Det behövs broar mellan duktiga människor

Hela gänget på ESBRIs första Estrad:tema.

ESBRI har nyligen introducerat ett helt nytt koncept, Estrad:tema. Syftet är att två gånger per år skapa ett större event kring en aktuell fråga, där vi samtidigt med Estradföreläsningen lanserar det senaste numret av tidningen Entré med samma tema.

Den första Estrad:tema genomfördes 11 april. Då var hälsoinnovationer och nya utmaningar för vårdens entreprenörer i fokus. Huvudtalare var Jeaneth Johansson och Jens Nygren, båda professorer vid Högskolan i Halmstad. Vi hade också bjudit in en mycket kunnig panel för att tillsammans med talarna diskutera hinder och möjligheter för entreprenörer inom den här sektorn. Panelen bestod av Maria Kaaman, Vinnova, Filippa Kull, Stockholm Science City, Ylva Ryngebo, Medical Innovation Design, och Åsa Wallin, Swelife.

Hälsoinnovationer omfattar produkter, tjänster, organisationer och spridning av ny kunskap som ger människor möjlighet att främja välbefinnande och förebygga ohälsa. Det kan exempelvis vara digitala tjänster och verktyg för att öka patienters delaktighet. Trots stora investeringar har det varit svårt att tillämpa nya lösningar i klinisk praktik. För att lyckas med det krävs bland annat nya strategier för implementering och utvärdering.

Jens Nygrens forskningsområde är barn och unga som konsumenter av sjukvård, kopplat till deras upplevelse och inflytande. Han har sett ett behov av att underlätta kommunikation mellan vårdpersonal och barn med cancer. Det resulterade i en app som möjliggör för barn att uttrycka sig och påverka. När barn görs delaktiga i sin vård ökar vårdsäkerhet, kvalitet och nöjdhet, menar Nygren. Chansen att vårdpersonalen lyssnar ökar markant och därigenom minskas stressen hos barnen. Han poängterade att det finns en hög potential för digital teknik men att den hämmas av implementeringssvårigheter.

Jeaneth Johansson ser hälsoinnovationer som ett sätt att skapa mervärde i form av inre och yttre effektivitet, alltså att göra rätt saker på rätt sätt. Det är viktigt att ha effektiva och kvalitetssäkrade processer och att tillvarata kompetens. Johansson poängterade att innovationer behöver resurser och även att man måste ge dem tid. Inom medicinteknik tar nämligen innovationer i snitt 17 år från idé till färdig produkt. Flera finansiella dödsdalar ska hanteras på vägen och varje utvecklingssteg innebär nya utmaningar. Det är viktigt att tänka på vem som är beredd att finansiera.

För att få fler perspektiv på hinder och möjligheter för entreprenörer inom vårdsektorn avslutades föreläsningen med en paneldiskussion. Där medverkade talarna tillsammans med de fyra paneldeltagarna.

Jag har hört från olika håll att det är lätt att fastna i hindren i stället för att se de möjligheter som faktiskt finns, men diskussionen på Estrad:tema var konstruktiv och lösningsinriktad. Här är några av de synpunkter som kom fram:

- De som jobbar inom svensk vård har inte tid avsatt för utvecklingsarbete, sa Filippa Kull. Tid är en bristvara inom svensk sjukvård. Hon gjorde en jämförelse med israeliska kliniker där en tredjedel av tiden är öronmärkt för innovations- och utvecklingsarbete.

- Åsa Wallin pratade om betydelsen av att våga. Hon lyfte fram att entreprenörskap handlar om mod, att våga ta steg när det inte finns säkerhetslinor. Det ser olika ut i olika delar av landet och därför behövs nationell samverkan.

- Ylva Ryngebo, som är röntgensjuksköterska, uppfinnare och entreprenör, poängterade att samverkan är nyckeln: ”Vi behöver bygga broar mellan duktiga människor, och bygga nerifrån och upp”, sa Ylva.

