Forskningen fortsatt högt i kurs

Trots allt tal om postsanningar, fejknyheter och alternativa fakta, står forskningen högt i kurs i Sverige. Eller kanske är det just på grund av faktaresistensen som vi vill hitta en motpol att vända oss till? Och då ligger forskningen nära till hands, även om den också har fått sig en törn av Macchiariniaffärer och annat.

Två nyligen publicerade alster visar i alla fall att vi tror på forskarna. Antologin ”Larmar och gör sig till”, som grundar sig i SOM-undersökningen gör klart att svenskarnas förtroende för samhällsinstitutioner och demokrati, vår tilltro till experter och forskning, vår tillit till varandra och känslor av samhörighet, ligger på stabila nivåer. Boken finns att ladda ner

En rapport från Vetenskap & Allmänhet visar att universitet och högskolor har näst högst förtroende bland våra samhällsinstitutioner. På första plats ligger sjukvården. Forskarna som personer ligger ännu bättre till; drygt 70 procent av svenskarna har mycket eller ganska högt förtroende för gruppen.

/Jonas

Så funkar Entré

”Hej, jag fick precis ett pressmeddelande om din avhandling. Den låter intressant! Har du möjlighet att skicka ett tryckt ex? Vi skulle gärna vilja titta närmare på den för att se om vi kan skriva om den, exempelvis i tidningen Entré.”

Den här typen av mejl skickar Jonas och jag ut hela tiden, och ganska ofta blir svaret något i stil med: ”Vad kul! Självklart, jag skickar ett ex i dag. Hör av dig om du undrar något om min forskning.”

Men sedan finns det en del som vi får jaga rätt länge innan vi får kontakt. Jag förstår såklart att man har en del att stå i kring sin disputation. Men tänker samtidigt att om man har jobbat i flera år för att författa en avhandling, inom ett ämne som man förhoppningsvis brinner för, borde man bli galen av glädje om någon visar intresse för arbetet. Förutom att det såklart ligger i linje med alla tankar kring samverkan, ”tredje uppgiften” etcetera Men kanske kan det kännas lite jobbigt att bli kontaktad av en påstridig journalist? Som att det räcker med att handledare, opponenter, studenter och kollegor sliter i en för att man ska prestera texter, kurser, rättade tentor och annat?

Om du som läser detta är en nydisputerad forskare som har fått ett mejl av oss kan jag lugna dig: Du behöver nästan inte göra något! Bara skicka din avhandling till oss, ställa upp på en telefonintervju, rota fram en bild och sedan korrläsa artikeln när den är klar (för vi är väldigt måna om att forskningen presenteras på ett rättvisande sätt).

Sedan publicerar vi artikeln i Entré (upplaga 18 000 ex) och på vår webbplats, och vips har din forskning fått en mycket större publik än genomsnittsavhandlingen. Bra va?

/Åse

Företagsfinansierad forskning?

Tidningen Curie publicerar en artikelserie om företagsfinansierad forskning. Är det en omistlig del i forskningens samhällsnytta? Riskeras forskningens oberoende?

I en av artiklarna uttalar sig ”Ikeaprofessorn” Saara Taalas: ”Du kan finansiera akademisk forskning, men inte köpa resultat, säger hon. Hon menar att finansieringen från Ikea inte bara handlar om kalla cash, utan även om kontakter. ”Alla våra forskningsprojekt leder till vetenskapliga artiklar och akademiska examina. Alla resultat granskas öppet”

För ett tag sedan intervjuade jag CIRCLEs nya föreståndare Jerker Moodysson till en artikel i nästa nummer av Entré. Vi pratade bland annat en hel del om just forskningsfinansiering, fast framförallt från statligt håll. Moodysson vill se en närmare koppling mellan forskning och policy och är inte rädd för att en sådan skulle urholka oberoende resultat eller leda till alltför tillämpad forskning. Även han var inne på att en ökad samverkan är bra för alla: ”Gränserna mellan policy och forskning är lite för skarpa, det behövs mer dialog. Vinnova är våra finansiärer, men de är också i högsta grad våra studieobjekt. Båda parter skulle tjäna på mer samspel.”

Forskningens finansiering är alltid på tapeten, inte minst nu i samband med Macchiarini-affären. Vad tycker ni, hur ska framtidens mest relevanta forskning finansieras?

/Jonas

Ps Taalas föreläste på Estrad förra våren.

