Live 15.00–16.30 | Cirkulära affärsmodeller för entreprenörer

Hållbarhet, resurseffektivitet, cirkularitet... Allt fler inser behovet av att ställa om. Men hur gör man? Och vilka utmaningar – och möjligheter – möter företag som genomför ett skifte mot mer hållbara affärsmodeller?

Snart får vi lära oss mer om dessa viktiga frågor. Temat för dagens föreläsning är ”Cirkulära affärsmodeller för entreprenörer” och den genomförs i samarbete mellan ESBRI och RISE. Föreläsare är RISE-forskarna Derek Diener, Ann-Charlotte Mellquist och Thomas Nyström.

Välkommen i det gröna!

/Åse

Samarbete modellen för systemisk innovation

Systemisk innovation är komplext och tar lång tid att genomföra, trots att det brinner i knutarna när det gäller att förbättra miljön.

Vad är då systemiska innovationer, vilka hinder möter de, och hur kan de hjälpa oss att tackla stora samhällsutmaningar? För att få svar på de frågorna bjöd vi in forskarna Fredric Bauer och Stefan Tongur till vår Estradföreläsning 13 november. Fredric har forskat på möjligheter med bioraffinaderier och Stefan har studerat elvägar. Båda innebär enorma satsningar som kräver mycket kapital – men de är oerhört viktiga.

Fredric Bauer inledde med att förklara vad bioraffinaderier är – fabriker som omvandlar förnybar biomassa till drivmedel och olika kemikalier. Därmed kan man frångå de traditionella raffinaderierna, som har råolja som råvara. Bioraffinaderier är alltså ett helhetskoncept för omvandling av bioråvara till ett spektrum av värdefulla produkter.

Systemisk innovation följer inte en klassisk kronologi – forskning och utbildning, utveckling, demonstration och spridning – utan rör sig mellan ett antal olika processer samtidigt. Man måste ta hänsyn till lagar, aktörer, institutioner och nätverk. Det säger sig självt att det är komplicerat och kräver olika former av samarbeten. Det pågår för närvarande många initiativ, men få är i större skala. Fredric Bauer menade att omställningar historiskt sett är en långsam process eftersom de är väldigt omfattande och griper in i våra liv på många olika sätt.

Stefan Tongur fortsatte med att ge en överblick över hur framtidens transporter kan se ut. Ungefär 90 procent av alla godstransporter i Sverige sker i dag med lastbil, och mängden gods antas öka. Lastbilar kommer även fortsättningsvis att stå för en stor del av transporterna vilket är mycket negativt för miljön. Trots att det har skett en energieffektivisering beträffande drivmedel är klimatpåverkan stor. Övrig biltrafik har delvis övergått till el som energikälla, men lastbilar kan inte drivas med batterier – de skulle behöva vara enormt tunga för att orka driva så stora fordon.

Ett alternativ är elvägar – elektrifiering av vägar som gör det möjligt att driva fordon på väg med el. Det finns olika tekniker för detta. Ett alternativ är att transporten sker i en avskild miljö vilket är relativt enkelt och hanterbart. Däremot ställs helt andra krav på systemet om de ska finnas på allmänna vägar med många användare. Man måste exempelvis tänka på betalning och säkerhet.

Stefan Tongur menar att det redan från början gäller att tänka på affärsmodellen. Finns det kunder som är villiga att betala för den här typen av transporter? Är det ekonomiskt attraktivt för användare? Finns en möjlig besparing med den nya tekniken? Han menar att om affärstänket inte är med från början, kan avgörande faktorer för att det ska fungera i praktiken förbises.

Låt oss hoppas att olika samarbeten leder till lyckade projekt i större skala, och att vi inom en snar framtid kan se en förbättring av utsläppsnivåerna.

Min kollega Anna-Karin intervjuade båda forskarna i våras, läs hennes artikel. På vår webbplats kan du ta del av de bilder de visade, och se hela föreläsningen som webb-tv.

Föreläsningen ingick i årets Global Entrepreneurship Week (GEW).

/Helene

Framtidens textilier – miljösmarta kombinationer

I går deltog jag i ett seminarium i riksdagen med fokus på textil och miljö, arrangerat av Penilla Gunther och Kristdemokraterna. De medverkande talarna arbetar på företag och organisationer som på olika sätt vill förbättra och förnya textilbranschen. Här är ett kort sammandrag av vad som sades under seminariet.