- Maria Kaaman betonade vikten av att ha slutkunden med i processen när hela systemet ska innovera tillsammans. Det är en djungel att förstå vem som är betalande kund.

Under det efterföljande minglet gav en av deltagarna ytterligare ett värdefullt tips: Man får inte glömma bort de anhöriga när innovationer ska utvecklas. De är en mycket viktig grupp som har stor kunskap om patienters behov.

Visst låter det här spännande? Ta gärna del av presentationerna och diskussionerna via webb-tv.

Vill du läsa mer om hälsoinnovationer i påsk? Tidningen Entré finns som pdf.

Vill du ha en kostnadsfri prenumeration i din brevlåda? Det är lätt ordnat! Här registrerar du din adress.

Glad påsk!
/Helene

LIVE 15:00 | Tema: Hälsoinnovation

I dag är det Tema: Hälsoinnovation som gäller på Estrad! 15.00-16.30 kör vi föreläsningen "Nya utmaningar för vårdens entreprenörer" som genomförs i samarbete med profilområdet Hälsoinnovation på Högskolan i Halmstad.

Talare är professorerna Jeaneth Johansson och Jens Nygren, Högskolan i Halmstad. De presenterar aktuell forskning, och kommenteras av Maria Kaaman, Vinnova, Flippa Kull, Stockholm Science City, Ylva Ryngebo, Medical Innovation Design, och Åsa Wallin, Swelife.

Varmt välkommen till Estrad! /Åse

Både stora och små spelar roll

Jeaneth Johansson berättade om hur små och stora företag samverkar på olika sätt.

I går arrangerade vi ett seminarium tillsammans med Näringsdepartementet. Talare var Martin Andersson, professor vid Blekinge tekniska högskola, och Jeaneth Johansson, professor vid Högskolan i Halmstad. Ämnet var samverkan, speciellt mellan stora och små företag.

Jeaneth Johansson menade att samarbetet mellan stora och små företag har förändrats, bland annat på grund av digitalisering och ny teknik. Det kan vara svårt för de mindre företagen att komma in i samarbeten, de kan behöva en del hjälp.

Syftet med samverkan kan skilja sig. Det kan handla om samverkan inom forskning och utveckling, eller om att de har ett gemensamt erbjudande. Ofta är maktförhållandet lite skevt, med fördel för det stora företaget.

- De stora och små har olika syften, olika roller, bidrar med olika saker, har olika fokus, kompetenser, resurser och möjligheter. Det gäller för de små företagen att tänka till kring vad de får ut av det. Stora företag vet ofta det. Många av de små är mer inne på tekniken, men det de egentligen vill är att nå ut på marknaden, sa Johansson.

Hon menade att en viktig del är att se till att stödsystemen, som exempelvis finansiärer, når de små företagen. Det finns en brist i kommunikationen, och finansiärernas nätverk är begränsade. Det leder i slutändan till att finansiärerna inte når de små och innovativa företagen som de vill nå. Och företetagen går miste om välbehövliga pengar.

- Det gäller att möta företagarna på företagarnas villkor. Det behövs någon form av masskommunikation för att nå många, men samtidigt måste informationen anpassas efter företagares unika behov. Det behövs en nationell kraftsamling kring det här. Verksamt.se är en sådan inkörsport som kan utvecklas, konstaterade Johansson.

Martin Andersson inledde med att ta upp frågeställningen om det är stora eller små företag som är viktigast för innovation och ekonomisk utveckling.

- Det är en fråga som har präglat en stor del av diskussionen, både allmänt i samhället och inom forskningen. Bör man som land satsa på att subventionera stora företag, eller ska man i stället främja nyföretagande och entreprenörskap? Det har skrivits spaltmeter med forskning på området, sa han.

Forskningsmässigt finns argument som talar för båda sidorna. Små företag är mer snabbfotade och därför mer innovativa. Transaktionskostnaderna har minskat i och med den nya tekniken, vilket också borde leda till framväxten av fler små företag. Samtidigt säger skalfördelarna att det blir effektivare att vara stor. Och den nya tekniken underlättar även för storföretagens interna transaktioner. Oavgjort?

