Kultur som attraherar och slår sönder

Bland andra Heidi Trakowski och Christer G Wennerholm minglar under Mälardalsrådets konferens "Kreativitetens värde".

I går var jag på Färgfabriken. Förstås ingen slump att Mälardalsrådets gew-evenemang ”Kreativitetens värde” arrangerades just där. Under dagen möttes forskare, näringsliv, det offentliga och kreatörer. Tillsammans diskuterades kreativitetens och kulturens roll i ett samhälle och hur de bidrar till attraktiva besöksmål och näringslivsutveckling i en region.

Emma Stenström, docent i företagsekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm, pratade under temat ”Kreativiteten som kung – om kreativitetens värde i retorik & praktik”. Hon menar att det finns en stor hajp kring kreativitet i världen just nu. Det är vanligt att städer och länder ‑ Kina, Montreal, Stockholm, Dubai med flera ‑ benämner sig kreativa i sin marknadsföring. Emma Stenström gör nedslag på olika platser runt om i världen när hon pratar om kreativitet. I Kansas mötte hon, från stora grupper av människor, ett enormt hat gentemot allt som har med kultur att göra – konst, kultur, promenader, ekologiskt etcetera. Anledningen till det är att stora delar av befolkningen anser att kultur är en ”ateistisk vänsterkonspiration”.

Med kulturens och kreativitetens kraft finns risken, men också möjligheten, att slå sönder sociala strukturer i ett samhälle. Johannesburg i Sydafrika är ett exempel på stad som gått från att vara en av de farligaste platserna i världen till att blivit ett kreativt centrum. Till stora delar privatdrivet. Med bland annat kreativitetens och kulturens medel har samhället slagit sönder en social struktur. Johannesburg likt många andra städer i Sydafrika är planerade utifrån apartheid – och kanske är det ingen dum idé att slå sönder just de sociala strukturerna?

Tobias Nielsén från analysföretaget Volante har trendspanat och kan se hur kreativitetens värden framåt i tiden handlar om samverkan mellan olika aktörer i samhället. Det är också viktigt att inse att kreativa näringar har mognat så pass att det inte finns någon anledning att prata om de som ”tillväxtbranscher som växer snabbare än näringslivet”.

Linda Nordfors är konstnär och entreprenör och driver företaget Reflection Company. Hon talade under rubriken ”Om näringslivets sunda ointresse att bara vara ´pengapåse´ för kulturen.” Med det menar hon kortfattat att det inom kulturen finns två sorters pengar – de man förtjänar och de man får. Det första ses på med misstänkliga ögon och det senare idealiseras. Det största problemet är däremot att den summan är för liten. Och ingen konstnär vågar kritisera den gren de sitter på. När enskilda konstnärer och kulturen i allmänhet inte får några pengar från näringslivet tvingas konstnärer till att formulera och förklara vad kulturen ger för värde. Något ingen kulturperson som Linda Nordfors känner någonsin har fått öva sig på. Inte ens på utbildningen.

/Mia

Kreativa entreprenörer står högt upp på behovstrappan

Jag var nyss på ett seminarium om kreativitetens betydelse som tillväxtmotor, med bland andra Almega som arrangör. Moderatorn Per Schlingmann inledde med att poängtera hur stor betydelse kreativiteten har för tillväxten. Sverige ligger etta på Global Creativity Index, men hur kan vi bli ännu bättre?

Man hade samlat ihop en namnkunnig panel: Christofer Sundberg, grundare och kreativ chef för Avalanche Studios, Viveca Sten, författare, Johan Wester, underhållare och grundare av film- och tv-produktionsbolaget Anagram, Ida Sjöstedt, modedesigner som har grundat och driver företaget Ida Sjöstedt Couture och Lotta Mårdlind, Art Director, Garberg.

Panelen var överens om att Sverige är ett kreativt land, men att det finns saker vi kan göra för att förenkla för dem som vill utveckla sin kreativitet i företagande. Systemet är helt enkelt inte riktigt riggat för den här typen av nya företag.

Christofer Sundberg menade att kreativitet inte uppskattas som det borde i Sverige. Här ses kreativitet lite som lek. I exempelvis USA är de kreativa yrkena mycket mer respekterade, och han hoppades att vi är på väg dit här också. För att nå dit måste vi lyfta upp de här näringarna, och visa att de skapar stora skatteintäkter, och inte bara hylla de individuella stjärnorna. Han ville också lyfta den tekniska undervisningen i skolan och avdramatisera programmering.

