Entré nr 2 i tryckpressen

Företagande som metod för fattigdomsbekämpning? Årets andra nummer av Entré rymmer en hel del samhällskritiska perspektiv med forskare som tar sig an företagsfinansiering, innovation och socialt entreprenörskap med stöd av postkolonial och normkritisk teori.

Efter några dagars intensivt arbete med slutredigeringen är Entré nr 2 överlämnad till tryckeriet. Den bör landa i din brevlåda om ett par veckor.

Tidningens tema handlar om socialt entreprenörskap i utvecklingsländer. Syftet är gott, men företeelsen är förknippad med särskilda utmaningar. Vi sätter ljuset på etiska frågor, maktperspektiv och demokratiska dilemman. Till hjälp har vi bland andra Ruth Brännvall och Mathias Karlsson, som har skrivit varsin doktorsavhandling om socialt entreprenörskap. Också Åsikten berör temat, när Pontus Engström, forskare på Handelshögskolan i Stockholm, ifrågasätter nyttan med mikrolån.

Mats Magnusson porträtteras av Åse. Han är professor i produktinnovationsteknik på KTH och jobbar på institutionen för maskinkonstruktion. Här samarbetar innovationsforskare, ingenjörer och designer.

-Vi innovationsforskare identifierar problem, medan ingenjörerna vill lösa problem. Designer arbetar normbrytande, de provocerar och ser vad reaktionen blir, säger Magnusson.

Han tycker att miljön leder till nya frågor kopplade till innovation och jobbar gärna med aktuella frågor som självkörande bilar och AI. Dessutom deltog han nyligen i SM i styrkelyft. Vilken placering han fick? Om det kan du läsa i porträttet.

Också i Entré nr 2:

· "Normkritisk innovation är mer hållbar", intervju med Linda Paxling

· "Kunskap bärs av människor", intervju med Guido Buenstorf, gästforskare på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet.

· "Problemen sitter i väggarna", Aija Voitkane om ojämlik fördelning av offentligt riskkapital.

Spännande va? Kan du inte behärska dig till dess att papperstidningen kommer kan du läsa tidningen digitalt redan nu på Issuu.

/Anna-Karin

AI kräver samarbete, bra data och kompetens

Arthur Gueneau, Caroline Walerud, Amy Loutfi och Mats Magnusson delade med sig av sin AI-kunskap på premiären av Estrad:tech 6 maj 2019. Foto: Viktor Aronsson.

ESBRI har utökat sitt eventsortiment med Estrad:tech, en seminarieserie om nya teknologier, entreprenörskap och innovation. Estrad:tech arrangeras av ESBRI med Vinnova som finansiär och Teknikföretagen som partner. I måndags genomförde vi det första seminariet i serien. Temat var artificiell intelligens (AI), och det lockade en stor publik.

Talare var professor Amy Loutfi, Örebro universitet, och Mats Magnusson, professor vid KTH. Amy är en av landets ledande forskare inom AI, och Mats forskar om kreativitet, lärande och innovation i etablerade organisationer. De fick sedan sällskap på scenen av Caroline Walerud, Volumental och Arthur Gueneau, Combient, för ett panelsamtal.

Amy inledde med en översikt över hur AI har växt fram. Första gången AI nämndes som begrepp var i slutet av 1950-talet. Tyvärr fanns inte tillräcklig datorkapacitet på den tiden så forskningen tog aldrig fart. I mitten på 1980-talet kom det en ny period av AI-forskning, bland annat med tillämpning inom hälsoområdet. AI kan exempelvis analysera massor av data, klassificera sjukdomar och bilder. Men även då tog analyserna tid och de extra minuterna det tog för läkarna begränsade användningen av AI. Sedan mitten av 1990-talet har det däremot blivit ett rejält uppsving när det gäller AI och man kan nu prata om en hype.

Vad är då AI? Amy beskrev det som en stor svart låda där man kan ställa frågor, exempelvis: ”Vilken sjukdom är detta?” Sedan matar man in alla tänkbara symptom och AI kan klassificera sjukdomar utifrån de symptom som en patient har. Det krävs en stor mängd data för att AI ska fungera bra. Och det måste vara bra data:

- AI är bara så bra som datan den använder, sa Amy Loutfi.

