90 000 kronor i potten till innovativa uppsatser

Deadline för Nytt&Nyttigt 2019–2020 är 25 juni. Foto: Unsplash.

Nyttiggörande av innovationer är nödvändigt för att främja tillväxten, och många menar att innovationer kan bidra till att lösa globala samhällsutmaningar som klimatförändringar, åldrande befolkning, terrorism och pandemier.

Just det sistnämnda känns skrämmande aktuellt i och med Covid-19. Behovet av kunskap kring innovationer, kommersialisering och nyttiggörande blir ännu viktigare för samhällets återhämtning och framtida tillväxt.

ESBRI arrangerar sedan många år uppsatstävlingen Nytt&Nyttigt tillsammans med Vinnova. Tävlingen riktar sig till alla som skriver uppsats om innovation på kandidat-, magister- eller mastersnivå. Med tävlingen hoppas vi få se en bred belysning av ämnet från olika fakulteter och vi ser fram emot analyser med olika perspektiv och vinklingar.

I den förra tävlingsomgången blev det storslam för Luleå tekniska universitet då studenter därifrån vann både första och andra pris. Tredjepristagarna skrev sin uppsats vid Linköpings universitet. Mer om vinnarna och deras spännande uppsatser finns på tävlingssajten.

Registreringen är öppen till den nya tävlingsomgången. Vi har höjt prissumman rejält i år och de tre bästa uppsatserna erhåller resestipendier à 40 000, 30 000 respektive 20 000 kronor.

Skriver du om innovationsprocesser under det här läsåret? Eller vill du tipsa någon som gör det? Då kanske någon av er blir nästa vinnare! Registreringen är öppen ända fram till 25 juni 2020.

/Helene

Luleå och Linköping i toppen när Nytt&Nyttigt avgjordes

Från vänster till höger i bild: Jakob Hellman, Paulina Sawicki, Karin Nilsson, Kajsa Eckerwall, Ebba Andersson och Magnus Aronsson. Foto: Angie Gray.

I går avslöjade vi vinnarna i uppsatstävlingen Nytt&Nyttigt i samband med en intressant Estradföreläsning om socialt entreprenörskap och gräsrotsinnovationer. Antalet tävlande bidrag var rekordstort, vi fick in hela 94 uppsatser som var skrivna under läsåret 2018–2019, vid de flesta av landets universitet och högskolor. Det blev ett tufft arbete för vår kvalificerade jury som till sist utsåg tre vinnande bidrag.

Förstapriset och ett resestipendium på 30 000 kronor vanns av Ebba Andersson och Kajsa Eckerwall från Luleå tekniska universitet, för uppsatsen ”Enabling Successful Collaboration on Digital Platforms in the Manufacturing Industry – A Study of Digital Twins”. Uppsatsen berör förutsättningar för samverkan på digitala plattformar.

Andra pris gick till Karin Nilsson och Paulina Sawicki som har skrivit uppsatsen ”Internationalization challenges among born globals: A roadmap for higher success” vid Luleå universitet. De belönas med ett resestipendium på 20 000 kronor. Uppsatsen fokuserar på utmaningar som born globals möter, och författarna diskuterar hur dessa utmaningar kan hanteras.

Tredjepriset och ett resestipendium om 15 000 kronor togs hem av Emma Berg och Cecilia Josefsson från Linköpings universitet för deras uppsats ”Enabling Digital Transformation – A Dynamic Capabilities Approach”. Deras uppsats belyser hur företag kan hantera digitalisering på ett framgångsrikt sätt.

Fyra av de sex pristagarna, Ebba Andersson, Kajsa Eckerwall, Karin Nilsson och Paulina Sawicki, deltog i prisutdelningen. Innan de visste den inbördes ordningen fick de ge en kort introduktion till sina respektive uppsatser. Prisutdelare var Magnus Aronsson, ESBRI och Jakob Hellman, Vinnova.

– Ebba och Kajsa, berätta vad ni har skrivit om, sa Magnus Aronsson.