Lotta Mårdlind tyckte att vi i Sverige lider av dåligt självförtroende och att vi borde peppa upp oss lite som kreativt land. Vi måste se potentialen och själva tro på att den kreativa verksamheten kan ge resultat. En viktig faktor i Sverige är trygghetssamhället. Lotta ansåg att vi måste återuppbygga känslan av trygghet så att folk vågar vara kreativa.

Johan Wester poängterade att det behövs mer innovativa finansieringsmöjligheter för kreativa företag. Kulturpolitiken har ett föråldrat synsätt, där all kultur ska vara stödfinansierad. Nu när alla vill att allt ska vara gratis måste kulturskaparna hitta nya sätt att ta betalt på. Även om man bara ser det ur en affärsvinkel, borde fler inse värdet av kulturella näringar, menade han. Samtidigt är det viktigt att förklara vilka andra värden kulturen har för samhället, det blir för torftigt att bara prata ekonomi. Inte minst är det en demokratifråga. Han pekade också på den personliga tillfredsställelse som kommer ur att göra något kul, något som drivs av passion. ”Man är ganska högt upp på Maslows behovstrappa…”

Viveca Sten lyfte fram hur viktigt det är med skolbibliotek och musik i skolan. Det är så vi säkerställer att vi har kreativa individer i framtiden. Hon efterlyste också ett gifte mellan kultur- och näringspolitik, med införandet av en kulturnäringsminister. I nuläget skiljer vi på kulturen, som är tärande, och näringslivet, som är närande. Vi måste börja tänka på kulturella och kreativa näringar som just en närande sektor, som bidrar till ett bättre samhälle på sikt. Hon drog exemplet om filmatiseringen av hennes senaste bok under lågsäsongen i Sandhamn. Till ett litet samhälle med 89 bofasta på vintern kommer ett filmteam på 30-40 personer, som behöver boende, mat, transporter med mera. Och allt har sitt ursprung i Vivecas tankar kring vad som skulle hända om ett lik spolades upp på stranden i semesterparadiset. Det är lätt att tänka att kreativitet bara handlar om den besjälade konstnären som sitter och pysslar på kammaren. Men man måste se ringarna på vattnet, de som får sin utkomst av det första lilla pysslet, menade hon.

Ida höll med om att det är skolan det börjar, och att vi måste värna om de kreativa utbildningarna. Inte minst för att det är svårt att hitta kompetent personal i hennes bransch. Hon önskade att det skulle bli lite enklare att vara småföretagare, till exempel när det gäller att anställa. Vi behöver också visa på att även eget företagande kan innebära trygghet, man har större kontroll över sin egen försörjning än om man är anställd.

Panelen var enig om att det inte finns någon motsättning mellan kommersialism och kreativitet. Men att det kommersiella ibland har en dålig stämpel i kulturvärlden.

Läs mer om kulturella och kreativa näringar

/Jonas

Goda råd till kunskapsföretagaren + ett boktips

I morse var jag på en trevlig boklansering. Det är Niklas Hill som via sitt företag Trinambai gett ut sin andra bok: ”Kunskapsföretagaren”, en inspirationsbok för dig som vill starta eller utveckla någon slags kreativ verksamhet.

Vad är då kunskapsföretagande? Det handlar om att du, på ett eller annat sätt, utnämner dig till expert inom ditt område. Niklas Hill beskriver i boken att kunskapen inte behöver komma från en akademisk utbildning, det kan lika gärna handla om kunskap inhämtad på andra sätt. Men grundläggande är att det finns ett brinnande kunskapsintresse som du vill dela med sig av, och som du dessutom kan paketera och erbjuda andra att ta del av på olika kreativa sätt. Till exempel genom att producera kurser, artiklar, böcker, strategier eller workshops.

Efter en kort presentation av boken hölls en intressant paneldiskussion. Förutom författaren själv bestod panelen av två av de tio egenföretagare som intervjuas i boken, samt Klas Rabe, programansvarig för Kulturella och kreativa näringar på Tillväxtverket. Kunskapsföretagarna var Pernilla Alexandersson, vd för Add Gender, som verkar för ett mer jämställt samhälle, och Milda Rönn, ordförande och grundare av Humsamverkan, en relativt nybildad organisation som arbetar för bättre samverkan mellan humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning och samhället i stort. Panelen gick igenom svårigheter och utmaningar som kunskapsföretagare ofta möter.

