Kultur som attraherar och slår sönder

Bland andra Heidi Trakowski och Christer G Wennerholm minglar under Mälardalsrådets konferens "Kreativitetens värde".

I går var jag på Färgfabriken. Förstås ingen slump att Mälardalsrådets gew-evenemang ”Kreativitetens värde” arrangerades just där. Under dagen möttes forskare, näringsliv, det offentliga och kreatörer. Tillsammans diskuterades kreativitetens och kulturens roll i ett samhälle och hur de bidrar till attraktiva besöksmål och näringslivsutveckling i en region.

Emma Stenström, docent i företagsekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm, pratade under temat ”Kreativiteten som kung – om kreativitetens värde i retorik & praktik”. Hon menar att det finns en stor hajp kring kreativitet i världen just nu. Det är vanligt att städer och länder ‑ Kina, Montreal, Stockholm, Dubai med flera ‑ benämner sig kreativa i sin marknadsföring. Emma Stenström gör nedslag på olika platser runt om i världen när hon pratar om kreativitet. I Kansas mötte hon, från stora grupper av människor, ett enormt hat gentemot allt som har med kultur att göra – konst, kultur, promenader, ekologiskt etcetera. Anledningen till det är att stora delar av befolkningen anser att kultur är en ”ateistisk vänsterkonspiration”.

Med kulturens och kreativitetens kraft finns risken, men också möjligheten, att slå sönder sociala strukturer i ett samhälle. Johannesburg i Sydafrika är ett exempel på stad som gått från att vara en av de farligaste platserna i världen till att blivit ett kreativt centrum. Till stora delar privatdrivet. Med bland annat kreativitetens och kulturens medel har samhället slagit sönder en social struktur. Johannesburg likt många andra städer i Sydafrika är planerade utifrån apartheid – och kanske är det ingen dum idé att slå sönder just de sociala strukturerna?

Tobias Nielsén från analysföretaget Volante har trendspanat och kan se hur kreativitetens värden framåt i tiden handlar om samverkan mellan olika aktörer i samhället. Det är också viktigt att inse att kreativa näringar har mognat så pass att det inte finns någon anledning att prata om de som ”tillväxtbranscher som växer snabbare än näringslivet”.

Linda Nordfors är konstnär och entreprenör och driver företaget Reflection Company. Hon talade under rubriken ”Om näringslivets sunda ointresse att bara vara ´pengapåse´ för kulturen.” Med det menar hon kortfattat att det inom kulturen finns två sorters pengar – de man förtjänar och de man får. Det första ses på med misstänkliga ögon och det senare idealiseras. Det största problemet är däremot att den summan är för liten. Och ingen konstnär vågar kritisera den gren de sitter på. När enskilda konstnärer och kulturen i allmänhet inte får några pengar från näringslivet tvingas konstnärer till att formulera och förklara vad kulturen ger för värde. Något ingen kulturperson som Linda Nordfors känner någonsin har fått öva sig på. Inte ens på utbildningen.

/Mia

Vi hade i alla fall tur med vädret! (Och resten ordnade våra skickliga talare)

I år var det Almedalspremiär, både för mig personligen och för ESBRI som evenemangsarrangör. Mycket lyckat i båda fallen!

Vi arrangerade ett seminarium på onsdagen, 3 juli. Temat var ”Skapa konst, skapa jobb, skapa kreativa företag” och vi höll till i en trädgård på Mellangatan. Lite nervöst att som arrangör dra ihop ett event i en ny (nåja) stad, i en ny lokal – dessutom utomhus – med oprövad teknik och utan förhandsanmälan. Men allt förlöpte som sagt väl: Solen sken, vi hade uppåt 70 deltagare och en superskärpt talarskara från KKN-sfärens alla hörn.

