Erbjud ”motgångsrika” människor rätt stöd

Under våren kör Kristdemokraterna fyra seminarier och en workshop om det svenska innovationssystemet. I förgrunden ESBRIs tidning Entré som erbjöds till deltagarna.

Förra veckan deltog jag i ett välbesökt seminarium om det svenska innovationssystemet arrangerat av Kristdemokraterna.

Ola Isaksson från Chalmers inledde och han menade att det inte enbart är de tekniska uppfinningarna som är viktiga utan de som har uppfunnit dem, människorna bakom. Han ansåg vidare att det är värdefullt att samarbeta mellan olika branscher för då konkurrerar parterna inte med varandra.

Det är också viktigt med dialog. Anna Sander från WSP berättade om hur de arbetar med innovation för att skapa fler och bättre bostäder för människor med olika behov. De involverar slutanvändaren och har till exempel en dialog med svårt sjuka barn på sjukhus: Hur vill de ha det i sina rum? Och hur vill unga människor ha det i sina bostäder? Kanske vill de ha en minimal boendeyta och i stället dela vissa utrymmen med sina grannar? Det finns möjlighet att få dispens från de restriktiva byggreglerna i Sverige för att testa innovativa lösningar.

Slutligen är det viktigt att omvandla sociala problem till sociala innovationer. Mona Abou-Jeib från Möjlighetsinkubatorn/Give it forward berättade om hur deras organisation arbetar. Motgång kan innebära olika saker – man har inte fått rätt resurser, man har blivit sjuk och/eller arbetslös till exempel. De erbjuder ”motgångsrika” människor en startup där de får tillgång till de bästa metoderna och utbildningarna. I programmet ingår massor av stöd för att individerna ska börja tro på sig själva så att de orkar och vågar ta sig ur sin situation. Varje person som kan börja arbeta innebär en enorm vinst, både för den enskilda och för samhället.

Tänkvärt och intressant!

/Helene

Studielån för företagare

Kristdemokraterna arrangerar under våren en seminarieserie om det svenska innovationssystemet. I går deltog jag i ett av seminarierna och temat denna gång var finansiering av goda idéer. Ett antal talare delade med sig av sina erfarenheter under eftermiddagen och här är några fakta, åsikter och idéer som jag tog fasta på.

Sammanfattningsvis finns en god investeringsvilja i Sverige, men det saknas kapital i tidiga faser. Flera av talarna menade att vi skulle behöva ett mer positivt klimat för investerare med ett konsekvent och enkelt regelverk gällande exempelvis personaloptioner och 3:12-regler.

Något som är positivt i Sverige är att det finns ett antal stödfunktioner för företagare. Almi, Connect och Coompanion är några exempel på aktörer som erbjuder möjligheten att träffa både finansiärer och mentorer. Sannolikheten att hitta finansiering ökar om man går igenom ett stödprogram hos någon av dessa eller andra liknande aktörer.

En ”sann” entreprenör startar företag oavsett krångliga regler och höga skatter. Men det finns en enorm potential bland individer som inte är självklara entreprenörer. För en vanlig tjänsteman kan steget till att starta företag kännas otryggt och osäkert. Detta skulle kunna ändras och förbättras genom ett bättre stödsystem.

I England har en ny modell införts där privatpersoner har möjlighet att gå in som finansiärer i små företag genom att investera via mellanhänder, och det är något som vi skulle kunna införa även i Sverige.

En annan idé är att införa ett slags studielån för nyföretagare. Då har man möjlighet att komma igång med sitt företagande och först när man börjar få in pengar betalar man av sitt lån.

Många bra idéer som kan vara värda att testa!

/Helene

Emma Henriksson: Bättre villkor – fler företagare

18 juni arrangerade ESBRI, tillsammans med amerikanska ambassaden, en konferens om företagare med utländsk bakgrund En av programpunkterna gick ut på att representanter från riksdagspartierna fick ge sin syn på frågan. Tiden var knapp, så vi bjöd in de sex partier som deltog att utveckla sitt resonemang på esbribloggen. Nedan följer Emma Henrikssons (KD) inlägg.

Varje år startar 7 000 invandrare ett nytt företag i Sverige. Det innebär att vart femte företag startas av en invandrare. Det säger sig självt att detta är avgörande för välfärd och välstånd i vårt land. Men inte bara det. Med kontaktnät i sina hemländer öppnar det dörrar även för andra företag. Svensk export ökar, samtidigt som vi importerar kunnande och kompetens.

Men allt är inte frid och fröjd. Sveriges höga företagskatter och svårigheten att få tillgång till kapital är ett hinder. När en arbetsgivare i Sverige betalar ut 100 kronor i lön måste vanligtvis ytterligare drygt 31 kronor betalas in till staten i form av obligatorisk arbetsgivaravgift. Jämfört med cirka 24 procent av lönen i Finland och 14 procent i Norge. I Danmark betalar löntagarna den största delen av de sociala avgifterna själva.

Vi kristdemokrater vill ändra på detta genom att gå till val på att sänka arbetsgivaravgifterna. Vårt förslag innebär att man under mandatperioden successivt sänker arbetsgivaravgifterna med tio procentenheter upp till en lönesumma om högst 300 000 kronor per helårsanställd eller högst 3 miljoner för ett företag med fler än tio anställda. Att det blir billigare att anställa gör att fler företag kan växa och ännu fler nya kan startas.

För att öka företagens tillgång till kapital för att starta eller expandera sin verksamhet vill vi kristdemokrater införa ett riskkapitalkonto. Enskilda personer ska kunna ges möjlighet att skattefritt spara på ett konto upp till 100 000 kronor, liknande det danska systemet för ”entreprenörskonto”. Medlen från kontot ska kunna användas som startkapital i egen verksamhet, som delägarkapital i ett onoterat företag eller slussas till en riskkapitalfond som investerar i tidiga skeden. Oavsett bakgrund hos den som vill starta företag är detta en bra möjlighet men inte minst skapar det möjligheter för den som invandrat till Sverige och sakta men säkert försöker spara ihop till den grundplåt som behövs för att komma igång.

För att förbättra sin finansiella situation har många företag i uppstartsskedet ibland valt att sälja rätten till förlustavdrag vidare. Villkoren för detta har nyligen skärpts, bland annat för att stoppa möjligheten till skattefusk. Baksidan är att det samtidigt har medfört att en finansieringsmöjlighet i tidigt skede minskats. Vi vill därför utreda om företag under en uppstartsfas i stället ska kunna kvitta förlustavdrag mot inbetalning av andra skatter, som exempelvis arbetsgivaravgifter.

Vi kristdemokrater tror att dessa tre politiska förslag kan öka utvecklingskraften hos företag och tillvarata den outnyttjade potential som finns hos landets alla entreprenörer. Då kan vi få se fler företag startas och växa och en lägre arbetslöshet. Det behövs i hela befolkningen, men inte minst för de som i dag har svårast att ta sig in på arbetsmarknaden.

Emma Henriksson, riksdagsledamot (KD)