Stora könsskillnader inom området psykisk ohälsa

16 mars skulle vi ha arrangerat en Estrad med Johan Wiklund, men coronaviruset kom emellan och föreläsningen fick ställas in. Nu kommer föreläsningen att arrangeras som ett webbinarium 22 april i stället, och det ser vi väldigt mycket fram emot! I väntan på det kör vi blogginlägget från 5 mars i repris.

Foto: Goh Rhy Yan/Unsplash.

För lite drygt sju år sedan var jag på en Estradföreläsning med Johan Wiklund, professor vid Syracuse University, USA. Redan då gjorde han kopplingar mellan egenskaper hos människor med adhd och egenskaper hos framgångsrika entreprenörer – som exempelvis hög arbetskapacitet, passion och förmåga att fokusera på många saker samtidigt.

Vid den tiden var Johan Wiklund i startgroparna till sin forskning om psykisk ohälsa och entreprenörskap. Han sa:

– Vi har länge pratat om hur funktionshinder och arbetsmarknaden hänger ihop, men det saknas forskning om de som driver företag. På grund av de stora samhällskonsekvenserna, och att man talar så öppet om psykisk ohälsa, är det en bra tajming att titta på kopplingen mellan entreprenörskap och psykisk ohälsa.

Nu har han alltså forskat vidare i några år på det här spännande området. 22 april delar Johan Wiklund med sig av sin kunskap på en Estradföreläsning via länk.

Sedan jag var på hans föreläsning i december 2013, har jag hunnit med att jobba med frågor som rör ungdomar med psykisk ohälsa. En sak som jag tycker är särskilt deprimerande med det området är att pojkar och flickor får olika stöd. Det är nämligen betydligt färre flickor med adhd än pojkar med adhd som fångas upp av skolan i tid, får diagnos och sedan rätt stödinsatser.

Alldeles för många flickor med adhd får aldrig någon diagnos, eller så får de diagnosen alldeles för sent – kanske först i gymnasiet. Bakom sig har de då många år av misslyckade eller avbrutna studier, brustna relationer och ett riktigt skitmående. Med detta säger jag inte att pojkar med adhd som fångas upp och får stöd inte mår dåligt. Det vet jag att många gör, men faktum kvarstår att pojkar får mer stöd av skolan och vården än vad flickor får.

Hur är det möjligt med dessa könsskillnader år 2020?

Jo, diagnoskriterierna för att upptäcka barn och unga med neuropsykiatriska svårigheter (som adhd) har varit – och är på många håll fortfarande – utformade efter pojkars symptom och beteendemönster kopplat till adhd.

Ett kortfattat exempel: Pojkar med adhd är ofta mycket utåtagerande, vilket också är ett kriterium för att diagnostiseras med adhd. Tjejer med adhd inte lika utåtagerande, utan vänder i hög grad sina problem inåt. Därmed diagnostiseras de inte för adhd och får heller inga hjälp- och stödinsatser för att lättare klara av skolan och må bättre.

Flickor med adhd har enligt forskningen lika stor funktionsnedsättning och lika allvarliga symptom som pojkar med adhd, men symptomen skiljer sig alltså åt mellan könen. Vanliga symptom hos flickor med adhd är ångest och depression, att de presterar dåligt i skolan, har svårt med organisering och planering. De kommer ofta i konflikt med kompisar och stöts ut från kompisgruppen.

Forskaren Svenny Kopp är specialist i barn- och ungdomspsykiatri och har länge studerat flickor med neuropsykiatriska svårigheter, som adhd. Hennes forskning har nu lett till förändrade diagnoskriterier för adhd i Sverige, och förhoppningsvis kan skolan och vården bli bättre på upptäcka dessa flickor i tid.

Jag vet inte om Johan Wiklund har undersökt skillnader mellan män och kvinnor som är entreprenörer och har adhd, eller om de skillnader i ungas psykiska ohälsa som jag har observerat i min tidigare roll har bäring även på vuxnas yrkesval och karriär. Men det ska hur som helst bli mycket spännande att få höra om hans forskning som bryter ny mark inom ett område som berör många.

Varmt välkommen att anmäla dig till webbinariet 22 april!

/Maria

Stora könsskillnader inom området psykisk ohälsa

Foto: Goh Rhy Yan/Unsplash.

För lite drygt sju år sedan var jag på en Estradföreläsning med Johan Wiklund, professor vid Syracuse University, USA. Redan då gjorde han kopplingar mellan egenskaper hos människor med adhd och egenskaper hos framgångsrika entreprenörer – som exempelvis hög arbetskapacitet, passion och förmåga att fokusera på många saker samtidigt.