- Frågan om vi ska satsa på små eller stora företag har spelat ut sin roll. Båda behövs, de kompletterar varandra och samspelar på olika sätt. De mindre behövs för att skapa jobb och ta fram radikala innovationer. De stora har resurserna som behövs för att skala upp innovationerna.

Så kallat corporate venture capital, där storföretag bygger egna riskkapitalbolag, har en viktig roll i den amerikanska industrin och växer starkt i Sverige. Att satsa pengar i små, tekniktunga företag blir ett sätt att säkra upp att de har tillgång till den senaste kunskapen.

Andersson menade att stora företag är plantskolor för nästa generations entreprenörer. De stora fungerar också som inkubatorer för kunskapsintensiv arbetskraft, som är avgörande för nyföretagandet.

Han återkom till att det inte behöver innebära ett marknadsmisslyckande när stora företag köper upp små. Det är ett sätt för de stora att få tillgång till den senaste tekniken, och ett sätt för de små att kommersialisera sin innovation. Många små företag har som uttalad strategi att bli uppköpta, påpekade han.

- Det framställs ofta som att en försäljning är något negativt. Men när är det ett misslyckande att Mojang såldes till Microsoft? Och när är det en marknadslösning som är helt naturlig?

Efter forskarnas presentationer följde en diskussion med företrädare från bland annat riksdagen, flera departement, supportsystemet och näringslivet. Seminariet arrangerades i samband med att vi höll jurymöte för uppsatstävlingen Nytt&Nyttigt, som vi arrangerar tillsammans med Vinnova. Men mer om det längre fram…

/Jonas

EDIT: Seminariet var även en del av GEW, världens största entreprenörskapsfest med över 170 medverkande länder. Den "riktiga" GEW-veckan drar igång på måndag, med bland annat Sweden-U.S. Entrepreneurial Forum på programmet.

Vi behöver mer walk the talk

Aija Voitkane och Jeaneth Johansson.

Häromdagen arrangerade vi en välbesökt Estradföreläsning med fokus på jämställdhet och business. Den här gången hade ett antal personer samlats på Inova i Värmland för att ta del av livesändningen så det var extra många tittare via webben. Kul!

Forskarna Jeaneth Johansson och Aija Voitkane gav oss en bild av hur det egentligen står till med jämställdheten i svenska företag och föreslog också en handlingsplan för jämställdhetsarbete.

Enligt forskarna bygger de befintliga strukturerna på att det är svårt att hitta tillräckligt med kompetenta kvinnor, och att de kvinnor som finns är mindre riskbenägna än män. Kvinnorna vågar inte heller satsa. Men är det verkligen så? Nej, forskning visar att det här inte alls stämmer. Om man jämför likvärdiga företag är kvinnor precis lika riskbenägna som män, men de fattar i allmänhet mer analytiskt underbyggda beslut.

Det finns klara ekonomiska incitament för att sträva efter en jämnare könsfördelning – och diversifiering över huvud taget. Det behöver inte bara gälla kön, det kan också gälla kulturell bakgrund och ålder. I företag med blandade grupper tar besluten oftast lite längre tid eftersom befintliga normer ifrågasätts, och det uppstår fler konflikter. På kort sikt är det mer kostsamt att fatta beslut i en diversifierad grupp, men på lång sikt leder det till bättre underbyggda beslut och bättre lönsamhet.

Det är viktigt att inte bara prata, utan att också ha en handlingsplan och arbeta långsiktigt med jämställdhet och diversifiering. Eller som talarna uttryckte sig: det behövs mer walk the talk och mindre talk the talk.

Men hur gör man då? Ett företags handlingsplan bör omfatta följande punkter:

* vem leder förändringen

* var vill företaget vara när förändringen är genomförd

* vilka behöver vara delaktiga

* hur man ska följa upp förändringsarbetet

* hur uppnår man en varaktig förändring 

Alla inom företaget/organisationen måste förstå behovet och se fördelarna för att förändring ska komma till stånd.

