Grundförutsättningarna viktigast för att stärka entreprenörskapet

I går arrangerade vi höstens första Estradföreläsning, det skedde i samarbete med mässan Ekonomi & Företag. Vi befann oss mitt i ett myller av utställningar och seminarier, och deltagarna bestod av både mässbesökare och vår vanliga Estradpublik. Det var jätteroligt och annorlunda!

Niklas Elert och Magnus Henrekson presenterade resultat och reformförslag utifrån en europeisk forskningsstudie, FIRES (Financial and Institutional Reforms for the Entrepreneurial Society). Studien har resulterat i boken ”The Entreprenurial Society: A Reform Agenda for the European Union”(Springer 2019). Läs mer om boken och ladda ner den kostnadsfritt.

Så hur är läget när det gäller entreprenörskap och innovation inom EU? Enligt Elerts och Henreksons forskning är det inget vidare, även om vi i de nordiska länderna ligger bättre till än många andra länder. Det har flera orsaker enligt talarna: Tillgång till finansiering är en viktig faktor. Entreprenörer har sällan tillräckligt med eget kapital så därför behövs kompletterande finansiering från exempelvis familj, vänner eller i vissa fall riskkapitalister. Sparandet kanaliseras i dag till stora institutionella aktörer, exempelvis pensionsbolag. Att istället slussa detta kapital (eller i alla fall delar av det) till små, innovativa företag skulle underlätta kapitalförsörjningen, menar de.

Kultur och attityder är också viktiga. Men det fungerar inte att åka iväg någonstans – till exempel till Silicon Valley – och få inspiration för att sedan åka hem och göra likadant. Inte heller att jämföra med företag som har lyckats. Åtgärder uppifrån brukar sällan vara lyckosamma.

I stället bör myndigheterna underlätta för entreprenöriella individer som vill förverkliga sina idéer, enligt Elert och Henrekson. Och då behövs reformer. Grundförutsättningarna måste ordnas, annars är det inte så stor vits att göra enskilda insatser. Socialförsäkringssystem och alla andra komponenter hänger ihop och påverkar varandra. Det går inte att isolera en faktor för att öka innovation och entreprenörskap.

Skattesystemet ska vara så neutralt som möjligt och konkurslagstiftningen måste anpassas. Det finns i dag ett stigma runt misslyckanden. Det ska vara lätt att ge sig in på en ny marknad – men man ska också kunna misslyckas.

Även utbildningssystemet bör ses över – alla ska tillgodogöra sig de nödvändiga kunskaperna men det måste också finnas plats för nytänkare. Alla elever ska inte tryckas in alla i samma mall.

Det här var ett litet axplock av de förändringsförslag som Niklas Elert och Magnus Henrekson lyfte fram. Läs också IFN:s artikel om föreläsningstillfället, och se gärna hela föreläsningen som webb-tv. Då kan du också ta del av den avslutande frågestunden som var mycket spännande.

/Helene

”Entreprenörer bidrar till samhällsnytta”

Den årliga Global Entrepreneurship Week (GEW), världens största firande av entreprenörskap, hölls 14-20 november. För ESBRI, som är svensk värd för initiativet, är det ett tillfälle att lyfta fram en rad olika evenemang och aktiviteter som äger rum i Sverige månaden ut. En viktig händelse som rör entreprenörskap är det nya 3:12-regelförslaget. Vi ville veta mer om vad det innebär och vände oss till en av våra GEW-partners för en förklaring. Vi pratade med Urban Kardvik, skatteexpert på Grant Thornton, om vad 3:12 innebär, hur förslaget påverkar små och medelstora företag, samt varför Grant Thornton valde att vara en del av GEW Sweden.

Hej Urban, kan du ge en kort sammanfattning av det nya 3:12-regelförslaget?

Sammantaget medför förslagen att beskattningen av fåmansföretag ökar. Detta beror främst på att skattesatsen ökar från 20 till 25 procent, men även på att det utdelningsutrymme som beskattas som kapital kommer att minska för en del företagare. I korthet föreslår utredningen följande förändringar:

• Löneunderlagen beräknas i tre nivåer: 10, 25 och 50 procent beroende på den totala lönesummans storlek. Lönerna i bolaget fördelas på delägarna utifrån ägarandel. Sedan görs beräkningen på delägarnivå. Av de första 500 000 kronorna räknar man 10 procent, från 500 0000 till 3 600 000 kronor räknar man 25 procent och på resten 50 procent. Detta gynnar bolag med stora lönesummor. För bolag med lägre lönesummor blir det en försämring jämfört med i dag. För bolag med fler delägare innebär reglerna en försämring.
• Löneuttagskraven för att få använda löneunderlag höjs till maximalt cirka 75 000 kronor i månaden. Löneuttagskravet börjar på ungefär 40 000 kronor i månaden.
• Ägarkravet för att få använda löneunderlag tas bort, den så kallade fyraprocentspärren. Detta är en förbättring för bolag med spritt ägande.
• Förenklingsregeln ändras till att vara 1,75 inkomstbasbelopp mot i dag 2,75. Det innebär att summan minskar från 160 000 kr till ungefär 100 000 kr.
• Använder man förenklingsregeln får man bara använda den i ett bolag och i andra bolag inte göra någon beräkning av gränsbelopp.
• Skattesatsen ökar från 20 till 25 procents skatt.
• Det införs särskilda regler för generationsskiften.

Hur ser du på regelförslaget? Vilka för- och nackdelar innebär det?

