Både stora och små spelar roll

Jeaneth Johansson berättade om hur små och stora företag samverkar på olika sätt.

I går arrangerade vi ett seminarium tillsammans med Näringsdepartementet. Talare var Martin Andersson, professor vid Blekinge tekniska högskola, och Jeaneth Johansson, professor vid Högskolan i Halmstad. Ämnet var samverkan, speciellt mellan stora och små företag.

Jeaneth Johansson menade att samarbetet mellan stora och små företag har förändrats, bland annat på grund av digitalisering och ny teknik. Det kan vara svårt för de mindre företagen att komma in i samarbeten, de kan behöva en del hjälp.

Syftet med samverkan kan skilja sig. Det kan handla om samverkan inom forskning och utveckling, eller om att de har ett gemensamt erbjudande. Ofta är maktförhållandet lite skevt, med fördel för det stora företaget.

- De stora och små har olika syften, olika roller, bidrar med olika saker, har olika fokus, kompetenser, resurser och möjligheter. Det gäller för de små företagen att tänka till kring vad de får ut av det. Stora företag vet ofta det. Många av de små är mer inne på tekniken, men det de egentligen vill är att nå ut på marknaden, sa Johansson.

Hon menade att en viktig del är att se till att stödsystemen, som exempelvis finansiärer, når de små företagen. Det finns en brist i kommunikationen, och finansiärernas nätverk är begränsade. Det leder i slutändan till att finansiärerna inte når de små och innovativa företagen som de vill nå. Och företetagen går miste om välbehövliga pengar.

- Det gäller att möta företagarna på företagarnas villkor. Det behövs någon form av masskommunikation för att nå många, men samtidigt måste informationen anpassas efter företagares unika behov. Det behövs en nationell kraftsamling kring det här. Verksamt.se är en sådan inkörsport som kan utvecklas, konstaterade Johansson.

Martin Andersson inledde med att ta upp frågeställningen om det är stora eller små företag som är viktigast för innovation och ekonomisk utveckling.

- Det är en fråga som har präglat en stor del av diskussionen, både allmänt i samhället och inom forskningen. Bör man som land satsa på att subventionera stora företag, eller ska man i stället främja nyföretagande och entreprenörskap? Det har skrivits spaltmeter med forskning på området, sa han.

Forskningsmässigt finns argument som talar för båda sidorna. Små företag är mer snabbfotade och därför mer innovativa. Transaktionskostnaderna har minskat i och med den nya tekniken, vilket också borde leda till framväxten av fler små företag. Samtidigt säger skalfördelarna att det blir effektivare att vara stor. Och den nya tekniken underlättar även för storföretagens interna transaktioner. Oavgjort?

- Frågan om vi ska satsa på små eller stora företag har spelat ut sin roll. Båda behövs, de kompletterar varandra och samspelar på olika sätt. De mindre behövs för att skapa jobb och ta fram radikala innovationer. De stora har resurserna som behövs för att skala upp innovationerna.

Så kallat corporate venture capital, där storföretag bygger egna riskkapitalbolag, har en viktig roll i den amerikanska industrin och växer starkt i Sverige. Att satsa pengar i små, tekniktunga företag blir ett sätt att säkra upp att de har tillgång till den senaste kunskapen.

Andersson menade att stora företag är plantskolor för nästa generations entreprenörer. De stora fungerar också som inkubatorer för kunskapsintensiv arbetskraft, som är avgörande för nyföretagandet.

Han återkom till att det inte behöver innebära ett marknadsmisslyckande när stora företag köper upp små. Det är ett sätt för de stora att få tillgång till den senaste tekniken, och ett sätt för de små att kommersialisera sin innovation. Många små företag har som uttalad strategi att bli uppköpta, påpekade han.

- Det framställs ofta som att en försäljning är något negativt. Men när är det ett misslyckande att Mojang såldes till Microsoft? Och när är det en marknadslösning som är helt naturlig?

Efter forskarnas presentationer följde en diskussion med företrädare från bland annat riksdagen, flera departement, supportsystemet och näringslivet. Seminariet arrangerades i samband med att vi höll jurymöte för uppsatstävlingen Nytt&Nyttigt, som vi arrangerar tillsammans med Vinnova. Men mer om det längre fram…

/Jonas

EDIT: Seminariet var även en del av GEW, världens största entreprenörskapsfest med över 170 medverkande länder. Den "riktiga" GEW-veckan drar igång på måndag, med bland annat Sweden-U.S. Entrepreneurial Forum på programmet.

Alla storlekar har betydelse

Daniel Wiberg, Martin Andersson, Pontus de Laval och Amelie von Zweigbergk.

