Algebra är nyckeln till framgång

Boyan Jovanovic mottog Global Award for Entrepreneurship Research under en ceremoni i Stockholm 16 maj 2019. Foto: Sören Andersson.

I går var några av entreprenörskapsforskningens mest inflytelserika tänkare på besök i Stockholm för en prisceremoni med tillhörande presentationer och diskussioner. Det stora dragplåstret var Boyan Jovanovic, professor i nationalekonomi vid New York University och årets mottagare av Global Award for Entrepreneurship Research.

Tre tidigare pristagare var också på plats: Hernando de Soto, grundare av Institute for Liberty and Democracy (ILD), Peru, David Audretsch, professor vid Indiana University, USA, och Zoltan Acs, professor vid London School of Economics, Storbritannien. De Soto fick priset 2017, Acs och Audretsch delade på priset 2001.

De samsades om utrymmet på scenen med Johan Eklund, vd Entreprenörskapsforum, Lars Backsell, grundare Recipharm, Jan-Olof Jacke, vd Svenskt Näringsliv, samt näringsminister Ibrahim Baylan. Moderator för evenemanget var journalisten Maddy Savage.

Kvällen gick i algebrans tecken. Titeln på Boyan Jovanovics prisföreläsning var ”Idea Diffusion and Property Rights”. Han drog raskt igenom några modeller som bland annat förklarade hur värdet av idéer devalveras i takt med att fler och fler kopierar innovationerna. Japp, jag erkänner att jag inte riktigt hängde med i hans tankegångar. (Att höra ordet algebra förflyttade mig tillbaka till ett högstadieklassrum och minnet av vår matematik- och biologilärare som hade skrivit ”Alg é bra” på svarta tavlan och fnissade åt sin egen ordlek. Själva kunskapen om algebra visade sig tyvärr vara svårare att plocka fram ut minnet...)

I diskussionerna innan och efter prisföreläsningen behandlades en rad frågor, till exempel: Varför blir vissa människor entreprenörer? Hur kan kvinnors entreprenörskap och ägande ökas? Vilken betydelse har äganderätten? Hur mycket ska staten styra? Det var tydligt att de olika talarna har olika bakgrund och skiftande perspektiv.

Ibrahim Baylan utgick i sitt anförande från sin barndoms by på den turkiska landsbygden. Han flyttade därifrån till Sverige när han var tio år, och beskrev det som en tidsresa: Från 1800-talet till ett av världens mest moderna samhällen.

- Det var som att komma till paradiset. Här fanns ett välfungerande samhälle, med samverkan mellan det offentliga, det privata och akademin. Jag är fortfarande förbluffad över människors kapacitet, vår påhittighet och förmåga att ta vara på möjligheter, sa Baylan.

Samtidigt, menade han, har välståndet en baksida. Vår livsstil har skapat problem i form av klimatförändringar.

- Många säger att vi ska sluta flyga och äta kött. Jag håller med om att vi måste ändra våra vanor, men vi ska inte backa tillbaka till 1800-talet. Allt handlar om innovation, och jag är övertygad om att vi kan vända den negativa utvecklingen. Jag tror på mänskligheten, sa Ibrahim Baylan.

Boyan Jovanovic fick frågan om varför vissa individer väljer att ägna sig åt entreprenörskap. Han hänvisade till sin forskning om entreprenörspremier, det vill säga möjligheten att tjäna mer som entreprenör än som anställd, men fann också andra förklaringar.

- En del människor gillar helt enkelt att ta risker. Andra blir entreprenörer för att de inte kan ta order, sa Jovanovic.

Han hänvisade också till Steven Klepper som mottog Global Award for Entrepreneurship Research 2011.

- Steven visade att spinoff-företag har stor betydelse. När människor har arbetat en tid i ett företag och lärt sig saker, kan de känna att de vill göra något mer av kunskapen. Några tar då beslutet att starta ett eget företag, sa Boyan Jovanovic.

Hernando de Soto ville gärna diskutera de stora frågorna, som Gud, kärlek, demokrati – och äganderätt. När Maddy Savage ville veta vad som kan göras för att öka entreprenörskapet i ett samhälle citerade han filosofen Ludwig Wittgenstein. Han lär ha sagt att universum består av många små delar som står i relation till varandra.

- Kombinationer är viktiga, hur saker hänger ihop i system. Och precis som algebra är ett system av symboler, handlar vår framtid om att sammanföra olika delar, sa Hernando de Soto.

De mångåriga forskarkollegorna Acs och Audretsch visade att man inte behöver vara överens om allt för att jobba bra ihop – kanske är meningsskiljaktigheterna rentav en tillgång.

Zoltan Acs pratade om mänsklighetens fyra stora ”uppfinningar” och menade att den första var att tämja elden. Elden gav oss möjlighet att tillaga mat, skrämma bort farliga djur och i samband med det började våra hjärnor att växa. Nästa stora uppfinning var jordbruket. Det gjorde att vi gick från att vara jägare och samlare till att bli bofasta. För 5 000 år sedan uppfann vi hjulet. Sedan hände inte mycket förrän telegrafens intåg på 1800-talet. Det markerade starten för modern informationsteknologi, enligt Acs.

