När nödvändighet blir till möjlighet

Att det finns utmaningar inom arbetsmarknadsområdet i Sverige kan nog de flesta skriva under på. En sådan utmaning är att utrikesfödda har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden. En ny rapport från Fores visar hur företagande kan bli en väg in för fler.

Rapporten ”Att skapa egna möjligheter – hur bättrevillkor för företagare kan lyfta integrationen” är författad av Nima Sanandaji och presenterades på ett lunchseminarium i går. Nima poängterade att ett ökat företagande bland utrikesfödda inte bara kan minska arbetslösheten, det kan även innebära en ekonomisk och social klassresa – både för företagarna själva och för andra. Utrikesföddas företag växer nämligen snabbare än andra företag och verkar ofta i personalintensiva branscher. Det innebär att de skapar många jobb. I första hand för andra utrikesfödda, men i ett senare skede även för infödda. För det är inte ovanligt att det som från början var ett sätt för en individ att ta sig ur arbetslöshet växer till något större. Det nödvändighetsbaserade företagandet blir möjlighetsbaserat.

Så, hur får vi då fler utrikesfödda att satsa på företagande? Nima Sanandaji tror inte på riktade insatser, utan menade att det mest effektiva är generellt bra förutsättningar för företagande i samhället. Dels menade han att de riktade satsningarna inte fungerar, dels att de är diskriminerande mot infödda företagare. Han lyfte också fram att det finns en risk att samhället pushar in individer i företagande som kanske inte borde vara där.

Inbjudna att kommentera rapporten var Mats Hammarstedt, professor i nationalekonomi på Linnéuniversitetet, Maroun Aoun, vd för stiftelsen Internationella företagare i Sverige, IFS, och Elisabeth Svantesson (M), integrationspolitisk talesperson.

I stort var de överens med Nima om att bättre generella regler för företagande är positivt för alla, även utrikesfödda. Men de tyckte även att det behövs en del mer riktade insatser. Som Maroun Aoun uttryckte det: ”Generella åtgärder i all ära, men jag tror inte att Alvedon botar alla sjukdomar. Det finns en vilja bland många utrikesfödda att starta företag. Vi måste ge dem samma plattform att starta ifrån som infödda, och hjälpa dem att gå vidare med sin tanke att starta eget.”

Elisabeth Svantesson höll med och lyfte bland annat fram SFI-utbildning med inriktning mot företagande, och företagsinformation på olika språk som två bra stödåtgärder.

Seminariet går att se i sin helhet på SVT Forum

Läs mer om företagande bland utrikesfödda på ESBRIs temasida.

/Jonas

Slutar man trampa stannar cykeln

Hans Majestät Kung Carl XVI Gustaf delade ut priser till Årets Nybyggare och Årets Pionjär

Igår deltog jag i konferensen ”Nybyggare behövs”. Evenemanget som arrangeras av Almi, Tillväxtverket och IFS firade femårsjubileum. Programmet innehöll många intressanta presentationer och senare under dagen korades också Årets Nybyggare. Priset delas ut i två olika kategorier av Hans Majestät Kung Carl XVI Gustaf.

Jag tog speciellt fasta på ett par av presentationerna under dagen.

Förmiddagen inleddes med en både tankeväckande och humoristisk halvtimme med komikern Özz Nûjen. Han menar att vi behöver ifrågasätta och utmana vår uppfattning om mångfald. Fördomar är en sjukdom som alla lider av, oavsett varifrån man kommer – och det finns inget botemedel, anser Nûjen. Men han tipsade om att oftare använda sin nyfikenhet och kunskap som bromsmedicin. Det är viktigt att inse att mångfald kan betyda så mycket, utseende eller härkomst spelar ingen roll. Det viktigaste är inte varifrån man kommer utan vart man är på väg. Så sant!

Marie Ahlgren från Almi gav en bra beskrivning av vad det innebär att driva företag. Hon menar att det är som att cykla, slutar man trampa så stannar cykeln. Företagandet är en resa som inte upphör. Almi arbetar tillsammans med IFS för att hjälpa företagare med utländsk bakgrund att starta eller köpa företag. De erbjuder också tillväxtrådgivning eftersom 30 procent av företagarna inte kan leva på sitt företag efter tre år.

Så till priset Årets Nybyggare. Syftet är att lyfta fram företagsamma individer med invandrarbakgrund och även försöka bryta den stereotypa bild många har om invandrare och deras företag. Med priset vill man även stimulera andra att se företagande som reellt integrationsverktyg.

Till Årets Nybyggare 2014 utsågs Temerlan Mamergov. Han flydde kriget i Tjetjenien och kom till Sverige för tio år sedan. Han har utbildat sig till plattsättare och driver i dag företaget Standart Bygg och Platt i Stockholm. Företaget omsätter 30 miljoner kronor.

