LIVE 15.00-16.30 | Agtech - kan Sverige ta täten?

Grön innovation genomsyrar ESBRIs höst. Det är temat för både Entré nr 3, 2019 och för dagens Estradföreläsning.

Huvudtalare är docent Per Frankelius, Linköpings universitet. Han har föreläst på Estrad flera gånger tidigare och brukar alltid leverera en bra mix av intressant forskning, praktiska erfarenheter, humor och oväntade referenser. Läs exempelvis hans text på DN Debatt om rymdtekniken som finns invävd i vårt samhälle, eller artikeln i The Lancet om hur matbrist är en underliggande orsak till krig. Ännu mer om Per finner du i ESBRIs Kunskapsbank.

Hans anförande följs av en paneldebatt med Carolina Axelsson, Elmia, Jonas Engström, RISE, och Karola Reuterström, lantbrukare. Det ska bli spännande att höra deras olika infallsvinklar på agtechtemat.

Hur kan livsmedelsproducenter dra nytta av den nya, avancerade tekniken? Vilka kompetensbehov finns? Och kan svenska företag ta en tätposition inom gröna näringar? Det är några av frågorna som kommer att diskuteras under föreläsningen. Varmt välkommen att delta!

/Åse

Vi surfar vidare på den gröna vågen

Drönare som håller koll på skörden. Sensorer som mäter jordkvaliteten. Självkörande jordbruksmaskiner som kan arbeta dygnet runt. Och urbana bergrumsodlingar, där grönsakerna frodas i näringslösning. Jordbruk är en framtidsbransch, och innovationerna är häpnadsväckande.

På torsdag ska det bli riktigt spännande att höra Per Frankelius, Linköpings universitet, Carolina Axelsson, Elmia, Jonas Engström, RISE, och Karola Reuterström, lantbrukare, berätta om tekniken som redan är i bruk, och innovationerna som ska ge oss vårt dagliga bröd i framtiden. Stora satsningar görs i Sverige, och det finns förhoppningar om att våra agtechföretag kan ta en internationell tätposition.

Varmt välkommen till Estrad, där vi också lanserar Entré nr 3, 2019!

Trevlig helg,

Åse

Börja testa och utforska. Och gör det nu!

Bildtext: Fredrik Heintz var en av talarna på vår fullsatta jubileums-Estrad 27 september 2018. Samtliga foton i inlägget: Viktor Aronsson

Igår arrangerade vi den 200:e föreläsningen i Estradserien som startade 1997. Jag har haft förmånen att arbeta med Estrad i många år och det är så kul för jag lär mig nya saker hela tiden. Gårdagen var inget undantag! Temat ”From sci-fi to everyday AI” var mycket intressant, och vi fick både spännande presentationer och en livlig paneldebatt.

Fredrik Heintz, Linköpings universitet, gav först en överblick av hur artificiell intelligens (AI) har utvecklats och vad vi kan vänta oss i framtiden. Han menade att det är viktigt att inte bara repetera det människan gör utan i stället hitta nya sätt att arbeta. AI är mycket användbart när det gäller att gå igenom stora datamängder och utifrån dem klassificera och hitta mönster. Genom att gå igenom så stora mängder data kan man urskilja komplicerade mönster på ett sätt som människor aldrig skulle kunna lyckas med.

Det finns många användningsområden för AI, ett är inom utbildning. Fredrik gav ett exempel där en elev som tillbringade flera månader på sjukhus kunde delta i undervisningen via en robot som fanns på plats i klassrummet. På så sätt kunde eleven ändå hänga med i undervisningen och fick en del av de sociala kontakterna.

Men Fredrik poängterade att det enda vi vet säkert om AI är att vi inte vet tillräckligt. Det behövs utbildning och förståelse för tekniken och hur den kan användas. Både lärare och andra behöver utbildning för att kunna använda AI. Vi människor behöver arbeta tillsammans med robotarna, det inte är antingen eller. Och vi behöver inse att vi alla ingår i ett ekosystem där vi kan dra nytta av de olika kompetenserna som finns.

Nasim Farahini

Nasim Farahini, Qamcom, menade att AI kan liknas vid att stoppa in mänsklig intelligens i maskiner så att de kan fatta beslut. Hon lyfte fram avancerad hälsovård som ett viktigt användningsområde för AI eftersom det blir möjligt att sammanfatta och analysera enorma mängder data. Utifrån analyserna kan läkare få hjälp att fatta bättre underbyggda beslut om vilka patienter som ska prioriteras och vilken behandling som ska sättas in.