Vid den tiden var Johan Wiklund i startgroparna till sin forskning om psykisk ohälsa och entreprenörskap. Han sa:

– Vi har länge pratat om hur funktionshinder och arbetsmarknaden hänger ihop, men det saknas forskning om de som driver företag. På grund av de stora samhällskonsekvenserna, och att man talar så öppet om psykisk ohälsa, är det en bra tajming att titta på kopplingen mellan entreprenörskap och psykisk ohälsa.

Nu har han alltså forskat vidare i några år på det här spännande området. 16 mars kommer han till ESBRIs Estrad igen och delar med sig av sin kunskap.

Sedan jag var på hans föreläsning i december 2013, har jag hunnit med att jobba med frågor som rör ungdomar med psykisk ohälsa. En sak som jag tycker är särskilt deprimerande med det området är att pojkar och flickor får olika stöd. Det är nämligen betydligt färre flickor med adhd än pojkar med adhd som fångas upp av skolan i tid, får diagnos och sedan rätt stödinsatser.

Alldeles för många flickor med adhd får aldrig någon diagnos, eller så får de diagnosen alldeles för sent – kanske först i gymnasiet. Bakom sig har de då många år av misslyckade eller avbrutna studier, brustna relationer och ett riktigt skitmående. Med detta säger jag inte att pojkar med adhd som fångas upp och får stöd inte mår dåligt. Det vet jag att många gör, men faktum kvarstår att pojkar får mer stöd av skolan och vården än vad flickor får.

Hur är det möjligt med dessa könsskillnader år 2020?

Jo, diagnoskriterierna för att upptäcka barn och unga med neuropsykiatriska svårigheter (som adhd) har varit – och är på många håll fortfarande – utformade efter pojkars symptom och beteendemönster kopplat till adhd.

Ett kortfattat exempel: Pojkar med adhd är ofta mycket utåtagerande, vilket också är ett kriterium för att diagnostiseras med adhd. Tjejer med adhd inte lika utåtagerande, utan vänder i hög grad sina problem inåt. Därmed diagnostiseras de inte för adhd och får heller inga hjälp- och stödinsatser för att lättare klara av skolan och må bättre.

Flickor med adhd har enligt forskningen lika stor funktionsnedsättning och lika allvarliga symptom som pojkar med adhd, men symptomen skiljer sig alltså åt mellan könen. Vanliga symptom hos flickor med adhd är ångest och depression, att de presterar dåligt i skolan, har svårt med organisering och planering. De kommer ofta i konflikt med kompisar och stöts ut från kompisgruppen.

Forskaren Svenny Kopp är specialist i barn- och ungdomspsykiatri och har länge studerat flickor med neuropsykiatriska svårigheter, som adhd. Hennes forskning har nu lett till förändrade diagnoskriterier för adhd i Sverige, och förhoppningsvis kan skolan och vården bli bättre på upptäcka dessa flickor i tid.

Jag vet inte om Johan Wiklund har undersökt skillnader mellan män och kvinnor som är entreprenörer och har adhd, eller om de skillnader i ungas psykiska ohälsa som jag har observerat i min tidigare roll har bäring även på vuxnas yrkesval och karriär. Men det ska hur som helst bli mycket spännande att få höra om hans forskning som bryter ny mark inom ett område som berör många.

Vad ser du fram emot att lära dig mer om på Estrad?
/Maria

EDIT 12 mars 2020: Med anledning av den rådande situationen med coronaviruset, covid-19, har vi beslutat att ställa in föreläsningen 16 mars. Vi hoppas kunna genomföra den vid ett senare tillfälle, information kommer då att publiceras på www.esbri.se

Det behövs broar mellan duktiga människor

Hela gänget på ESBRIs första Estrad:tema.

ESBRI har nyligen introducerat ett helt nytt koncept, Estrad:tema. Syftet är att två gånger per år skapa ett större event kring en aktuell fråga, där vi samtidigt med Estradföreläsningen lanserar det senaste numret av tidningen Entré med samma tema.

Den första Estrad:tema genomfördes 11 april. Då var hälsoinnovationer och nya utmaningar för vårdens entreprenörer i fokus. Huvudtalare var Jeaneth Johansson och Jens Nygren, båda professorer vid Högskolan i Halmstad. Vi hade också bjudit in en mycket kunnig panel för att tillsammans med talarna diskutera hinder och möjligheter för entreprenörer inom den här sektorn. Panelen bestod av Maria Kaaman, Vinnova, Filippa Kull, Stockholm Science City, Ylva Ryngebo, Medical Innovation Design, och Åsa Wallin, Swelife.