Att det införs särskilda regler för generationsskifte är positivt. Det är i dag skattemässigt bättre att sälja sitt bolag i stället för att överföra det till sina barn. Utredningen kommer med ett förslag där alternativen beskattas lika. Det är även positivt att man tar bort ägarkravet på minst 4 procent för att få tillämpa löneunderlag. Ändringen gör att det blir en mer en neutral beskattning oavsett storlek på bolag. De nya reglerna med löneunderlag innebär att bolag med många delägare fortfarande missgynnas. Dock inte i lika stor utsträckning. Generellt blir skatten högre för alla då skattesatsen ökar från 20 till 25 procent. Utredningen räknar med ökade skatter på nästan 5 miljarder.

Vad innebär det nya regelförslaget för små och entreprenöriella företag?

Avkastningen beskattas lite hårdare då skattesatsen ökar. Det finns fortfarande kvar problemställningar som utredningen tyvärr inte föreslår lösningar till.

Vad ser ni som generella utmaningar för sådana företag?

Utmaningarna för företagen handlar ofta om att attrahera både kompetenta medarbetare och investerare. Vi på Grant Thornton har förslag på hur man kan komma till rätta med båda dessa problemställningar. En medarbetare som köper en mindre post aktier i ett entreprenörsägt bolag borde beskattas med en skattesats på 25 procent oavsett utdelningens storlek. Detta under förutsättning att det finns en huvudägare som äger mer än 50 procent. En investerare borde kunna göra mindre investeringar i onoterade bolag utan att riskera sitt ägarbolags skattesituation. Det skulle göra det enklare att hitta kapital och även få del av tidigare entreprenörers kompetens. Vi på Grant Thornton jobbar aktivt med att debattera frågor och komma med förslag på lösningar till lagstiftaren.

Varför har ni på Grant Thornton valt att medverka som GEW-partner?

Grant Thorntons vision är att bidra till ett välmående näringsliv. För oss är det tydligt hur entreprenörer bidrar till samhällsnytta, till exempel genom jobbskapande. Om Sverige får fler framgångsrika företag ökar vårt välstånd. Som ett led i att stötta dynamiska företag som har ambitioner att växa anordnar vi varje år nästan 300 seminarier där vi med råd och tips hjälper dem att frigöra sin potential att växa. För oss är det självklart att vilja visa på entreprenörskapets roll i att skapa samhällsnytta och bygga välstånd och därför är vi GEW-partner.

/Jelena

Man kan hålla sig för skatt…

Det här är inget blogginlägg om forskning. Det handlar i stället om situationen som många småföretagare befinner sig i. Min sambo är soloföretagare sedan 2005. Det är ibland ganska slitigt att få ekonomin att gå ihop men han tycker ändå det är roligt att driva eget.

För två år sedan genomförde Skatteverket en stor revision av hans verksamhet. De begärde in alla papper och fakturor och han fick betala sin revisor för att ta fram siffror och underlag. Två veckor senare var min sambo tvungen att avsätta två timmar av arbetsdagen för att svara på två handläggares frågor. De gick igenom hans utgifter i minsta detalj och ifrågasatte både små och stora summor. Slutresultatet blev att han hade betalat in 300 kronor för lite i skatt.

”Vad bra” tänkte min sambo. Jag tänkte likadant: ”Nu vet de att han är ärlig i framtiden”.

Men för några veckor sedan kom ett brev om att de ska göra en uppföljande revision i år. Han har återigen fått skicka in hela sin bokföring. Jag förstår faktiskt ingenting.

Varför lägger skatteverket resurser på att jaga en småföretagare som uppenbarligen var fullkomligt ärlig vid förra revisionen? Varför lägger man inte i stället dessa resurser på något som verkligen kan ge skatteintäkter?

Har du någon idé om varför detta händer? Är det rätt eller fel? Kommentera gärna!

/Helene

Debatt om skatt

Skatterna är den ständiga heta potatisen när man pratar entreprenöriellt klimat. Alliansföreträdarna skriver till exempel på DN Debatt i dag att de är ”beredda att sänka bolagsskatten till hösten”. Är det höga skattetrycket en hämsko för svensk entreprenörskraft? Eller är det bara något som gnälliga företagare med dåliga affärsidéer åberopar?

På måndag arrangerar vi Estradföreläsningen ”Entreprenören och skatterna – Kan Sverige bli mer entreprenöriellt genom förändringar i skattesystemet?” och vi ser fram emot en spännande debatt. Talare är professor Magnus Henrekson, vd för IFN. Han menar att optioner är ett viktigt instrument för att nystartade, kapitalsvaga företag ska kunna ta in bra folk på ett tidigt stadium. I exempelvis Silicon Valley har optionerna spelat en viktig roll. I Sverige beskattas optioner hårdare, och de får därför inte samma positiva effekt. Detta kommer han att utveckla under föreläsningen. Han kommer också prata om de föråldrade ekonomiska modeller som ligger till grund för dagens skattepolitik, om växande företags kapitalbehov, och om entreprenöriella incitament.

Magnus är en av Sveriges kändisforskare inom området. Han är produktiv, synlig och alltid intressant att lyssna på – oavsett om man håller med honom eller inte. Det ska bli kul att höra honom igen!

Vi är också glada över att ha tre paneldeltagare på plats. Riksdagsledamöterna Leif Jakobsson (S) och Jessica Polfjärd (M), samt Företagarnas vd Elisabeth Thand Ringqvist, kommenterar Magnus forskning och bidrar med sina perspektiv på ämnet entreprenörskap och skatter.

Föreläsningen genomförs i Stockholm 16 april 15.00-17.00 och vi har fortfarande några platser kvar. Om du inte har möjlighet att delta kan du följa livesändningen via Bambuser. På Twitter använder vi #estrad.

Välkommen att snacka skatter!

/Åse