Hon menade också att det är lätt att förutse hur tekniken kommer att utvecklas, men det är omöjligt att förutse hur människors värderingar kommer att utvecklas.

Mats fokuserade på hur AI påverkar företagande. Han menade att det har en enorm effekt på vår ekonomi och vårt företagande. Vi kommer dels att ta bort en massa tråkiga rutinartade arbetsmoment och när de arbetsuppgifterna försvinner frigörs tid för innovation och risktagande. Det leder till ökat värde genom att nya produkter och tjänster skapas. Mats poängterade att vi inte ska vara så rädda för att arbeten ska försvinna, det skapas i stället andra arbetsuppgifter.

Mats lyfte också fram det positiva med att använda maskininlärning. På det sättet kan vi demokratisera experters kunskap genom att den kan fångas upp och tillgängliggöras för andra genom mjukvara. Vi förstår också helt nya saker som vi inte kunde se innan. Exempelvis är det numera möjligt att scanna hjärnan och göra avancerade matematiska beräkningar.

Det vi behöver för att kunna använda AI är data. Mycket data. Bra data. Det är den viktigaste faktorn för att kunna göra affärer av AI och kan ge en fördel gentemot andra företag. Det finns dock svårigheter, menade Mats.

- Det finns brist på AI-kompetens i Sverige och även om vi arbetar med att tillhandahålla kompetensen är etablerade företag sena på nya bollar. De fortsätter jobba på gammalt sätt, och risken finns att vi missar många möjligheter. Vi behöver överväga komplexiteten i den data som finns och måste också hitta affärsmodeller som fungerar i alla dimensioner, sa Mats Magnusson.

I panelsamtalet höll även Caroline och Arthur med om att data är den viktigaste faktorn för att lyckas med AI. De var också ense om att data är dyrt: ”Data är den nya oljan”. Då är det viktigt att veta vad man behöver samla in, vilken data som är viktig för ditt företag. Det finns också en problematik avseende datainsamling i och med den nya dataskyddsförordningen GDPR.

Panelen diskuterade bland annat vikten av samarbete. Det behövs fokusskifte från enskilda företag till ekosystem – och där finns det en del att jobba på, menade de. En möjlighet är också att dela data mellan olika organisationer för att öka tillgången till relevant data. AI har en stor potential när det gäller att lösa ett antal globala akuta problem, men förutom data krävs också kompetens.

En mycket viktig fråga är att lösa kompetensförsörjningen och förenkla för internationell arbetskraft att få arbetstillstånd i Sverige. För att stärka kompetensen finns utbildningar på sju olika universitet inom projektet AI Competence for Sweden.

Vad krävs då från policysidan? Panelen ansåg att det är viktigt att handskas med offentlig data på rätt sätt. Det är också viktigt att tänka efter före regeländringar: Vad kan de tänkas få för effekter?

Vill ni testa att använda AI inom er organisation? Eller behöver ni hjälp med att få ut er innovation på marknaden? Vinnova har flera aktuella utlysningar.

Vill du veta mer om AI? Livesändningen ligger kvar på vår Youtubesida.

EDIT: Nu finns föreläsningen på vår webb-tv-sida också, i ännu bättre kvalitet.

/Helene

PS: Vi ses väl på Estrad i morgon igen..? :-)

LIVE 13.15-14.45 | Estrad:tech med fokus på AI

I dag är det premiär för vår nya seminarieserie Estrad:tech! Varje seminarium kommer att ha fokus på en ny, spännande teknik och dess tillämpningar i företag. Först ut är artificiell intelligens (AI).

Talare är Amy Loutfi, Örebro universitet, Mats Magnusson, KTH, samt Arthur Gueneau, Combient, och Caroline Walerud, Volumental.

Enjoy! /Åse

Superveckan som kommer – nu kör vi!