Tidigare i dag arrangerade Entreprenörskapsforum ett lunchseminarium där de lanserade den nya rapporten ”Vad betyder stora kunskaps- och teknikintensiva företag för Sverige?” Författaren Martin Andersson var på plats och berättade om sin forskning.

- När vi pratar om nya jobb numera, pratar vi nästan bara om små och medelstora företag. Vi har även sett en strukturomvandling där industrin faller tillbaka, medan tjänstebranscher växer. Betyder det att de stora kunskaps- och teknikintensiva företagen minskar i betydelse och att näringspolitiken bör inriktas bara mot småbolagen, undrade Martin Andersson.

Frågan var såklart retorisk. Hela rapporten handlar om att det inte är antingen små eller stora företag som är viktiga för näringsutvecklingen, utan samspelet dem emellan. Förutom direkta effekter, som att de stora företagen faktiskt fortfarande anställer en stor del av den avancerade arbetskraften, är de indirekta effekterna betydande. De stora industriföretagen står för över 90 procent av de privata FoU-investeringarna, och forskningen visar tydligt att samhällsavkastningen på sådana investeringar är betydligt större än de är för företaget som gör själva investeringen. Det här brukar kallas för spillovereffekter.

Martin Andersson tog upp tre viktiga mekanismer där samspelet mellan stora och små företag blir tydligt. 1. De stora tekniktunga företagen fungerar som plantskolor för nästa generation av entreprenörer, många avknoppningar kommer därifrån. 2. De stora företagen är inkubatorer för erfaren kunskapsintensiv arbetskraft, som sedan kan anställas av andra. 3. De stora och de små företagen kompletterar varandra när det gäller innovation och att skala upp idéer.

En pionjär på forskning inom det här området var Steven Klepper, som Martin Andersson också har arbetat tillsammans med. Klepper har bland annat visat att stora teknikintensiva företag är viktiga grogrunder för nyföretagande på platser som Silicon Valley.

- Den här avknoppningsmekanismen är central för att förstå framväxten av nya branscher. Klepper satte verkligen fingret på vad stora företag kan betyda, och visar att de är viktiga aktörer i det entreprenöriella ekosystemet, sa Andersson.

- Slutsatsen för policy är bland annat att Sverige måste erbjuda: En attraktiv miljö för storskalig kunskaps- och teknikintensiv industriell verksamhet, spetsforskning på svenska universitet och lärosäten, goda villkor för kunskapsförsörjning och för att anställa spetskompetens från utlandet, och utmärkt kvalitet i svensk grund- och högskola.

Efter rapportpresentationen stod ett antal kommentatorer redo att säga sitt, först enskilt och sedan i en paneldiskussion: Pontus de Laval, Chief technology officer på Saab, Amelie von Zweigbergk, chef industriell utveckling på Teknikföretagen, och Daniel Wiberg, chefsekonom på Företagarna.

De Laval höll med om vikten av att stora och små samarbetar, han har själv sett många sådana exempel under sin tid på Saab. Han poängterade också att staten har en viktig roll som upphandlare och risktagare i stora innovationsprojekt. Von Zweigbergk drog paralleller till Nordeas eventuella flytt utomlands. Det får uppenbara negativa effekter, menade hon, och det handlar om mycket mer än bara skatteintäkter. Hon lyfte också frågan om kompetensförsörjning i stad kontra på landsbygden, en fråga som hon tror är mycket mer konfliktfylld än om vi ska satsa på stora eller små företag.

Daniel Wiberg argumenterade för ett fortsatt policyfokus på de mindre företagen. De stora företagen har bättre förutsättningar att klara av regelförändringar och andra yttre utmaningar. Det är i de små företagen jobben skapas och det är därifrån skatteintäkterna kommer, menade han.

I panelen lyftes också att det behövs fler testbäddar där ny teknik kan testas under kontrollerade former, att kopplingen mellan akademi och företag måste bli bättre, och att kompetensförsörjningen – både i stad och på landsbygd – är den helt avgörande frågan framöver.

/Jonas

Nytt, nyttigt och innovativt på agendan

I går hade vi jurymöte i uppsatstävlingen Nytt&Nyttigt och en enig jury utsåg fyra pristagare. Det innebär att vi har en delad plats på prispallen. I slutet av januari tillkännager vi resultatet, så ni får ge er till tåls ett tag till. Registreringen för den kommande tävlingsomgången öppnas inom kort – håll utkik på webbplatsen!

Efter mötet passade vi på att ta med två av jurymedlemmarna till näringsdepartementet där vi arrangerade ett seminarium med cirka 30 deltagare från olika policyinstanser.

