LIVE 15.00-16.30 | Hur kan vi stärka det europeiska entreprenörskapet?

Äntligen! I dag drar vi igång Estradhösten, och det sker under mässan Ekonomi & Företag i Kista. Den ena talaren är en gammal räv i Estradsammanhang, nämligen Magnus Henrekson. Den andra talaren, Niklas Elert, gör i dag sin premiär på ESBRIs Estrad. Varmt välkomna båda två!

Magnus och Niklas forskar på IFN, Institutet för näringslivsforskning, och temat för deras föreläsning är ”Hur kan vi stärka det europeiska entreprenörskapet?”. De kommer att prata utifrån boken ”The Entrepreneurial Society: A Reform Strategy for the European Union” (Springer, 2019) som de har skrivit tillsammans med Mark Sanders vid Utrecht University. Boken kan laddas ner kostnadsfritt.

Enjoy!
/Åse

Entreprenörskap i Europa

Panelen från vänster till höger: Jeanette Andersson, Håkan Hillefors, Peter Voigt, Anna Maria Corazza Bildt och Magnus Henrekson.

Hur kan innovatörer och entreprenörer stöttas, i Sverige och Europa? Det var temat för ett seminarium i tisdags, arrangerat av IFN och Europeiska kommissionen.

Seminariet utgick från den sprillans nya ”Institutional Reform for Innovation and Entrepreneurship: An Agenda for Europe” som går att ladda ner gratis. Boken är författad av Niklas Elert, Magnus Henrekson och Mikael Stenkula, utgiven av Springer, och ingår i EU-projektet FIRES.

Magnus Henrekson inledde seminariet med att berätta kort om bokens huvudbudskap. Författarna har identifierat nio viktiga områden där regelverket skulle kunna modifieras i syfte att bygga starkare entreprenöriella ekosystem: 1. Ägande, 2. Skatter, 3. Sparande, kapital och finansiering, 4. Arbetsmarknad och socialförsäkringar, 5. Produkt- och tjänstemarknader, 6. Konkurser och insolvens, 7. FoU, kommersialisering och kunskapsflöden, 8. Humankapital, och 9. Informella institutioner.

- Vi behöver mer innovation, men vi behöver mer entreprenörskap också.

- Det finns stora skillnader mellan alla länder, och varje land måste utgå från sina förutsättningar. The devil is in the details. Och detaljerna påverkar en mängd aktörer inom olika sektorer, därför är det viktigt att ha ett systemperspektiv, sa Henrekson.

Han underströk att entreprenöriella ekosystem växer fram organiskt. Det ena ger det andra, man experimenterar, och något börjar spira till synes slumpartat. Så var det till exempel i Silicon Valley. Att hela världen sneglar just på Silicon Valley och försöker återskapa den miljön på hemmaplan verkar med andra ord dödfött. Enligt Henrekson bör politiker hålla sig borta och inte börja dela ut pengapåsar till lovande klustermiljöer.

- Jag kan dra en parallell till de svenska musikfestivalerna. Så länge de var spontana, självorganiserade initiativ gick det bra. Men så fort politikerna började stötta dem gick det sämre. Politikens roll är att se till att vi har bra regelverk, sa Magnus Henrekson.

Därefter vidtog en paneldebatt där även Jeanette Andersson, affärsängel, Anna Maria Corazza Bildt, EU-parlamentariker och entreprenör, Håkan Hillefors, Näringsdepartementet, och Peter Voigt, Europeiska kommissionen, ingick. I diskussionen lyftes bland annat finansieringsmöjligheter, regelförenklingar och vikten av en fungerande inre marknad inom EU.

- Vi politiker sitter inte längre i förarsätet, vi sitter där bak. Det är inte uppifrån-och-ner som gäller längre. Lösningarna kommer från kreativa och riskvilliga entreprenörer. Det bästa politiker kan göra är att på olika sätt underlätta för entreprenörskap, sa Anna Maria Corazza Bildt.

- Det är viktigt för Sverige och EU att skapa positiva attityder till företagsamhet; till att starta, driva och skala upp verksamheter, sa Håkan Hillefors.

Seminariet livesändes och filmades. Se hela i efterhand och/eller läs sammanfattningen på IFNs webbplats.

/Åse

”Det finns en stor parallell värld därute”

Finansminister Magdalena Andersson diskuterar med pristagaren Hernando de Soto.

I går var Åse och jag på prisutdelningen av Global Award for Entrepreneurship Research. Årets vinnare heter Hernando de Soto. Han kommer ifrån Peru, Lima och är mest känd för sina tankar kring äganderätt i utvecklingsländer. Utan äganderätt leder globaliseringen bara till att de rika blir rikare. Med en mer västerländsk äganderätt, menar de Soto, skulle många länder ta stora steg i utvecklingen – när det gäller ekonomi, humanitära frågor och fred.

- Det finns en stor parallell värld därute. Den består av 5 miljarder människor utan äganderätt eller bevis för vilka de är, sa de Soto och höll upp sitt eget pass och sitt Visakort som illustration.

