När nödvändighet blir till möjlighet

Att det finns utmaningar inom arbetsmarknadsområdet i Sverige kan nog de flesta skriva under på. En sådan utmaning är att utrikesfödda har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden. En ny rapport från Fores visar hur företagande kan bli en väg in för fler.

Rapporten ”Att skapa egna möjligheter – hur bättrevillkor för företagare kan lyfta integrationen” är författad av Nima Sanandaji och presenterades på ett lunchseminarium i går. Nima poängterade att ett ökat företagande bland utrikesfödda inte bara kan minska arbetslösheten, det kan även innebära en ekonomisk och social klassresa – både för företagarna själva och för andra. Utrikesföddas företag växer nämligen snabbare än andra företag och verkar ofta i personalintensiva branscher. Det innebär att de skapar många jobb. I första hand för andra utrikesfödda, men i ett senare skede även för infödda. För det är inte ovanligt att det som från början var ett sätt för en individ att ta sig ur arbetslöshet växer till något större. Det nödvändighetsbaserade företagandet blir möjlighetsbaserat.

Så, hur får vi då fler utrikesfödda att satsa på företagande? Nima Sanandaji tror inte på riktade insatser, utan menade att det mest effektiva är generellt bra förutsättningar för företagande i samhället. Dels menade han att de riktade satsningarna inte fungerar, dels att de är diskriminerande mot infödda företagare. Han lyfte också fram att det finns en risk att samhället pushar in individer i företagande som kanske inte borde vara där.

Inbjudna att kommentera rapporten var Mats Hammarstedt, professor i nationalekonomi på Linnéuniversitetet, Maroun Aoun, vd för stiftelsen Internationella företagare i Sverige, IFS, och Elisabeth Svantesson (M), integrationspolitisk talesperson.

I stort var de överens med Nima om att bättre generella regler för företagande är positivt för alla, även utrikesfödda. Men de tyckte även att det behövs en del mer riktade insatser. Som Maroun Aoun uttryckte det: ”Generella åtgärder i all ära, men jag tror inte att Alvedon botar alla sjukdomar. Det finns en vilja bland många utrikesfödda att starta företag. Vi måste ge dem samma plattform att starta ifrån som infödda, och hjälpa dem att gå vidare med sin tanke att starta eget.”

Elisabeth Svantesson höll med och lyfte bland annat fram SFI-utbildning med inriktning mot företagande, och företagsinformation på olika språk som två bra stödåtgärder.

Seminariet går att se i sin helhet på SVT Forum

Läs mer om företagande bland utrikesfödda på ESBRIs temasida.

/Jonas

Vårda vårdens entreprenörer

För en tid sedan var jag på ett seminarium som handlade om hinder och möjligheter för entreprenörskap inom vårdsektorn. Under seminariet lyftes ett antal lyckade företag inom denna sektor fram. Seminariet utgick från rapporten ”Vårdens entreprenörer”, skriven av Nima Sanandaji.

Sanandaji menar att entreprenörskap i vården har stor potential, men får liten uppmärksamhet i Sverige. Internationellt ökar intresset alltmer. Lyckade exempel är ofta samspel mellan tekniska innovationer och nya arbetssätt.

I rapporten framgår att det är viktigt att inte bara rikta fokus mot entreprenörer, utan också uppmärksamma intraprenörerna – de som skapar förändring inom ramen för existerande privata och offentliga verksamheter. Genom att lära oss mer om de entreprenörer och intraprenörer som driver förändring i vården kan vi förhoppningsvis stå bättre rustade för att stimulera den framtida utvecklingen.

Ett av de lyckade exemplen gjorde mig speciellt inspirerad och glad: den indiske hjärtkirurgen Devi Shetty, som brukar kallas för sjukvårdens Henry Ford. Han insåg tidigt att en stor del av de fattiga i Indien inte har råd med en hjärtoperation och grundade därför Narayana Hrudayalaya, ett specialistsjukhus för hjärtsjuka utanför Bangalore. Genom att effektivisera behandlingarna – utan att ge avkall på kvaliteten – sjönk kostnaden med 2/3 för hjärtoperationerna. Samtidigt har sjukhuset, i samarbete med den indiska regeringen, erbjudit mycket förmånliga försäkringar till Indiens fattiga befolkning så att även de ska ha råd att operera sig. Hjärtsjukhuset utökade sedan med en avdelning för cancerpatienter och ett ögonsjukhus. Allt till samma låga kostnad, men med hög vårdkvalitet.

Shetty har som mål att expandera sitt koncept till övriga Indien samt till andra länder i Asien och Afrika. Ett sådant arbetssätt är lättare att etablera i utvecklingsländer som inte redan har en fastlåst vårdstruktur. Så han har stor chans att lyckas. Förhoppningsvis kan en sådan positiv utveckling gå att få till även i övriga världen.

Vill du läsa om fler lyckade exempel? Här finns rapporten att ladda ner kostnadsfritt.

/Helene