Vi använder enormt mycket textil i världen. På seminariet nämndes den hisnande siffran 80 000 000 000 kilo per år. Konsumtionen kommer att fortsätta öka vilket innebär ännu mer problem med tanke på miljön. Det finns heller inte tillräckligt mycket råvara till så mycket textil. Globalt sett är polyester det vanligaste materialet i dag, men det är en fossilbaserad råvara och det vill vi ju komma ifrån.

I dag kan textil användas inom de flesta områden genom miljösmarta innovationer. Det kan handla om helt nya material. Det kan också handla om att återvinna och använda textilier på ett nytt och hållbart sätt.

Swerea menar att man behöver utveckla återvinningsteknologierna och göra nya saker. Ett exempel är nylonstrumpor som återvunnits och sedan använts som råvara till nylonplast – ett material som fungerar jättebra. Nya råvaror med skog och hav som bas är under utveckling. Sverige har gott om skogsråvara och man kan göra textil av trä på ett hållbart sätt.

Smart textiles har många spännande projekt. Ett av dem har utmynnat i en helkroppsdräkt för patienter med sjukdomar som Multipel Skleros, Cerebral Pares och Parkinson. Genom att integrera TENS-teknik (elektrisk stimulering) i dräkten kan patienterna få en betydligt bättre livskvalitet. Behandlingen kan göras hemma, tar en timme och ger effekt i upp till tre dagar.

Wargön Innovation arbetar med två typer av råvaror. Dels biobaserade nya material från skog och hav, dels resurseffektiva nya material där recycling spelar en stor roll. De utvecklar bland annat nya material i jordbruket, exempelvis nedbrytbara odlingsdukar som man kan plöja ner i marken.

Snickers Workwear riktar sig till hantverkare, en yrkesgrupp som utsätts för både höga ljud, extrema temperaturer och ensidiga arbetsställningar. Hälften av alla hantverkare väljer bort att använda skyddsutrustning för att den sinkar dem i arbetet. Företaget har utvecklat en mätare som bärs i arbetsbyxorna och som larmar i mobilen när olika värden blir för höga. Då ökar riskmedvetenheten hos hantverkarna.

År 2025 vill Naturvårdsverket att 90 procent av all textil ska återvinnas. Tyvärr har vi långt dit. Varje år köper en svensk konsument 13 kilo textil och 7,5 kilo hamnar i soptunnan i stället för att återvinnas. 2,5 kilo lämnas in till second hand. Att det behöver bli enklare att återvinna utnötta textilier, var en slutsats som jag drog under seminariet.

Hur gör du med dina avlagda kläder?

/Helene

Mer medvetna matval

Münchenbryggeriet arbetar med att minska negativ miljöpåverkan från de evenemang som arrangeras hos dem. Nu har de startat en seminarieserie och en webbplats där de vill uppmuntra även andra att bli medvetna om de faktorer som påverkar miljön. Förra veckan deltog jag i ett frukostseminarium om hur man skapar hållbara evenemang.

De hade bjudit in Jens Dolk från restaurang K-märkt som berättade om restaurangens koncept. De har till exempel ett nytt tänk när det gäller sin lunchbuffé. Vanligtvis betalar man en hundring och så plockar man vad man vill äta från buffén. Problemet med den här modellen är att det slängs oerhört mycket mat. Det är också svårt att servera luncher med bra kvalitet till ett så lågt pris. På K-märkt tänker de annorlunda. De köper överblivna råvaror med bra kvalitet, men till billigt pris, direkt från leverantörerna. De lagar mat utifrån vad de får tag i och serverar många grönsaksrätter, men även kött och fisk. Gästerna plockar vad de vill äta och betalar i kassan efter vikt, lunchen kostar 27 kronor per hekto. På det sättet har man lyckats få ner matsvinnet nästan helt.

Morgonens andra talare var Fredrik Holmstedt från produktionsbolaget Luger som är medarrangör till musikfestivalen Way out West. Festivaler har i allmänhet en negativ inverkan på miljön, det går åt en massa el, det blir mycket skräp och så har vi den absolut viktigaste faktorn – maten. Way out West har ungefär 30 000 besökare, och de äter en himla massa mat. För några år sedan beslutade arrangörerna att enbart servera laktovegetarisk mat på festivalen. Besökarna var övervägande positiva, och Fredrik visade siffror på att bytet av mat minskade den negativa påverkan på miljön rejält. Dessutom ökade också kvaliteten på maten avsevärt.

Du kan också göra skillnad! Kolla in Jens Dolks presentation. Där finns tips på hur du kan minska ditt matsvinn, och tänka smart när det gäller mat och miljö. Vi ska absolut försöka tänka mer i de här banorna inför våra kommande evenemang.

/Helene