Algebra är nyckeln till framgång

Boyan Jovanovic mottog Global Award for Entrepreneurship Research under en ceremoni i Stockholm 16 maj 2019. Foto: Sören Andersson.

I går var några av entreprenörskapsforskningens mest inflytelserika tänkare på besök i Stockholm för en prisceremoni med tillhörande presentationer och diskussioner. Det stora dragplåstret var Boyan Jovanovic, professor i nationalekonomi vid New York University och årets mottagare av Global Award for Entrepreneurship Research.

Tre tidigare pristagare var också på plats: Hernando de Soto, grundare av Institute for Liberty and Democracy (ILD), Peru, David Audretsch, professor vid Indiana University, USA, och Zoltan Acs, professor vid London School of Economics, Storbritannien. De Soto fick priset 2017, Acs och Audretsch delade på priset 2001.

De samsades om utrymmet på scenen med Johan Eklund, vd Entreprenörskapsforum, Lars Backsell, grundare Recipharm, Jan-Olof Jacke, vd Svenskt Näringsliv, samt näringsminister Ibrahim Baylan. Moderator för evenemanget var journalisten Maddy Savage.

Kvällen gick i algebrans tecken. Titeln på Boyan Jovanovics prisföreläsning var ”Idea Diffusion and Property Rights”. Han drog raskt igenom några modeller som bland annat förklarade hur värdet av idéer devalveras i takt med att fler och fler kopierar innovationerna. Japp, jag erkänner att jag inte riktigt hängde med i hans tankegångar. (Att höra ordet algebra förflyttade mig tillbaka till ett högstadieklassrum och minnet av vår matematik- och biologilärare som hade skrivit ”Alg é bra” på svarta tavlan och fnissade åt sin egen ordlek. Själva kunskapen om algebra visade sig tyvärr vara svårare att plocka fram ut minnet...)

I diskussionerna innan och efter prisföreläsningen behandlades en rad frågor, till exempel: Varför blir vissa människor entreprenörer? Hur kan kvinnors entreprenörskap och ägande ökas? Vilken betydelse har äganderätten? Hur mycket ska staten styra? Det var tydligt att de olika talarna har olika bakgrund och skiftande perspektiv.

Ibrahim Baylan utgick i sitt anförande från sin barndoms by på den turkiska landsbygden. Han flyttade därifrån till Sverige när han var tio år, och beskrev det som en tidsresa: Från 1800-talet till ett av världens mest moderna samhällen.

- Det var som att komma till paradiset. Här fanns ett välfungerande samhälle, med samverkan mellan det offentliga, det privata och akademin. Jag är fortfarande förbluffad över människors kapacitet, vår påhittighet och förmåga att ta vara på möjligheter, sa Baylan.

Samtidigt, menade han, har välståndet en baksida. Vår livsstil har skapat problem i form av klimatförändringar.

- Många säger att vi ska sluta flyga och äta kött. Jag håller med om att vi måste ändra våra vanor, men vi ska inte backa tillbaka till 1800-talet. Allt handlar om innovation, och jag är övertygad om att vi kan vända den negativa utvecklingen. Jag tror på mänskligheten, sa Ibrahim Baylan.

Boyan Jovanovic fick frågan om varför vissa individer väljer att ägna sig åt entreprenörskap. Han hänvisade till sin forskning om entreprenörspremier, det vill säga möjligheten att tjäna mer som entreprenör än som anställd, men fann också andra förklaringar.

- En del människor gillar helt enkelt att ta risker. Andra blir entreprenörer för att de inte kan ta order, sa Jovanovic.

Han hänvisade också till Steven Klepper som mottog Global Award for Entrepreneurship Research 2011.

- Steven visade att spinoff-företag har stor betydelse. När människor har arbetat en tid i ett företag och lärt sig saker, kan de känna att de vill göra något mer av kunskapen. Några tar då beslutet att starta ett eget företag, sa Boyan Jovanovic.

Hernando de Soto ville gärna diskutera de stora frågorna, som Gud, kärlek, demokrati – och äganderätt. När Maddy Savage ville veta vad som kan göras för att öka entreprenörskapet i ett samhälle citerade han filosofen Ludwig Wittgenstein. Han lär ha sagt att universum består av många små delar som står i relation till varandra.

- Kombinationer är viktiga, hur saker hänger ihop i system. Och precis som algebra är ett system av symboler, handlar vår framtid om att sammanföra olika delar, sa Hernando de Soto.

De mångåriga forskarkollegorna Acs och Audretsch visade att man inte behöver vara överens om allt för att jobba bra ihop – kanske är meningsskiljaktigheterna rentav en tillgång.

Zoltan Acs pratade om mänsklighetens fyra stora ”uppfinningar” och menade att den första var att tämja elden. Elden gav oss möjlighet att tillaga mat, skrämma bort farliga djur och i samband med det började våra hjärnor att växa. Nästa stora uppfinning var jordbruket. Det gjorde att vi gick från att vara jägare och samlare till att bli bofasta. För 5 000 år sedan uppfann vi hjulet. Sedan hände inte mycket förrän telegrafens intåg på 1800-talet. Det markerade starten för modern informationsteknologi, enligt Acs.

