När nödvändighet blir till möjlighet

Att det finns utmaningar inom arbetsmarknadsområdet i Sverige kan nog de flesta skriva under på. En sådan utmaning är att utrikesfödda har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden. En ny rapport från Fores visar hur företagande kan bli en väg in för fler.

Rapporten ”Att skapa egna möjligheter – hur bättrevillkor för företagare kan lyfta integrationen” är författad av Nima Sanandaji och presenterades på ett lunchseminarium i går. Nima poängterade att ett ökat företagande bland utrikesfödda inte bara kan minska arbetslösheten, det kan även innebära en ekonomisk och social klassresa – både för företagarna själva och för andra. Utrikesföddas företag växer nämligen snabbare än andra företag och verkar ofta i personalintensiva branscher. Det innebär att de skapar många jobb. I första hand för andra utrikesfödda, men i ett senare skede även för infödda. För det är inte ovanligt att det som från början var ett sätt för en individ att ta sig ur arbetslöshet växer till något större. Det nödvändighetsbaserade företagandet blir möjlighetsbaserat.

Så, hur får vi då fler utrikesfödda att satsa på företagande? Nima Sanandaji tror inte på riktade insatser, utan menade att det mest effektiva är generellt bra förutsättningar för företagande i samhället. Dels menade han att de riktade satsningarna inte fungerar, dels att de är diskriminerande mot infödda företagare. Han lyfte också fram att det finns en risk att samhället pushar in individer i företagande som kanske inte borde vara där.

Inbjudna att kommentera rapporten var Mats Hammarstedt, professor i nationalekonomi på Linnéuniversitetet, Maroun Aoun, vd för stiftelsen Internationella företagare i Sverige, IFS, och Elisabeth Svantesson (M), integrationspolitisk talesperson.

I stort var de överens med Nima om att bättre generella regler för företagande är positivt för alla, även utrikesfödda. Men de tyckte även att det behövs en del mer riktade insatser. Som Maroun Aoun uttryckte det: ”Generella åtgärder i all ära, men jag tror inte att Alvedon botar alla sjukdomar. Det finns en vilja bland många utrikesfödda att starta företag. Vi måste ge dem samma plattform att starta ifrån som infödda, och hjälpa dem att gå vidare med sin tanke att starta eget.”

Elisabeth Svantesson höll med och lyfte bland annat fram SFI-utbildning med inriktning mot företagande, och företagsinformation på olika språk som två bra stödåtgärder.

Seminariet går att se i sin helhet på SVT Forum

Läs mer om företagande bland utrikesfödda på ESBRIs temasida.

/Jonas

Sverige har handelspotential

”Invandrade entreprenörer är en outnyttjad resurs” skriver bland andra Maroun Aoun och Ali Najib på DN Debatt i dag. De kopplar samman integration, solidaritet och motivation, och menar att Sverige kan bli bättre på att uppmuntra gränsöverskridande entreprenörskap. Handelsutbyten utvecklar både ursprungslandet och det nya hemlandet.

Det här är frågor som vi på ESBRI har lyft fram vid ett flertal tillfällen, bland annat i Entré och på Estrad. Ett exempel är Andreas Hatzigeorgious och Magnus Lodefalks föreläsning i maj 2014. Deras forskning handlar om hur utlandsföddas kunskaper om olika länders affärskultur, politik, religion och språk, men också tillgång till nätverk och kontakter, kan underlätta affärerna för svenska företag.

Webb-tv och ett gäng artiklar finns samlade på vår temasida om företagare med utländsk bakgrund.

I det senaste numret av tidningen skrev vi också kort om en relativt ny bok, utgiven av Högskolan Väst. En av slutsatserna är att utrikesföddas företag växer snabbare – trots att de får mindre stöd än svenskföddas företag. ”Integration är inte en etnisk fråga utan en konkurrensfråga för Sverige och vårt näringsliv”, säger Thomas Winman som är en av författarna.

/Åse Karlén

Hur kan vi bli bättre på att ta tillvara alla resurser?

Foto: Anna Kopparberg.

Förra veckan deltog jag i Sacos konferens om globalisering, entreprenörskap och kompetens. Dagen innehöll många intressanta presentationer och spännande fakta. En generell slutsats som jag drog var att det finns massor av resurser som i dag inte tas tillvara.

