En tillbakablick på 2014

7 april 2014 föreläste Annika Steiber på Estrad. Föreläsningen handlade om innovation på Google, och är vår mest besökta någonsin med 221 deltagare på plats i Stockholm.

Oj, så var det snart jul igen. Ännu ett år har gått. Veckorna innan julen och årsskiftet är Att-göra-listorna långa. Jag försöker stanna upp och tänka efter vad vi på ESBRI gjort det gångna året och konstaterar att det har blivit en hel del. Nedan ett axplock av det vi gjort under 2014.

Först vill jag inleda denna återblick med att tacka alla som tar del av ESBRIs aktiviteter. Ni som läser tidningen Entré, deltar i Estradföreläsningar och andra evenemang, använder vår webbplats, följer oss på Twitter och Facebook eller läser denna blogg. Ett stort tack till er!

Utan ert intresse och uppmuntran skulle vi inte fortsätta att utvecklas. Extra roligt är att en del av våra kanaler och aktiviteter har funnits med sedan ESBRI startades 1997, till exempel Entré och Estrad.

Under 2014 har vi i tidningen Entrés fyra nummer lyft fram över 100 forskare som är verksamma på ett 20-tal lärosäten och forskningsinstitut i Sverige. Vi har ambitionen att vara den främsta plattformen, och den neutrala arenan, för att lyfta fram all den forskning som pågår kring entreprenörskap, innovation och småföretagande. Även ”Vem gör vad?” fyller en viktig funktion. Det är en databas som gör alla forskare inom vårt fält mer tillgängliga och synliga. Jag vill rikta ett stort tack till forskarna som arbetar för att öka kunskapen kring olika aspekter av entreprenörskapsområdet.

Vi har under året satt nytt rekord vad gäller deltagare på Estradföreläsningarna. I genomsnitt har det varit 142 deltagare och majoriteten av deltagarna är företagare eller arbetar på företag.

I våras arrangerade vi två konferenser kring kvinnors företagande och innovation rygg-i-rygg. Det var den internationella forskarkonferensen Diana International Research Conference och Global Symposium on Women’s Entrepreneurship. De samlade över 250 deltagare från 35+ länder.

Hösten har varit extra intensiv, med bland annat avslutningen av From Research to Business (R2B). Det är ett program i kommersialisering för doktorander och postdocs. Vi har även delat ut pris i uppsatstävlingen Nytt&Nyttigt som vi arrangerar tillsammans med VINNOVA. Och vi har genomfört det 11:e årliga Sweden-U.S. Entrepreneurial Forum.

I november firades Global Entrepreneurship Week (GEW) som ESBRI sedan 2013 är nationell värd för. GEW är världens största manifestation kring entreprenörskap där 150 länder medverkar. I Sverige genomförde ett 130-tal partners 312 aktiviteter på närmare 60 orter. Totalt samlade aktiviteterna över 20 000 deltagare.

Vi avslutade året med att i anslutning till årets sista Estradföreläsning dela ut ”ESBRI-priset - För entreprenörskap” till Ung Företagsamhet i Sverige.

Utan finansiärer skulle vi inte kunna göra något. Jag vill därför även passa på att först rikta ett tack till våra två största finansiärer under 2014: Tillväxtverket och VINNOVA. Vi har även fått stöd från ALMI Företagspartner, Babson College, Bertil Edlunds Stiftelse, Företagarna, Företagsamt.se, och Kilpatrick & Townsend. Därutöver har vi en rad nätverkspartners i olika sammanhang som framgår vid varje enskild aktivitet.

Avslutningsvis vill jag tacka mina fantastiskt duktiga medarbetare som sett till att vi fortsatt leverera bra grejor även under 2014. Vilka våra nyårslöften och nya spännande aktiviteter blir återkommer jag med efter årsskiftet.

Till dess – en riktigt god jul och ett gott nytt år!

/Magnus

Sweden-U.S. Entrepreneurial Forum 2014 (Part 1)

Vi hade i alla fall tur med vädret! (Och resten ordnade våra skickliga talare)

I år var det Almedalspremiär, både för mig personligen och för ESBRI som evenemangsarrangör. Mycket lyckat i båda fallen!

Vi arrangerade ett seminarium på onsdagen, 3 juli. Temat var ”Skapa konst, skapa jobb, skapa kreativa företag” och vi höll till i en trädgård på Mellangatan. Lite nervöst att som arrangör dra ihop ett event i en ny (nåja) stad, i en ny lokal – dessutom utomhus – med oprövad teknik och utan förhandsanmälan. Men allt förlöpte som sagt väl: Solen sken, vi hade uppåt 70 deltagare och en superskärpt talarskara från KKN-sfärens alla hörn.