Årets pionjär blev Emanuel Dohi, som har sina rötter i Rumänien. Han driver företaget Dohi Sweden, en blandning av reklambyrå och tekniskt laboratorium med fokus på avancerad applikationsutveckling för mobil, interaktiv tv och webb. Företagets omsättning beräknas uppgå till 80 miljoner kronor i år.

Jag önskar arrangörerna och pristagarna lycka till i sitt fortsatta arbete för företagande och tillväxt.

/Helene

Hur kan vi bli bättre på att ta tillvara alla resurser?

Foto: Anna Kopparberg.

Förra veckan deltog jag i Sacos konferens om globalisering, entreprenörskap och kompetens. Dagen innehöll många intressanta presentationer och spännande fakta. En generell slutsats som jag drog var att det finns massor av resurser som i dag inte tas tillvara.

Forskaren Karl Wennberg inledde med att presentera en studie som visar att utrikesfödda startar företag i större utsträckning än infödda. Och företag som startas av barn till utrikesfödda individer växer ofta mycket snabbt. Man kan också se att en liten grupp av snabbväxande företag står för nästan hela nettotillväxten av nya jobb.

Många som anställs i nya, snabbväxande företag är unga, med annan bakgrund, arbetslösa. De här företagen skapar alltså arbetstillfällen för individer som i allmänhet står långt ifrån arbetsmarknaden och har svårt att få en anställning. Det innebär att den här gruppen människor kan få ett mycket bättre utgångsläge om de sedan vill söka sig vidare på arbetsmarknaden. Så bra!

Maroun Aoun berättade om hur IFS arbetar. De har 40 rådgivare från 18 länder anställda, och de är verksamma runt om i Sverige. Numera samarbetar IFS med ALMI, och därigenom har utlåningen av pengar till företagare med utländsk bakgrund ökat markant.

I dag utgör personer med utländsk bakgrund 20 procent av alla företagare. En tydlig trend är att den här målgruppen går in i nya branscher hela tiden, speciellt i storstadsregionerna. Många individer med utländsk bakgrund har ett stort nätverk, speciellt i hemlandet men även i resten av världen. Nätverken är en viktig resurs både för Sverige och företagen och vi borde arbeta för att bli ännu bättre på att ta vara på dem. Aoun har skrivit Åsikten i det kommande numret av Entré, där kan du läsa mer.

Lisa Cooper från norska Leadership Foundation delade med sig av sina erfarenheter från att vara utlandsfödd. När hon flyttade till Norge från New York i slutet av 1980-talet möttes hon av en utbredd diskriminering och okunskap. Med tiden har detta förändrats, delvis tack vare både denna och andra organisationers arbete för att skapa bättre förutsättningar för personer med icke-norsk bakgrund.

Ett projekt som vore kul att kopiera i Sverige är deras Top 10. De utser varje år de tio mest framgångsrika individerna i Norge som har utländsk bakgrund. De blir sedan positiva förebilder och visar på goda exempel, på möjligheterna.

Liknande tankegångar har IFS, som i många år har korat Årets Nybyggare i Sverige. Avsikten är att priset ska gå till en person med invandrarbakgrund som, trots hinder och relativt sämre förutsättningar, har startat eget och bidragit med tillväxt i det nya landet.

Du kan se hela konferensen och ta del av alla intressanta presentationer på Sacos webb-tv. Mycket sevärt!

Vill du läsa mer om entreprenörskap hos personer med utländsk bakgrund? En bra ingång är vår temasida www.esbri.se/utland

Missa inte heller vår Estrad 14 maj.

/Helene

Det börjar med individen

Per Broomé, Karima Tice, Maud Olofsson och Maroun Aoun.

I dag var jag på ett välbesökt lunchsamtal på temat ”Hur stödjer vi Sveriges nyanlända entreprenörer?”, arrangerat av tankesmedjan Fores.

Samtalet inleddes av Per Broomé, forskningsledare vid MIM (Malmö Institute for Studies of Migration, Diversity and Welfare), Malmö högskola. Han drog huvuddragen i artikeln ”Föreställningar om invandrarföretagande” som han skrivit tillsammans med några kollegor. Artikeln baseras på data från Skåne och Broomé lyfte bland annat fram att företagande bland utlandsfödda finns i vitaliserande branscher som bidrar till tillväxt.

Sedan diskuterades frågor kring hur vi på bästa sätt kan stödja nyanlända i deras företagande. I diskussionen deltog näringsminister Maud Olofsson, Karima Tice, vd för Aman Care och årets företagare i Stockholms län (Företagarnas utmärkelse), samt Maroun Aoun, vd för IFS i Sverige (som för övrigt tilldelades det senaste ESBRI-priset).