Ett exempel på det här är specifik cancerbehandling baserad på både tidigare och aktuella mätningar av patienten. Med hjälp av AI kan behandlingen effektiviseras och ge mindre biverkningar. Ett annat exempel är skräddarsydd rehabilitering för strokepatienter. Det skulle även vara möjligt att undvika epidemier genom att kartlägga resmönster och tänkbar smittspridning på ett tidigt stadium.

För närvarande är det många terabyte data som produceras varje dag, men bara en bråkdel av all data blir analyserad. Så här finns en stor marknadspotential. Men föreläsarna betonade att även om AI kan lösa många problem, måste man vara medveten om att det inte är någon magisk låda som innehåller alla lösningar.

Eftermiddagen avslutades med en paneldebatt där båda talarna deltog tillsammans med en företagare och två representanter från Tillväxtverket och Vinnova.

Joel Hellermark

Joel Hellermark har grundat Sana Labs som erbjuder skräddarsydda utbildningar med hjälp av AI. Detta sker genom att analysera studentens tidigare resultat, jämföra med andra studenter i samma situation och utifrån analysen fokusera på de fakta som ger bäst studieresultat. Då förbättras både inlärningen och resultaten eftersom man inte utgår från att ”one size fits all”.

Margareta Groth från Vinnova berättade om deras satsning på AI och utbildning. Vinnova ser ett stort behov av kompetens och planerar därför ett antal utbildningscenter. Det här är dock ganska nytt så det är inte klart ännu hur centren ska utformas.

Margareta Groth

Margareta visade också på vikten av att skapa förtroende hos individerna eftersom de då blir mer villiga att dela sin data. Vidare betonade hon att vi bör fokusera på att använda AI till rätt saker – det vill säga lösa problem som vi människor inte klarar av, i stället för att bara göra sådant som människor redan kan. 

Även Christina Henryson från Tillväxtverket lyfte behovet av kompetensutveckling. Myndigheten tillhandahåller bland annat digitaliseringscheckar för att utveckla digitala strategier i företag, och driver projektet Digi Lyft för att stimulera digitalisering inom industrin och närliggande branscher.

Christina Henryson

Christina menade att vi behöver effektivisera tillgången på data till befolkningen. För att det ska bli möjligt behövs kompetens. 

Det är oerhört spännande med AI och ny teknik men jag inser verkligen hur lite jag vet. Så jag avslutar med att säga som Christina sa: Det är viktigt att testa, utforska och att börja nu!

Vill du se presentationerna och paneldebatten? Du hittar filmen här. Vill du förkovra dig ytterligare kan du ta del av Vinnovas rapport om AI och företagande.

/Helene

Bolla idéer viktigt för att lyckas med företagsutveckling

Johan Ahlström, Magnus Klofsten och Tord Lendau.

Häromdagen arrangerade vi en Estradföreläsning där Magnus Klofsten, Johan Ahlström och Tord Lendau presenterade en modell för hur man kan stärka företag med tillväxtpotential. Utvecklingsprogrammet startade för ungefär 30 år sedan i Linköping, och deltagarna träffas under 1,5 dag vid tre olika tillfällen under tio månader. De flesta företagen som har deltagit i programmet (ofta flera gånger) har funnits i ca tio år. Enligt talarna är det ungefär det tidsperspektivet som krävs. Då har de flesta inkörningsproblem klarats av och företaget är redo att satsa på tillväxt.

Under det första mötet identifieras knäckfrågorna som företagen vill arbeta med. Det finns vissa frågor som ofta återkommer, exempelvis kring ägande, samarbetsformer och försäljning. Ju längre ett företag har varit verksamt, desto mer tillspetsade brukar problemdefinitionerna vara. När detta är klart placeras deltagarna i grupper för att diskutera olika lösningar.

Programledarnas uppgift är inte att lösa problemen, utan att ställa rätt frågor för att identifiera grundproblemen och sedan se till att sammansättningen blir rätt i de olika grupperna. Deltagarna har massor av erfarenheter så det är deras resurser som ska tas tillvara.

En av framgångsfaktorerna bakom en sådan här satsning, menade föreläsarna, är att det bygger på en stor öppenhet och tolerans mellan deltagarna. Det är viktigt att bjuda på sig själv för att få tillbaka. Genom att dela med sig av sina erfarenheter kan andra undvika att göra samma misstag som man själv har gjort.