Här kommer hela listan:

Sven-Olof Bodenfors, fd ordförande för regeringens råd för KKN

Birgitta Englin, vd Riksteatern

Lena Gustafsson, rektor Umeå universitet

Maria Lantz, rektor Konstfack

Olof Lavesson, riksdagsledamot (M)

Emma Stenström, docent Handelshögskolan i Stockholm

Per Strömbäck, talesperson för Dataspelsbranschen

Karin Thomasson, kommunalråd i Östersund (Mp)

Elisabet Widlund, vd för Musiksverige

ESBRIs Magnus Aronsson och Tillväxtverkets Klas Rabe modererade diskussionen som varade i 90 minuter, och sedan övergick i ett jordgubbsmingel.

En mätning från 2010 visar att det i Sverige finns ca 117 000 företag som räknas till de kulturella och kreativa näringarna (KKN), och de anställer 146 000 personer. De flesta är alltså mycket små. Enligt ny forskning, till exempel Zara Daghbashyans avhandling som vi skrev om i senaste Entré, väljer konststudenter att bli heltidsföretagare efter examen i högre grad än till exempel ingenjörer och samhällsvetare. Vad är viktigt i deras företagande? Hur stöttar vi dem på bästa sätt? Och vad krävs för att fler ska vilja växa sina företag?

Detta var några av de frågor som behandlades under seminariet, och det är omöjligt att i detalj återge hela diskussionen här. Några axplock av det som talarna lyfte fram:

Emma Stenström inledde hela seminariet och konstaterade att det kanske förväntades att hon som ekonom skulle presentera ett ”facit” eller en ”sanning” – gärna i form av en siffra. Det ville hon inte göra. ”Jag tillhör den genre av ekonomer som inte gillar starka förenklingar av komplexa samband”, sa hon. Studier har visat att om det finns många kulturutövare på en plats blir det också tillväxt på samma plats. ”Det är kanske en korrelation, men inte ett kausalsamband. Det är en höna-ägget-grej, med många hönor och tuppar också”, sa Stenström. Hon presenterade även sina tankar kring kultur och hållbarhet, hälsa och hushållning. Läs mer i inlägget ”Allt faller på plats i Almedalen”

Elisabet Widlund menade att de största hindren för svenska företagare inom musikbranschen relaterar till export, upphovsrätt och utbildning. Bland intresseorganisationen Musiksveriges medlemmar finns allt från musiklärare som skriver lite låtar vid sidan av, till företag som omsätter miljarder. Denna dynamik och spännvidd matchas inte av regelverken. ”Systemen är inte utvecklade för born globals, nätverksföretag eller kombinatörer som får sin inkomst från olika håll”, sa Widlund. Hon konstaterade också att kommunikationskunskaper, bland annat inom sociala medier, efterfrågas av hela musikbranschen. Men musiker behöver också musikbranschkunskap och praktisk erfarenhet. De behöver förstå upphovsrätten och hur man skapar intäkter.

Per Strömbäck berättade om spelreglerna i spelbranschen. Han slog fast att tjatet om att det går så bra för den svenska spelbranschen faktiskt stämmer. ”För 12-13 år sedan började vi sälja spel till nördar i andra delar av världen. I dag är medelålders pendlare en av de största målgrupperna. Det skapar annorlunda förutsättningar – kartan har ritats om”, sa han. Strömbäck efterlyste mer samverkan och stöd från myndigheter kring internationalisering och innovation. ”Våra företag går globalt direkt. Riskkapital hämtas många gånger från Storbritannien, Silicon Valley och Japan.” Han framhöll också vikten av det estetiska: spelbranschen behöver inte bara programmerare utan även designers, regissörer och musiker. ”Högskolorna ska inte försöka hänga med i svängarna, för det gör vi inte själva. Vi behöver människor med generella kunskaper som vi kan fånga upp och utveckla”, sa Strömbäck.