Den stora svarta ekonomin göder brottslighet, terrorism och utnyttjande av fattiga. Talibanerna i Afghanistan, IS i Irak och Farc i Colombia är några av de organisationer som ger ut egna bevis på ägande. Men utanför den närmsta kretsen eller mindre sammanslutningen är det omöjligt att veta vem som äger vad.

Det här skapar vad de Soto kallar för ”dött kapital”. Fattiga kan till exempel sällan ställa sin bostad som garanti för ett lån, som skulle kunna användas för att starta ett officiellt företag. I stället blomstrar den informella ekonomin inom alla sektorer. Det som saknas är alltså inte entreprenöriell vilja eller förmåga, utan snarare regelförändringar och pålitliga institutioner. Torghandlaren Mohammed Bouazizis självmord – startskottet till den arabiska våren – handlade bland annat om äganderätt, påpekade de Soto.

Hernando de Soto har undersökt hur lätt det är att starta och driva företag i olika länder. 1983 testade han, tillsammans med en grupp forskare, hur lång tid det tog att starta företag i Peru. Efter 289 dagar hade de fått alla nödvändiga tillstånd för att starta en klädbutik. I dag går det snabbare, men knöliga institutioner och stelbent byråkrati ställer fortfarande till det i många utvecklingsländer.

de Sotos forskning har haft stor policypåverkan. Han har jobbat för 30 olika statsöverhuvuden världen över, och hans forskning kring företagande ligger till grund för Världsbankens undersökningar om företagsklimatet.

I paneldiskussionen som följde de Sotos tal medverkade bland andra finansminister Magdalena Andersson. Hon var nöjd med att de Soto tydliggör vikten av politik, lagar och institutioner. Dels för att hon är politiker, dels för att det var hennes favoritämne som akademiker.

- Men det räcker inte med ett bra regelverk. Reglerna måste också efterlevas, och det är vi svenskar bra på. En anledning till det är att vi har stor social tillit. Och hög tillit har vi för att vi är ett jämlikt samhälle, sa Andersson.

- Det ni har lyckats göra i väst är att fånga tillit på papper i stor skala. När jag visar upp mitt pass eller mitt Visakort litar folk på mig – för att de litar på dokumentet. I informella ekonomier finns det också tillit, men bara i liten skala. Det behöver växlas upp, sa Hernando de Soto.

I panelen deltog även Joakim Appelquist, Vinnova, Lars Backsell, Recipharm och Magnus Henrekson, IFN. Moderator var Tove Lifvendahl.

Global Award for Entrepreneurship Research delas ut årligen och består av Carl Milles staty Guds hand och 100 000 euro. Grundare till priset är Entreprenörskapsforum och IFN. Finansiärer är Vinnova och Stockholms Köpmansklubb.

Tillägg: Nu finns prisceremonin att se i sin helhet på IFN:s webbplats

/Jonas

Lyssna på klokheter i Ekonomiekot lördag

I lördags gästades Ekonomiekot av serieentreprenören Hjalmar Winbladh (senaste bolaget är Wrapp) och professor Magnus Henrekson, Institutet för Näringslivsforskning (IFN). Det handlade om den startup-våg vi ser inom IT-området i Sverige nu. Diskussionen kretsade kring vikten av samarbete mellan stora etablerade företag och de små nystartade tillväxtbolagen, hur internet och IT är produktivitetsskapare i alla branscher och hur vi kan se till att det blir ännu fler startups med global potential.

När det gäller det senare lyfte både Winbladh och Henrekson fram vikten av personaloptioner som ett verktyg i att rekrytera kompetent personal. Magnus Henrekson presenterade samma tankar i vår föreläsningsserie Estrad för en tid sedan. Hela föreläsningen finns att se som webb-tv.

Personligen har jag länge, utifrån lärdomar från Silicon Valley, förespråkat detta. Det en startup har minst av är pengar – till exempelvis löner. Ett förmånligt optionsprogram kan vara enda möjligheten att locka till sig rätt personal. Miljöpartiet anammade nyligen dessa tankar i sin vårbudget (sid 24). Nu är frågan när fler partier följer efter…

/Magnus

Kunskap lika viktigt som kapital

Magnus Henrekson, Leif Jakobsson, Jessica Polfjärd och Elisabeth Thand Ringqvist

I måndags gästade professor Magnus Henrekson, IFN, föreläsningsserien Estrad. Han presenterade ett förslag till förändring av skattesystemet för att få fler – och mer innovativa – företag. Efter en inledande presentation diskuterade han frågorna med riksdagsledamöterna Leif Jakobsson (S) och Jessica Polfjärd (M) samt med Elisabeth Thand Ringqvist, vd Företagarna.

För att belysa de här tankarna kan man beskriva de olika stadierna i ett företags utveckling:

Tänk er att en entreprenör får en affärsidé. Men han/hon har inga pengar. Företaget behöver finansiering och entreprenören vänder sig till en riskkapitalist. Om finansiären tror på idén satsar de pengar enligt en uppgjord plan.

