd av detta genomförde Bart Verspagen och jag en webbaserad undersökning av tusen forskare som själva uppgav att de jobbade med innovationsstudier (publicerad i Research Policy 2009). De fick säga vad de tyckte om bland annat fältets avgränsning.

2007-2008 ledde jag en forskargrupp vid Center for Advanced Studies vid Norska vetenskapsakademin i Oslo. Koson Sapprasert och jag fick en idé om att studera ett vetenskapligt fält genom att titta på översiktsartiklar. En naturlig start var så kallade ”handbooks”. 2008 började Koson och jag identifiera möjliga källor inom forskningsfältet innovation. Jag presenterade vårt arbete vid ett seminarium på CIRCLE, och Hans Landström såg att vår analysmetod skulle vara intressant att använda även inom entreprenörskapsforskningen. Hans har själv varit en av redaktörerna till en ”handbook” inom detta fält.

CIRCLE och Senter for Teknologi, Innovasjon og Kultur var båda medlemmar i EU-nätverket DIME. När möjligheten uppenbarade sig att lansera nya projekt inom ramen för DIME var Hans och jag eniga om att skicka in en ansökan. Vi fick med oss Önder Nomaler och Bart Verspagen (Maastricht/ECIS), samt Ben Martin och Paul Nightingale (SPRU, University of Sussex).

Vad var syftet?

Syftet med EXPLORE-projektet var helt enkelt att använda den metod vi utvecklat på tre olika fält: innovation, entreprenörskap och STS. Det senare står för Science, Technology and Society och handlar om förhållandet mellan vetenskap, teknologi och samhälle. Vi ville karaktärisera de tre fälten, jämföra dem och undersöka i vilken grad kunskapsförutsättningarna sammanföll eller skiljde sig åt.

Vilka är dina förväntningar inför workshopen?

Jag tror att vi redan nu kan slå fast att vi kommer att få höra bra presentationer av de tre fälten, baserade på den nya metod som vi har tagit fram. Metoden kan antagligen också användas på andra områden och bli ett användbart verktyg för forskare som vill analysera nya, problemorienterade forskningsfält. Utöver detta tror jag att vi kommer att få intressant kunskap och bra diskussioner om hur innovation, entreprenörskap och STS förhåller sig till mer etablerade discipliner och specialiseringar. Vår metod lämpar sig väl för att analysera även detta. Dessutom hoppas jag att vi ska komma en bit på vägen i analysen av vad som förenar och skiljer dessa forskningsfält ifrån varandra. Alla tre behandlar på olika sätt den roll som forskning, innovation och nya initiativ spelar i kunskapsekonomin.

Vilka av de internationella gästerna är du extra glad över att ha fått hit?

Jag är särskilt glad över att några forskare som har hållit på med detta i många år, och som tillhör de mest kända inom sina respektive fält, tycker att det är mödan värt att komma till Lund och vara med som kommentatorer. Jag tänker till exempel på Howard Aldrich, Maryann Feldman, Bengt-Åke Lundvall och Jim Utterback.

Varför är det så viktigt att sammanföra forskning om innovation, entreprenörskap och STS?

För teoretikern Joseph Schumpeter var entreprenörskap och innovation två sidor av samma fenomen. Så enkelt är det kanske inte, men i mångt och mycket hänger de ihop och bör därför studeras tillsammans. Detta ska vi inte förneka. Forskning är viktigt för innovation, och politiken kring detta är därför också relevant. Detta gör att vi måste bringa klarhet i hur de tre fenomenen hänger samman – och om forskningslitteraturen tar hänsyn till detta. Sociala mekanismer, nätverksstrukturer och organisatoriska förhållanden kan medföra att sambanden inte blir tillräckligt uppmärksammade. Jag ser en fara i detta. Det kan få negativa konsekvenser för möjligheten att utveckla politik inom dessa fält. Vårt initiativ – och Circles forskningsteman – är ett försök att motverka en sådan splittring och fragmentering av kunskapen. För att få en helhetsförståelse av kunskapssamhället krävs att vi kombinerar insikter från olika fält.