Foto: Ezra Comeau-Jeffrey/Unsplash

Just nu laddar vi för en rad olika evenemang som vi genomför den närmaste veckan. Håll i hatten, så här ser programmet ut:

Vi kör i gång direkt på måndag 6 maj med premiären för vår nya seminarieserie Estrad:tech. Du känner kanske till vår öppna föreläsningsserie Estrad, som är ett av flaggskeppen som har hängt med sedan ESBRI startade 1997? Estrad:tech är en slags avknoppning, kan man säga. Det är en seminarieserie som fokuserar på spännande teknologier och deras tillämpningar i företag. Det första tillfället ägnas åt AI. Talare är Amy Loutfi, Örebro universitet, Mats Magnusson, KTH, samt Caroline Walerud, Volumental. Vinnova är finansiär, och Teknikföretagen är partner för Estrad:tech.

På tisdag 7 maj är det dags för ett seminarium som vi på ESBRI arrangerar tillsammans med EIT Digital och U.S. Embassy in Sweden. Rubriken är ”Are you curious about Open Source Branding?” och talare är Mary Ellen Muckerman, Mozilla.

Torsdag 9 maj genomför vi vårens sista ”klassiska” Estrad. Då kommer ekonom-historikern Lars Magnusson, Uppsala universitet, för att diskutera historiska finansiella krascher – och vad vi kan lära av dem. Hans föreläsning kommenteras av Christina Nyman, chefsekonom på Handelsbanken. Rubriken är ”Från tulpanbubblan till dagens finanskrascher: Vad kan vi lära av historien?”

Och slutligen, på måndag 13 maj vankas det två evenemang i ett: Då kör vi först Haining Day Competition, och därefter Sweden-China Entrepreneurship Forum. Båda evenemangen arrangeras i samarbete med Scandinavia Haining Center. Det förstnämnda arangeras också tillsammans med City of Haining Municipal Government, Haining High-Tech Industrial Park och Haining Economic Development Zone.

Hoppas att vi ses i vimlet! Till dess – ha en trevlig helg.
/Åse

Hälsa och innovation präglar våren på ESBRI

Hur ser innovationsklimatet ut inom vård- och omsorgssektorn? Vilka behov finns? Och hur kan entreprenörer få in en fot i vårdsystemen? Det är några av de frågor som vi söker svar på nu i vår.

ESBRI har identifierat hälsoinnovation som ett aktuellt och angeläget ämne, och vi gör därför en större satsning på att sprida forskningsbaserad kunskap om det nu i vår. Vi kör ett sexsidigt tema om hälsoinnovation i Entré nr 1, 2019 som är på väg från tryckeriet i dag. Diskussionerna fortsätter sedan på Estrad 11 april.

Jens Nygren, professor i hälsoinnovation på Högskolan i Halmstad, medverkar både i tidningen och på föreläsningen. Han menar att de intressantaste utmaningarna inom hälsoinnovation är att kombinera forskning kring identifieringen av behov med tekniska möjligheter och organisationsutveckling, till exempel nya arbetsprocesser. Ökad användning av hälso- och sjukvårdsdata för individanpassning av vården, är ett annat område med potential.

- Metodologiskt är det en utmaning att använda sig av hälso- och sjukvårdsdata och AI för att ställa bättre diagnoser och individanpassa behandling, och samtidigt planera behandlingen tillsammans med patienten – utifrån patientens behov, säger Nygren.

Jag sitter just nu och väntar på tidningsleveransen från tryckeriet – alltid lika spännande att se hur den färdiga produkten blev. Och lite läskigt innan man vet om det blev bra…

Vill du smygläsa det nya numret av Entré? PDF:en ligger ute.

Vill du delta i Estrad 11 april? Anmäl dig snabbt, inbjudan gick ut i går och vi fick in en massa anmälningar direkt.

Har du idéer om vilka teman vi bör uppmärksamma framöver? Vi är öppna för stora och små samarbeten. Hör av dig!

Trevlig helg
/Åse

Back to business

Foto: William Moreland/Unsplash

Hoppas att ni har haft sköna helger. Den här veckan drog vardagen igång igen på ESBRI. Det kändes lite chockartat först, men ganska bra att få gamla rutiner på plats och nya bollar i luften.