Kunder som köper in kunskap behöver ibland hjälp. Det gäller för företagaren att paketera och informera om sina tjänster så att blivande kunder vet vad det är de köper. Kanske till och med hjälpa dem förstå att de har ett behov av dina tjänster. Vill, eller kan, de inte förstå är det kanske inte rätt kunder.

- Det gäller att komma ihåg att det finns fler kunder där ute. Vi på Add Gender väljer våra kunder, sa Pernilla Alexandersson.

Några råd till blivande kunskapsföretagare:

- lägg inte alla ägg i samma korg, det vill säga arbeta med parallella inkomstkällor
- värdera din tid och kunskap, ta inte för lite betalt i början eftersom det kan vara svårt att höja priserna senare
- planera bort stressen genom att ha ett privatliv där du kan koppla av
- våga säga nej, eller ge motförslag, om kunden till exempel begär orimliga tidsscheman. Säg: ”Med den deadlinen kan jag inte leverera på så hög nivå som jag vill ge er. Jag behöver istället…”

Flera av råden handlade om att ta hand om sig själv, även när det är stressigt eller går dåligt. Att kanske till och med föreställa sig det värsta som kan hända, så att man vet vad man själv kan göra då.

- I ett worst case scenario har en kunskapsföretagare det ändå lättare än andra företagare som står med dyra lokaler, lager eller inköpta maskiner. Även om du inte behöver gå i konkurs när det blir dåliga tider, kan det vara bra att ha en plan B, menade Niklas.

I boken "Kunskapsföretagaren" får du ännu fler råd. Du kan köpa den i närmaste bokaffär, eller på nätet här eller här.

/Hanna

KKN: Peppa som Pichler

Daniel Hjorth pratar om inkubatorer. Foto: Åse Karlén.

I morse var jag på Tillväxtverkets lärkonferens ”Affärsutveckling för kreatörer eller kreativa affärsutvecklare?”. Tillväxtverket har fått i uppdrag av regeringen att främja utvecklingen av inkubatorer som är särskilt anpassade till kulturella och kreativa näringar (KKN). Nu har man jobbat med det i 1,5 år och arbetet kommer att fortsätta, berättade Anneli Sjögren och Klas Rabe på Tillväxtverket.

- Under de kommande tre åren ska vi bland annat stötta branschorganisationerna och sprida kunskap, sa Rabe.

Han nämnde korskopplingar mellan KKN och andra näringar som ett intressant område. Stöd till born global-företag, till exempel inom spelbranschen, är ett annat.

En av talarna under förmiddagen var Daniel Hjorth, en gång i tiden min kollega på ESBRI men numera professor vid Copenhagen Business School. Han är också dagsaktuell, tillsammans med professor Pierre de Guillet Monthoux, med en replik på DN Debatt. Forskarna håller med Robert Weil som för några dagar sedan skrev att ”Humaniora är nödvändigt för ett kreativt näringsliv”. Hjorth och Guillet de Monthoux konstaterar i sin artikel bland annat att: ”Om man ängsligt vill bevara bestående ekonomiska maktstrukturer blir konst och humaniora lätt till ett flummigt hot. Vill man skapa något nytt blir de i stället spännande och lustfyllda titthål in i en möjlig framtid.”

Under konferensen berättade Daniel om sin följeforskning på The Creative Plot, en pilotsatsning riktad mot KKN-företag. The Creative Plot är en inkubator, men också så mycket mer. Man arrangerar till exempel olika evenemang, konferenser och workshops. Initiativet kommer inte från Ideon Innovation, men The Creative Plot sitter i samma miljö. Det innebär att KKN-företagarna får rika möjligheter att interagera med entreprenörer från andra sektorer. Och detta är en framgångsfaktor, om man får tro Daniel Hjorth.

Ofta tänker vi oss inkubatorer som kuvöser, där de nya företagen skyddas i en plastbubbla. En annan vanlig bild är äggen som ruvas under en värmelampa. Men det gäller att komma bort från det där varma, mysiga och skyddande, menade Daniel.

- Att se inkubatorn ses som en ruvande höna är lite knasigt egentligen. Företagen behöver inte en skyddande miljö, snarare behöver de exponeras mer för den marknad de kommer att vistas på, sa han.

En inkubator borde i stället vara lite mer som skidskyttetränaren Wolfgang Pichler, konstaterade Daniel. Springa bredvid, peppa, introducera relevanta nätverk och förmedla viktig kunskap: ”Det här ser bra ut!”, ”Du måste öka!” eller ”Snart svänger det höger!” Det är först när företagaren kommer ut i hetluften som idén kan testas.

