 |
| Magnus Henrekson, Leif Jakobsson, Jessica Polfjärd och Elisabeth Thand Ringqvist |
I måndags gästade professor
Magnus Henrekson, IFN, föreläsningsserien Estrad. Han
presenterade ett förslag till förändring av skattesystemet för att få fler –
och mer innovativa – företag. Efter en inledande presentation diskuterade han
frågorna med riksdagsledamöterna
Leif Jakobsson (S) och
Jessica Polfjärd (M) samt med
Elisabeth Thand Ringqvist, vd
Företagarna.
För att belysa de här tankarna kan man beskriva de olika
stadierna i ett företags utveckling:
Tänk er att en entreprenör får en affärsidé. Men han/hon
har inga pengar. Företaget behöver finansiering och entreprenören vänder sig
till en riskkapitalist. Om finansiären tror på idén satsar de pengar enligt en
uppgjord plan.
Vissa mål måste uppnås innan de pytsar in ytterligare
kapital. Troligen behövs kompetent personal för att uppnå målen. Den personalen
ska ta risken att lämna en ofta välbetald anställning och vill då naturligtvis
ha möjlighet att tjäna pengar på företaget längre fram i tiden.
Vi tänker oss att allt går enligt plan, eller kanske ännu
bättre. Om företaget går med rejäl vinst är det i dagsläget finansiärerna som
tjänar pengarna. Ägaren/entreprenören är anställd i företaget och betalar
löneskatt på utdelningen.
Man kan se det så här: utan finansiärer blir det inget
företag. Men det skulle ju heller aldrig ha blivit något företag utan
affärsidén och entreprenören som tror på sin idé. Kunskapen är lika värdefull
som kapitalet! Det behövs många aktörer för att bygga ett framgångsrikt
företag. Den som har pengar har nödvändigtvis inte kunskap att bygga företag,
och den som har kunskapen behöver pengar för att kunna förverkliga sin
affärsidé.
Finansiärerna tar naturligtvis en stor risk men det gör
ju den som bidrar med kunskapen också, genom att satsa år av sin tid. Om
företaget misslyckas måste han/hon börja om igen någon annanstans. Han/hon kan
till och med, om det går riktigt illa, stå där med skatteskulder och inga
tjänade pengar!
Det gäller att skriva avtal så att det blir lönsamt för
alla inblandade. En entreprenör tror ju vanligen på sin affärsidé, och om man
inrättar ett avtal med till exempel optioner – som ger rätt att erhålla ett
visst antal aktier i bolaget vid en given tidpunkt – medför det med all
säkerhet att han/hon stannar i företaget, och jobbar ännu hårdare för att
lyckas. Detsamma kan gälla för attraktiv personal som man vill rekrytera i ett
senare skede, och behålla inom företaget.
Det här är ett vanligt system i USA, där beskattningen på
optioner är 15 procent, jämfört med upp till 67 procent i Sverige. Den svenska
beskattningen blir så hög eftersom optioner beskattas som lön. Det som skulle
bli en stor vante blir då mindre än en tummetott…
Den ideala situationen är att externa finansiärer kommer
in med pengar etappvis, har klara och vettiga avtal med grundaren och att det
finns bra medarbetare som hjälps åt att utveckla företaget. När det sedan går
bra delar alla på kakan på ett sätt som man kommit överens om och som känns
riktigt. Därigenom blir det en win-win-situation för alla inblandade parter.
Magnus Henrekson menar att det är viktigt att skapa rätt
förutsättningar för riskvilligt kapital och entreprenörer att mötas. I Sverige
skulle en förändring av optionsbeskattningen kunna vara ett led i detta. Ett
led som dessutom, enligt Henrekson, skulle kosta lite för staten och vara
samhällsekonomiskt fördelaktigt.
Hela presentationen finns att se via kostnadsfri
webb-tv. På webben hittar du även
Magnus presentation och ett antal artiklar och publikationer inom området.
Även
Nya Affärer har skrivit om den.
Har du synpunkter eller kommentarer? Hör av dig!
/Helene