– En viktig slutsats i vår studie är att tillverkande företag inte kan fokusera enbart på den tekniska utvecklingen. För att kunna dra nytta av fördelarna som tekniken innebär måste de även ägna sig åt lednings- och organisationsfrågor, sa Kajsa Eckerwall.

Jakob Hellman vände sig sedan till andrapristagarna och bad dem att berätta om sin uppsats.

– De största utmaningarna för born global-företag är att de saknar både nätverk och partners när de ska etablera sig på en ny marknad. Eftersom de är nya är de också okända på marknaden, sa Paulina Sawicki.

Juryn tilldelade tre uppsatser hedersomnämnanden:

”Best Practices for Innovation Management – A Study on Large Companies in Sweden” skriven av Andrejs Celukanovs och Sebastian Wattle Björk, KTH.

”How can high-tech companies apply student surrogate entrepreneurs on internal ideas” skriven av Axel Truedsson och Sara Åkerblom, Lunds universitet.

”Save water, drink champagne! — A case study of how a luxury company can use a digital customer interaction to enhance value” skriven av Maria Olsson och Lisa Sahlin, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet

Nytt&Nyttigt arrangeras av ESBRI och Vinnova. Syftet med tävlingen är att uppmuntra studenter vid svenska universitet och högskolor att skriva uppsatser om innovation, kommersialisering och nyttiggörande.

Hela föreläsningen och prisutdelningen går att se på ESBRIs Youtubekanal. Mejla mig om du vill läsa en sammanfattning av de vinnande uppsatserna eller behöver pressbilder. Se även pressmeddelandet för mer info.

Stort grattis igen till pristagarna!

Nu är det dags för en ny tävlingsomgång. Vill du vara med och tävla om ännu bättre resestipendier? Eller känner du någon student som borde vara med? Allt är riggat och klart för att anmäla sig. Deadline är 25 juni 2020.

/Helene

One size doesn’t fit all

Under onsdagens Estradföreläsning fick vi inblick i ett unikt forskningsprojekt om patent och kommersialisering vid Karolinska institutet. Charlotta Dahlborg och Danielle Lewensohn presenterade projektet för en intresserad publik. De har kartlagt patenten från totalt 7 000 forskare under en 15-årsperiod (1995–2010).

Olika internationella rankningar avseende utbildning och forskning visar att Sveriges universitet ligger mycket bra till jämfört med andra länder. Men inte ett enda svenskt universitet finns med på rankningslistor avseende innovation, medan amerikanska lärosäten ligger i topp. Förklaringen ligger i ägandet. I USA har universiteten alltid varit ägare till innovationerna vilket innebär att de framträder tydligt i statistiken. I Sverige har vi det så kallade lärarundantaget, som innebär att forskarna själva står som ägare till sina patent. Därför fick Charlotta Dahlborg och Danielle Lewensohn nysta en hel del för att få fram rättvisande siffror för hur det ligger till med innovationskraften vid svenska lärosäten – och i en internationell jämförelse står vi oss väl.

Många europeiska länder har haft samma ägandemodell som vi, men bytt till den amerikanska modellen, berättade Dahlborg och Lewensohn. Och lärarundantaget har både för- och nackdelar. Robert Östling belyser några – till exempel förekomsten av flådiga sportbilar på universitetsparkeringar – i en ny gästblogg i Curie.

Under föreläsningen listade Dahlborg och Lewensohn vilka som står som ägare till KI-patenten vid patentansökan. I de flesta fallen är det ett mindre företag (51 procent), en individ (17 procent) eller universitetets technology transfer office (12 procent). Det är vanligt med samarbete runt patent. När föreläsarna tittade närmare på nätverken runt patenten såg de att samma personer ofta var verksamma i flera styrelser i de företag som stod som patentägare. Det medför kunskapsöverföring mellan olika nätverk vilket är positivt. Finansiärer är också centrala i nätverken, patentering är kostsamt.