Karin Thomasson delade med sig av sina erfarenheter som kommunalpolitiker. ”För mig är inte företagare siffror i en kolumn. Det är personer som kommer till oss och berättar om sina idéer. Vi har en mäklarfunktion, vi hjälper till att lotsa dem fram till exempelvis Almi eller en inkubator. Det handlar också om samverkan med det ’traditionella’ näringslivet, för några ska ju vara kulturföretagarnas kunder”, sa hon. Thomasson såg en utmaning för kulturskolor att bredda utbudet, som i dag till stor del handlar om musik, och införa mer entreprenörskap. Hon tog också upp den snävhet som ibland präglar synen på konstnärlig verksamhet. I hennes egen kommun, Östersund, kom frågan upp om att gå in och stötta ett filmprojekt. Det rann ut i sanden, mycket för att ansvariga politiker inte kunde se hela nyttan med det. Det förstod inte att filmen skulle generera intäkter för regionens chaufförer, tekniker, cateringfirmor och andra som kunde leverera till filmfolket.

Olof Lavesson pekade på en sammanblandning av begreppen. ”Kultur är inte kreativa näringar, men det är en förutsättning för dem”. Han menade att statens roll är att bidra med den tekniska infrastruktur och de fysiska mötesplatser som kulturella och kreativa företagare behöver. ”Vi ska inte hålla på och mecka med branschstöd, eller försöka hitta de företag som kommer att lyckas. Däremot ska vi se till att till exempel skattereglerna fungerar för människor som inte jobbar i traditionella branscher”, sa han. Lavesson identifierade en svårighet i att nå företagare ”utanför boxen”. KKN-företagare är ofta inte med i Svenskt Näringsliv, Företagarna, Rotary eller Handelskammaren utan får sin information från andra håll. ”Vi tror kanske att folk följer med i de reformer som görs, exempelvis kring arbetskraftsmigration, men det är inte säkert. Därför måste vi ut och berätta om dem.”

Lena Gustafsson slog fast att utbildning är en förutsättning för kreativa näringar. Hon berättade att Umeå universitet har satsat stort på ett konstnärligt campus, i nära samverkan med kommunen och privata organisationer. ”Vi tror att många olika typer av samverkan är bra för våra studenter, för utbildningen och för forskningen. Studenter inom arkitektur, design och fri konst möts i en interaktiv miljö, vi har lokal samverkan men är också extremt internationella”, sa hon.

Är konsten kidnappad? Tagen som gisslan av penninghungriga KKN-ivrare? Frågan lyftes i seminariets början och besvarades av Maria Lantz: ”Det tror jag inte. Konsten är fri och står för sig själv. Men den blir ofta missförstådd.” Hon menade att Konstfacksstudenter förenas i att de inte tänker på vinstmaximering i alla lägen. Gjorde de det skulle de söka sig till en annan bransch. ”Ändå kan det bli så att de tjänar pengar i slutändan. Många driver företag, inte för vinsten utan för att undersöka världen och vad det är att vara människa. Och ställa jävligt jobbiga frågor”, sa Lantz. Hon menade att om vi tillåter konstnärer att utveckla helt nya sätt att tänka får det ringar på vattnet. Men för att konststudenter ska kunna ta steget från skolan till egenföretagande behövs kreativa rum. ”Nu vänder jag mig till er som är kommunalpolitiker. Det behövs replokaler, ateljéer, kontor där man tillåts testa saker. Detta kan ni bidra med.” Lantz pekade också på en stor försämring i regelverket som gjort att Konstfack i dag måste ta betalt av studenter från andra länder. ”Vi har gått från ett 40-tal till tre utländska studenter. Att vi isolerar oss gynnar inte de kreativa näringarna! Det kostar 265 000 om året att gå på Konstfack – så nu är det bara barn till diktatorer och knarklangare som kan gå hos oss.”

Sven-Olof Bodenfors varnade för att förväxla ”kultur” med ”näring” – själv gillar han begreppet ”affärskultur”. Han har haft i uppdrag av regeringen att leda en expertgrupp kring KKN-frågor och verkade ganska nöjd över att ha kommit ur det med livet i behåll. Bodenfors menade att man, för att kunna diskutera och lyfta frågor kring KKN, har slagit en ring runt begreppet. Men det kommer att dras isär och diskuteras vidare. ”Vi kommer att få se tillväxt, men frågan är hur vi kommer att hantera tillväxt som inte är enbart ekonomisk, utan social och hållbar”, sa han.

Birgitta Englin höll med Maria Lantz om att konsten är fri. ”Men jag tror att många konstutövare känner sig hotade fortfarande”, tillade hon. ”Vi som håller på med det här vet att så många arbeten kommer att skötas av datorer framöver. Vi måste skapa våra egna jobb.”

Vi filmade hela seminariet och har nu lagt ut det på vår webb-tv-sida. Välkommen in och se reprisen!

/Åse