Lansering: Attraktion och innovation

Hur hänger attraktionskraft ihop med generering av kunskap, ny teknologi, innovationer och tillväxt? Vad finns det för storstadsfördelar, och har de mindre regionerna någon chans att hävda sig i konkurrensen?

De här frågorna kommer att stötas och blötas på tisdag 3 november då vi lanserar rapporten ”Det innovativa Sverige 2 – Innovation och attraktion i stad och på landsbygd”.

På morgonen kör vi ett mindre policyseminarium och på eftermiddagen öppnar vi upp för alla intresserade som vill komma och diskutera svensk innovationskraft. Tre av författarna, professorerna Martin Andersson, Hans Lööf och Håkan Ylinenpää, kommer att presentera rapportens huvudresultat. Därefter kommenteras rapporten av Göran Marklund (VINNOVA), Jennie Nilsson (S), och Hans Rothenberg (M). Vi hoppas också på många frågor och regionala infallsvinklar från publiken.

Vill du delta? Läs mer, ladda ner rapporten och anmäl dig snarast! Om du inte kan vara med finns det möjlighet att följa livesändningen från seminariet på webben, eller se allt som webb-tv i efterhand.

/Åse

Frukost med smygläsning

Professor Hans Lööf, KTH.

Under hösten har jag och Jonas, tillsammans med vår grafiska formgivare Johan Brunzell, jobbat intensivt med rapporten ”Det innovativa Sverige”. Det kändes härligt att äntligen få se resultatet när kartongerna kom från tryckeriet i förra veckan.

12 december smyglanserade ESBRI och VINNOVA den sprillans nya rapporten i samband med ett mindre frukostseminarium. Författare är nio forskare från de tre svenska forskningscentrumen CESIS, CiiR och CIRCLE.

En av dem är Hans Lööf, professor på KTH. Han presenterade tankarna bakom rapporten och de huvudsakliga resultaten.

- Vad finns det för bilder av det innovativa Sverige? Å ena sidan har vi bilden av att vi dras med en timglaseffekt, problem med entreprenörskapet, höga skatter, och ett akademiskt system som är inneslutet i sig självt. Å andra sidan har vi en bild som säger att det går bra för Sverige: vi patenterar mycket och har en stark tillväxt.

I rapporten diskuterar forskarna vad som ligger bakom de olika påståendena, bland annat genom att analysera Sveriges placering på en rad olika rankningar av innovation och entreprenörskap. Hans konstaterade att Sverige sedan 1993 är en av OECDs starkaste och mest innovativa ekonomier.

- Nu har vi precis som många andra länder gått in i en kunskapsintensiv ekonomi och det är mer riskfyllt. Kan vi verkligen ligga kvar i topp kunskapsmässigt, i konkurrens med exempelvis Sydkorea, Kina och USA? De senaste dagarna har vi sett PISA-rapporten om att skolresultaten går ner i Sverige. Men vi behöver vara i toppklass när det gäller såväl utbildning, som finansmarknad och innovation. Utmaningarna är större än de varit tidigare.

Joakim Wincent, professor vid Luleå tekniska universitet, är en annan medförfattare till rapporten. Han har bland annat bidragit med ett kapitel om sambandet mellan nyföretagande och innovation. Det antas ofta vara odelat positivt, men Joakim och hans kollegor visar att det beror på landets utvecklingsnivå.

- Tittar vi specifikt på Sverige och andra kunskapsekonomier ser vi att nyföretagande behövs för innovation. Det finns ett sådant samband, och de nya företagen har en viktig funktion vid sidan av de större företagen. Vi har också undersökt vilken typ av affärsmöjligheter som svenska nya företag ägnar sig åt. Vi ser att de mer innovativa får större genomslag, men att en ganska stor andel sysselsätter sig i företag utan nyhetsinslag, sa Joakim.

Nästa år, 22 januari, kommer vi att arrangera ett större seminarium kring de diskussioner som lyfts i rapporten. Hoppas att du vill delta då! Mer information kommer på ESBRIs webbplats inom kort. Till dess går det att ladda ner rapporten, eller beställa ett tryckt exemplar från VINNOVA.

/Åse

Trägen vinner

En del forskning visar att det är positivt att investera i FoU. Samtidigt visar annan forskning att nettoeffekten av FoU-investeringar är negativ. Och så finns det förstås också forskningsresultat som säger att satsningar på FoU knappt ger något alls. Detta berättade Martin Andersson, forskare på CESIS och Internationella Handelshögskolan i Jönköping, när jag intervjuade honom för en artikel i Entré nr 1-2011.

Så vem ska man tro på?

Enligt Martin beror de blandade resultaten på att forskarna har jämfört äpplen med päron. De har haft alltför kortsiktigt fokus och inte kunnat skilja på temporära och kontinuerliga satsningar. Och det är en viss skillnad.

Detta har CESIS-kollegorna Börje Johansson och Hans Lööf tagit fasta på. I en ny studie granskar de FoU-investeringar över tid. De skiljer mellan företag som satsar kontinuerligt, företag som gör tillfälliga investeringar, och företag som inte alls ägnar sig åt FoU. Resultaten visar att kontinuitet är nyckeln till framgång. Det gäller alltså att fortsätta satsa på FoU även i dåliga tider – det leder till både nya produkter och ny kunskap.

Börje och Hans har också funnit att innovationsbenägna företag blomstrar bäst i storstäder. Där finns det mest FoU, och när människor rör på sig mellan arbetsplatser bär de med sig viktig kunskap.

ESBRI har bjudit in Börje och Hans att berätta om sin forskning under en öppen föreläsning. Undrar du hur du som företagare ska kunna satsa på FoU under en lågkonjunktur, vill du diskutera hur man utformar en FoU-vänlig policy eller snacka storstadsbaserat vs landsbygdsbaserat entreprenörskap? Missa inte Estrad! Föreläsningen genomförs i Stockholm på onsdag (4 maj, 15.00-17.00) och läggs upp som webb-tv några dagar senare.

/Åse