Så hamnade Gotland och Jämtland i innovationstoppen

Martin Andersson, Håkan Ylinenpää och Hans Lööf.

I tisdags lanserade vi rapporten ”Det innovativa Sverige 2. Innovation och attraktion i stad och på landsbygd”. Vi smög igång lanseringsdagen med ett frukostseminarium för inbjudna policyaktörer, och på eftermiddagen arrangerade vi ett större, publikt evenemang.

Rapporten är skriven av 13 forskare från tre VINNOVA-finansierade forskningscentrum, och utgiven av ESBRI och VINNOVA gemensamt. Under tisdagens lanseringsbegivenheter medverkade en författare från varje forskningscentrum, nämligen professorerna Martin Andersson, CIRCLE, Hans Lööf, CESIS, och Håkan Ylinenpää, CiiR.

Hans Lööf fick förtroendet att inleda och runda av båda evenemangen. Han lyfte fram hur viktigt och spännande ämnet är, men också hur svårt det var att sätta sig in i. ”Hur skriver man om attraktivitet? Det kan tyckas trivialt, men blir svårt när man ska gå in på djupet”, sa han och berättade att de tog utgångspunkt i staden Nogales som delas i två halvor av ett stängsel. Den norra halvan, som ligger i USA, har en medelinkomst på runt 30 000 dollar om året. I södra Nogales, som ligger i Mexiko, är medelinkomsten en tredjedel. En av de stora skillnaderna här är givetvis just vilka länder stadshalvorna tillhör. Men liknande exempel finns inom samma länder, och även regioner. Vad är det då som gör en region attraktiv – för människor och företag?

I Sverige är skillnaderna inte lika påtagliga som i många andra områden, men de finns likväl. En tydlig skiljelinje går till exempel mellan storstad och landsbygd. I storstäderna samlas kunskapen, och därmed dras företagen dit. De många attraktiva jobben drar till sig högutbildade människor, som i sin tur lockar dit ännu fler företag, i en ständigt uppåtgående spiral av dubbelriktat samband. Andra fördelar med storstaden är att det finns mer kapital, och en större mångfald av olika näringsgrenar.

Kan vi bara glömma landsbygden då, eller? Nja, riktigt så enkelt är det såklart inte. Sveriges tre storstadsregioner, och särskilt Stockholm, må vara våra nationella innovationsmotorer, men innovation kan uppstå även på landsbygden. Kunskap filtreras nedåt i den urbana hierarkin och fångas successivt upp och vidareutvecklas av mindre regioner.

Många av faktorerna som påverkar rörlighet av kunskap och människor, och i förlängningen attraktion, är svåra för policy att styra, poängterade Martin Andersson. I slutändan handlar det om 1 000-tals individbeslut, varav många inte går att policyplanera. Vart en nyutexaminerad student bestämmer sig för att flytta, exempelvis. Eller om någon väljer att knoppa av ett företag och starta ett nytt, och i så fall på vilken ort. Avknoppningsföretagandet är för övrigt ungefär lika starkt över hela landet, den stora skillnaden ligger i vilken typ av företag som startas. När det gäller kunskapsintensiva tjänster till exempel, är det storstaden som ligger längst fram.

Själva metoden hur man mäter innovation spelar också in. Det vanligaste är att fokusera på innovationer som är helt nya för världen och att mäta med hjälp av patent. Håkan Ylinenpää slog ett slag för att vi även måste uppmärksamma innovationer som kanske inte är helt nya för världen, men ändå nya för en viss region eller för ett företag. Men då behövs nya mätmetoder, något som utvecklas och lyfts fram i rapporten. Och som ger resultat som möjligen kan höja något ögonbryn. Nämligen att Jämtland och Gotland placerar sig i innovationstoppen, tillsammans med Stockholm.

I eftermiddagens seminarium medverkade även Göran Marklund, direktör och ställföreträdande vd på VINNOVA, Jennie Nilsson (S), ordförande i näringsutskottet, och Hans Rothenberg (M), ledamot i näringsutskottet.

Här har vi samlat allt om rapporten och lanseringen. Du kan ladda ner rapporten i sin helhet, och titta på webb-tv från eftermiddagens presentation.

/Jonas

Låt oss prata om innovationslandet Sverige!

Susanne Ås Sivborg, gd PRV, och Olof Ejermo, docent, CIRCLE, i samspråk under lanseringsminglet. Foto: Johanna Hanno.

I går höll vi ett lanseringsseminarium för ”Det innovativa Sverige – Sverige som kunskapsnation i en internationell kontext”. Det blev en fullsatt och ganska fartfylld tillställning, med korta presentationer från författarna och snabba kommentarer från inbjudna politiker och myndighetsrepresentanter. Rapporten är skriven av forskare vid CESIS, CiiR och CIRCLE, och den är producerad av ESBRI och VINNOVA.

Medverkande i seminariet var Martin Andersson, CIRCLE, Joakim Appelquist, VINNOVA, Fredrik Bystedt, finansdepartementet, Olof Ejermo, CIRCLE, Jonas Eriksson, riksdagsledamot (mp), Lars Hjälmered, riksdagsledamot (m), Hans Lööf, CESIS, Jennie Nilsson, riksdagsledamot (s), Mats Odell, riksdagsledamot (kd), Joakim Wincent, CiiR, Håkan Ylinenpää, CiiR, Susanne Ås Sivborg, PRV.