Dahlborg och Lewensohn har arbetat fram en metod för att validera och kartlägga patent. När de studerade KI fann de 900 000 olika patentdokument, som utmynnade i 703 uppfinningar gjorda av 437 forskare. Många forskare har ett patent, men ett fåtal serieinnovatörer har många patent. Charlotta Dahlborgs och Danielle Lewensohns forskning visar att 8 procent av alla KI:s uppfinnare står för hälften av uppfinningarna. De framhöll att det är vanligt att fokusera på serieinnovatörerna, men att det är värdefullt att kartlägga även de som endast har ett eller ett fåtal patent.

De ser en ökning av antalet patent fram till år 2003, då patenteringen sjönk markant. Det kan ha flera orsaker, exempelvis att det fanns mycket riskkapital omkring år 2000 och att det även fanns en hype kring medicinska innovationer vid den tidpunkten. Man kan se samma mönster på teknikintensiva företag, exempelvis Volvo.

Föreläsarna poängterade att det behövs en systematisk, nationell kartläggning av patent, licenser och samarbeten på alla svenska lärosäten. Då synliggörs vad som händer och vi kommer med i de internationella rankningslistorna. Det kan stärka Sveriges konkurrenskraft och det blir lättare att locka hit både starka studenter och investeringssugna företag.

Dahlborg och Lewensohn föreslog att akademiska innovationsportföljer ska upprättas där information om patent, licenser och företagssamarbeten samlas in kontinuerligt. Sådana portföljer skulle kunna användas i innovationsrådgivning, utvärdering och matchning av forskare. Genom att synliggöra vikten av innovation kan man på sikt förändra kulturen vid olika universitet så att det värdesätts mer än i dag. Men det är viktigt att använda innovationsstatistiken med eftertanke, att inte stirra sig blind på siffrorna i sig utan att försöka förstå vad de betyder.

Ett sista medskick från Estradörerna var: One size doesn’t fit all. Det som funkar i Silicon Valley – eller på Chalmers, KI eller Stockholms universitet – får förmodligen inte samma effekt någon annanstans. Stödverksamhet och incitament måste anpassas till olika universitet och regioner.

Föreläsarnas presentationsbilder finns att hämta på vår webbplats, där kan du också kan höra och/eller se hela föreläsningen.

/Helene

Webbsändning från Estrad: Med patent som kompass

Kommersialisering i Entré och på Estrad

Entré nr 3-2017 kommer att nå prenumeranterna om en dryg vecka.

”Kunskap är makt” står det på väggen till mina barns skola som invigdes 1902 av kung Oscar II. Och jakten på kunskap går vidare. I dag är förhoppningarna stora på den forskningsbaserade kunskapen som produceras vid våra universitet och högskolor. Politiker och andra vill se mer akademiskt entreprenörskap, kommersialisering, samverkan, patentering, innovation...

Det är också temat för både det kommande numret av Entré, och nästa Estradföreläsning. Vi skickade Entré till tryck i måndags kväll. Förutom ett innehållsrikt tema om kommersialisering bjuder vi bland annat på färsk forskning om kompromisser i innovationsprocesser, infödda och invandrade uppfinnare och hur det industriella arvet påverkar entreprenörskapet på en geografisk plats. Entré nummer 3-2017 innehåller också en porträttintervju med professor Joakim Wincent och mycket mer.

Två av de forskare som intervjuas i Entré, Charlotta Dahlborg och Danielle Lewensohn från Karolinska institutet, står också på vår Estrad 18 oktober. Rubriken är ”Med patent som kompass – Lärdomar från Karolinska institutets innovationslandskap” och det finns fortfarande platser kvar om du vill delta. Missa inte!

/Åse

Nytt nyttigt år med innovationsprocesser

Glada pristagare i Nytt & Nyttigt 2015-2016. Vilka vinnarna är i tävlingen för läsåret 2016-2017 avslöjas först senare i höst.

Vi vet att nyttiggörande av innovationer är nödvändigt för att främja tillväxten. Vi vet också att betydelsen av innovationer, kommersialisering och nyttiggörande ökar. Därmed ser vi att behovet av kunskap kring dessa ämnen blir allt viktigare för vår framtida tillväxt.