Frigörelse från elfenbenstornet

Akademin har sedan 1977 en tredje uppgift; att nå ut med sina forskningsresultat till en bredare allmänhet. Vi på ESBRI tycker att det här är viktigt – på riktigt – och vi hjälper gärna till. Det är ju faktiskt kärnan i vår verksamhet. Ibland muttrar vi säkert saker som att ”forskarna borde visa ett större engagemang, vill de inte nå ut eller?”.

Men det som verkligen betalar sig i forskarvärlden, i anslag, tjänster och meriter, är att publicera sig i de tuffaste vetenskapliga tidskrifterna. Agneta Berge skriver om ämnet i senaste Fokus – under rubriken Släpp forskarna loss. Och det kanske är så vi måste se på den tredje uppgiften: Som en nödvändig frigörelse från elfenbenstornet, som alla forskare kan vara en del av. Men då måste det som sagt till en systemförändring. Annars ser nog många bara den tredje uppgiften som ytterligare en arbetsbörda.

/Jonas

Minnen skapar dina framtidsdrömmar

I nära synk med psykologi, entreprenörskap och självutveckling finns mitt intresse för den mänskliga hjärnan. Jag slukar böcker om hur hjärnans olika delar fungerar och samarbetar. Speciellt fascinerande är det att läsa om människor med speciella förmågor, som savanter, eller människor som råkat ut för någon hjärnskada som gör att de tappar till exempel närminnet. För det är kanske just genom minnets funktioner som det mest intressanta skapas? I alla fall baseras mycket i våra liv på det, enligt hjärnforskaren Pontus Wasling.

Nyligen fick vi hans populärvetenskapliga bok Minnet, fram och tillbaka (Volante, 2013) till kontoret och jag snappade åt mig den och började läsa.

Wasling menar att när vi förstår hjärnans kreativa kapacitet kan vi utnyttja den positiva kraften till vår fördel. Och vem vill inte maximera den förmågan?

Han beskriver bland annat det fascinerande faktumet att våra drömmar och framtidsvisioner baseras på vad vi minns, sådant vi redan sett, hört eller varit med om. Han kallar det ”framtidsminnen”. Om vi inte minns vad som hänt tidigare kan vi inte föreställa oss vad som kommer att hända… Bara det är en intressant tanke, eller hur?

Och det finns mycket mer tänkvärt i boken Minnet, fram och tillbaka, som jag gärna rekommenderar.

/Hanna

Ny cancerbehandling är guld värd

Maria Strömme, nanoikon och fysikprofessor vid Uppsala universitet.

I dag är Jonas och jag som sagt på Småföretagsdagarna. 25 minuter försenade anlände vi ett vintrigt och vackert Örebro. Strax därefter sladdade vi rakt in i en diskussion på Örebro slott om kompetensförsörjning för tillväxt. Panelen bestående av Elisabeth Svantesson, riksdagsledamot för Moderaterna, Johan Eklund, Entreprenörskapsforum och Internationella Handelshögskolan i Jönköping, Eskil Wadensjö, Stockholms universitet, Anna-Lena Bohm, Uniguide, och Ebba Hagander Mir, Diversity Group, diskuterade bland annat skevheter i arbetslöshetsstatistiken, mångfald i arbetslivet, geografisk rörlighet samt avsaknaden av praktik- och lärlingsplatser.

- Prova det oprövade! Jag vill se fler privata och offentliga arbetsgivare som vågar sticka ut hakan, sa Ebba Hagander Mir. Hon har grundat Diversity Group som hjälper företag att öka sin heterogenitet.

Under nästa pass presenterade Maria Strömme, nanoikon och fysikprofessor vid Uppsala universitet, de stora utvecklingsmöjligheter som finns i den allra minsta tekniken. Om du liksom jag har svårt att greppa detta med ”nano” så kan jag berätta att ett hiv-virus är 100 nanometer i diameter. Och 955 miljarder magnetnanopartiklar tar lika mycket plats som ett saltkorn. Vi snackar alltså galet små grejer här!

Strömme konstaterade att tekniksprång är svårspådda – varken Steve Jobs eller Bill Gates kunde förutse den explosionsartade utvecklingen av internet eller mobiltelefonin. Förmodligen kan vi i dag inte se en bråkdel av det genomslag och de tillämpningar som nanotekniken kommer att få, men Maria Strömme gav några svindlande exempel på vad man jobbar med just nu.