Hälsoinnovationer omfattar produkter, tjänster, organisationer och spridning av ny kunskap som ger människor möjlighet att främja välbefinnande och förebygga ohälsa. Det kan exempelvis vara digitala tjänster och verktyg för att öka patienters delaktighet. Trots stora investeringar har det varit svårt att tillämpa nya lösningar i klinisk praktik. För att lyckas med det krävs bland annat nya strategier för implementering och utvärdering.

Jens Nygrens forskningsområde är barn och unga som konsumenter av sjukvård, kopplat till deras upplevelse och inflytande. Han har sett ett behov av att underlätta kommunikation mellan vårdpersonal och barn med cancer. Det resulterade i en app som möjliggör för barn att uttrycka sig och påverka. När barn görs delaktiga i sin vård ökar vårdsäkerhet, kvalitet och nöjdhet, menar Nygren. Chansen att vårdpersonalen lyssnar ökar markant och därigenom minskas stressen hos barnen. Han poängterade att det finns en hög potential för digital teknik men att den hämmas av implementeringssvårigheter.

Jeaneth Johansson ser hälsoinnovationer som ett sätt att skapa mervärde i form av inre och yttre effektivitet, alltså att göra rätt saker på rätt sätt. Det är viktigt att ha effektiva och kvalitetssäkrade processer och att tillvarata kompetens. Johansson poängterade att innovationer behöver resurser och även att man måste ge dem tid. Inom medicinteknik tar nämligen innovationer i snitt 17 år från idé till färdig produkt. Flera finansiella dödsdalar ska hanteras på vägen och varje utvecklingssteg innebär nya utmaningar. Det är viktigt att tänka på vem som är beredd att finansiera.

För att få fler perspektiv på hinder och möjligheter för entreprenörer inom vårdsektorn avslutades föreläsningen med en paneldiskussion. Där medverkade talarna tillsammans med de fyra paneldeltagarna.

Jag har hört från olika håll att det är lätt att fastna i hindren i stället för att se de möjligheter som faktiskt finns, men diskussionen på Estrad:tema var konstruktiv och lösningsinriktad. Här är några av de synpunkter som kom fram:

- De som jobbar inom svensk vård har inte tid avsatt för utvecklingsarbete, sa Filippa Kull. Tid är en bristvara inom svensk sjukvård. Hon gjorde en jämförelse med israeliska kliniker där en tredjedel av tiden är öronmärkt för innovations- och utvecklingsarbete.

- Åsa Wallin pratade om betydelsen av att våga. Hon lyfte fram att entreprenörskap handlar om mod, att våga ta steg när det inte finns säkerhetslinor. Det ser olika ut i olika delar av landet och därför behövs nationell samverkan.

- Ylva Ryngebo, som är röntgensjuksköterska, uppfinnare och entreprenör, poängterade att samverkan är nyckeln: ”Vi behöver bygga broar mellan duktiga människor, och bygga nerifrån och upp”, sa Ylva.

- Maria Kaaman betonade vikten av att ha slutkunden med i processen när hela systemet ska innovera tillsammans. Det är en djungel att förstå vem som är betalande kund.

Under det efterföljande minglet gav en av deltagarna ytterligare ett värdefullt tips: Man får inte glömma bort de anhöriga när innovationer ska utvecklas. De är en mycket viktig grupp som har stor kunskap om patienters behov.

Visst låter det här spännande? Ta gärna del av presentationerna och diskussionerna via webb-tv.

Vill du läsa mer om hälsoinnovationer i påsk? Tidningen Entré finns som pdf.

Vill du ha en kostnadsfri prenumeration i din brevlåda? Det är lätt ordnat! Här registrerar du din adress.

Glad påsk!
/Helene

LIVE 15:00 | Tema: Hälsoinnovation

I dag är det Tema: Hälsoinnovation som gäller på Estrad! 15.00-16.30 kör vi föreläsningen "Nya utmaningar för vårdens entreprenörer" som genomförs i samarbete med profilområdet Hälsoinnovation på Högskolan i Halmstad.

Talare är professorerna Jeaneth Johansson och Jens Nygren, Högskolan i Halmstad. De presenterar aktuell forskning, och kommenteras av Maria Kaaman, Vinnova, Flippa Kull, Stockholm Science City, Ylva Ryngebo, Medical Innovation Design, och Åsa Wallin, Swelife.