De aktiviteter som ligger närmast i tiden är två Estradföreläsningar, varmt välkommen att delta:

6 februari diskuterar KTH-forskarna Jennie Björk och Mats Magnusson hur man kan hantera risk och osäkerhet när man jobbar med innovation. 14 mars har vi bjudit in Lars Magnusson, Uppsala universitet, som föreläsare. Han kommer att berätta om vad vi kan lära av den ekonomiska historien. Anmälan är öppen.

Om du mot förmodan skulle ha missat någon föreläsning under hösten (eller tidigare) så går de förstås att se i repris. Kolla hela listan och lär dig mer om exempelvis AI, systemiska innovationer och entreprenörer som navigerar i digitala landskap.

Trevlig helg!
Åse

EDIT 15 januari 2019: Lars Magnusson har tyvärr fått förhinder, och kommer inte att kunna föreläsa 14 mars. Vi hoppas kunna boka in ett annat datum med honom längre fram, och återkommer med talare för mars-Estrad! Så fort något är spikat lägger vi ut det på webben. /Åse

Börja testa och utforska. Och gör det nu!

Bildtext: Fredrik Heintz var en av talarna på vår fullsatta jubileums-Estrad 27 september 2018. Samtliga foton i inlägget: Viktor Aronsson

Igår arrangerade vi den 200:e föreläsningen i Estradserien som startade 1997. Jag har haft förmånen att arbeta med Estrad i många år och det är så kul för jag lär mig nya saker hela tiden. Gårdagen var inget undantag! Temat ”From sci-fi to everyday AI” var mycket intressant, och vi fick både spännande presentationer och en livlig paneldebatt.

Fredrik Heintz, Linköpings universitet, gav först en överblick av hur artificiell intelligens (AI) har utvecklats och vad vi kan vänta oss i framtiden. Han menade att det är viktigt att inte bara repetera det människan gör utan i stället hitta nya sätt att arbeta. AI är mycket användbart när det gäller att gå igenom stora datamängder och utifrån dem klassificera och hitta mönster. Genom att gå igenom så stora mängder data kan man urskilja komplicerade mönster på ett sätt som människor aldrig skulle kunna lyckas med.

Det finns många användningsområden för AI, ett är inom utbildning. Fredrik gav ett exempel där en elev som tillbringade flera månader på sjukhus kunde delta i undervisningen via en robot som fanns på plats i klassrummet. På så sätt kunde eleven ändå hänga med i undervisningen och fick en del av de sociala kontakterna.

Men Fredrik poängterade att det enda vi vet säkert om AI är att vi inte vet tillräckligt. Det behövs utbildning och förståelse för tekniken och hur den kan användas. Både lärare och andra behöver utbildning för att kunna använda AI. Vi människor behöver arbeta tillsammans med robotarna, det inte är antingen eller. Och vi behöver inse att vi alla ingår i ett ekosystem där vi kan dra nytta av de olika kompetenserna som finns.

Nasim Farahini

Nasim Farahini, Qamcom, menade att AI kan liknas vid att stoppa in mänsklig intelligens i maskiner så att de kan fatta beslut. Hon lyfte fram avancerad hälsovård som ett viktigt användningsområde för AI eftersom det blir möjligt att sammanfatta och analysera enorma mängder data. Utifrån analyserna kan läkare få hjälp att fatta bättre underbyggda beslut om vilka patienter som ska prioriteras och vilken behandling som ska sättas in.

Ett exempel på det här är specifik cancerbehandling baserad på både tidigare och aktuella mätningar av patienten. Med hjälp av AI kan behandlingen effektiviseras och ge mindre biverkningar. Ett annat exempel är skräddarsydd rehabilitering för strokepatienter. Det skulle även vara möjligt att undvika epidemier genom att kartlägga resmönster och tänkbar smittspridning på ett tidigt stadium.

För närvarande är det många terabyte data som produceras varje dag, men bara en bråkdel av all data blir analyserad. Så här finns en stor marknadspotential. Men föreläsarna betonade att även om AI kan lösa många problem, måste man vara medveten om att det inte är någon magisk låda som innehåller alla lösningar.