Här kommer hela listan:

Sven-Olof Bodenfors, fd ordförande för regeringens råd för KKN

Birgitta Englin, vd Riksteatern

Lena Gustafsson, rektor Umeå universitet

Maria Lantz, rektor Konstfack

Olof Lavesson, riksdagsledamot (M)

Emma Stenström, docent Handelshögskolan i Stockholm

Per Strömbäck, talesperson för Dataspelsbranschen

Karin Thomasson, kommunalråd i Östersund (Mp)

Elisabet Widlund, vd för Musiksverige

ESBRIs Magnus Aronsson och Tillväxtverkets Klas Rabe modererade diskussionen som varade i 90 minuter, och sedan övergick i ett jordgubbsmingel.

En mätning från 2010 visar att det i Sverige finns ca 117 000 företag som räknas till de kulturella och kreativa näringarna (KKN), och de anställer 146 000 personer. De flesta är alltså mycket små. Enligt ny forskning, till exempel Zara Daghbashyans avhandling som vi skrev om i senaste Entré, väljer konststudenter att bli heltidsföretagare efter examen i högre grad än till exempel ingenjörer och samhällsvetare. Vad är viktigt i deras företagande? Hur stöttar vi dem på bästa sätt? Och vad krävs för att fler ska vilja växa sina företag?

Detta var några av de frågor som behandlades under seminariet, och det är omöjligt att i detalj återge hela diskussionen här. Några axplock av det som talarna lyfte fram:

Emma Stenström inledde hela seminariet och konstaterade att det kanske förväntades att hon som ekonom skulle presentera ett ”facit” eller en ”sanning” – gärna i form av en siffra. Det ville hon inte göra. ”Jag tillhör den genre av ekonomer som inte gillar starka förenklingar av komplexa samband”, sa hon. Studier har visat att om det finns många kulturutövare på en plats blir det också tillväxt på samma plats. ”Det är kanske en korrelation, men inte ett kausalsamband. Det är en höna-ägget-grej, med många hönor och tuppar också”, sa Stenström. Hon presenterade även sina tankar kring kultur och hållbarhet, hälsa och hushållning. Läs mer i inlägget ”Allt faller på plats i Almedalen”

Elisabet Widlund menade att de största hindren för svenska företagare inom musikbranschen relaterar till export, upphovsrätt och utbildning. Bland intresseorganisationen Musiksveriges medlemmar finns allt från musiklärare som skriver lite låtar vid sidan av, till företag som omsätter miljarder. Denna dynamik och spännvidd matchas inte av regelverken. ”Systemen är inte utvecklade för born globals, nätverksföretag eller kombinatörer som får sin inkomst från olika håll”, sa Widlund. Hon konstaterade också att kommunikationskunskaper, bland annat inom sociala medier, efterfrågas av hela musikbranschen. Men musiker behöver också musikbranschkunskap och praktisk erfarenhet. De behöver förstå upphovsrätten och hur man skapar intäkter.

Per Strömbäck berättade om spelreglerna i spelbranschen. Han slog fast att tjatet om att det går så bra för den svenska spelbranschen faktiskt stämmer. ”För 12-13 år sedan började vi sälja spel till nördar i andra delar av världen. I dag är medelålders pendlare en av de största målgrupperna. Det skapar annorlunda förutsättningar – kartan har ritats om”, sa han. Strömbäck efterlyste mer samverkan och stöd från myndigheter kring internationalisering och innovation. ”Våra företag går globalt direkt. Riskkapital hämtas många gånger från Storbritannien, Silicon Valley och Japan.” Han framhöll också vikten av det estetiska: spelbranschen behöver inte bara programmerare utan även designers, regissörer och musiker. ”Högskolorna ska inte försöka hänga med i svängarna, för det gör vi inte själva. Vi behöver människor med generella kunskaper som vi kan fånga upp och utveckla”, sa Strömbäck.