Fast helst vill Daniel att vi skrotar inkubatorsbegreppet, och pratar om exkubatorer istället. Han menar att det är processer som ska exkuberas, snarare än personer som ska inkuberas. Entre-entreprenörer ska se till att de institutionella förutsättningarna stöttar blivande företagare. Och kontroll ersättas av proroll – för mer rörelse.

- Det är inte kreativitet utan kreAKTIVitet som leder till nya jobb, sa Daniel Hjorth.

Dagen filmades och kommer att finnas tillgänglig på Tillväxtverkets webbplats.

/Åse

Kultur ger innovationer!

Almedalsveckan 2013 är slut sedan några dagar tillbaka. På väg till veckan är man full av tillförsikt inför alla intressanta seminarier och möten som väntar. På väg därifrån handlar det mest om att försöka smälta allt man varit med om.

Den här bloggen var tänkt att vara färdig direkt efter veckans slut, men som så många andra har jag lidit av viss post Almedalssyndrom. Efter en kortare Gotlandsturné med familjen börjar den klinga av så smått.

Förutom att vi på ESBRI arrangerade ett eget seminarium om kulturella och kreativa näringar (KKN), sprang vi på många andras. Helene var till exempel på ett som hette Från idé till innovation –Astrids utovation.

Jag gick på flera seminarier inom just kultur och kreativitet, till exempel ett som Länsteatrarna arrangerade om kulturens roll idet moderna samhället. En av de medverkande var den kända kulturekonomen Pier Luigi Sacco. Han pekade bland annat på konstens viktiga roll inom företagande och innovationer. Konstnärer som kliver in som ”konsulter” i företag kan få de anställda att tänka som att det inte ens fanns någon låda. Han lyfte också fram kopplingen mellan kulturellt deltagande och innovationsgrad i ett land. Alltså ju fler som tar del av kulturen, desto fler innovationer. Det här skrev vi om i tidningen Entrés temanummer om Kultur. Alla texter och en hel del extramaterial finns samlat här.

Sacco menade vidare att Sverige har en särställning i Europa när det gäller kulturfrågor. Här finns en öppenhet som saknas i många andra länder.

En annan fråga som berördes var hur sammanlänkade olika kulturyttringar är, inte minst när det gäller KKN. Politikerna får inte tro att de kan dra ner på satsningar på klassisk musik och lägga allt krut på exempelvis dataspel för att det är där pengarna finns. Dataspelsbranschen är helt beroende av skolade musiker (och av bra berättare, designers etc). Den här sammanlänkningen kommer att öka i framtiden, slog Sacco fast.

Seminariet var upplagt som ett samtal mellan Pier Luigi Sacco och Svenskt Näringslivs ordförande Jens Spendrup. Även om stämningen dem emellan hela tiden var artig, så hördes en hel del upprörda röster bland publiken. Och det var väl inte främst Saccos uttalanden man upprördes över…

Efter samtalet följde en diskussion med Christer Gustafsson, professor Uppsala universitet, David Karlsson, idéhistoriker Nätverkstan, Nima Sanandaji, Samhällsdebattör och Lisa Pelling, programchef Global utmaning. Hela seminariet finns att se här.

Även ESBRIs seminarium ”Skapa konst, skapa jobb, skapa kreativa företag” filmades och finns att se på vår Bambusersida. Tyvärr hade vi lite teknikstrul, så det är uppdelat på flera klipp. Småningom hoppas vi kunna lägga upp en bättre version direkt på vår webb-tv.

/Jonas

ESBRI i Almedalen: Skapa konst, skapa jobb, skapa kreativa företag

Konstbefruktad konferens

Den avslutande panelen, från vänster till höger: Klas Rabe, Ulrika Holmgaard, Marita Ljung, Lars Lindkvist, Berit Högman, Bo-Erik Gyberg, Catalina Langborn och Magnus Aronsson.

Hur kan vi förbereda studenter som går konstnärliga utbildningar på den hårda tillvaron efter plugget? Var finns mötesplatserna där konstnärer får lära sig business, och näringslivet blir ”konstbefruktat”? Och hur kreativt är det att allt är ”kreativt” i dessa dagar?

Detta var bara några av de många intressanta frågeställningar som ventilerades under gårdagens ”Skapa konst, skapa jobb, skapa kreativa företag”. Konferensen arrangerades gemensamt av ESBRI och Tillväxtverket. Vi hade närmare 200 deltagare på plats i Stockholm, ett hundratal tittare på Bambusersändningen och ett ganska livligt Twitterflöde (se #kknkon).

