När nödvändighet blir till möjlighet

Att det finns utmaningar inom arbetsmarknadsområdet i Sverige kan nog de flesta skriva under på. En sådan utmaning är att utrikesfödda har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden. En ny rapport från Fores visar hur företagande kan bli en väg in för fler.

Rapporten ”Att skapa egna möjligheter – hur bättrevillkor för företagare kan lyfta integrationen” är författad av Nima Sanandaji och presenterades på ett lunchseminarium i går. Nima poängterade att ett ökat företagande bland utrikesfödda inte bara kan minska arbetslösheten, det kan även innebära en ekonomisk och social klassresa – både för företagarna själva och för andra. Utrikesföddas företag växer nämligen snabbare än andra företag och verkar ofta i personalintensiva branscher. Det innebär att de skapar många jobb. I första hand för andra utrikesfödda, men i ett senare skede även för infödda. För det är inte ovanligt att det som från början var ett sätt för en individ att ta sig ur arbetslöshet växer till något större. Det nödvändighetsbaserade företagandet blir möjlighetsbaserat.

Så, hur får vi då fler utrikesfödda att satsa på företagande? Nima Sanandaji tror inte på riktade insatser, utan menade att det mest effektiva är generellt bra förutsättningar för företagande i samhället. Dels menade han att de riktade satsningarna inte fungerar, dels att de är diskriminerande mot infödda företagare. Han lyfte också fram att det finns en risk att samhället pushar in individer i företagande som kanske inte borde vara där.

Inbjudna att kommentera rapporten var Mats Hammarstedt, professor i nationalekonomi på Linnéuniversitetet, Maroun Aoun, vd för stiftelsen Internationella företagare i Sverige, IFS, och Elisabeth Svantesson (M), integrationspolitisk talesperson.

I stort var de överens med Nima om att bättre generella regler för företagande är positivt för alla, även utrikesfödda. Men de tyckte även att det behövs en del mer riktade insatser. Som Maroun Aoun uttryckte det: ”Generella åtgärder i all ära, men jag tror inte att Alvedon botar alla sjukdomar. Det finns en vilja bland många utrikesfödda att starta företag. Vi måste ge dem samma plattform att starta ifrån som infödda, och hjälpa dem att gå vidare med sin tanke att starta eget.”

Elisabeth Svantesson höll med och lyfte bland annat fram SFI-utbildning med inriktning mot företagande, och företagsinformation på olika språk som två bra stödåtgärder.

Seminariet går att se i sin helhet på SVT Forum

Läs mer om företagande bland utrikesfödda på ESBRIs temasida.

/Jonas

Marknadsmissar ger företagen huvudvärk

Häromdagen arrangerade vi den sista Estradföreläsningen för våren. Temat var hur utlandsfödda kan vara en resurs för företag som vill nå ut på en internationell marknad.

Andreas Hatzigeorgious och Magnus Lodefalks forskning visar att personer med utländsk bakgrund kan uppmuntra handel mellan sina födelseländer och nuvarande hemländer. De har kunskaper om affärskultur, politik, religion och språk, men också tillgång till nätverk och kontakter som underlättar affärerna.

Under frågestunden gav en av deltagarna ett tydligt och roligt exempel på hur viktigt det är med kunskap om det land man vill exportera till. När Alvedon skulle lanseras i Mellanöstern satsade företaget initialt på en reklamkampanj med informationstext. När de sedan fick veta att hälften av befolkningen inte är läskunniga, ändrade de till en bildserie med tre bubblor. Man kunde se en person som hade väldigt ont i huvudet, tog en tablett och sedan mådde bra.

Men de hade missat något väldigt fundamentalt. Man läser från andra hållet på arabiska. Så vad visade då reklamen? Jo, en person som mådde bra, tog en tablett och sedan mådde pyton. Det gick troligen inte så värst bra med försäljningen av Alvedon efter den kampanjen…

Andreas Hatzigeorgiou berättade sedan om när han besökte ett läkemedelsföretag i Irak för ett par år sedan. Grundaren till företaget hade tidigare doktorerat och bott många år i Sverige och Andreas ville diskutera tjänsteexport. Nu visade det sig att handelsutbytet var mycket större än han först trodde. Inredningen i alla fabrikens mötesrum kom från det svenska företaget Kinnarps. Byggnadens ventilation var svensktillverkad. Likaså förpackningarna till läkemedlen. Grundaren menade att svenskt står för kvalitet, och rekommenderar såklart svenska produkter till sina affärsbekanta.