Hon visade bland annat hur nanotrådar som utvecklats för solceller även kommit att användas för att dämpa Parkinson. En och samma teknologi kan alltså tillämpas både för att adressera problem med energiförsörjning och åldrande befolkning.

Ett annat exempel handlade om att bota cancer genom att injicera tunna, tomma guldskal. De samlas kring tumören och när man sedan riktar laser mot området kan guldet bränna sönder tumören. Det låter väldigt sci-fi men enligt Strömme är metoden i klinisk prövning i USA, och redan i fas tre. Det betyder att behandlingsmetoden kan vara i bruk inom ett par år.

Själv jobbar hon med att utvinna cellulosa ur grönalger, detta för att producera en helt ny typ av batterier. Spännande!

- Jag tror våra barn kommer tycka att vi lever på stenåldern i dag när det gäller information om vår hälsa. Om jag till exempel vaknar på morgonen med halsont kan jag inte ta reda på om det beror på virus eller bakterier – om jag alltså behöver Alvedon eller antibiotika. Här kommer vi se en enorm utveckling, konstaterade Maria Strömme.

Jens Schollin, rektor Örebro universitet, kommenterade hennes anförande.

- Det är precis som Maria säger: I framtiden kommer man inte acceptera den hälso- och sjukvård vi har i dag. Vi kommer att ta prover hemma, på apoteket eller på Seven Eleven. Maria illustrerade också vikten av grundforskning. Vi måste ge duktiga forskare möjlighet att ägna sig åt det de tycker är intressant. Då kan utvecklingen ta de stora kliven, inom exempelvis energi och medicin.

- Regeringen vill ha fram nobelpristgaare, men man måste förstå att världen har förändrats. Visst har vi möjlighet att bli duktiga, men bara inom nischade områden. Om forskarna ska bli spelare inom nischade områden behöver de större resurser, sa Schollin.

Som traditionen bjuder delades det också ut priser till årets främsta entreprenörskapsforskare, i år redan under förmiddagen. Tre kvinnor prisades i sin frånvaro. Maryann Feldman fick Global Award for Entrepreneurship Research för sin forskning om kluster och regionala tillväxtfaktorer. Vi har publicerat en separat artikel om detta. Lina Andersson och Sara Thorgren är årets mottagare av det Unga forskarpriset, läs mer här.

Grattis alla tre, säger vi på ESBRI!

/Åse

Estrad fyllde 150

I går var det lite högtidsdag här på ESBRI. Inte för att det var 12-12-12, eller för att vi vakade in Lucia. Utan för att vi höll vår 150:e Estradföreläsning. Inte så illa faktiskt, om man tänker efter. I 15 år har grundkonceptet sett likadant ut: forskare presenterar sina resultat för en blandad publik. Ny kunskap och spännande möten i skön förening. Och föreläsningsserien är fortfarande populär, välbesökt och hittar kontinuerligt fram till nya deltagare.

Men så har det också hänt en hel del under åren. Vi har utvecklat möjligheten att ta del av Estrad på distans. Numera kan man följa föreläsningarna live via Bambuser eller sociala medier som Twitter och Facebook. Man kan också se dem i efterhand på vår egen webb-tv.

Själva föreläsningen i går hade lite annorlunda snitt. Fyra yngre forskare fick fem minuter var att ”pitcha” sin forskning, alltså kort presentera den för publiken. En panel med några av entreprenörskapsforskningens ”superstjärnor” kommenterade sedan sina yngre kollegors presentationer. Det blev ett dynamiskt och bra samtal, där även publiken deltog.

Även talarpresenterna var lite annorlunda, med anknytning både till jul och till forskningsvärlden kan man väl säga. Det var brädspel från Acabo Games, bland annat ett Trivial Pursuit-liknande frågespel fast med frågor endast inom naturvetenskap och teknik. Kanske kan va nåt nu när det verkligen börjar lacka…

Efter föreläsningen bjöd vi på glöggmingel, en tradition vi har hållit på i ett antal år vid det här laget.

Glad Lucia!

/Jonas

Sörlin, Flodström och ESBRI-bebis på Estrad

Blir svensk forskning bättre om den får dubbla anslag? Är innovation likställt med ökad tillväxt? Det är många stora utmaningar som förväntas mötas med innovation. Under föreläsningstiteln Är det bara innovation vi vill ha? – Nyttiggörande ur ett bredare perspektiv föreläste Sverker Sörlin, professor vid KTH, på Estrad 12 november.

– Det har inte tänkts färdigt om innovation, inledde han.