Martin Andersson inledde med att diskutera innovativa ekonomier/miljöer. Han framhöll att ekonomisk tillväxt och innovation till stor del handlar om samspel mellan stora och små företag. Vi måste släppa diskussionen kring om det är stora eller små företag som är ledande inom innovation och teknikutveckling och i stället fokusera på samspelet. Martin poängterade också att det är viktigt att skapa bra ramvillkor som främjar en miljö som klarar av att hantera innovationer, och skala upp dem.

Jeaneth Johansson lyfte fram hållbara affärsmodeller som en av de viktigaste förutsättningarna för ett välfungerande innovationsekosystem. Vidare är det viktigt att samarbeta och ha olika kompetenser, samt att förstå gruppdynamik och varför ett projekt inte lyckas. Hon menade också att vi bör satsa på användarmedverkan och kommunikation. Vi får heller inte glömma bort utmaningarna med att överbrygga avstånden i vårt avlånga land.

Eftersom deltagarna till stor del kom från policyområdet lyftes frågan om vad man kan och bör göra när det gäller policy. Martins förslag var att man bör pröva sig fram. Experimentell policy är viktig, eftersom ingen egentligen vet hur den bästa policyn ser ut för olika regioner. Forskningen kan ge vissa indikationer men inga slutgiltiga svar.

Det var en spännande och lärorik eftermiddag. Vill du veta mer om de här frågorna hittar du en hel del matnyttigt i ESBRIs Kunskapsbank.

Missa inte heller att Jeaneth Johansson, tillsammans med kollegan Aija Voitkane, kommer till Estrad 21 november. Deras föreläsning har titeln Jämställdhet – för bättre business. Välkomna!

/Helene

Lansering: Attraktion och innovation

Hur hänger attraktionskraft ihop med generering av kunskap, ny teknologi, innovationer och tillväxt? Vad finns det för storstadsfördelar, och har de mindre regionerna någon chans att hävda sig i konkurrensen?

De här frågorna kommer att stötas och blötas på tisdag 3 november då vi lanserar rapporten ”Det innovativa Sverige 2 – Innovation och attraktion i stad och på landsbygd”.

På morgonen kör vi ett mindre policyseminarium och på eftermiddagen öppnar vi upp för alla intresserade som vill komma och diskutera svensk innovationskraft. Tre av författarna, professorerna Martin Andersson, Hans Lööf och Håkan Ylinenpää, kommer att presentera rapportens huvudresultat. Därefter kommenteras rapporten av Göran Marklund (VINNOVA), Jennie Nilsson (S), och Hans Rothenberg (M). Vi hoppas också på många frågor och regionala infallsvinklar från publiken.

Vill du delta? Läs mer, ladda ner rapporten och anmäl dig snarast! Om du inte kan vara med finns det möjlighet att följa livesändningen från seminariet på webben, eller se allt som webb-tv i efterhand.

/Åse

Se möjligheterna och gör det bästa av dem!

Forskaren och företagaren: Caroline Wigren-Kristoferson intervjuade Frida Jönsson om hur det är att verka som företagare i Brantevik på Österlen.

I går arrangerade ESBRI tillsammans med Jordbruksverket en Estradföreläsning om företagande på landsbygden. Forskarna Martin Andersson, Caroline Wigren-Kristoferson, företagaren Frida Jönsson och landsbygdsstrategen Christel Gustafsson gav oss nya insikter om vad den här typen av företagande innebär.

I Sverige har vi 164 landsbygdskommuner och 33 kommuner med gles landsbygd. Det finns ca 51 000 företag på landsbygden, många är soloföretag eller familjeföretag, och det är ungefär samma fördelning på företagsstorlek som i landet totalt sett. De vanligaste branscherna är jordbruk, turism och företagstjänster. En tredjedel av landets sysselsättning finns på landsbygden.

Vad kännetecknar då företag som lyckas etablera sig utanför tätorterna? Caroline Wigren-Kristoferson konstaterade att företagarna utgår från de resurser de har och ser möjligheterna. De identifierar en lucka på marknaden och gör affärer av den. Man kan se det här som ett möjlighetsbaserat entreprenörskap. Lerbäcks teater utanför Örebro är ett exempel på en lyckad satsning. De har utvecklat en av Sveriges få privatägda teatrar, och har i dag 20 000 besökare per år. De erbjuder ett helhetskoncept med pensionat, café, restaurang och teater – i en lugn och trevlig miljö. De har utvecklat konceptet allt eftersom och har numera inkomster året runt.

Caroline har djupstuderat – och jobbat i – tre landsbygdsföretag. Läs gärna om hennes erfarenheter i den populärvetenskapliga rapporten ”Vad kan Ullbaggevinnarna lära oss?”

Vi livesänder alltid Estrad och i går hade vi stor publik på distans: hela 299 views! Sändningen ligger kvar på vår Bambusersida men finns också inom kort som webb-tv (där är kvaliteten ännu bättre). I Kunskapsbanken finns mer forskningsbaserad kunskap inom temat landsbygdsföretagande.