Forskaren Karl Wennberg inledde med att presentera en studie som visar att utrikesfödda startar företag i större utsträckning än infödda. Och företag som startas av barn till utrikesfödda individer växer ofta mycket snabbt. Man kan också se att en liten grupp av snabbväxande företag står för nästan hela nettotillväxten av nya jobb.

Många som anställs i nya, snabbväxande företag är unga, med annan bakgrund, arbetslösa. De här företagen skapar alltså arbetstillfällen för individer som i allmänhet står långt ifrån arbetsmarknaden och har svårt att få en anställning. Det innebär att den här gruppen människor kan få ett mycket bättre utgångsläge om de sedan vill söka sig vidare på arbetsmarknaden. Så bra!

Maroun Aoun berättade om hur IFS arbetar. De har 40 rådgivare från 18 länder anställda, och de är verksamma runt om i Sverige. Numera samarbetar IFS med ALMI, och därigenom har utlåningen av pengar till företagare med utländsk bakgrund ökat markant.

I dag utgör personer med utländsk bakgrund 20 procent av alla företagare. En tydlig trend är att den här målgruppen går in i nya branscher hela tiden, speciellt i storstadsregionerna. Många individer med utländsk bakgrund har ett stort nätverk, speciellt i hemlandet men även i resten av världen. Nätverken är en viktig resurs både för Sverige och företagen och vi borde arbeta för att bli ännu bättre på att ta vara på dem. Aoun har skrivit Åsikten i det kommande numret av Entré, där kan du läsa mer.

Lisa Cooper från norska Leadership Foundation delade med sig av sina erfarenheter från att vara utlandsfödd. När hon flyttade till Norge från New York i slutet av 1980-talet möttes hon av en utbredd diskriminering och okunskap. Med tiden har detta förändrats, delvis tack vare både denna och andra organisationers arbete för att skapa bättre förutsättningar för personer med icke-norsk bakgrund.

Ett projekt som vore kul att kopiera i Sverige är deras Top 10. De utser varje år de tio mest framgångsrika individerna i Norge som har utländsk bakgrund. De blir sedan positiva förebilder och visar på goda exempel, på möjligheterna.

Liknande tankegångar har IFS, som i många år har korat Årets Nybyggare i Sverige. Avsikten är att priset ska gå till en person med invandrarbakgrund som, trots hinder och relativt sämre förutsättningar, har startat eget och bidragit med tillväxt i det nya landet.

Du kan se hela konferensen och ta del av alla intressanta presentationer på Sacos webb-tv. Mycket sevärt!

Vill du läsa mer om entreprenörskap hos personer med utländsk bakgrund? En bra ingång är vår temasida www.esbri.se/utland

Missa inte heller vår Estrad 14 maj.

/Helene

Det börjar med individen

Per Broomé, Karima Tice, Maud Olofsson och Maroun Aoun.

I dag var jag på ett välbesökt lunchsamtal på temat ”Hur stödjer vi Sveriges nyanlända entreprenörer?”, arrangerat av tankesmedjan Fores.

Samtalet inleddes av Per Broomé, forskningsledare vid MIM (Malmö Institute for Studies of Migration, Diversity and Welfare), Malmö högskola. Han drog huvuddragen i artikeln ”Föreställningar om invandrarföretagande” som han skrivit tillsammans med några kollegor. Artikeln baseras på data från Skåne och Broomé lyfte bland annat fram att företagande bland utlandsfödda finns i vitaliserande branscher som bidrar till tillväxt.

Sedan diskuterades frågor kring hur vi på bästa sätt kan stödja nyanlända i deras företagande. I diskussionen deltog näringsminister Maud Olofsson, Karima Tice, vd för Aman Care och årets företagare i Stockholms län (Företagarnas utmärkelse), samt Maroun Aoun, vd för IFS i Sverige (som för övrigt tilldelades det senaste ESBRI-priset).

Maud Olofsson menade bland annat att de generella näringspolitiska åtgärderna inte når de företagare som är i störst behov av dem. Dessa åtgärder måste därför designas om så att de passar alla.

Karima Tice, och flera andra, lyfte fram att det börjar med individen. Beroende på vilken bakgrund och erfarenhet en etnisk svensk (vad det nu är) eller en utlandsfödd person som satsar på eget företagande har, kan det behövas olika typer av stöd och åtgärder. Det tror jag är oerhört viktigt. Och det är från den utgångspunkten vi måste jobba.

Kolla gärna in ESBRIs samlingssida om företagare med utländsk bakgrund: www.esbri.se/utland

/Magnus