Karin Thomasson delade med sig av sina erfarenheter som kommunalpolitiker. ”För mig är inte företagare siffror i en kolumn. Det är personer som kommer till oss och berättar om sina idéer. Vi har en mäklarfunktion, vi hjälper till att lotsa dem fram till exempelvis Almi eller en inkubator. Det handlar också om samverkan med det ’traditionella’ näringslivet, för några ska ju vara kulturföretagarnas kunder”, sa hon. Thomasson såg en utmaning för kulturskolor att bredda utbudet, som i dag till stor del handlar om musik, och införa mer entreprenörskap. Hon tog också upp den snävhet som ibland präglar synen på konstnärlig verksamhet. I hennes egen kommun, Östersund, kom frågan upp om att gå in och stötta ett filmprojekt. Det rann ut i sanden, mycket för att ansvariga politiker inte kunde se hela nyttan med det. Det förstod inte att filmen skulle generera intäkter för regionens chaufförer, tekniker, cateringfirmor och andra som kunde leverera till filmfolket.

Olof Lavesson pekade på en sammanblandning av begreppen. ”Kultur är inte kreativa näringar, men det är en förutsättning för dem”. Han menade att statens roll är att bidra med den tekniska infrastruktur och de fysiska mötesplatser som kulturella och kreativa företagare behöver. ”Vi ska inte hålla på och mecka med branschstöd, eller försöka hitta de företag som kommer att lyckas. Däremot ska vi se till att till exempel skattereglerna fungerar för människor som inte jobbar i traditionella branscher”, sa han. Lavesson identifierade en svårighet i att nå företagare ”utanför boxen”. KKN-företagare är ofta inte med i Svenskt Näringsliv, Företagarna, Rotary eller Handelskammaren utan får sin information från andra håll. ”Vi tror kanske att folk följer med i de reformer som görs, exempelvis kring arbetskraftsmigration, men det är inte säkert. Därför måste vi ut och berätta om dem.”

Lena Gustafsson slog fast att utbildning är en förutsättning för kreativa näringar. Hon berättade att Umeå universitet har satsat stort på ett konstnärligt campus, i nära samverkan med kommunen och privata organisationer. ”Vi tror att många olika typer av samverkan är bra för våra studenter, för utbildningen och för forskningen. Studenter inom arkitektur, design och fri konst möts i en interaktiv miljö, vi har lokal samverkan men är också extremt internationella”, sa hon.

Är konsten kidnappad? Tagen som gisslan av penninghungriga KKN-ivrare? Frågan lyftes i seminariets början och besvarades av Maria Lantz: ”Det tror jag inte. Konsten är fri och står för sig själv. Men den blir ofta missförstådd.” Hon menade att Konstfacksstudenter förenas i att de inte tänker på vinstmaximering i alla lägen. Gjorde de det skulle de söka sig till en annan bransch. ”Ändå kan det bli så att de tjänar pengar i slutändan. Många driver företag, inte för vinsten utan för att undersöka världen och vad det är att vara människa. Och ställa jävligt jobbiga frågor”, sa Lantz. Hon menade att om vi tillåter konstnärer att utveckla helt nya sätt att tänka får det ringar på vattnet. Men för att konststudenter ska kunna ta steget från skolan till egenföretagande behövs kreativa rum. ”Nu vänder jag mig till er som är kommunalpolitiker. Det behövs replokaler, ateljéer, kontor där man tillåts testa saker. Detta kan ni bidra med.” Lantz pekade också på en stor försämring i regelverket som gjort att Konstfack i dag måste ta betalt av studenter från andra länder. ”Vi har gått från ett 40-tal till tre utländska studenter. Att vi isolerar oss gynnar inte de kreativa näringarna! Det kostar 265 000 om året att gå på Konstfack – så nu är det bara barn till diktatorer och knarklangare som kan gå hos oss.”

Sven-Olof Bodenfors varnade för att förväxla ”kultur” med ”näring” – själv gillar han begreppet ”affärskultur”. Han har haft i uppdrag av regeringen att leda en expertgrupp kring KKN-frågor och verkade ganska nöjd över att ha kommit ur det med livet i behåll. Bodenfors menade att man, för att kunna diskutera och lyfta frågor kring KKN, har slagit en ring runt begreppet. Men det kommer att dras isär och diskuteras vidare. ”Vi kommer att få se tillväxt, men frågan är hur vi kommer att hantera tillväxt som inte är enbart ekonomisk, utan social och hållbar”, sa han.