Sörlin menade att samhället står inför flera kunskapsutmaningar. När regeringen lägger 65 miljarder kronor per år på forskning och högre utbildning, behöver forskningspolitik bli mer allsidig och artikulera fler sidor, speciellt inom samhällsvetenskap och humaniora.

– Forskningen är inte direkt svältfödd. Mycket av debatten i dag handlar om hur vi ska styra och koppla forskning till prestation.

– Vi behöver mer samlad forskning. I dag samverkar inte forskningen tvärvetenskapligt.

Sverker Sörlin konstaterade att man inte bara kan fördela pengar enligt hur man alltid gjort. I stället bör man låta resurser gå dit de gör mest nytta.

– Vi kan inte ha för mycket fokus på nobelprisforskning. Forskning ska vara till nytta för många och forskning inom humaniora och samhällsvetenskap är ett nödvändigt komplement för att skapa balans. Därmed kan vi använda resurserna effektivt.

– För att åstadkomma det behöver vi tänka på ett integrerat sätt om kunskap.

Anders Flodström, även han professor vid KTH, fanns på plats för att kommentera Sörlins presentation.

– När jag växte upp köpte min mamma nytt när något gick sönder. I dag köper vi nytt när vi tycker något är bra eller intressant. Vill vi köpa mera lånar vi pengar av banken.

– Det som styr världen är marknaden.

Flodström diskuterade vad som händer med arbetsmöjligheterna när industrin effektiviseras, och hur innovation skapar nya jobb. Hur utbildar man när jobben förändras snabbare än utbildningarna?

– Humaniora spelar en naturlig roll i detta sammanhang, och har stora möjligheter att göra impact, sa han.

Under gårdagens Estrad hade vi också glädjen att för första gången träffa det senaste tillskottet till ESBRI-familjen. ESBRI-kollegan Jonas tog nämligen med sin knappt två veckor gamla son som fick uppleva sitt allra första Estradbesök. Vi gratulerar Jonas och hans sambo Mia till deras lilla fina pojke!

På ESBRIs webbplats finns mer info om föreläsningen. Inom kort kan du också se den som webb-tv.

/Christina

PS Sverker Sörlin är även jurymedlem i ESBRIs och VINNOVAs uppsatstävling Nytt&Nyttigt. Tävlingen har just inletts för fjärde året i rad, med chans för studenter att vinna resestipendier om 65 000 kronor. Mer info och anmälan här.

Från Forskartorget på Bokmässan

Bokmässan i Göteborg är i full gång. Jag ska spana in nyheter, böcker och författare hela helgen.

Under fredagen besökte jag bland annat Forskartorget. Där presenterades massor av spännande idéer, bland annat i Forskarnas Grand Prix, en tävling där forskare ur olika discipliner bedömdes både för idé och framförande på scen. Att kunna berätta om och föra ut sin idé är en viktig del av forskningen. Det såg vi ju bland annat i ESBRIs webbseminarium i veckan. Det handlade om att skriva populärvetenskapligt om sin forskning.

I dag på Bokmässan lyssnade jag bland annat på Emma Stenström. Hon är både docent i företagsekonomi på Handelshögskolan i Stockholm och professor på Konstfack.

Hon hade femton minuter på sig att prata om "Sverige som innovationsland" så hon valde en vinkling hon själv brinner för, det vill säga att ju fler perspektiv vi har på innovation ju bättre blir det - för alla.

Hon konstaterade att trots att "innovation" är ett sånt modeord som alla använder är det ett viktigt ord som gärna får ha en bred betydelse. Eftersom det var på bokmässan passade det ju bra att prata om de kulturella aspekterna av innovationer.

- Där ekonomer tittar bakåt och utåt kanske humanister och esteter tittar framåt och inåt, sa Stenström.

Den humanistiska blicken på innovationer och nya idéer bidrar med det emotionella och det som berör oss.

- Ska Sverige bli ett innovationsland måste vi bredda och plocka in andra kompetenser också...

Emma Stenströms tid tog snabbt slut, men den som vill veta mer om hennes tankar kan läsa bloggen Kulturekonomi. Den rekommenderas varmt!

/Hanna

Klubbad av sälroboten Paro

I morse var jag på Hjälmedelsinstitutet i Sundbyberg och klappade en kut. Ja, ni vet, en sån där gullig knubbsälsunge med vit päls. Han viftade hjälplöst på labbarna, blinkade med sina stora mörka ögon och ropade på uppmärksamhet. Han charmade oss så totalt att vi glömde bort att det inte var ett riktigt djur utan en ganska avancerad robot.