Det krävs också handling från deltagarnas sida för att få resultat. Det tredje och sista mötet under Utvecklingsprogrammet fokuserar på resultaten, alltså hur deltagarna har agerat för att lösa sin knäckfråga. Då gäller det att ha gjort sin hemläxa.

Men om man inte har tid eller ekonomisk möjlighet att delta i just Utvecklingsprogrammet, vad kan man då göra? Något som jag tog med mig från föreläsningen var att interaktion med andra företagare är mycket viktigt, och det kan man få exempelvis på olika företagshubbar. Där finns andra företag att bolla idéer med.

Om företaget inte befinner sig i en sådan miljö finns kanske någon i det egna nätverket att diskutera knäckfrågor och problematik med. Det kan vara värdefullt att få nya infallsvinklar på företagets problem.

Vill du veta mer om hur företag kan realisera sin tillväxtpotential? Föreläsningen finns nu att se via webb-tv.

/Helene

Så får vi småföretagen att växa

Startups i all ära – befintliga företag kan också behöva stöd och stimulans för att växa. Det är utgångspunkten (som dessutom har forskningsstöd) för det så kallade Utvecklingsprogrammet. Det riktar sig till kunskapsintensiva företag, från början bara i Linköping med omnejd men programmet har senare spridits till andra städer både i Sverige och utomlands.

Sedan starten 1986 har 500 personer från över 200 företag deltagit i de 25 Utvecklingsprogram som har arrangerats hittills. Syftet med programmet är att jobba med viktiga knäckfrågor, realisera företagens potential, och skapa tillväxt i befintliga, mindre företag. För det är inte alltid så att tillväxten kommer automatiskt. Företagen som har deltagit i programmet beskriver att de fastnar i frågor som rör till exempel ägande, styrelsearbete, rekrytering och försäljning.

En av eldsjälarna bakom Utvecklingsprogrammet är Linköpingsprofessorn Magnus Klofsten, en av de mest praktiska akademiker jag har mött under mina snart 20 år på ESBRI. Han är en av författarna till bokkapitlet ”Att träna företagare som står inför en tillväxtfas eller viktigförändring” i ”Sveriges entreprenöriella ekosystem”. Magnus är också vår nästa talare på Estrad: Nu på måndag, 6 mars. Med sig har han Johan Ahlström och Tord Lendau som leder Utvecklingsprogrammet i dag.

Vill du veta hur man kan träna entreprenörer? Eller vill du ha hjälp att realisera ditt företags tillväxtpotential? Missa inte föreläsningen som har rubriken ”Om konsten att stärka företag med tillväxtpotential”. Du kan delta på plats, följa sändningen live, eller ta del av hela föreläsningen som webb-tv när det passar dig. Gratis!

/Åse

Optimala scheman en välkommen innovation

”Jag vill inte driva företag. Men vi har hittat människor som brinner för just det. Själv har jag förhoppningsvis bidragit till att förbättra något i samhället. Och dessutom fått en utmanande och otroligt lärorik resa på köpet.”

Det säger matematikern Elina Rönnberg som i dag är forskare vid Linköpings universitet. För några år sedan skrev hon sitt exjobb i optimeringslära, och det var då företagartankarna väcktes. Hon blev en av de första deltagarna på Research to Business (R2B), som vi på ESBRI genomför tillsammans med VINNOVA.

Uppgiften för exjobbet var att ta fram ett effektivt matematiskt system för schemaläggning inom vården. Systemet visade sig fungera bra i både teorin och praktiken.

Rönnberg startade Schemagi 2010. Företaget har i dag 15 anställda varav de flesta har gått på Linköpings universitet: ingenjörer, matematiker, personalvetare och sjuksköterskor. Men Elina Rönnberg själv har alltså återgått till forskningen inom optimeringslära. Nu med förstahandskunskaper om hur forskningsresultat kan förvandlas till företagande – kunskaper som kan återanvändas, eller förmedlas till studenter.

Läs gärna artikeln i LiU-nytt, jag tycker att Schemagi är ett kul och konkret exempel på hur ett akademiskt entreprenörskap kan se ut.

Trevlig helg!

/Åse

Lyssna på personalen

Karina Marietta Nielsen är professor i arbets- och organisationspsykologi vid Norwich Business School, University of East Anglia. Bra hälsa leder till innovationskraft, var ett av hennes buskap.

I torsdags i förra veckan besökte jag Helixkonferensen, som hölls i Linköping 11-14 juni. Förmiddagen 13 juni inleddes med en keynote av professor Karen Evans, University of London. Det handlade om anställdas möjligheter att delta i innovationsarbetet. Den här typen av personaldriven innovation är ganska förbisedd inom forskningen, menade Evans. Speciellt när det gäller ”vanliga arbetare”. Den som finns fokuserar gärna på högutbildade inom exempelvis teknikrelaterade yrken.