Jag inser att vi har lite kvar att jobba på eftersom utvecklingen går rätt långsamt. Med dagens tempo skulle vi uppnå hyfsad jämställdhet i företag år 2040. Det är ju ett tag kvar till dess. Men låt oss hoppas på att fler företag inser fördelarna och arbetar för ökad jämställdhet så att det går lite snabbare.

Vill du veta mer om jämställdhetsarbete i företag? Hela föreläsningen finns nu att se via webb-tv.

/Helene

Jämställdhet – för bättre business

Bättre business med jämställdhet

Jeaneth Johansson och Aija Voitkane.

Forskning visar att jämställdhet i näringslivet har goda effekter på affärerna, men det är inte alltid så enkelt att integrera i affärsmodellen. Affärsmodellen är i sin tur också ganska svår att greppa eftersom man måste ta hänsyn till många olika komponenter, exempelvis kunder, resurser och intäkter.

Men lugn, vi kommer att få lite klarhet i det här! 21 november arrangerar ESBRI en spännande Estradföreläsning på eftermiddagen. Forskarna Jeaneth Johansson och Aija Voitkane från Luleå tekniska universitet kommer att bena ut begreppen och ge konkreta tips på hur företag och organisationer kan arbeta med jämställdhet för att uppnå hållbar utveckling.

Det finns platser kvar så tipsa gärna kollegor och bekanta om föreläsningen. Kan man inte vara på plats i Stockholm går det bra att följa livesändningen på www.esbri.se

Hoppas att vi ses!

/Helene

Nytt, nyttigt och innovativt på agendan

I går hade vi jurymöte i uppsatstävlingen Nytt&Nyttigt och en enig jury utsåg fyra pristagare. Det innebär att vi har en delad plats på prispallen. I slutet av januari tillkännager vi resultatet, så ni får ge er till tåls ett tag till. Registreringen för den kommande tävlingsomgången öppnas inom kort – håll utkik på webbplatsen!

Efter mötet passade vi på att ta med två av jurymedlemmarna till näringsdepartementet där vi arrangerade ett seminarium med cirka 30 deltagare från olika policyinstanser.

Martin Andersson inledde med att diskutera innovativa ekonomier/miljöer. Han framhöll att ekonomisk tillväxt och innovation till stor del handlar om samspel mellan stora och små företag. Vi måste släppa diskussionen kring om det är stora eller små företag som är ledande inom innovation och teknikutveckling och i stället fokusera på samspelet. Martin poängterade också att det är viktigt att skapa bra ramvillkor som främjar en miljö som klarar av att hantera innovationer, och skala upp dem.

Jeaneth Johansson lyfte fram hållbara affärsmodeller som en av de viktigaste förutsättningarna för ett välfungerande innovationsekosystem. Vidare är det viktigt att samarbeta och ha olika kompetenser, samt att förstå gruppdynamik och varför ett projekt inte lyckas. Hon menade också att vi bör satsa på användarmedverkan och kommunikation. Vi får heller inte glömma bort utmaningarna med att överbrygga avstånden i vårt avlånga land.

Eftersom deltagarna till stor del kom från policyområdet lyftes frågan om vad man kan och bör göra när det gäller policy. Martins förslag var att man bör pröva sig fram. Experimentell policy är viktig, eftersom ingen egentligen vet hur den bästa policyn ser ut för olika regioner. Forskningen kan ge vissa indikationer men inga slutgiltiga svar.

Det var en spännande och lärorik eftermiddag. Vill du veta mer om de här frågorna hittar du en hel del matnyttigt i ESBRIs Kunskapsbank.

Missa inte heller att Jeaneth Johansson, tillsammans med kollegan Aija Voitkane, kommer till Estrad 21 november. Deras föreläsning har titeln Jämställdhet – för bättre business. Välkomna!