Därför arrangerar ESBRI tillsammans med Vinnova uppsatstävlingen Nytt & Nyttigt. Tävlingen riktar sig till alla som skriver uppsats om innovation på kandidat-, magister- eller mastersnivå. Med tävlingen hoppas vi få se en bred belysning av ämnet från olika fakulteter. Vi hoppas också på analyser ur en rad olika perspektiv och vinklingar.

Förra året hade vi fyra vinnare eftersom tredjepriset var delat. Förstapristagarna kom från Göteborgs universitet, de som vann andra pris var från Lunds universitet och bidragen som delade på tredjeplatsen kom från Göteborgs universitet respektive KTH. Läs mer om vinnarna.

Nu har vi öppnat registreringen till den kommande tävlingsomgången, den åttonde sedan Nytt & Nyttigt startade. De tre bästa uppsatserna erhåller resestipendier à 30 000, 20 000 respektive 15 000 kronor.

Skriver du om innovationsprocesser under det här läsåret? Då kanske du blir nästa vinnare! Registreringen är öppen ända fram till 28 juni 2018, så du hinner haka på.

/Helene

Alexandra Waluszewski: Det räcker inte med en bra idé, det behövs finansiering också!

I onsdags besökte professor Alexandra Waluszewski från Uppsala universitet Estrad. Hennes presentation fokuserade på hur dagens strukturer för innovationsstöd är uppbyggda. Enligt henne är de kanske inte alltid är så funktionella. Hon gav förslag på hur de skulle kunna se ut istället.

Waluszewski menar att förväntningarna på vad en entreprenör ska uppnå är väldigt stora. Tidsperspektivet för när en innovation ska bli kommersiell och lönsam är alldeles för kort. I dag ges forskningsstöd endast till nya forskningsprojekt. Förändring och utveckling av ”gammal” forskning får ingen finansiering. Det här innebär att om man hittar ett nytt användningsområde för en äldre innovation finns ingen möjlighet att få utvecklingspengar.

Det här är olyckligt, menar Waluszewski, eftersom det oftast tar uppemot 50 år innan en innovation är färdigutvecklad och ute på marknaden. Under resans gång sker en utveckling i samhället och man kan mycket väl hitta nya sätt att nyttiggöra en produkt eller tjänst på.

Vi behöver ett finansieringssystem som kan ge långsiktigt stöd och resultera i förändrade produktions- och användarstrukturer. Det finns ett stort behov av politik och policy som vågar stödja nya samhällsviktiga innovationer. Vi står inför stora utmaningar inom klimat, hälsa och miljö. Där behövs resurser på lång sikt, inte ett tillfälligt stöd som ska ge snabb vinstmaximering.

I dagens situation behöver företag som vill kommersialisera en innovation både en användare som är långsiktigt intresserad och ett nätverk av leverantörer som är positiva och uthålliga. Det räcker inte med att ha en bra idé. Det skulle vara en stor förbättring om den offentliga sektorn kunde göra upphandlingar utifrån andra faktorer än pris. Visst låter det här intressant?

Du kan redan nu se hela presentationen i vårt välfyllda bibliotek med webb-tv.

Håll också utkik efter en ny bok som kommer i början av 2014. Den heter ”Bakom marknadsfasaden” och kommer att handla om dessa frågor.

Trevlig helg!

/Helene

Nytt nyttigt år med innovation

VINNOVA och ESBRI arrangerar för fjärde gången uppsatstävlingen Nytt&Nyttigt, på temat innovation och kommersialisering/nyttiggörande. Förhoppningen är att tävlingens bidrag ska ge en bred belysning av ämnet, med analyser ur en rad olika perspektiv.

Nytt&Nyttigt är öppen för uppsatser/examensarbeten som är framlagda vid svenska högskolor och universitet under läsåret 2012-2013. De tre bästa uppsatserna erhåller resestipendier à 30 000, 20 000 respektive 15 000 kronor.

På midsommarafton var det deadline för inlämning och det har varit ett rekordstort intresse i år. Hela 77 intressanta bidrag har kommit in från 23 lärosäten. Nu ligger det fem prydliga högar med uppsatser på kontoret, färdiga att skickas ut till juryn.