Hela seminariet livesändes och ligger kvar på vår Bambusersida, inom kort dyker det också upp som webb-tv. Alla artiklar, presentationer och filmklipp ligger samlade på ESBRIs webbplats om ”Det innovativa Sverige”. Vi kommer också att återkomma till innovationsnationen Sverige här på bloggen. Vi har bland annat bjudit in gårdagens kommentatorer att utveckla sina tankar i gästblogginlägg.

Nu vill vi veta vad du tycker!

Deltog du i seminariet, har du läst rapporten?

Håller du med forskarna, eller är du av en annan uppfattning?

Kan Sverige behålla sin relativt goda ställning som innovationsnation?

Vad kan vi lära av andra länder?

Och vad bör vi satsa på för att stärka konkurrenskraften?

Bidra gärna med dina reflektioner i kommentarsfältet nedan.

/Åse

Men glesbygden då..?

Hans Lööf och Börje Johansson presenterade ny forskning på Estrad 4 maj 2011.

I går arrangerade vi den sista Estradföreläsningen för våren och gör nu uppehåll fram till i höst. Jag brukar få abstinenssymtom ganska snart för jag tycker det är så himla roligt både att lyssna på intressant forskning och att träffa så många trevliga människor. Här hittar du vårens genomförda föreläsningar via webb-tv om du också behöver fylla på med forskningsbaserad kunskap. Minglet och de personliga mötena får du dock ordna på annat sätt  :)

Temat för den sista Estraden var att uthålliga satsningar på FoU lönar sig – särskilt om företaget befinner sig i en storstadsregion. Annars har det inte alls lika stor effekt. Ju närmare stadskärnan företaget ligger, desto mer ökar produktionen. Detta berättade föreläsarna Börje Johansson och Hans Lööf från CESIS.

Det här är förståeligt men likväl tragiskt. Jag är uppväxt i en liten norrländsk by, och jag brukar åka dit varje sommar. För varje år blir det lite ödsligare och ännu glesare befolkat. Om den utvecklingen fortsätter kommer snart en stor del av Sverige att vara helt öde.

Men vilken sorts företag kan överleva i glesbygden? Inte innovativa FoU-intensiva företag i alla fall. De behöver vara verksamma i storstadsregionerna för att vara lönsamma. En tröst var att en Estraddeltagare sa att verkstadsindustrin inte kan överleva i en storstad för där finns inte rätt kultur för att stödja den typen av företag. Tillverkningsföretag är mest produktiva utanför storstäderna bland annat eftersom lokalerna är mycket billigare där. Nu har ju även sådana företag problem i norrlands inland eftersom infrastrukturen innebär långa och dyra transportvägar för de varor som tillverkas.

Men tänk om innovationskraften kunde explodera även i glesbygden! Olika företag som gör business via nätet vore väl möjliga att driva även där? För att öka produktivitet och lönsamhet kanske det är möjligt att ordna virtuella nätverk som man sedan kommunicerar med via internet. Ibland kan man träffa sina nätverkspartners fysiskt även om det innebär en del resande.

Jag skulle vilja se både en levande landsbygd och ett innovativt storstadsföretagande.

/bondbönan Helene

PS: Läs gärna om gårdagens Estradföreläsning i Ingenjören.

UPPDATERING: Nu finns hela föreläsningen som kostnadsfri webb-tv, och du kan även se ett kort smakprov på Youtube.

Ny Teknik skriver också om Lööfs och Johanssons forskning under rubriken FoU lönar sig – i Stockholm.

Trägen vinner

En del forskning visar att det är positivt att investera i FoU. Samtidigt visar annan forskning att nettoeffekten av FoU-investeringar är negativ. Och så finns det förstås också forskningsresultat som säger att satsningar på FoU knappt ger något alls. Detta berättade Martin Andersson, forskare på CESIS och Internationella Handelshögskolan i Jönköping, när jag intervjuade honom för en artikel i Entré nr 1-2011.

Så vem ska man tro på?

Enligt Martin beror de blandade resultaten på att forskarna har jämfört äpplen med päron. De har haft alltför kortsiktigt fokus och inte kunnat skilja på temporära och kontinuerliga satsningar. Och det är en viss skillnad.

Detta har CESIS-kollegorna Börje Johansson och Hans Lööf tagit fasta på. I en ny studie granskar de FoU-investeringar över tid. De skiljer mellan företag som satsar kontinuerligt, företag som gör tillfälliga investeringar, och företag som inte alls ägnar sig åt FoU. Resultaten visar att kontinuitet är nyckeln till framgång. Det gäller alltså att fortsätta satsa på FoU även i dåliga tider – det leder till både nya produkter och ny kunskap.

Börje och Hans har också funnit att innovationsbenägna företag blomstrar bäst i storstäder. Där finns det mest FoU, och när människor rör på sig mellan arbetsplatser bär de med sig viktig kunskap.

ESBRI har bjudit in Börje och Hans att berätta om sin forskning under en öppen föreläsning. Undrar du hur du som företagare ska kunna satsa på FoU under en lågkonjunktur, vill du diskutera hur man utformar en FoU-vänlig policy eller snacka storstadsbaserat vs landsbygdsbaserat entreprenörskap? Missa inte Estrad! Föreläsningen genomförs i Stockholm på onsdag (4 maj, 15.00-17.00) och läggs upp som webb-tv några dagar senare.

/Åse