/Helene

Myter om kvinnor och män består

Friederike Welter och Betsy Gatewood fick in många bra - och roliga - idéer när de bad konferensdeltagarna dela med sig av sina tankar kring framtida forskning. Foto: Hanna Andersson.

I söndags kväll drog vi igång det lilla konferensmaraton som vi (ESBRI i samarbete med VINNOVA, och med stöd från Almi och Babson College) arrangerar nu i midsommarveckan. Först ut är den sjunde Diana International Research Conference med över 80 deltagare från olika delar av världen. Konferensen inleddes med ett trevligt välkomstmingel på 7A Odenplans terrass.

I dag (måndag) har vi konfererat hela dagen, och en mängd forskningsbidrag har presenterats. I sitt inledningsanförande berättade Magnus om hur kul det känns att få arrangera Dianakonferensen i Stockholm igen, efter några års bortavaro. Det var ju här allt började, bland annat då en av de fem ur-Dianorna, Nancy Carter, gjorde sin sabbatical på ESBRI. Då arbetade hon på den annoterade bibliografi som senare blev den första publikationen från The Diana Project, utgiven av ESBRI.

”Den här konferensen är till för er forskare, den erbjuder en miljö där ni kan presentera er forskning och utveckla den framåt”, sa Magnus. Och det känns verkligen som att deltagarna tar tillfället i akt. Nätverkandet och diskussionerna kom igång direkt under välkomstmottagningen och har nog inte tystnat än. Just nu pågår nämligen konferensmiddagen och jag har fått rapporter om att stämningen är god!

I den interaktiva session som startade dagen lyftes många intressanta frågeställningar och perspektiv. Betsy Gatewood och Friederike Welter ledde diskussionen som tog sin utgångspunkt i frågan ”What now?” Forskningen om kvinnors entreprenörskap har tittat bakåt och studerat nuläget – men vart vill vi komma härnäst? Vad vill vi uppnå? Att jobba mer interdisciplinärt, longitudinellt och med varierade metodval, var några av förslagen från Betsy och Friederike själva.

Från övriga deltagare kom förslag om att, inom forskningsområdet kvinnors entreprenörskap, bland annat studera makrofaktorer, förhållandet familj–företagande, maktförhållanden, o-machomän, kulturella skillnader mellan olika länder och att kritiskt granska om entreprenörskap verkligen löser alla sociala problem. Många deltagare var trötta på att se kvinnors entreprenörskap presenteras som det avvikande och sämre, ”det som måste fixas till”. De menade att forskningen kanske snarare borde borra ner sig i varför mäns entreprenörskap ser ut och framställs som det gör – och vad det får för konsekvenser.

Under en av flera parallella paper sessions presenterade Malin Malmström och Jeaneth Johansson, Luleå tekniska universitet, intressant – men nedslående – ny empiri. De har suttit med i möten då svenska offentliganställda beslutat om vilka entreprenörer som ska få finansiering. En första slutsats var att män som är entreprenörer får runt 50 procent av de medel de ber om, medan kvinnor som är entreprenörer får ungefär 25 procent. Vad det beror på vet man inte riktigt. Men när forskarna analyserade hur investerarna pratade om de sökande entreprenörerna blev en annan skillnad tydlig: Män omnämndes främst i positiva ordalag, medan de negativa omdömena övervägde för kvinnor. En kvinna kunde exempelvis kallas ”ung och oerfaren” medan en man snarare var ”ung och lovande”.

”Myten om den svaga, passiva och beroende kvinnan står i kontrast mot den starka, aktiva och oberoende mannen. Och den myten är i högsta grad levande när finansieringsbeslut ska fattas”, konstaterade Malin och Jeaneth.

I morgon ångar Dianakonferensen på fram till lunch, efter det tar den mer praktikerorienterade GSWE (Global Symposium on Women’s Entrepreneurship) vid. Den senare kommer webbsändas, så det finns goda möjligheter att följa den!

/Åse