Det kommer att bli svårt att utse finalisterna bland uppsatserna, och jurymedlemmarna har spännande sommarläsning att se fram emot!

Vinnarna utses i höst, i samband med VINNOVAs årskonferens i november.

/Helene

Extra många vinnare i årets Nytt&Nyttigt!

Från vänster till höger: Charlotte Brogren, gd VINNOVA, Lina Bengtsson & Anna Walberg, tredjepristagare, Erik Andersson & Fredrik Thimell, tredjepristagare, Håkan Ekengren, statssekreterare näringsdepartementet, Malin Hollström & Elin Janum, andrapristagare, Lina Ahlin, förstapristagare och Magnus Aronsson, vd ESBRI. Foto: Felice Hapetzeder.

I samband med VINNOVAs årskonferens i går offentliggjordes vinnarna i årets upplaga av uppsatstävlingen Nytt&Nyttigt. Av 69 anmälda uppsatser valde juryn att utse fyra vinnare. Två uppsatser fick nämligen dela på tredjepriset. Den totala vinstsumman höjdes därmed för årets tävling till totalt 75 000 kronor i resestipendier. Förstapristagaren fick 30 000 kronor, andrapristagarna 20 000 kronor och treorna fick 12 500 kronor i resestipendier per uppsats. Juryn vill också uppmärksamma att andraprisuppsatsen är framlagd på kandidatnivå. Glädjande nog har vi fått in uppsatser från huvuddelen av landets universitet och högskolor.

Så, till årets vinnare:

1:a pris gick till Lina Ahlins uppsats om sambandet mellan rörlighet och produktivitet hos svenska uppfinnare: ”Mobility and productivity among Swedish inventors – a cause for causality?”. Lunds universitet, nationalekonomiska institutionen.

2:a pris: ”Innovativa vandringsupplevelser” av Malin Holmström & Elin Janum, Luleå tekniska universitet, institutionen för konst, kommunikation och lärande. Uppsatsen analyserar tjänsteinnovation med exempel ur upplevelseindustrin.

Delat 3:e pris: Uppsatsen ”A Sweet Tooth for Innovation – A Case Study of Upstream Collaboration at Leaf” av Lina Bengtsson & Anna Walberg, Ekonomihögskolan vid Lunds universitet, Department of Food Technology. Denna uppsats behandlar en tidig del av innovationsprocessen, kallad ”front end of innovation”.

3:e pris: Likheter och skillnader i innovationsprocesser i Kina respektive Sverige behandlas i ”Need for Speed – Exploring Swedish High-Tech Subsidiaries' Innovation Process in China” av Erik Andersson & Fredrik Thimell, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet, Innovation and Industrial Management.

Juryn valde även att tilldela tre uppsatser hedersomnämnande. ”Exploring inhabitors for implementation of ideas with breakthrough innovation potential – A case study of SCA Hygiene business area” av Pernilla Ahlm & Johanna Jeppsson, Chalmers tekniska högskola, Technology Management and Economics. ”Identification and Commercialization of Highly Valuable Manufacturing Innovations” av Hjalmar Nilsonne, KTH, industriell teknik och management och ”Öppen Innovation hos Lantmännen” av Cecilia Anvret & Fanny Sjöberg, Lunds tekniska högskola, Industrial Engineering and Logistics.

Nytt&Nyttigt arrangeras av ESBRI och VINNOVA. Syftet med Nytt&Nyttigt är att uppmuntra studenter vid svenska universitet och högskolor att skriva uppsatser om innovation, kommersialisering och nyttiggörande.

Juryn har bestått av Magnus Aronsson, vd ESBRI, Charlotte Brogren, generaldirektör VINNOVA, Åsa Lindholm Dahlstrand, professor Lunds universitet, Anders Malmberg, professor Uppsala universitet, Göran Marklund, direktör VINNOVA, Maureen McKelvey, professor Göteborgs universitet, Björn O Nilsson, vd IVA, Lennart Schön, professor Lunds universitet, Sverker Sörlin, professor KTH och Elisabeth Thand Ringqvist, vd Företagarna.

