Skapa, fånga och leverera värde i en cirkulär ekonomi

Thomas Nyström, Ann-Charlotte Mellquist och Derek Diener föreläste om ”Cirkulära affärsmodeller för entreprenörer” 20 februari. Foto: Viktor Aronsson.

I Sverige lever vi livet som om vi skulle ha fyra jordklot. Men det finns bara ett enda, och de ekologiska fotavtrycken på klotet är enorma. Därför är cirkulär ekonomi ett hett ämne, och många företag förstår att de inte har någon tid att spilla. De måste ställa om från en linjär affärsmodellslogik till en mer cirkulär logik.

RISE-forskarna Derek Diener, Ann-Charlotte Mellquist och Thomas Nyström föreläste 20 februari på Estrad om viktiga vägval och möjligheter vid en omställning. Med praktiska exempel på affärsmodellsinnovation hämtade från branscher som fordon, tunga fordonsdäck och kontorsmöbler gav de en bild av utmaningarna och möjligheterna i att övergå till en cirkulär affärsmodell.

Thomas Nyström pratade om cirkulär ekonomi utifrån perspektivet affärsidé och beskrev två typer av cirkularitet. En relativ cirkularitet handlar om att göra mindre skada, medan en absolut cirkularitet handlar om att skapa produkter helt och hållet av material som redan är producerat.

– Vi behöver gå mot den absoluta cirkulariteten. Det handlar inte om att den visionen skulle minska antalet produkter, utan om hur vi kan fånga produkter som finns i omlopp ute i samhället, sa Nyström.

Han menar att det är helt centralt att förankra transformationen till en cirkulär affärslogik i ledningen. Ofta förstår ledningen att omvärlden förändras och att en ny logik måste till i företaget. Utmaningen är att få ledningen att ändra en redan fungerande logik.

– Det är svårt att komma igenom med nya idéer om man inte kan bevisa att de är lönsamma. Men det är det vi hjälper till med, sa Thomas Nyström.

Och det är ju det som är grejen med cirkulär ekonomi – att lönsamheten inte är linjär. Det tar några år innan investeringar ger resultat. Enligt Thomas Nyström behöver företagsledare tänka som entreprenörer för att lyckas ställa om till en annan logik. Han menar att man behöver vara kreativ och frikoppla sig från den etablerade logiken för att hitta betalningsvilja i det cirkulära erbjudandet.

– Företag behöver räkna på de ekonomiska konsekvenserna. Det är några år innan det ger resultat, men underlättar om man anpassar produkten – och om det är enkelt att uppgradera. Bilar till exempel, som har en snabb värdekurva neråt, skulle man kunna uppgradera under tidens gång genom att byta ut komponenter. På så sätt kan värdet behållas över längre tid.

– Ett företags interna utmaningar handlar om hur de ska skapa, fånga och leverera ett värde, sa Nyström.

Om man tittar på utmaningar utanför företaget, så kräver cirkulära system många fler flöden och samarbeten än vad linjära affärsmodeller gör.

– Alla som samarbetar har olika affärsmodeller som måste samordnas, sa Ann-Charlotte Mellquist.

– Utmaningen blir att alla aktörer går tillsammans och erbjuder ett gemensamt värdeerbjudande. Man går från samarbete till samskapande. Och vem äger då erbjudandet?

Mellquist och hennes kollegor jobbar även med sådana frågor, om hur affärsekosystemet kan se ut och hur samskapandet kan gå till. För att förstå hur ekosystemet hänger ihop och lyckas gå mot en cirkulär affärsmodell behöver strategi och vision hänga ihop.

– Man måste alltid börja internt med affärsmodellen, och sedan jobba parallellt med flera modeller för att förstå ekosystemet och dess utmaningar, sa Ann-Charlotte Mellquist.

Slutligen talade Derek Diener om vikten av att mäta klimatavtrycken under transformationen mot en cirkulär affärslogik. Detta för att veta att man är på rätt väg.

– Vårt budskap här i dag är att genom att öka livslängden och därmed funktionen, kan man åstadkomma produkter som har bättre miljöprestanda än de som redan finns. Cirkulära affärsmodeller kan underlätta ett sådant utfall, sa Derek Diener.

Se hela föreläsningen som webb-tv och ta del av föreläsarnas presentation!

/Maria

Live 15.00–16.30 | Cirkulära affärsmodeller för entreprenörer

Hållbarhet, resurseffektivitet, cirkularitet... Allt fler inser behovet av att ställa om. Men hur gör man? Och vilka utmaningar – och möjligheter – möter företag som genomför ett skifte mot mer hållbara affärsmodeller?