Sälroboten heter Paro, fast det går att döpa om honom så att han efter ett tag lyssnar på sitt nya namn. På utsidan ser han ut som ett vanligt gosedjur, men han väger lika mycket som ett nyfött barn och innehåller datadelar från ungefär 80 olika företag! Pälsen är behandlad med ett antibakteriellt medel och Paro är utrustad med en elektromagnetisk sköld så att även människor med pacemaker ska kunna klappa honom.

Paros pappa, Takanori Shibata, är forskare och innovatören bakom sälroboten. Han kommer från Japan och var via Svenska Uppfinnareföreningen inbjuden att på dagens seminarium om robotik presentera fakta om Paro och det innovativa sätt han används på inom bland annat demensvård.

Shibatas sälrobot känns som science fiction för mig, men han är egentligen ingen nyhet. Vi fick veta att han i Japan har används inom äldrevård i nästan tio år. Där ligger de i framkant med den här typen av medicinsk robotik, som ger i princip samma sak som umgänget med vanliga djur. Djurens terapeutiska förmåga är känd sedan länge. De gör oss gladare och lugnare helt enkelt, men är ofta inte tillåtna på vårdinrättningar och sjukhus.

- Paro kan inte läka hjärnan eller få sjukdomen att försvinna, sa Takanori Shibata. Men den kan göra livet mer drägligt för äldre människor.

Fördelen med Paro är att hans batterier är uppladdningsbara (via nappen som syns på bilden). Han varken bits, rivs, tappar tålamodet eller framkallar allergiska reaktioner. Han behöver inte ens rastas eller badas. Istället har undersökningar visat att han, speciellt i vård av dementa, främjar kommunikation med andra människor och reducerar stress. I flera fall har umgänget med Paro gjort att man kunnat dra ner på, eller helt sluta med, till exempel lugnande mediciner. Han har även använts tillsammans med människor som har downs syndrom och autism, samt i hjälpläger där människor samlas efter en naturkatastrof.

Sälrobotar används redan inom vården i 30 länder och har precis godkänts som hjälpmedel i USA. I Danmark finns det hela 200 stycken robotsälar, och flera av exemplen som Shibata visade kom därifrån. I Sverige har Paro visats på Tekniska museet samt bosatt sig på Astrid Lindgrens barnsjukhus, men robotar inom sjukvården är än så länge ganska okänt här. Men med så goda vitsord borde sälroboten snart bli populär även i Sverige.

Mer information om robotsälen (och en del videoklipp) finns på paro.jp

 /Hanna

Ny databas! Vem gör egentligen vad?

För två veckor sedan lanserades databasen ”Vem gör vad” på vår webbplats. Det är en ny del av ESBRIs verksamhet som består av en databas på internet. Där kan alla som arbetar med forskningsfälten innovation, småföretagande och entreprenörskap presentera sig och sin forskning.

Om du tillhör den kategorin, men ännu inte registrerat dig, är det hög tid nu!

På ESBRI intresserar vi oss alltså för tre stora och viktiga områden, nämligen innovation, småföretagande och entreprenörskap. Det är ”våra ”områden och det är vår uppgift att se till att denna forskning sprids till alla som är intresserade. Men självklart är det forskarna som är experterna. Frågan är bara: ”vad gör dom? Och var?”

De är utspridda på olika institutioner och universitet runt om i Sverige, så det är inte alltid enkelt att hitta rätt person. Förhoppningsvis blir det lite lättare från och med nu.

Du kan söka efter för- eller efternamn, titel eller ämnesord. Eller prova att göra en sökning efter doktorander för att få en uppfattning om vilka forskningsfält som är under lupp just nu... och vad som kommer att publiceras inom ett par år.

Vi på ESBRI hoppas att den här databasen kommer att användas flitigt och vara ständigt aktuell och uppdaterad. Förhoppningsvis till hjälp för beslutsfattare, journalister och andra intresserade att hitta ”rätt” forskare att ta kontakt med.

Vi har bjudit in alla vi haft kontakt med eller hört talas om – men saknar du något namn tipsa oss gärna!

Ta en titt i Vem gör vad?

/Hanna

Kritiskt om socialt företagande

På mitt skrivbord just nu: Ulrika Levanders avhandling "Utanförskap på entreprenad".