Jordbruksverkets Christel Gustafsson har också bloggat om gårdagen, läs gärna hennes inlägg.

Har du fler tips? Kommentera gärna!

/Helene

Företagande på landsbygden – mer än en livsstil (del 2)

Företagande på landsbygden – mer än en livsstil (del 1)

Med företagandet som livsstil – och lite till

Företagande på landsbygden kallas ofta för livsstilsentreprenörskap. Alltså, man tänker sig att andra drivkrafter än ekonomisk vinst står i fokus. Till exempel att få ihop privatliv och företagande. Fast riktigt så enkelt är det inte. Det har bland annat Caroline Wigren-Kristoferson visat i sina studier av landsbygdsföretagare. Att satsa på att få ihop privatliv och företagande behöver inte stå i konflikt med ekonomiska drivkrafter, menar hon.

Under Småföretagsdagarna i Örebro 5-6 februari arrangerade Jordbruksverket en workshop om landsbygdsföretagande med bland andra just Caroline Wigren-Kristoferson. Här deltog även landsbygdsföretagaren Jenny Gille som driver Lerbäcks teater tillsammans med sin man. Deras företag har växt och utvecklats mycket de senaste åren, och de har i dag runt 20 000 besökare per år. Jenny poängterade vikten av att hitta andningshål och tid för reflektion.

Geografiskt avstånd till kunderna, dåliga kommunikationer, svårigheter att rekrytera rätt arbetskraft och höga investeringskostnader brukar lyftas fram som utmaningar för landsbygdsföretagare. Jenny kände igen sig i åtminstone kommunikationsbristen, och önskade bättre turer med länstrafiken. Eller en speciell kulturbuss.

För er som missade workshopen i Örebro, finns en ny chans att stifta bekantskap med Caroline Wigren-Kristofersons forskning i Stockholm 11 mars. Tillsammans med professor Martin Andersson medverkar hon då i Estradföreläsningen ”Företagande på landsbygden – mer än en livsstil” som vi på ESBRI samarrangerar med Jordbruksverket.

Frida Jönsson, som driver en design- och kommunikationsbyrå i Brantevik på Österlen, kommenterar forskarnas resultat. Ska bli spännande att se om hon känner igen sig…

Även Jordbruksverkets landsbygdsstrateg Christel Gustafsson medverkar 11 mars. Tillsammans kommer forskarna och praktikerna att diskutera vilka utmaningar och möjligheter som karaktäriserar entreprenörskap utanför städerna, och vilka strategiska val som är viktiga för verksamhetens utveckling.

Hoppas vi ses 11 mars!

/Jonas

PS. Har du inte möjlighet att delta? Föreläsningen livesänds via Bambuser, och läggs upp som webb-tv efter några dagar. På Twitter använder vi hashtaggen #estrad

Trägen vinner

En del forskning visar att det är positivt att investera i FoU. Samtidigt visar annan forskning att nettoeffekten av FoU-investeringar är negativ. Och så finns det förstås också forskningsresultat som säger att satsningar på FoU knappt ger något alls. Detta berättade Martin Andersson, forskare på CESIS och Internationella Handelshögskolan i Jönköping, när jag intervjuade honom för en artikel i Entré nr 1-2011.

Så vem ska man tro på?

Enligt Martin beror de blandade resultaten på att forskarna har jämfört äpplen med päron. De har haft alltför kortsiktigt fokus och inte kunnat skilja på temporära och kontinuerliga satsningar. Och det är en viss skillnad.

Detta har CESIS-kollegorna Börje Johansson och Hans Lööf tagit fasta på. I en ny studie granskar de FoU-investeringar över tid. De skiljer mellan företag som satsar kontinuerligt, företag som gör tillfälliga investeringar, och företag som inte alls ägnar sig åt FoU. Resultaten visar att kontinuitet är nyckeln till framgång. Det gäller alltså att fortsätta satsa på FoU även i dåliga tider – det leder till både nya produkter och ny kunskap.

Börje och Hans har också funnit att innovationsbenägna företag blomstrar bäst i storstäder. Där finns det mest FoU, och när människor rör på sig mellan arbetsplatser bär de med sig viktig kunskap.

ESBRI har bjudit in Börje och Hans att berätta om sin forskning under en öppen föreläsning. Undrar du hur du som företagare ska kunna satsa på FoU under en lågkonjunktur, vill du diskutera hur man utformar en FoU-vänlig policy eller snacka storstadsbaserat vs landsbygdsbaserat entreprenörskap? Missa inte Estrad! Föreläsningen genomförs i Stockholm på onsdag (4 maj, 15.00-17.00) och läggs upp som webb-tv några dagar senare.

/Åse