Snart får vi lära oss mer om dessa viktiga frågor. Temat för dagens föreläsning är ”Cirkulära affärsmodeller för entreprenörer” och den genomförs i samarbete mellan ESBRI och RISE. Föreläsare är RISE-forskarna Derek Diener, Ann-Charlotte Mellquist och Thomas Nyström.

Välkommen i det gröna!

/Åse

Brand new blir brand used

Mats Williander och Thomas Nyström.

Häromdagen arrangerade vi den sista – välbesökta – Estradföreläsningen för våren. Vi hade bjudit in Mats Williander och Thomas Nyström för att presentera sin forskning om cirkulära affärsmodeller.

Under föreläsningen framhöll de vikten av att ändra vårt konsumtionsmönster. Med dagens tillväxt ökar resurskonsumtionen – och därmed avfallet – lavinartat. I en traditionell linjär affärsmodell gäller det att maximera vinsten vilket medför att billiga produkter med kort hållbarhet tillverkas i låglöneländer. När de går sönder är det oftast dyrare att reparera än att köpa nytt, och då köper man såklart en ny produkt.

I en cirkulär affärsmodell är avsikten istället att återanvända så mycket värde som möjligt i produkterna. Man kan återanvända, renovera, återtillverka och slutligen mala ner dem och tillverka nya varor.

Föreläsarna menar att vi behöver uppnå en resurseffektivisering på 80 procent, och det är faktiskt görbart. Men då behövs en förändring av kundernas sätt att tänka. Vi måste acceptera en affärsmodell där man som kund får tillgång till en produkt, istället för att köpa den och äga den.

Redan i dag finns framgångsrika former av delandeekonomi, ett exempel på en sådan modell är bilpooler. Men när förarna inte är ägare finns en risk att de är ovarsamma. Då kan slitaget på bilarna öka och det blir nödvändigt att byta ut dem snabbare än om de var privata fordon. Om man kunde tillhandahålla mer hållbara bilar skulle resursutnyttjandet bli mycket effektivare.

Att gå från linjärt till cirkulärt kräver ofta ganska mycket av företaget. Dels behövs logistik för att hantera återflöden, dels fler anställda för att återanvända produkterna. Det kan bli kostsamt. Men skatteväxling i form av högre skatt på råvaror och lägre skatt på arbetskraft skulle kunna lösa det problemet.

Det finns även andra utmaningar med cirkulära affärsmodeller. Kunderna ändrar beteende och produkten blir omodern eller onödig. Teknologier ändras också i en rasande takt och medför att det till sist inte går att använda produkterna längre. Men genom att öka kunskapen om utmaningarna och möjligheterna med en cirkulär affärsmodell kan man hitta lösningar för problemen.

Nyström och Williander bjöd in tillverkningsföretag att ingå i ett nytt projekt: ”Designmetoder för estetiskt, funktionellt, tekniskt, socialt och ekonomiskt adaptiva produkter”. Låter det intressant? Mejla thomas.nystrom@viktoria.se om du vill veta mer.

Jag hoppas att det går snabbt och smidigt att ställa om till cirkulära affärsmodeller och säger som föreläsarna sa avslutningsvis: ”Det är bråttom”. De här förändringarna kan ge oss en tidsfrist för att lösa miljöproblemen. Men tillväxten kommer ändå att orsaka stora problem i framtiden så ”keep up the good work”!

Vill du se hela den spännande föreläsningen? Den finns nu i vårt webb-tv-arkiv

/Helene

Cirkulära affärsmodeller – möjligheter och utmaningar för svensk tillverkningsindustri

Cirkularitet och bubbelmingel

På tisdag kör vi vårens sista Estradföreläsning, och om du är nyfiken på det här ”cirkulära” som alla pratar om tycker jag att du ska anmäla dig. Föreläsare är forskarna Thomas Nyström och Mats Williander från Viktoria Swedish ICT.

De kommer att reda ut begreppen kring buzzwords som delandeekonomi, collaborative consumption, cirkulära affärsmodeller och återvinning. Förhoppningarna är stora, men kan den cirkulära ekonomin verkligen greja fler jobb, högre resursproduktivitet, starkare konkurrensförmåga och ekonomisk tillväxt – samtidigt? Och är det cirkulära alltid bra för miljön?

Jag pratade med Mats Williander när han hade disputerat 2006. Det blev en lång och intressant intervju om ”förgröning” inom fordonsindustrin som resulterade i artikeln ”Grönt är skönt – men innovationerna går trögt”. Det ska bli intressant att höra om trögheten har gett med sig efter snart tio år!

Efter att vi fått oss en dos forskningsbaserad kunskap vankas det bubbel och vårmingel. I dagsläget har vi över 140 anmälda, men vi kan alltid klämma in några till…

/Åse