På mitt skrivbord ligger Ulrika Levanders avhandling ”Utanförskap på entreprenad – Diskurser om sociala företag i Sverige” och väntar på att läsas. Jag ser fram emot att fördjupa mig i den eftersom den utlovar spännande frågeställningar kring socialt företagande.

På vilka antaganden bygger egentligen socialt företagande sin trovärdighet och sitt existensberättigande? Vad ger det oss för bild av människor med sociala problem och vilka lösningar presenteras som lämpliga? Det är några av frågorna som ställs.

Kanske är det för att Ulrika Levander tidigare arbetat som frilansjournalist som hon valt att kritiskt granska det som så många andra bara vill hylla, nämligen socialt företagande eller socialt entreprenörskap. Hon undersöker hur det sociala företagandet tolkas och konstrueras under 2000-talets Sverige.

Avhandlingen, som bland annat bygger på intervjuer med anställda på tre olika sociala företag, är utgiven på Daidalos förlag.

Ulrika Levander jobbar på Institutionen för socialt arbete vid Göteborgs universitet.

Vi kommer att skriva mer om avhandlingen i nästa nummer av ESBRIs tidning Entré som kommer i innan jul. Du kan skaffa en gratis prenumeration på tidningen, om du inte redan får den.

/Hanna Andersson

Pris till nya & nyttiga uppsatser

Magnus Aronsson, VD hos oss på ESBRI, pratar med förstapristagaren. 

Foto: Anette Andersson.

I går var det prisutdelning i uppsatstävlingen Nytt&Nyttigt som ESBRI arrangerar tillsammans med VINNOVA. Prisutdelningen skedde under VINNOVAs årliga konferens som hölls på Münchenbryggeriet här i Stockholm. Konferensens tema var framtidens hälsa och sjukvård vilket knöts ihop bra med i alla fall tävlingens förstapristagare, vars uppsats handlar om öppen innovation och hur det kan påverka medicinsk produktutveckling.

Förstapris gick nämligen till uppsatsen ”Organisera för brukarinvolvering och öppen innovation i ”fuzzy front end” – En fallstudie av Getinge Infection Controls komplexa desinfektor” författad av Julia Hermansson och Emma Lindberg vid Företagsekonomiska institutionen, Lunds universitet. Julia var där och tog emot ett inramat diplom och blommor, samt ett resestipendium på 30000 kronor.

Prisutdelare Charlotte Brogren, generaldirektör på VINNOVA, 

de tre närvarande pristagarna och Magnus Aronsson. Foto: Anette Andersson.

Andrapris gick till Eftychia Gkanidou för uppsatsen ”Breakthrough Innovation without Breakthrough Technology – A case study of Snickers Workwear”, Handelshögskolan i Stockholm.

Tredjepriset gick till Behbood Borghei och Saeed Khanagha för uppsatsen ”Towards Service Orientation in Manufacturing Firms: Requirements and Challenges for Innovation and New Service Development Process – The case of Ericsson AB”, Linköpings universitet.

Vill du läsa mer om uppsatserna besök Nytt&Nyttigts egen hemsida där det finns sammanfattningar av vinnarnas texter.

Stort grattis till alla fem pristagarna och lycka till i framtiden!

/Hanna

Mötets makt

Ofta fokuserar vi på vad man kom fram till i ett möte. Men Jenny Helin menar att det är minst lika intressant att ta reda på hur vi kom fram till beslutet. Hon har följt två familjeföretag på nära håll och konstaterar att dialogen, relationerna och känslorna är en viktig del av företagandet.

Enligt Jenny är det bra att våga vänta med att sätta upp mål och formulera planer för verksamheten. Genom att vara närvarande, lyhörd och öppen på möten har man större chans att fånga möjligheterna. Jag intervjuade henne i morse om hennes avhandling (artikeln kommer i Entré nr 3).

 Typ en kvart senare kom ett pressmeddelande om Philip Runstens avhandling som jag tycker verka ligga i linje med Jennys resultat. Han visar att tydliga mål gör arbetsgrupper ineffektiva. Bäst presterar de grupper där deltagarna nätverkar, bryr sig om varandra och har komplexa bilder av uppdraget.

Dags att skrota affärsplanen? Eller åtminstone ta sig tid för ett förutsättningslöst samtal om vad vi gör, vad vi vill göra och hur vi känner? Kanske är det då de verkligt goda idéerna föds.