Varmt välkommen till Estrad! /Åse

Hälsa och innovation präglar våren på ESBRI

Hur ser innovationsklimatet ut inom vård- och omsorgssektorn? Vilka behov finns? Och hur kan entreprenörer få in en fot i vårdsystemen? Det är några av de frågor som vi söker svar på nu i vår.

ESBRI har identifierat hälsoinnovation som ett aktuellt och angeläget ämne, och vi gör därför en större satsning på att sprida forskningsbaserad kunskap om det nu i vår. Vi kör ett sexsidigt tema om hälsoinnovation i Entré nr 1, 2019 som är på väg från tryckeriet i dag. Diskussionerna fortsätter sedan på Estrad 11 april.

Jens Nygren, professor i hälsoinnovation på Högskolan i Halmstad, medverkar både i tidningen och på föreläsningen. Han menar att de intressantaste utmaningarna inom hälsoinnovation är att kombinera forskning kring identifieringen av behov med tekniska möjligheter och organisationsutveckling, till exempel nya arbetsprocesser. Ökad användning av hälso- och sjukvårdsdata för individanpassning av vården, är ett annat område med potential.

- Metodologiskt är det en utmaning att använda sig av hälso- och sjukvårdsdata och AI för att ställa bättre diagnoser och individanpassa behandling, och samtidigt planera behandlingen tillsammans med patienten – utifrån patientens behov, säger Nygren.

Jag sitter just nu och väntar på tidningsleveransen från tryckeriet – alltid lika spännande att se hur den färdiga produkten blev. Och lite läskigt innan man vet om det blev bra…

Vill du smygläsa det nya numret av Entré? PDF:en ligger ute.

Vill du delta i Estrad 11 april? Anmäl dig snabbt, inbjudan gick ut i går och vi fick in en massa anmälningar direkt.

Har du idéer om vilka teman vi bör uppmärksamma framöver? Vi är öppna för stora och små samarbeten. Hör av dig!

Trevlig helg
/Åse

Få koll på kroppen med hälsokonto

I förra veckan lanserade Uppdrag Välfärd boken Sociala innovationer i välfärden hos Entreprenörskapsforum. Jag deltog i seminariet som handlade om en e-tjänst (Hälsa för mig) som kan förbättra den enskilda individens överblick av sitt hälsotillstånd. Tanken med tjänsten är att utveckla kommunikationskanaler mellan vårdgivare och vårdtagare.

Patienter kan med hjälp av tjänsten ta större ansvar för sin egen hälsa eftersom de får större tillgång till uppgifter om sitt eget hälsotillstånd. De får ta del av bedömningar och diagnoser. Tjänsten kan också spara tid vid läkarbesök eftersom både patient och läkare kan vara mer förberedda. Bra för vården, bra för individen.

Men det här är inte alls okomplicerat. Det finns många frågor att diskutera innan man lanserar tjänsten. Exempel på sådana frågor är:

• Ska detta ingå i högkostnadsskyddet eller ska det vara utanför?
• Hur är datasäkerheten? Det finns en – ofta befogad - rädsla för att dela känslig information på nätet. Det ställer stora krav på säkerheten. Vem ska äga databasen?
• Hur löser man problemet med en uppdelad sjukvård? Det kräver någon slags samordning av tjänsten för att alla uppgifter ska hamna på samma ställe.
• Hur ska de som behöver det bäst (långtidssjuka, personer med kroniska sjukdomar) ha råd att betala för dessa tjänster?
• Vilka kommer att använda sig av denna tjänst? I Sverige betalar ca 1,2 miljoner invånare sina räkningar via internet. De övriga är troligen inte vana vid dator och kommer därför inte att använda sig av tjänsten.
• Vilka tjänster ska ingå så att det blir till störst nytta både för individ och vårdgivaren?

Det finns också möjligheter för företagare att etablera sig inom det här området. Hälsotjänster är tänkt att bli en öppen marknad där många företag kan konkurrera. Det blir även möjligt att koppla tjänsten till mobilapplikationer. Priserna blir sannolikt lägre om det uppstår konkurrens och om många använder produkterna, men samtidigt finns det en risk med privata aktörer. Uppgifterna hamnar exempelvis i USA.

Det här är onekligen spännande, men det kvarstår en del utredningsarbete innan hälsokontot kan bli verklighet.

/Helene