De här exemplen visar att migration medför effekter som man inte alltid kan förutse. Men de visar också hur viktigt det är att ha kunskap om marknaden, och då är individer med egen erfarenhet av olika länder mycket värdefulla.

Jag ser fram emot fortsatt forskning inom det här området. Andreas Hatzigeorgiou och Magnus Lodefalk lovade att förse oss med mer spännande fakta inom en snar framtid.

Missade du föreläsningen? Eller vill du tipsa kollegor och bekanta? Hela presentationen finns nu tillgänglig via webb-tv.

Jag vill också passa på att tacka alla talare, deltagare och tittare som följt Estrad i vår. Det har varit en fantastisk säsong och jag hoppas att vi ses till hösten igen.

/Helene

Utlandsföddas roll för företagens utrikeshandel

Starta företag vägen till försörjning?

Företagande bland utrikesfödda är ett viktigt och aktuellt tema och egenföretagande ses ofta som ett sätt för utrikes födda att komma in på arbetsmarknaden. Jag deltog nyligen i ett frukostseminarium, arrangerat av Entreprenörskapsforum, där Lina Aldén medverkade. Hon presenterade sin forskning om varför utrikesfödda blir egenföretagare, och om skillnader mellan olika grupper.

Lina visade att egenföretagandet är vanligt bland utrikesfödda i Sverige. Detta gäller främst män, men även andelen kvinnor har ökat. De startar oftast enskilda firmor, en företagsform där man har ett personligt ekonomiskt ansvar. Företagen är vanligtvis verksamma inom branscher med låga investeringskostnader och låg lönsamhet, exempelvis handel, administration, hotell, restaurang och rekreation. Många uppger att de har svårt att få kapital och de upplever lagar och avgifter som krångliga. Det är vanligt att de känner sig diskriminerade av bankerna och får betala en högre ränta på sina lån än individer som är födda i Sverige.

Lina pekade på flera orsaker till att utrikesfödda är överrepresenterade bland företagare:

• De kan ha svårt att få en anställning på grund av otillräckliga språkkunskaper och brist på relevant utbildning
• Det finns ofta företagartraditioner inom familjen, man kanske tar över föräldrars företag eller nätverk. Detta ökar benägenheten att starta företag
• Segregationen medför att individer bor med sina landsmän och därmed ingår i etniska nätverk med möjlighet till både finansiering och rådgivning

Seminariet avslutades med en paneldebatt där politikerna Hanif Bali, Jennie Nilsson och Mats Pertorft medverkade. De var alla överens om att det behövs åtgärder för att undanröja diskrimineringen samt underlätta för utrikesfödda att ingå i olika typer av nätverk.

Hanif poängterade att lönsamheten ofta är låg bland företagare med utländsk bakgrund. Det är vanligt att familjemedlemmar arbetar gratis i företaget, vilket kan inverka negativt på barnens benägenhet att utbilda sig. Därigenom blir det svårt att förändra situationen.

Lina Aldén avslutade med att betona att egenföretagande inte alltid är den bästa lösningen för att integrera utrikesfödda i arbetsmarknaden, men att de som väljer det ska ges goda förutsättningar. Etnicitet ska absolut inte inverka negativt på företagandet.

Det här är en knepig situation. Företagare från utomeuropeiska länder accepterar i allmänhet en lägre inkomst än inrikes födda, delvis beroende på brist på andra alternativ. De här grupperna har svårt att få tillväxtkapital, vilket påverkar företagens överlevnadsgrad negativt. De är verksamma i branscher med låg lönsamhet. Och de driver oftast enskilda firmor där de är personligt ansvariga om företaget går dåligt. Det här kan verkligen bli en ekonomisk fälla. Jag tycker att det är jättebra att dessa frågor diskuteras och jag hoppas att det inom kort kommer åtgärder som förbättrar både villkoren för företagande generellt - och för utrikesfödda specifikt.

Vill du förkovra dig ytterligare inom detta område? Nu på onsdag genomförs den sista Estradföreläsningen för våren. Temat är utlandsföddas betydelse för företagens utrikeshandel. Ta chansen att både lyssna på intressant forskning och mingla med andra som är intresserade av de här frågorna!

/Helene