Jan Fagerberg nås på jan.fagerberg@tik.uio.no

/Åse

Jesper Vasell: ”Nyttiggörande finns definitivt på agendan!”

Jesper Vasell, Senior Innovation Advisor och numera ansvarig för Innovationskontor Väst, var en av de medverkande på Innovationsbrons konferens FOKUS Innovation 16-17 juni i Göteborg. Över 300 personer deltog aktivt i de interaktiva sessionerna och skapade tillsammans en kreativ mötesplats. Detta gällde även sessionen Jesper deltog i: Forskning-utbildning-innovation – Kunskapstriangeln i praktiken. Vi passade på att ställa några frågor till honom om hans intryck från konferensen.

1. Kunskapstriangeln är ett begrepp som förs fram starkt av EU men vad är egentligen nytt med det?

Traditionellt har man arbetat med kopplingen forskning-innovation. Det nya är att man nu kopplar in utbildning. Där ser jag två dimensioner: utbildning i innovation och utbildning som innovation. Det är oerhört viktigt att studenter på olika nivåer får en bättre grund i hur innovationsarbete går till så att det blir ett naturligt arbets- och förhållandesätt för dem, oavsett om de går vidare till forskning eller andra delar av arbetslivet. Utbildning som innovation handlar om att förändra synen inom akademin angående vilka man utbildar och varför. Då kan man också förändra sättet man utbildar så att exempelvis tjänste- och varuinnovationer kan bli en naturlig bieffekt av utbildning. Det vill säga utbildningen syftar inte bara till att ge studenterna möjlighet att utveckla ny kunskap, utan har också som mål att generera innovationer.

2. Sessionen innehöll ju flera andra talare och engagerade publiken, är det något speciellt guldkorn du vill lyfta fram?

Svårt att välja, men Margareta Wallin prorektor vid Göteborgs universitet presenterade en ny och intressant lösning på hur man kan organisera sig kring nyttiggörande och intellektuella tillgångar. Man har skapat en helhetslösning kring frågan som känns relevant och riktig. En grundbult är att man utvecklar och tillämpar metoder för att synliggöra intellektuella tillgångar exempelvis genom en så kallad Knowledge Management Platform. Detta skapar förutsättningar för resten av arbetet genom att göra det möjligt att fatta informerade beslut.

3. Du berättade om dina erfarenheter som Senior Innovation Advisor inom ramen för projekten HINT och GoINN – vad tryckte du speciellt på?

Efter att nu ha jobbat i flera år med forskargrupper i hela Västsverige när det gäller att ta fram strategier för innovationsarbete, har jag och mina kollegor kommit till slutsatsen att man måste ta utgångspunkt i ”what’s in it for me”. Vi börjar därför med att prata om hur innovationsarbete kan utveckla forskningen, det vill säga inte att forskning måste leda till innovation. Bara genom att ta utgångspunkt i forskarnas drivkrafter kan vi få dem engagerade i frågan.

4. FOKUS Innovation är en årlig konferens som riktar sig till alla i innovationssystemet – vad tycker du var det bästa med årets upplaga?

Sett ur ett kunskapstriangelperspektiv så var konferensen en fullträff. De allra flesta sessionerna hade kopplingar till något av benen i triangeln. Den viktigaste aspekten var emellertid blandningen på de 300 personer som var där. För att lyckas med kunskapstriangeln så krävs en större samverkan och då är det mycket betydelsefullt med mötesplatser som FOKUS Innovation där forskare kan träffa innovatörer, entreprenörer, affärsänglar, riskkapitalister, regionutvecklare och politiker för att diskutera och skapa förutsättningar för samverkan.

5. Du fortsätter nu ditt arbete inom ramen för Innovationskontor Väst – vad tar du med dig dit från FOKUS Innovation?

Det jag framför allt tar med mig är det väldigt stora och positiva intresse jag såg och hörde under och efter sessionen. Inom en halvtimma efter sessionen hade jag flera mejl i inkorgen från personer som ville ha min presentation. Det visar att vi nu har passerat stadiet där man tycker att frågan är viktig, till en fas då man också börjar göra något åt den. Nyttiggörande finns definitivt på agendan!