- Förändringstakten var väldigt låg, väldigt länge. Nu går det otroligt fort. Det tog kanske 100 år för alla människor att äga en telefon – men bara 9 år för smartphonen att slå igenom på bred front, sa Zoltan Acs.

Han konstaterade att det är svårt att hänga med i utvecklingen, och det är i sig både spännande och utmanande. På frågan om hur vi kan säkra entreprenörskapet framöver hade han ett rakt svar:

- Se till att staten inte blandar sig i alls. Det finns egentligen inget att göra för att öka entreprenöriella aktiviteter i ett samhälle, men det finns många sätt att stoppa entreprenörskapet. Och ofta vill vi inte ha förändring, sa Acs.

Parhästen David Audretsch höll inte alls med:

- Den största utmaningen framöver är att få staten att involvera sig mer i entreprenörskap. Varje stad, region eller nation vilar på tre pelare: den privata sektorn, den offentliga sektorn och civilsamhället. I denna tid av snabb förändring gäller det att staten hänger med i näringslivets och civilsamhällets takt. Samhället behöver bäras upp av alla de tre pelarna, sa David Audretsch.

EDIT 20 MAJ 2019: Nu ligger hela prisceremonin, inklusive alla anföranden, på Youtube.

Trevlig helg!
/Åse

Schumpeter hade fel

I går eftermiddag kämpade Jonas och jag oss genom snöyran till ett seminarium, arrangerat av Entreprenörskapsforum och IVA. Professor David Audretsch från Max Planck Institute of Economics i Jena, Tyskland, talade på temat ”Innovation: Why it Matters for Growth”.

Audretsch konstaterade att begreppet ”entreprenörskap” lyste med sin frånvaro när han pluggade på 70-talet. Detsamma gällde för ”innovation”. Han redogjorde för ett par olika nationalekonomiska modeller som fått stort genomslag. Enligt nobelpristagaren Solow beror tillväxt på kapital och arbetskraft. Punkt. Romers modell innehåller, förutom kapital och arbetskraft, också kunskap som en faktor för tillväxt.

Enligt David Audretsch ligger den senare närmare sanningen, även om den har sina begränsningar. Den förklarar till exempel inte varför länder som satsar stort på FoU ändå har låg tillväxttakt.

- När jag besökte Sverige för första gången fick jag höra talas om den ”svenska paradoxen”, och den har inget med ABBA att göra. Det handlar om att ni gjorde allt rätt när det gäller satsningar på utbildning och FoU, men att utväxlingen ändå blev dålig, sa Audretsch.

Han menar att det beror på att kunskap inte faller som manna från himlen. Den är beroende av sammanhanget, och inte minst individerna som gör något av den. När kunskap spiller över från universitet kan kluster växa fram. Entreprenörer får saker att hända, och entreprenörskapet blir därför kittet som sammanfogar innovation och tillväxt.

- Det ligger i idéers natur att det som en person tycker är en god idé, är en dålig idé för en annan.

David Audretsch exemplifierade med Ishotellets grundare Yngve Bergqvist, som han inspirerats av.

- Han arrangerade resor i Schweiz och funderade på om det fanns någon efterfrågan på att sova i igloos. När han pratade med hotellägare om saken tittade de på honom som om han var galen, och svarade: ”Våra gäster tycker om att sova i varma sängar”. Bergqvist fick bygga ishotellet själv.

Audretsch stack också ut hakan lite genom att hävda att Schumpeter hade fel, och menade att han vill ersätta creative destruction med creative construction.

- Schumpeter pratade om entreprenörskap som kreativ förstörelse, men det gäller bara i en isolerad ekonomi. Globaliseringen har satt igång outsourcing, offshoring och en hel massa konkurrens mellan olika länder. Företag går under hela tiden – ibland som en följd av att nytt entreprenörskap tar över, ibland inte. Se bara på Saab.

Professor Magnus Henrekson, IFN, var inbjuden för att kommentera David Audretschs presentation. Han erkände utan omsvep att han förberett sitt anförande utan att veta vad Audretsch skulle säga. Trots det gjorde han ett bra jobb.

Henrekson konstaterade att det inte går att importera lyckosamma institutioner – till exempel USAs Bayh-Dole Act. De passar kanske inte alls, eller gör systemet ännu värre. Varje land måste i stället bygga på sina egna styrkor. För Sveriges del hoppas han på en förändring av skattesystemet.

- I USA skapas nya hightechföretag för att säljas. I Sverige är idealet Ikea och Ingvar Kamprad, som bara vill fortsätta äga.

En rad olika aktörer behövs om ett företag ska gå från ny innovation till storskalig produktion. Bland andra uppfinnare, innovatörer, entreprenörer, industrialister och riskkapitalister. Sänkta skatter skulle, enligt Magnus Henrekson, öka incitamenten för en forskare att sälja sitt patent, och för en entreprenör att ta in venture capital.

- Tanken att en och samma professor ska äga sitt patent, starta företag och sitta som vd, är hemsk. Hon eller han kommer varken kunna sköta sin akademiska karriär, eller företaget, sa Henrekson.

På det hela taget ett mycket intressant seminarium som var väl värt en promenad i snöstormen.

/ Åse