 /Åse

Hårdast konkursregler i Sverige

Jag kom nyss tillbaka från ett intressant lunchseminarium med forskaren Karl Wennberg, Handelshögskolan i Stockholm och Imperial College i London. Han pratade bland annat om företagare i insolvens och menade att insolvensreglerna, alltså reglerna kring konkurser, måste ses över i Sverige. Vi har hårdare reglering än alla andra OECD-länder kring detta. Det är inte ovanligt att företagare drabbas mycket hårt på det personliga planet av en konkurs.

Ett av problemen är att det tar lång tid att få skuldsanering. Den som går i konkurs riskerar att vara borta från arbetsmarknaden i upp till tio år. Och då är det såklart väldigt svårt att komma tillbaka in i matchen. Ett annat problem är att bankerna ensidigt har möjlighet att säga upp sina låneavtal med företag på ganska lösa grunder, som exempelvis allmän osäkerhet eller att de har för mycket kapital uppknutet i en bransch. ”Det är som att stänga av dialysapparaten på en människa”, sa Karl Wennberg.

Wennberg berättade även lite allmänt om sin forskning kring entreprenörskap och tillväxtföretagande. Han menade bland annat att vi inte ska stirra oss blinda på att skapa fler företag. Det är inte nödvändigtvis bättre för tillväxten och det sociala välståndet. De tyska forskarna Michael Fritsch och Alexandra Schroeter har visat att det finns en optimal nivå av antal nystartade företag i samhället.

Vi borde snarare fokusera på att få befintliga företag att växa, enligt Wennberg. Ett fåtal snabbväxande företag står nämligen för majoriteten av alla nya arbetstillfällen: ”Ett eller två till snabbväxande företag skulle göra mer än alla starta eget-bidrag tillsammans”, sa Wennberg. Apropå starta eget-bidrag, läs gärna denna artikel, med pågående kommentarsdebatt på ESBRI:s webbplats.

Att ha en positiv attityd till tillväxt är den absolut viktigaste förutsättningen för att företagen verkligen ska växa. Näst viktigast är tidigare erfarenhet av företagande. Vi borde alltså jobba mer på att främja företagandeerfarenhet. Karl Wennberg nämnde bland annat Handelshögskolans inkubator, SSE Business Lab, som ett gott exempel. Men han vill gärna att det går ännu längre ner i åldrarna: ”Man ska prova tidigt, det brukar jag säga till dagisfröknarna också”.

/ Jonas

Enfald att inte ta tillvara mångfald

I går förmiddag brummade jag ner med bilen till ett seminarium på Södertörns högskola, ämnet var ”Entreprenörskap i ett nytt hemland”. För ett par timmar satte jag mig i skolbänken igen och lyssnade till forskarna Ahmad Ahmadi, Hassan Hosseini och Pirjo Lahdenperä när de belyste temat.

Alla tre var överens om att diskriminering är en viktig förklaring till varför utlandsfödda startar företag. Om man upplever sig diskriminerad kan man antingen ge upp eller försöka hitta andra vägar – en kan vara eget företag. Hittar man ett alternativ till arbetslösheten är man företagsam. Många som kommer hit är just det: företagsamma individer. Har man orkat bryta upp från sitt hemland och etablerat sig på nytt måste man vara företagsam.

Pirjo Lahdenperäs forskning utgår från ett psykologiskt perspektiv. Hon menar att de som klarar sig bäst i ett nytt land är de som har utvecklat en interkulturell kompetens. Vad innebär då det? Först och främst är det viktigt att ha en medvetenhet om olika kulturella koder och system. Man måste kunna växla mellan dessa koder och även bearbeta sin etnocentrism och sina fördomar.

Slutsatsen är i alla fall att det finns en oerhörd drivkraft bland människor, och drivkraften att starta företag verkar vara starkare bland dem som kommer från företagsamma miljöer. Det behöver inte finnas företagare i familjen, men det är viktigt med förebilder. Drivkraften kan också tas tillvara på ett bättre sätt, om normer och lagstiftning förändras.

Vikten av förebilder har ESBRI poängterat vid ett flertal tillfällen, senast var på Estrad om kvinnors företagande i höstas. Se gärna föreläsningen via webb-tv. I vår Kunskapsbank finns också en artikel om Ahmad Ahmadis avhandling från 2007.