Eftermiddagen avslutades med en paneldebatt där båda talarna deltog tillsammans med en företagare och två representanter från Tillväxtverket och Vinnova.

Joel Hellermark

Joel Hellermark har grundat Sana Labs som erbjuder skräddarsydda utbildningar med hjälp av AI. Detta sker genom att analysera studentens tidigare resultat, jämföra med andra studenter i samma situation och utifrån analysen fokusera på de fakta som ger bäst studieresultat. Då förbättras både inlärningen och resultaten eftersom man inte utgår från att ”one size fits all”.

Margareta Groth från Vinnova berättade om deras satsning på AI och utbildning. Vinnova ser ett stort behov av kompetens och planerar därför ett antal utbildningscenter. Det här är dock ganska nytt så det är inte klart ännu hur centren ska utformas.

Margareta Groth

Margareta visade också på vikten av att skapa förtroende hos individerna eftersom de då blir mer villiga att dela sin data. Vidare betonade hon att vi bör fokusera på att använda AI till rätt saker – det vill säga lösa problem som vi människor inte klarar av, i stället för att bara göra sådant som människor redan kan. 

Även Christina Henryson från Tillväxtverket lyfte behovet av kompetensutveckling. Myndigheten tillhandahåller bland annat digitaliseringscheckar för att utveckla digitala strategier i företag, och driver projektet Digi Lyft för att stimulera digitalisering inom industrin och närliggande branscher.

Christina Henryson

Christina menade att vi behöver effektivisera tillgången på data till befolkningen. För att det ska bli möjligt behövs kompetens. 

Det är oerhört spännande med AI och ny teknik men jag inser verkligen hur lite jag vet. Så jag avslutar med att säga som Christina sa: Det är viktigt att testa, utforska och att börja nu!

Vill du se presentationerna och paneldebatten? Du hittar filmen här. Vill du förkovra dig ytterligare kan du ta del av Vinnovas rapport om AI och företagande.

/Helene

LIVE 15.00: From sci-fi to everyday AI – business opportunities in new technology

Självkörande bilar, smarta robotar och datorer som slår schackmästarna. Artificiell intelligens (AI) sågs länge som science fiction, men är redan en del av vår vardag. Vad innebär det för existerande företag? Och vilka affärsmöjligheter öppnas upp för snabba startups? Det är temat för dagens Estradföreläsning – den 200:e i ordningen sedan starten 1997! /Åse

Festligt entreprenörskap på Venture Cups final

Word Diagnostics tar psykisk ohälsa på allvar, och korades till 2018 års Startup of the Year i tävlingen Venture Cup. Foto: Victor Ackerheim.

I går var det dags att se vilka som skulle vinna årets Sverigefinal i Venture Cup . Dessutom var det 20-årsjubileum för tävlingen. Tillsammans med en massa andra Venture Cup-vänner och tävlande bänkade jag mig i Konserthuset i Stockholm.

Som vanligt var spänningen stor och vi fick se sexton pitchar från nya företag från hela landet. Det handlade om allt från hur bina i världen ska räddas, till hur provlådor i frysen i labbet ska hittas lättare. Extra glädjande för en som har arbetat med att lyfta fram kvinnors entreprenörskap var att det var många fler kvinnor i teamen i år.

I slutet av kvällen korades fem vinnare i olika kategorier:

The Fit vann priset Top Tech. De har utvecklat en kroppsskanner för att göra klädköp på nätet enklare och minimera returer.

Priset Student Superstart vanns av Coda Easy som har tagit fram en plattform för programmering i skolor.

Woshapp vann priset Game Changer. De erbjuder en mycket miljövänlig biltvätt, där tvättaren kommer till bilen och inte tvärtom.

Priset Impact Maker vanns av Bee Scanning som utvecklat ett analysverktyg för att identifiera de parasiter som bidrar till massdöden av bin.