Maud Olofsson menade bland annat att de generella näringspolitiska åtgärderna inte når de företagare som är i störst behov av dem. Dessa åtgärder måste därför designas om så att de passar alla.

Karima Tice, och flera andra, lyfte fram att det börjar med individen. Beroende på vilken bakgrund och erfarenhet en etnisk svensk (vad det nu är) eller en utlandsfödd person som satsar på eget företagande har, kan det behövas olika typer av stöd och åtgärder. Det tror jag är oerhört viktigt. Och det är från den utgångspunkten vi måste jobba.

Kolla gärna in ESBRIs samlingssida om företagare med utländsk bakgrund: www.esbri.se/utland

/Magnus

Sweden-U.S. Entrepreneurial Forum i Stockholm

Magnus Aronsson, Signhild Arnegård Hansen, Rafael Bermejo, Maroun Aoun och Anna-Karin Hatt i samband med utdelningen av ESBRI-priset. 

Två spännande konferensdagar om entreprenörskap, tillgång till kapital och möjligheter inom cleantech är till ända. Vi kickade igång Sweden-U.S. Entrepreneurial Forum med en heldag i Stockholm i måndags (25 oktober).

Bland talarna fanns både svenskar och amerikaner: gamla favoriter blandades med nya stjärnor. Catharina Håkansson Bohman (statssekreterare näringsdepartementet), Thomas Perry (National Renewable Energy Laboratory), Mikael Fjällström (Energimyndigheten), James Blom (vd Joyent), Joanne Vliet (US Commercial Service) och Signhild Arnegård Hansen (Svenska Lantchips, tillika ledamot i ESBRIs styrelse) var några av talarna.

Under dagen diskuterades bland annat hur man kan hitta finansiering i turbulenta tider, möjligheter och trender inom svensk och amerikansk cleantechindustri samt hur det funkar att ha staten som sin största kund. Presentationer varvades med intervjuer, och frågeställare fanns det gott om både i salen och på Twitter.

Vi passade också på att dela ut ESBRI-priset – det tredje någonsin. Priset tilldelas en person eller organisation som förbättrat entreprenörskapsklimatet i Sverige, och juryn består av oss på ESBRI. I år valde vi att uppmärksamma IFS, som sedan 1996 har arbetat för att stödja svenska företagare med utländsk bakgrund. Rafael Bermejo och Maroun Aoun från IFS tog emot priset, prisutdelare var Anna-Karin Hatt, IT- och regionminister.

I dag körde vi en halvdag med parallella seminarier: The process of raising capital for growth respektive Entrepreneurial opportunities in cleantech. Jag deltog i det förstnämnda som leddes av två veteraner på Sweden-U.S. Entrepreneurial Forum: Kimberlie Cerrone (affärsängel i Silicon Valley) och Clare Fairfield (riskkapitalist med över 25 år i branschen). Två entreprenöriella team från Sverige fick presentera sina affärsidéer, och mottog ganska hård, men konstruktiv, kritik från Cerrone, Fairfield och publiken. Mycket lärorikt för oss alla!

Cerrone och Fairfield delade frikostigt med sig av sin kunskap om vad finansiärer vill höra – och vad de inte orkar slösa sin tid på. Några av råden till kapitalsökande entreprenörer var: Berätta hur ditt företag ska lösa kundens problem. Skippa tekniska detaljer, superlayoutade powerpointpresentationer och ord som ”tool” och ”trendy”. Släng in relevanta siffror och kundcitat. Säg inte att du inte har några konkurrenter – det visar bara att du inte gjort din hemläxa, eller att du inte har någon marknadspotential. Och slipa på din elevator pitch tills den är så självklar att din mamma kan dra den.

Missade du allt det roliga? Lugn, bara lugn. I år tar vi Sweden-U.S. Entrepreneurial Forum på en miniturné till Skellefteå (27 oktober) och Lund (29 oktober). Om du inte kan delta där heller finns det möjlighet att inhämta en stor del av evenemanget på webben. Vi lägger t ex successivt upp talarnas presentationer. Hela Forumdagen 25 oktober filmades av Blackbox och filmklipp kommer inom kort finnas på ESBRIs webb-tv. Vi livesände också på Bambuser. Och så finns det förstås de som har bloggat om evenemanget…

Sist men inte minst vill jag passa på att tacka våra fyra duktiga extrajobbare, som tog en paus från studier och andra åtaganden för att hjälpa till innan och under vårt Stockholmsevenemang. Utan Alexandra Ekelöf, Felix Haegele, Kristina Persson och Fredrik Sundelin hade vi ordinarie ESBRIare kollapsat! Stort tack till er.

/Åse