- Förändringstakten var väldigt låg, väldigt länge. Nu går det otroligt fort. Det tog kanske 100 år för alla människor att äga en telefon – men bara 9 år för smartphonen att slå igenom på bred front, sa Zoltan Acs.

Han konstaterade att det är svårt att hänga med i utvecklingen, och det är i sig både spännande och utmanande. På frågan om hur vi kan säkra entreprenörskapet framöver hade han ett rakt svar:

- Se till att staten inte blandar sig i alls. Det finns egentligen inget att göra för att öka entreprenöriella aktiviteter i ett samhälle, men det finns många sätt att stoppa entreprenörskapet. Och ofta vill vi inte ha förändring, sa Acs.

Parhästen David Audretsch höll inte alls med:

- Den största utmaningen framöver är att få staten att involvera sig mer i entreprenörskap. Varje stad, region eller nation vilar på tre pelare: den privata sektorn, den offentliga sektorn och civilsamhället. I denna tid av snabb förändring gäller det att staten hänger med i näringslivets och civilsamhällets takt. Samhället behöver bäras upp av alla de tre pelarna, sa David Audretsch.

EDIT 20 MAJ 2019: Nu ligger hela prisceremonin, inklusive alla anföranden, på Youtube.

Trevlig helg!
/Åse

”Det finns en stor parallell värld därute”

Finansminister Magdalena Andersson diskuterar med pristagaren Hernando de Soto.

I går var Åse och jag på prisutdelningen av Global Award for Entrepreneurship Research. Årets vinnare heter Hernando de Soto. Han kommer ifrån Peru, Lima och är mest känd för sina tankar kring äganderätt i utvecklingsländer. Utan äganderätt leder globaliseringen bara till att de rika blir rikare. Med en mer västerländsk äganderätt, menar de Soto, skulle många länder ta stora steg i utvecklingen – när det gäller ekonomi, humanitära frågor och fred.

- Det finns en stor parallell värld därute. Den består av 5 miljarder människor utan äganderätt eller bevis för vilka de är, sa de Soto och höll upp sitt eget pass och sitt Visakort som illustration.

Den stora svarta ekonomin göder brottslighet, terrorism och utnyttjande av fattiga. Talibanerna i Afghanistan, IS i Irak och Farc i Colombia är några av de organisationer som ger ut egna bevis på ägande. Men utanför den närmsta kretsen eller mindre sammanslutningen är det omöjligt att veta vem som äger vad.

Det här skapar vad de Soto kallar för ”dött kapital”. Fattiga kan till exempel sällan ställa sin bostad som garanti för ett lån, som skulle kunna användas för att starta ett officiellt företag. I stället blomstrar den informella ekonomin inom alla sektorer. Det som saknas är alltså inte entreprenöriell vilja eller förmåga, utan snarare regelförändringar och pålitliga institutioner. Torghandlaren Mohammed Bouazizis självmord – startskottet till den arabiska våren – handlade bland annat om äganderätt, påpekade de Soto.

Hernando de Soto har undersökt hur lätt det är att starta och driva företag i olika länder. 1983 testade han, tillsammans med en grupp forskare, hur lång tid det tog att starta företag i Peru. Efter 289 dagar hade de fått alla nödvändiga tillstånd för att starta en klädbutik. I dag går det snabbare, men knöliga institutioner och stelbent byråkrati ställer fortfarande till det i många utvecklingsländer.

de Sotos forskning har haft stor policypåverkan. Han har jobbat för 30 olika statsöverhuvuden världen över, och hans forskning kring företagande ligger till grund för Världsbankens undersökningar om företagsklimatet.

I paneldiskussionen som följde de Sotos tal medverkade bland andra finansminister Magdalena Andersson. Hon var nöjd med att de Soto tydliggör vikten av politik, lagar och institutioner. Dels för att hon är politiker, dels för att det var hennes favoritämne som akademiker.

- Men det räcker inte med ett bra regelverk. Reglerna måste också efterlevas, och det är vi svenskar bra på. En anledning till det är att vi har stor social tillit. Och hög tillit har vi för att vi är ett jämlikt samhälle, sa Andersson.

- Det ni har lyckats göra i väst är att fånga tillit på papper i stor skala. När jag visar upp mitt pass eller mitt Visakort litar folk på mig – för att de litar på dokumentet. I informella ekonomier finns det också tillit, men bara i liten skala. Det behöver växlas upp, sa Hernando de Soto.

I panelen deltog även Joakim Appelquist, Vinnova, Lars Backsell, Recipharm och Magnus Henrekson, IFN. Moderator var Tove Lifvendahl.

Global Award for Entrepreneurship Research delas ut årligen och består av Carl Milles staty Guds hand och 100 000 euro. Grundare till priset är Entreprenörskapsforum och IFN. Finansiärer är Vinnova och Stockholms Köpmansklubb.

Tillägg: Nu finns prisceremonin att se i sin helhet på IFN:s webbplats

/Jonas