Personaldriven innovation förutsätter att personalen har en hög grad av inflytande. Och det är ganska ovanligt, enligt Evans. Därmed är också verkligt utvecklad personaldriven innovation ovanlig i de flesta branscher.

Här riskerar företagen att missa en viktig källa till ny kunskap. Kunskap som kan öka företagets innovationskapacitet. Anställda kan bidra på olika sätt, och vid olika tidpunkter, i innovationsprocessen. De kan bidra med idéer, kunskap, tid och kreativitet. Inputen kommer inte bara från deras nuvarande roller på jobbet, men också från tidigare arbetsplatser och från helt vanlig livserfarenhet.

En annan förutsättning för att personal ska kunna delta i innovationsprocessen är en lärande arbetsplats. Lär gör man exempelvis genom att se hur andra gör, genom mentorskap, genom att experimentera, genom att diskutera och lösa problem, och genom sina nätverk.

För att främja en innovativ arbetsplats måste ledningen och de anställda kunna samarbeta. Det behövs även en klar rollfördelning, heterogena team, en miljö som tillåter misslyckanden och bra verktyg för att fånga upp kunskap och nya idéer.

Nästa talare var professor Karina Marietta Nielsen. Hon hade ett hälsoperspektiv, men menade att det också har bäring på hur innovativ en organisation är. Att arbeta aktivt med att främja personalens hälsa ökar deras tillit till företaget och påverkar därmed hur innovativa de vågar vara. Hälsa spelar en avgörande roll i hur produktivt ett företag är. Tyvärr glöms det ofta bort i den typen av diskussioner, påpekade Nielsen.

Allt hänger ihop, om man gör livet enklare för sina anställda, minskar deras frustration och de presterar bättre. På alla plan.

Även ett av eftermiddagens artikelseminarier knöt an till ämnet. Anne-Charlotte Teglborg presenterade sin forskning om det franska företaget Favi, som bland annat är underleverantör till många stora bilmärken. En av deras stora innovationer är organisationsrelaterad, och involverar i högsta grad personalen. För varje bilmärke de levererar till har de skapat en ”minifabrik” med 20-30 anställda, som alltså bara arbetar mot det specifika märket. De separata fabrikerna fungerar som egna entreprenöriella företag, med en ledare som väljs av arbetarna själva.

Varje enhet har en försäljningsansvarig som också har kontor i själva fabriken. Det vanliga är annars att företag särskiljer funktioner som tillverkning och försäljning. Med den här lösningen skapas en naturlig länk mellan leverantör och kund. När Favi tar fram en ny produkt, bjuder de in kunden till fabriken under några dagar. Det gör att arbetarna får veta mycket om kunden, något som sedan kan användas i framtida utvecklingsarbete.

Under samma seminarium presenterades ett praktiskt projekt: Motala kommuns ansträngningar för att öka innovationen bland sina anställda. Tre representanter från kommunen var på plats för att berätta om projektet. Bland annat har de lanserat en satsning för att ta tillvara vårdanställdas innovativa idéer. En utmaning i inledningsskedet var att få personalen att inse att de faktiskt hade innovativa idéer på lager. Innovation är ett stort ord, som kanske inte är helt lätt att identifiera sig med. Och anställda i den offentliga sektorn förväntas sällan vara innovativa. Lösningen är att ställa frågan till personalen – och att lyssna.

Helixkonferensen avslutades fredag lunch. I fredags morse höll professor Alain Fayolle en keynoteföreläsning om hur man skapar ett entreprenöriellt humankapital genom utbildningar i entreprenörskap. Fayolle fick nyligen European Entrepreneurship Education Award. I går fick jag tid att intervjua honom för en porträttartikel som kommer att publiceras i höstens första nummer av Entré.

Helix är ett interdisciplinärt forskningscentrum vid Linköpings universitet. Huvudfokus är arbetslivsfrågor i ett brett perspektiv, och man samverkar med näringslivet, den offentliga sektorn och med arbetsmarknadsmarknadsinstitutioner i ett så kallat trippel helix-samarbete. Centrumets fem forskningsområden är: produktions- och organisationsutveckling, lärande för förändring och innovation, hälsa, kompetens och arbetsförmåga, nya organisationsformer samt entreprenörskap och innovation.

/Jonas