Under dagen hann vi med såväl panelsamtal som parallella seminarier, och ett gäng korta pitchar. Keynotetalare var Gerald Lidstone från Goldsmiths, University of London. Han har utvecklat flera olika masterutbildningar i skärningspunkten konst/entreprenörskap och även exporterat utbildningar till länder som Ryssland, Egypten, Rumänien, Korea, Vietnam, Frankrike, Hongkong och Indien – för att bara nämna några. Ändå tyckte han att det nog varit svårast att implementera tänket i hemlandet Storbritannien…

Lidstone menar att entreprenörskap handlar om att skapa värde. Ett starkt entreprenörskap stödjer sig på tre ben: det sociala, det estetiska och det ekonomiska.

- Estetik är jätteviktigt. En snygg affärsplan funkar alltid bättre än en ful, sa han.

Enligt Lidstone besitter studenter en massa kunskap och potential – men de vet inte alltid hur mycket de kan. Eller vad de kan åstadkomma med kunskapen.

- Vi hjälper dem att förstå vad de har att erbjuda, oavsett om de vill ha en anställning eller starta ett företag, sa Gerald Lidstone.

Men det gäller att ställa rätt frågor, och fokusera på entreprenöriellt tänkande i stället för på start av företag. Frågar man en historiker om hen är entreprenör, får man förmodligen ett nekande svar. Frågar man i stället: ”Vad skulle du vilja förändra i världen?” får man ta del av en massa spännande idéer.

- Fint, då är han eller hon entreprenör, konstaterade Lidstone.

Konferensen avslutades med en bred paneldebatt, med bland annat politiker, konstutövare och akademiker. Några highlights:

Catalina Langborn, barockviolinist och grundare av Operabyrån: ”På konsthögskolorna får man en enorm konstnärlig kompetens. Det måste vi värdesätta, den är också vår marknadsföring.”

Ulrika Holmgaard, vd svensk Scenkonst: ”Jag ser en stagnation i de offentliga anslagen till KKN-projekt. Den kultur vi har i dag har inte skapats i går, den har formats under många år. Vad kommer vi ha för kultur år 2030?”

Lars Lindkvist, Linnéuniversitetet: ”Ju mer du äter, desto hungrigare blir du när det gäller kultur. Det är en stor skillnad mot till exempel Ben&Jerry’s-glass...”

Berit Högman, riksdagsledamot (S): ”Kulturen är ett mått på samhällets värdighet.”

Bo-Erik Gyberg, rektor för Stockholms dramatiska högskola: ”Vi får inte tappa sikte på det konstnärliga. Konsten är utgångspunkten, medan entreprenörskap är en väg för att nå ut med konsten.”

Vill du ta del av hela debatten? Hela konferensen, förutom de parallella seminarierna, filmades och finns inom kort som webb-tv.

Med anledning av kulturtemat i Entré nr 1-2013 har vi också samlat ihop en mängd artiklar, boktips, filmer och länktips i ämnet på en egen webbsida. Enjoy!

/Åse

Skapa konst, skapa jobb, skapa kreativa företag

I renässansens Florens valde många konstnärer att anpassa sin konst till förmån för betalande kunder. Kunderna dominerade bildindustrins utveckling och konstnärerna arbetade mot deras specifikationer (läs vidare i ”Företagsminnen. Magasinet om näringslivets historia”, nr 5, 2012).

Men vari ligger egentligen konstens värde? I försäljningspriset eller i skapelseprocessen? Är lokala konstkluster, som möjliggör innovativ produktutveckling och intensiv konkurrens mellan konstnärer, att se som en positiv utveckling?

Inom kulturella och konstnärliga utbildningar brottas man med många olika frågeställningar. Inte minst kring hur man överlever på sin konst eller sin kreativa drivkraft.

Hur kan studenter på dessa högskoleutbildningar få verktyg, kunskaper och bra förutsättningar för den fortsatta yrkesverksamheten?

På uppdrag av Tillväxtverket är ESBRI sedan en tid tillbaka koordinator för NEKKU - Nätverket för entreprenörskap i kulturella och kreativa utbildningar. Nätverket riktar sig mot lärare och utbildningsansvariga på kulturella och konstnärliga högre utbildningar i Sverige. Deltagarna har bland annat uttryckt behovet av att, i större omfattning, diskutera och lyfta dessa frågor.