/Helene, vikarierande student

Good Morning 2019

I fredags firade våra kontorsgrannar SSES tioårsjubileum med eventet Good Morning 2019 på Grand Hotel i Stockholm. Det var en mycket lyckad tillställning, som besöktes av uppemot 600 personer. På scen stod bland andra forskaren Kjell A Nordström från Handelshögskolan i Stockholm, Stefan Persson från H&M, USA:s ambassadör Matthew Barzun och Andreas Ehn, tidigare på Spotify.

För er som använder Twitter, kolla gärna in ESBRIs twitter-rapportering från eventet (@_esbri är vår adress, för er som vill följa oss den vägen). Flera av besökarna var uppkopplade mot Twitter, vill du läsa allt som skrivits innan, under och efter Good Morning 2019, använd taggen #gm2019 i sökfunktionen.

Det filmades också en del under dagen. Åtminstone bitar av det finns att se på Bambuser, här och här

Tack SSES för ett mycket bra ordnat och givande event!

Jonas Gustafsson, redaktör på ESBRI

Forskningen måste nå ut!

Kan bara hålla med Björn Fjæstad, chefredaktör för tidskriften Forskning & Framsteg som i senaste numret skriver i sin ledare: ”Inget vetenskapligt forskningsprojekt är ju slutfört förrän det är kommunicerat.”

Spridning av forskningsbaserad kunskap är grunden för ESBRIs verksamhet. I olika former ser vi till att göra forskningen mera lättillgänglig, både innehållsmässigt och till formen. I senaste numret av vår tidning Entré lyfter vi bland annat fram resultaten från tio doktorsavhandlingar. Läs mer om frågor som team, kändisentreprenörer och hur man snackar sig stor.

Magnus Aronsson, vd för ESBRI

Näringsministern avslöjar sin affärsidé

I samband med ett av Handelshögskolan i Stockholms jubileumsseminarier (skolan fyller 100 år i år) avslöjade Maud Olofsson den affärsidé som hon ska ta tag i efter näringsministrandet.

Innan hennes avslöjande hade professor Carin Holmquist föreläst på temat ”Kvinnors företagande – kan det och bör det öka?”

Carin gav ett tips till alla som är intresserade av området: Om du säger ”kvinnligt företagande” visar du att du inte hänger med, begreppet som ska användas är ”kvinnors företagande”. En snabb googling visar att det fortfarande är många som skriver ”kvinnligt företagande”, inte minst i medierna. Så mer finns att göra!

Carin lyfte bland annat fram Dianaprojektet där jag själv har varit involverad i att, tillsammans med fem amerikanska professorer, skapa ett globalt nätverk av forskare för att bättre förstå frågor om kvinnors företagande. Dianaprojektet fokuserar speciellt på tillväxt och finansiering i kvinnodrivna företag.

Ett område som Carin lyfte fram, och som även Maud framhöll som mycket viktig, är att det finns många strukturer i samhället som måste påverkas för att det ska bli någon egentlig förbättring på sikt. Maud nämnde bland annat det förslag som är på gång avseende sociala trygghetssystem för företagare. Företagare betalar i dag en hel del avgifter till socialförsäkringen, men kan i praktiken inte nyttja flera av försäkringarna.

Vill du läsa mer om vad Carin och Maud sa, hittar du en lajvrapportering på ESBRIs twitter.

Till sist då Mauds affärsidé: En ny form av trådlös mikrofon, ”mygga”, som är anpassad för kvinnor. I dag är de gjorda för att ligga i fickan på en kavaj. Maud menade att de borde kunna bli smidigare och med en bättre fästanordning (och gärna i olika modeller med ädelstenar som dekoration...)

Magnus Aronsson, vd för ESBRI

Missa inte! – Evenemangstips till veckan

Först och främst vill jag givetvis påminna om vår egen Estradföreläsning redan i morgon måndag 19 oktober. Forskarna Leif Melin och Mattias Nordqvist föreläser om entreprenörskap i familjeföretag. De dissar den ganska spridda föreställningen att familjeföretag är trögrörliga och tyngda av sina traditioner. Entreprenörskap spelar tvärtom en viktig roll i många familjeföretag, menar de.

Onsdag 21 oktober håller professor Carin Holmquist en jubileumsföreläsning på Handelshögskolan i Stockholm. Det handlar om kvinnors företagande och Maud Olofsson deltar som samtalspartner.

Och på torsdag 22 oktober är det dags för Venture Cup Östs kickoff. Medverkar gör bland andra Daniel Kaplan, grundare av Tradera, och Kicki Theander, vd och grundare av Middagsfrid.

Jonas Gustafsson, redaktör på ESBRI