En ny tävlingsomgång är redan startad. Vill du vara med och tävla om resestipendier? Klicka in på innovationsuppsats.se och anmäl dig!

/Christina

Stilla oron med webb-tv

Det pratas mycket om forskning, innovation, kommersialisering och kunskap nu. Ännu mer än vanligt kanske, och det beror såklart på Astra Zenecas nedläggning av forskningsavdelningen i Södertälje. Vissa är oroliga, andra menar att vi kanske inte behöver hetsa upp oss sådär jättemycket.

ESBRIs Estradföreläsning i förra veckan tangerade också ämnet. Maureen McKelvey redogjorde för forskningsresultat som visar att svenska forskare, tvärtom mot vad många tror, faktiskt är bra på att kommersialisera sin forskning. Föreläsningen finns nu att se som kostnadsfri webb-tv. Kanske något att stilla oron lite med?

/Jonas

Maureen McKelvey till Estrad i morgon

”Innovationsfältet växer och blir bara mer och mer fascinerande”. Det sa professor Maureen McKelvey när jag intervjuade henne för en porträttartikel i Entré för fem år sedan. I samma intervju slog hon också fast att europeiska forskare söker patent i ungefär samma utsträckning som sina amerikanska kollegor.

I morgon föreläser hon för Estradpubliken om ”Universities, patents and innovation – what’s in it for the entrepreneurs?” Maureen kommer att presentera nya forskningsresultat som visar att svenska forskare är positiva till kommersialisering – och faktiskt riktigt bra på det. Men bra kan förstås bli bättre.

Kom och diskutera lärarundantaget, patent, och vad företag kan tjäna på forskning från universitet. Anmäl dig här.

Har du inte möjlighet att delta kan du se föreläsningen live via Bambuser och delta i diskussionen via Twitter (vi använder #estrad som hashtag).

/Åse

Doktorander lär sig kommersialisering

Äntligen är omgång två av doktorandkursen From Research to Business igång. I går hade vi nämligen kickoff för 20 engagerade doktorander från universitet över hela Sverige. På plats fanns även Anders Flodström , högskolekansler och tillika ordförande i ESBRIs styrelse, samt Marie Wall på VINNOVA. Under ett år och vid fyra tillfällen kommer doktoranderna att träffas och få verktyg för att kommersialisera sin forskning. Delaktiga i kursen är bland annat lärare från Stanford University och London Business School

Vi ser fram emot ett innehållsrikt och spännande år!

Christina Eriksson, projektledare på ESBRI

Bråda dagar inför expertmöte i Stockholm

På ESBRI råder just nu febril verksamhet inför det femte årliga Sweden-U.S. Entrepreneurial Forum som vi kör 22-23 oktober. I år har intresset varit rekordstort. Bland deltagarna har vi främst företagare, och det är förstås mycket glädjande att de anser att programmet är så pass intressant att de vill avsätta en del av sin dyrbara tid för att delta.

Temat för årets Sweden-U.S. Entrepreneurial Forum är tredelat: cleantech, kommersialisering och tillgång till kapital. Bland annat kommer följande frågor att diskuteras: Hur får jag finansiering till start och tillväxt? Vilka affärsmöjligheter finns inom cleantech? Och vad kan Sverige och USA lära varandra om entreprenörskap?

Som talare har vi engagerat ett tjugotal svenska och amerikanska experter inom detta område, bland andra näringsminister Maud Olofsson, Michael Wood som är USA:s ambassadör i Sverige, Kimberlie Cerrone som är aktiv affärsängel i Silicon Valley, professor Tom Kosnik från Stanford University, och Lena Gustafsson, vice gd på Vinnova.

Om du inte är en av deltagarna kan du hålla utkik efter en artikel om evenemanget i Kunskapsbanken...