Vissa mål måste uppnås innan de pytsar in ytterligare kapital. Troligen behövs kompetent personal för att uppnå målen. Den personalen ska ta risken att lämna en ofta välbetald anställning och vill då naturligtvis ha möjlighet att tjäna pengar på företaget längre fram i tiden.

Vi tänker oss att allt går enligt plan, eller kanske ännu bättre. Om företaget går med rejäl vinst är det i dagsläget finansiärerna som tjänar pengarna. Ägaren/entreprenören är anställd i företaget och betalar löneskatt på utdelningen.

Man kan se det så här: utan finansiärer blir det inget företag. Men det skulle ju heller aldrig ha blivit något företag utan affärsidén och entreprenören som tror på sin idé. Kunskapen är lika värdefull som kapitalet! Det behövs många aktörer för att bygga ett framgångsrikt företag. Den som har pengar har nödvändigtvis inte kunskap att bygga företag, och den som har kunskapen behöver pengar för att kunna förverkliga sin affärsidé.

Finansiärerna tar naturligtvis en stor risk men det gör ju den som bidrar med kunskapen också, genom att satsa år av sin tid. Om företaget misslyckas måste han/hon börja om igen någon annanstans. Han/hon kan till och med, om det går riktigt illa, stå där med skatteskulder och inga tjänade pengar!

Det gäller att skriva avtal så att det blir lönsamt för alla inblandade. En entreprenör tror ju vanligen på sin affärsidé, och om man inrättar ett avtal med till exempel optioner – som ger rätt att erhålla ett visst antal aktier i bolaget vid en given tidpunkt – medför det med all säkerhet att han/hon stannar i företaget, och jobbar ännu hårdare för att lyckas. Detsamma kan gälla för attraktiv personal som man vill rekrytera i ett senare skede, och behålla inom företaget.

Det här är ett vanligt system i USA, där beskattningen på optioner är 15 procent, jämfört med upp till 67 procent i Sverige. Den svenska beskattningen blir så hög eftersom optioner beskattas som lön. Det som skulle bli en stor vante blir då mindre än en tummetott…

Den ideala situationen är att externa finansiärer kommer in med pengar etappvis, har klara och vettiga avtal med grundaren och att det finns bra medarbetare som hjälps åt att utveckla företaget. När det sedan går bra delar alla på kakan på ett sätt som man kommit överens om och som känns riktigt. Därigenom blir det en win-win-situation för alla inblandade parter.

Magnus Henrekson menar att det är viktigt att skapa rätt förutsättningar för riskvilligt kapital och entreprenörer att mötas. I Sverige skulle en förändring av optionsbeskattningen kunna vara ett led i detta. Ett led som dessutom, enligt Henrekson, skulle kosta lite för staten och vara samhällsekonomiskt fördelaktigt.

Hela presentationen finns att se via kostnadsfri webb-tv. På webben hittar du även Magnus presentation och ett antal artiklar och publikationer inom området.

Läs gärna också Globe Forums artikel om föreläsningen.

Även Nya Affärer har skrivit om den.

Har du synpunkter eller kommentarer? Hör av dig!

/Helene

Debatt om skatt

Skatterna är den ständiga heta potatisen när man pratar entreprenöriellt klimat. Alliansföreträdarna skriver till exempel på DN Debatt i dag att de är ”beredda att sänka bolagsskatten till hösten”. Är det höga skattetrycket en hämsko för svensk entreprenörskraft? Eller är det bara något som gnälliga företagare med dåliga affärsidéer åberopar?

På måndag arrangerar vi Estradföreläsningen ”Entreprenören och skatterna – Kan Sverige bli mer entreprenöriellt genom förändringar i skattesystemet?” och vi ser fram emot en spännande debatt. Talare är professor Magnus Henrekson, vd för IFN. Han menar att optioner är ett viktigt instrument för att nystartade, kapitalsvaga företag ska kunna ta in bra folk på ett tidigt stadium. I exempelvis Silicon Valley har optionerna spelat en viktig roll. I Sverige beskattas optioner hårdare, och de får därför inte samma positiva effekt. Detta kommer han att utveckla under föreläsningen. Han kommer också prata om de föråldrade ekonomiska modeller som ligger till grund för dagens skattepolitik, om växande företags kapitalbehov, och om entreprenöriella incitament.

Magnus är en av Sveriges kändisforskare inom området. Han är produktiv, synlig och alltid intressant att lyssna på – oavsett om man håller med honom eller inte. Det ska bli kul att höra honom igen!

Vi är också glada över att ha tre paneldeltagare på plats. Riksdagsledamöterna Leif Jakobsson (S) och Jessica Polfjärd (M), samt Företagarnas vd Elisabeth Thand Ringqvist, kommenterar Magnus forskning och bidrar med sina perspektiv på ämnet entreprenörskap och skatter.

Föreläsningen genomförs i Stockholm 16 april 15.00-17.00 och vi har fortfarande några platser kvar. Om du inte har möjlighet att delta kan du följa livesändningen via Bambuser. På Twitter använder vi #estrad.

Välkommen att snacka skatter!

/Åse