Birgitta Englin höll med Maria Lantz om att konsten är fri. ”Men jag tror att många konstutövare känner sig hotade fortfarande”, tillade hon. ”Vi som håller på med det här vet att så många arbeten kommer att skötas av datorer framöver. Vi måste skapa våra egna jobb.”

Vi filmade hela seminariet och har nu lagt ut det på vår webb-tv-sida. Välkommen in och se reprisen!

/Åse

Kultur ger innovationer!

Almedalsveckan 2013 är slut sedan några dagar tillbaka. På väg till veckan är man full av tillförsikt inför alla intressanta seminarier och möten som väntar. På väg därifrån handlar det mest om att försöka smälta allt man varit med om.

Den här bloggen var tänkt att vara färdig direkt efter veckans slut, men som så många andra har jag lidit av viss post Almedalssyndrom. Efter en kortare Gotlandsturné med familjen börjar den klinga av så smått.

Förutom att vi på ESBRI arrangerade ett eget seminarium om kulturella och kreativa näringar (KKN), sprang vi på många andras. Helene var till exempel på ett som hette Från idé till innovation –Astrids utovation.

Jag gick på flera seminarier inom just kultur och kreativitet, till exempel ett som Länsteatrarna arrangerade om kulturens roll idet moderna samhället. En av de medverkande var den kända kulturekonomen Pier Luigi Sacco. Han pekade bland annat på konstens viktiga roll inom företagande och innovationer. Konstnärer som kliver in som ”konsulter” i företag kan få de anställda att tänka som att det inte ens fanns någon låda. Han lyfte också fram kopplingen mellan kulturellt deltagande och innovationsgrad i ett land. Alltså ju fler som tar del av kulturen, desto fler innovationer. Det här skrev vi om i tidningen Entrés temanummer om Kultur. Alla texter och en hel del extramaterial finns samlat här.

Sacco menade vidare att Sverige har en särställning i Europa när det gäller kulturfrågor. Här finns en öppenhet som saknas i många andra länder.

En annan fråga som berördes var hur sammanlänkade olika kulturyttringar är, inte minst när det gäller KKN. Politikerna får inte tro att de kan dra ner på satsningar på klassisk musik och lägga allt krut på exempelvis dataspel för att det är där pengarna finns. Dataspelsbranschen är helt beroende av skolade musiker (och av bra berättare, designers etc). Den här sammanlänkningen kommer att öka i framtiden, slog Sacco fast.

Seminariet var upplagt som ett samtal mellan Pier Luigi Sacco och Svenskt Näringslivs ordförande Jens Spendrup. Även om stämningen dem emellan hela tiden var artig, så hördes en hel del upprörda röster bland publiken. Och det var väl inte främst Saccos uttalanden man upprördes över…

Efter samtalet följde en diskussion med Christer Gustafsson, professor Uppsala universitet, David Karlsson, idéhistoriker Nätverkstan, Nima Sanandaji, Samhällsdebattör och Lisa Pelling, programchef Global utmaning. Hela seminariet finns att se här.

Även ESBRIs seminarium ”Skapa konst, skapa jobb, skapa kreativa företag” filmades och finns att se på vår Bambusersida. Tyvärr hade vi lite teknikstrul, så det är uppdelat på flera klipp. Småningom hoppas vi kunna lägga upp en bättre version direkt på vår webb-tv.

/Jonas

Skapa konst… och några andra almedarlingar

Almedalsveckans kanske viktigaste och mest intressanta seminarium. I alla fall när det gäller ämnet kulturella och kreativa näringar, KKN. Arrangerat av yours truly, ESBRI. Vi ses där!

Vi har lämnat det relativa lugnet i Nynäshamn och är på väg mot ett almedalsveckohektiskt Visby. Vi i det här fallet är en båtlast med roll up-beväpnade kommunikatörer, organisationsfolk, tjänstemän, pr-människor, journalister, politiker, frivilligarbetare och andra på väg till den så kallade politikerveckan. En och annan vanlig turist lyckades säkert också klämma sig in bland alla almedalare, men inte är de många.

