Ny cancerbehandling är guld värd

Maria Strömme, nanoikon och fysikprofessor vid Uppsala universitet.

I dag är Jonas och jag som sagt på Småföretagsdagarna. 25 minuter försenade anlände vi ett vintrigt och vackert Örebro. Strax därefter sladdade vi rakt in i en diskussion på Örebro slott om kompetensförsörjning för tillväxt. Panelen bestående av Elisabeth Svantesson, riksdagsledamot för Moderaterna, Johan Eklund, Entreprenörskapsforum och Internationella Handelshögskolan i Jönköping, Eskil Wadensjö, Stockholms universitet, Anna-Lena Bohm, Uniguide, och Ebba Hagander Mir, Diversity Group, diskuterade bland annat skevheter i arbetslöshetsstatistiken, mångfald i arbetslivet, geografisk rörlighet samt avsaknaden av praktik- och lärlingsplatser.

- Prova det oprövade! Jag vill se fler privata och offentliga arbetsgivare som vågar sticka ut hakan, sa Ebba Hagander Mir. Hon har grundat Diversity Group som hjälper företag att öka sin heterogenitet.

Under nästa pass presenterade Maria Strömme, nanoikon och fysikprofessor vid Uppsala universitet, de stora utvecklingsmöjligheter som finns i den allra minsta tekniken. Om du liksom jag har svårt att greppa detta med ”nano” så kan jag berätta att ett hiv-virus är 100 nanometer i diameter. Och 955 miljarder magnetnanopartiklar tar lika mycket plats som ett saltkorn. Vi snackar alltså galet små grejer här!

Strömme konstaterade att tekniksprång är svårspådda – varken Steve Jobs eller Bill Gates kunde förutse den explosionsartade utvecklingen av internet eller mobiltelefonin. Förmodligen kan vi i dag inte se en bråkdel av det genomslag och de tillämpningar som nanotekniken kommer att få, men Maria Strömme gav några svindlande exempel på vad man jobbar med just nu.

Hon visade bland annat hur nanotrådar som utvecklats för solceller även kommit att användas för att dämpa Parkinson. En och samma teknologi kan alltså tillämpas både för att adressera problem med energiförsörjning och åldrande befolkning.

Ett annat exempel handlade om att bota cancer genom att injicera tunna, tomma guldskal. De samlas kring tumören och när man sedan riktar laser mot området kan guldet bränna sönder tumören. Det låter väldigt sci-fi men enligt Strömme är metoden i klinisk prövning i USA, och redan i fas tre. Det betyder att behandlingsmetoden kan vara i bruk inom ett par år.

Själv jobbar hon med att utvinna cellulosa ur grönalger, detta för att producera en helt ny typ av batterier. Spännande!

- Jag tror våra barn kommer tycka att vi lever på stenåldern i dag när det gäller information om vår hälsa. Om jag till exempel vaknar på morgonen med halsont kan jag inte ta reda på om det beror på virus eller bakterier – om jag alltså behöver Alvedon eller antibiotika. Här kommer vi se en enorm utveckling, konstaterade Maria Strömme.

Jens Schollin, rektor Örebro universitet, kommenterade hennes anförande.

- Det är precis som Maria säger: I framtiden kommer man inte acceptera den hälso- och sjukvård vi har i dag. Vi kommer att ta prover hemma, på apoteket eller på Seven Eleven. Maria illustrerade också vikten av grundforskning. Vi måste ge duktiga forskare möjlighet att ägna sig åt det de tycker är intressant. Då kan utvecklingen ta de stora kliven, inom exempelvis energi och medicin.

- Regeringen vill ha fram nobelpristgaare, men man måste förstå att världen har förändrats. Visst har vi möjlighet att bli duktiga, men bara inom nischade områden. Om forskarna ska bli spelare inom nischade områden behöver de större resurser, sa Schollin.

Som traditionen bjuder delades det också ut priser till årets främsta entreprenörskapsforskare, i år redan under förmiddagen. Tre kvinnor prisades i sin frånvaro. Maryann Feldman fick Global Award for Entrepreneurship Research för sin forskning om kluster och regionala tillväxtfaktorer. Vi har publicerat en separat artikel om detta. Lina Andersson och Sara Thorgren är årets mottagare av det Unga forskarpriset, läs mer här.

Grattis alla tre, säger vi på ESBRI!

/Åse