Och till sist: Det stora priset Startup of the Year på 100 000 kronor gick till Word Diagnostics. De har utvecklat ett helt nytt beslutsstödsystem för att diagnosticera depression och mental ohälsa. Detta genom att patienterna beskriver med ord hur de mår, och sedan analyseras detta.

Ett stort grattis till alla vinnare och alla på Venture Cup för ännu en mycket trevlig Sverigefinal!

Intressant att notera var att flera av de sexton finalisterna använder AI på olika sätt. Artificiell intelligens är också temat för vår kommande Estradföreläsning som är den 200:e i ordningen sedan starten 1997. Vill du komma och fira med oss? Läs mer och anmäl dig i dag!

/Magnus

Framtidsspaning och AI på 200:e Estradföreläsningen

27 september är det dags att genomföra den 200:e Estradföreläsningen sedan serien startade 1997. Det har varit 199 föreläsningar fullsmockade med intressant forskning, inspiration och spännande diskussioner, och den 200:e lär knappast bli ett undantag. Jag har haft förmånen att vara projektledare i många år för de genomförda föreläsningarna och jag hoppas att vi ska kunna fortsätta arrangera många fler framöver.

Temat på jubileums-Estraden är affärsmöjligheter inom AI och annan ny teknologi. Självkörande bilar, smarta robotar och AI-skapelser som Siri och Alexa var tidigare science fiction, men är nu verklighet. De kan svara på våra frågor, vägleda oss och till och med berätta skämt. Undrar om de också kan ordvitsar… (min favorithumor).

Som vanligt bjuder vi på både forskning, diskussion och trevligt mingel på Estrad. Du kan läsa mer om föreläsningen och anmäla dig här. Om du inte har möjlighet att vara på plats livesänder vi, och du kan också ta del av föreläsningen i efterhand via webb-tv.

Visst låter det spännande? Vi ses väl?
/Helene

Uppfinn meningslösa saker!

Mona Lisa har egentligen inga ögonbryn på den berömda tavlan, men uppfinnaren Simone Giertz målade dit ett par rejäla sådana.

I lördags var jag och kollegan Jelena tillsammans med 1 000 andra på SSES årliga evenemang Startup Day. Vi hade fullt upp med att berätta om vår verksamhet för intresserade deltagare i vår utställning men ett par talare hann vi i alla fall lyssna på.

Christoph Auer-Welsbach från IBM Watson berättade hur företaget arbetar med artificiell intelligens, AI. Christoph menar att vi är tillräckligt smarta för att uppfinna självstyrande robotar men inte tillräckligt smarta för att inse konsekvenserna av dem. Den egentliga faran ligger egentligen inte i AI, utan i avsikterna hos dem som framställer robotarna.

Många rutinartade arbetsuppgifter har blivit eller kommer att bli ersatta med robotar, exempelvis truckförare och läkarsekreterare. Samtidigt skapas en hel del nya yrken, men då blir arbetsuppgifterna mer avancerade. Det här innebär att vi måste ändra vårt sätt att tänka när det gäller arbete och inkomst. Men det är viktigt att öka medvetenheten om fördelarna med AI. Många arbeten som kan vara farliga att utföra för människor kan i stället göras av robotar. Man kan på det sättet undvika skador och dödsfall.

Ja, på tal om robotar då. Sista talaren för dagen var Simone Giertz, även kallad ”The queen of shitty robots”. Hon uppfinner (hysteriskt roliga) saker som kanske inte är så himla funktionella och användbara – men hon menar att det är oerhört viktigt att uppfinna meningslösa saker. Då kommer man också på en massa meningsfulla saker – som verkligen fungerar och har ett syfte. Hennes ledord är ”Ideas first and tools later (maybe)”.

Det finns en hel del klipp på Youtube där hon visar upp kluriga uppfinningar. Kolla till exempel den mycket effektiva väckarklockan. Det här handlar inte om något försynt plingande, i stället klappar en hand till dig i ansiktet när det är dags att gå upp. God morgon!

Giertz har också uppfunnit en tandborstrobot som efter lite produktutveckling visade sig vara användbar för funktionshindrade.

Inspirerande och roligt!

/Helene