Vår vd Magnus Aronsson är redan på plats i Visby, jag är som sagt på väg, och övriga ESBRIare dräller in med jämna mellanrum under veckan. Totalt är vi fem på plats på onsdag kl 13.00 när vi kör vårt seminarium om kulturella och kreativa näringar. Om du är på plats i Visby tycker jag absolut att du ska komma förbi – vi har lyckats få ihop en smått fantastisk line up. Tycker vi själva i alla fall.

Det blir också gott om tid för nätverkande efter seminariet. Stäm gärna träff med dina kontakter i vår trevliga trädgård – vi står för jordgubbarna. Här finns eventet på Facebook för enklare spridning.

Jag kommer såklart även springa på andras evenemang under veckan. Ett av ämnena jag siktar in mig på är just de kulturella och kreativa näringarna, KKN. Jag slängde ihop en lista, med Hittas nya listfunktion, över några evenemang jag tycker verkar värda ett besök. Tipsa gärna om fler i en kommentar om ni tycker att jag har missat något.

I övrigt tänkte jag ägna resten av båtfärden för att försöka få någon ordning på veckoplaneringen. Efter en snabbkoll känns det som att det är minst fem intressanta seminarier på gång hela tiden, varje dag, hela veckan. Och samma sak med trevliga mingel och fester.

I kväll ska jag i alla fall förhoppningsvis ta mig in till Hjärna.Hjärta.Cash event/mingel. Beräknad ankomst 16.05 – hoppas vi ses under veckan!

/Jonas

Den svenska musikbranschen växer – även utomlands

Musikbranschen är en viktig del av det som brukar kallas för KKN – kulturella och kreativa näringar. Att KKN har fått, och får, ökad betydelse har vi tagit upp tidigare, bland annat i tematexten i Entré nr 1-2013.

En rapport från i våras visade att musikbranschen återhämtat sig efter kräftgången som orsakades av bland andra Pirate Bay.

Nu visar en ny undersökning från Export Music Sweden och Musiksverige att den svenska musikbranschen fortsätter växa, och att även exporten av svensk musik ökar. 72 företag har besvarat enkäten som ligger till grund för en musikexportstrategi som presenterades i dagarna.

Företagen uppger att de prioriterar exportmarknader där upphovsrätten fungerar: Tyskland, USA och Storbritannien, följt av de nordiska länderna. Marknader med tillväxtpotential är Brasilien och Indien, men troligen inte Kina på grund av bristande upphovsrättslagstiftning. Baserat på undersökningen ges ett antal rekommendationer till regeringen.

- Regeringen och dess myndigheter gör redan mycket för musikexporten, men insatserna skulle kunna effektiviseras. Staten bör därför skapa en gemensam långsiktig musikexportstrategi, tillsätta två koordinatorer – en mellan departementen och en mellan myndigheterna, planera sina insatser tillsammans med musikbranschen, låta sina ambassader satsa mer pengar på musikexport, samt arbeta för att stärka upphovsrätten och möjligheterna till upphovsrättsliga intäkter från utlandet, säger Elisabet Widlund, vd för Musiksverige i ett pressmeddelande.

Hon är en av talarna på ESBRIs semnarium i Almedalen nu på onsdag. Missa inte chansen att höra mer om det här – och om andra spännande KKN-relaterade ämnen. Vi webbsänder också.

Här hittar du seminariet i Almedalsveckans officiella kalendarium.
Här finns det som event på Facebook.
Här finns ett pressmeddelande på Mynewsdesk.

/Jonas

KKN för hela slanten i dag

I dag står kultur, kreativitet och entreprenörskap på schemat. Vi arrangerar heldagskonferensen ”Skapa konst, skapa jobb, skapa kreativa företag” tillsammans med Tillväxtverket. Under dagen kommer vi att diskutera vilka verktyg och kunskaper som studenterna på våra konstnärliga högskoleutbildningar behöver för att kunna överleva på sin konst efter examen.