Åse Karlén, redaktör på ESBRI

Knapp kompetens i kommersialisering

70 procent av Sveriges forskare saknar kompetens i kommersialisering. Det berättade forskare från forskningscentrumet RIDE vid Chalmers när jag och mina kollegor Jonas och Åse besökte dem i början av veckan. På frågan: ”Do you have the competence required to create a spin-off?”, svarade 7 av 10 forskarna som ingick i undersökningen: ”Nej”

Förvisso finns det många olika sätt att kommersialisera forskning på – det viktigaste är nog när nybakade studenter ger sig ut i arbetslivet – men visst borde det här resultatet leda till funderingar på universitet och högskolor...

ESBRI kommer att göra en insats, förvisso blygsam i det större sammanhanget, inom det här området det närmaste läsåret. Med finansiering från VINNOVA drar vi igång en doktorandkurs som ska ge deltagarna verktyg och nätverk för att kommersialisera sin forskning.

RIDE-forskarnas rapport om forskningskommersialisering kommer att publiceras i en bok framåt sommaren. Redan nu finns en PDF-version av rapporten för nedladdning här.

Magnus Aronsson, vd för ESBRI

Försvarspengar går till grundforskning

I en ny underlagsrapport till Globaliseringsrådet visar Göran Marklund, chef för VINNOVAs avdelning för strategiutveckling, på en rad program och satsningar som USA har inlett för att främja kommersialisering av forskning. En intressent poäng är att en stor del av försvarspengarna i USA går till ren grundforskning. Rapporten finns här och en debattartikel i Aftonbladet här.

Magnus Aronsson, vd för ESBRI

På resande fot

Sedan början av denna vecka deltar jag i en delegationsresa till USA. Temat för resan är näringsklimat och entreprenörskap och det är Kalifornien som besöks.

En intressant fråga är detta med kommersialisering av universitetsforskning. Ett möte var med Ross DeVol, Director of Regional Economics, Milken Institute och Donald Siegel, professor vid University of California Riverside. De kunde inte förstå lärarundantaget i Sverige, som de menade inte skapar några incitament för universitet att satsa på att kommersialisera innovationer. I USA är det ofta så att ägandet och de potentiella vinsterna delas lika mellan universitetet, institutionen och forskaren/na.

Härom dagen träffade jag Manuel Castells, professor vid University of Southern California. Framöver kommer en post om vad han hade att säga om Silicon Valley och dess framtid. Castells blev mycket uppmärksammad under 90-talet för sina böcker om ”network society”.

Magnus Aronsson, vd för ESBRI

Studenter sprider tekniken

Är ute i Kista i dag på Sweden ICT Week. Fredagens tema är Innovationer, entreprenörskap och samhällsnytta. Dagens huvudtalare, Innovationsbrons koncernchef Peter Holmstedt, lyfte fram att vi måste prata mer om entreprenörer och företagare i alla sammanhang. Och att det inte är en självklarhet att forskare ska bli entreprenörer. Forskarna behövs för att skapa fler idéer.

Jag håller med honom och kommer att tänka på en intervju jag gjorde för några år sedan med Sue Birley, en av de främsta entreprenörskapsforskarna i världen och tidigare professor vid Imperial College i England. Nedan ett utdrag från den artikeln:

”Steget för en framgångsrik forskare att bli entreprenör är enligt Sue Birley kortare än man tror.

- Den framgångsrike forskaren har en hel del av de färdigheter och attribut som en framgångsrik entreprenör har; vision, kreativitet, förmåga att tänka lateralt, förståelse för hur en vision realiseras, en tro på sig själv och en orubblig beslutsamhet.

Men hon tycker samtidigt det är skönt att de flesta forskare är bitna av forskningen. De behövs för att driva fram nya idéer som är kommersialiserbara.

- Jag tror att vi knappast vill att våra främsta vetenskapshjärnor ska bli företagsledare. De ska göra det de är bäst på, nämligen att forska, säger Sue Birley.”

Låt oss ha detta i åtanke när vi diskuterar kommersialisering från universitet och högskolor. Det handlar kanske snarare om att det måste finnas många olika modeller för kommersialisering. Vi får heller inte glömma att de studenter som kommer ut från universitet och högskolor är de främsta bärarna av den senaste kunskapen. Där har vi den breda teknikspridningen som sällan lyfts fram!

Magnus Aronsson, vd för ESBRI