Det resulterade i konferensen Skapa konst, skapa jobb, skapa kreativa företag – Om entreprenörskap på kulturella och kreativa högskoleutbildningar som vi arrangerar 13 mars. Kom gärna dit om du är intresserad av entreprenörskap i kulturella och kreativa utbildningar. Mer info och anmälan.

Även nästa nummer av Entré kommer att handla om konsten att leva på sin konst. Att prenumerera är kostnadsfritt.

/Christina

Läs mer:

Tillväxtverkets uppdrag

Regeringens handlingsplan för kulturella och kreativa näringar

Kreativitet, kvalitet och konkurrenskraft

Dominic Power och Johan Jansson.

Årets första Estradföreläsning gick av stapeln igår och handlade om kreativitet, kvalitet och konkurrenskraft. Inför en nästan fullsatt sal berättade docent Johan Jansson och professor Dominic Power, båda från Uppsala universitet, om sin forskning inom kulturella och kreativa näringar.

De diskuterade bland annat hur man kan mäta kvalitet inom konst och kultur. En produkts kvalitet kan vara svår att bedöma eftersom produkten alltid har någon form av position på en konkurrensutsatt marknad.

– Många produkters kreativitet, differentiering och kvalitet är också en tolkningsfråga. Det är inte bara företagens tolkning och budskap som är viktig i produktens värde, sa Dominic Power.

– Produktens strategiska värde i ekonomin är en process som involverar flera aktörer. Ett företags eller en entreprenörs arbete är bara en del av hur en produkts kreativitet, position och kvalitet byggs upp, fortsatte han.

Framgång kan alltså inte bara byggas upp av forskning, teknisk utveckling och innovation. Kvalitet är också en viktig faktor, speciellt inom vissa branscher. Med exemplet ljud diskuterade Johan Jansson möjligheterna till att mäta värde.

– Tekniskt går det att mäta vad som är bra ljud. Men personliga preferenser är väldigt olika. Det finns både mätbara och omätbara dimensioner. Till exempel finns det de som föredrar analogt ljud och de som föredrar digitalt och de som är för vinyl respektive cd. Det visar på kvalitet som en process, sa Johan Jansson.

Under föreläsningen diskuterades och exemplifierades flera aspekter av konkurrenskraft inom kulturella näringar och utifrån ett kvalitetsperspektiv. Vill du se föreläsningen i efterhand är du välkommen att titta in på vår webb-tv där denna (inom kort) och många fler intressanta föreläsningar finns samlade (gårdagens Estradörers föreläsning från 2008 finns såklart också att se där).

Är du intresserad av frågor som rör företagande inom kulturella och kreativa näringar? Håll utkik i våra kommande utskick då vi i vår kommer att arrangera en konferens om just det ämnet. Konferensen hålls i Stockholm 13 mars (mer info kommer).

/Christina

PS. Dominic Power är även jurymedlem för vår och VINNOVAs uppsatstävling Nytt&Nyttigt. Tävlingen är i full gång och riktar sig till studenter vid samtliga fakulteter i hela Sverige. Ett av huvudkraven för att delta är att uppsatsen har stark koppling till tävlingens tema: innovation.

Kreativitet, kvalitet och konkurrenskraft (del 2)

Kreativitet, kvalitet och konkurrenskraft (del 1)

Med kulturen i fokus

Dominic Power och Johan Jansson.

Det handlar mycket om konst, kultur och kreativa näringar just nu. För oss här på ESBRI, men även i ett större samhällsperspektiv.

I morgon arrangerar vi årets första Estradföreläsning på temat Kreativitet, kvalitet och konkurrenskraft med exempel från just KKN-sektorn. Föreläsare är Dominic Power och Johan Jansson, båda forskare vid Uppsala universitet.

I nästa nummer av tidningen Entré handlar den längre tematexten om KKN. Prenumerera kostnadsfritt här om du inte redan finns i vårt register.

Nätverket NEKKU, där ESBRI har en koordinatorsroll, håller konferens och workshop 13 respektive 14 april. Mer info kommer inom kort på vår webbplats.

I det större perspektivet avslutades regeringens handlingsplan för kulturella och kreativa näringar vid årsskiftet. Det innebär att våren kommer fyllas av rapportering och slutredovisningar från de olika delprojekt som ingått i planen. NEKKU är ett sådant projekt, och konferensen 13 mars blir bland annat en redovisning av de diskussioner som förts inom nätverket.

/Jonas