Bland talarna finns Gerald Lidstone, University of London, Emma Stenström, Handelshögskolan i Stockholm, och Lars Lindkvist, Linnéuniversitetet.

Vi livesänder hela konferensen via Bambuser och twittrar under hashtaggen #kknkon  Följ oss och ställ gärna frågor!

I dagarna når också Entré nr 1-2013 sina mottagare. Även tidningen har KKN som tema. Det handlar bland annat om kreativitet, konstens värde, spänningar mellan konstnärskap och kommersialism samt om konsten att försörja sig på sin konst. Hör av dig om du saknar en egen prenumeration!

/Åse

Skapa konst, skapa jobb, skapa kreativa företag

I renässansens Florens valde många konstnärer att anpassa sin konst till förmån för betalande kunder. Kunderna dominerade bildindustrins utveckling och konstnärerna arbetade mot deras specifikationer (läs vidare i ”Företagsminnen. Magasinet om näringslivets historia”, nr 5, 2012).

Men vari ligger egentligen konstens värde? I försäljningspriset eller i skapelseprocessen? Är lokala konstkluster, som möjliggör innovativ produktutveckling och intensiv konkurrens mellan konstnärer, att se som en positiv utveckling?

Inom kulturella och konstnärliga utbildningar brottas man med många olika frågeställningar. Inte minst kring hur man överlever på sin konst eller sin kreativa drivkraft.

Hur kan studenter på dessa högskoleutbildningar få verktyg, kunskaper och bra förutsättningar för den fortsatta yrkesverksamheten?

På uppdrag av Tillväxtverket är ESBRI sedan en tid tillbaka koordinator för NEKKU - Nätverket för entreprenörskap i kulturella och kreativa utbildningar. Nätverket riktar sig mot lärare och utbildningsansvariga på kulturella och konstnärliga högre utbildningar i Sverige. Deltagarna har bland annat uttryckt behovet av att, i större omfattning, diskutera och lyfta dessa frågor.

Det resulterade i konferensen Skapa konst, skapa jobb, skapa kreativa företag – Om entreprenörskap på kulturella och kreativa högskoleutbildningar som vi arrangerar 13 mars. Kom gärna dit om du är intresserad av entreprenörskap i kulturella och kreativa utbildningar. Mer info och anmälan.

Även nästa nummer av Entré kommer att handla om konsten att leva på sin konst. Att prenumerera är kostnadsfritt.

/Christina

Läs mer:

Tillväxtverkets uppdrag

Regeringens handlingsplan för kulturella och kreativa näringar

Kreativitet, kvalitet och konkurrenskraft (del 2)

Kreativitet, kvalitet och konkurrenskraft (del 1)

Med kulturen i fokus

Dominic Power och Johan Jansson.

Det handlar mycket om konst, kultur och kreativa näringar just nu. För oss här på ESBRI, men även i ett större samhällsperspektiv.

I morgon arrangerar vi årets första Estradföreläsning på temat Kreativitet, kvalitet och konkurrenskraft med exempel från just KKN-sektorn. Föreläsare är Dominic Power och Johan Jansson, båda forskare vid Uppsala universitet.

I nästa nummer av tidningen Entré handlar den längre tematexten om KKN. Prenumerera kostnadsfritt här om du inte redan finns i vårt register.

Nätverket NEKKU, där ESBRI har en koordinatorsroll, håller konferens och workshop 13 respektive 14 april. Mer info kommer inom kort på vår webbplats.

I det större perspektivet avslutades regeringens handlingsplan för kulturella och kreativa näringar vid årsskiftet. Det innebär att våren kommer fyllas av rapportering och slutredovisningar från de olika delprojekt som ingått i planen. NEKKU är ett sådant projekt, och konferensen 13 mars blir bland annat en redovisning av de diskussioner som förts inom nätverket.

/Jonas