Skapa, fånga och leverera värde i en cirkulär ekonomi

Thomas Nyström, Ann-Charlotte Mellquist och Derek Diener föreläste om ”Cirkulära affärsmodeller för entreprenörer” 20 februari. Foto: Viktor Aronsson.

I Sverige lever vi livet som om vi skulle ha fyra jordklot. Men det finns bara ett enda, och de ekologiska fotavtrycken på klotet är enorma. Därför är cirkulär ekonomi ett hett ämne, och många företag förstår att de inte har någon tid att spilla. De måste ställa om från en linjär affärsmodellslogik till en mer cirkulär logik.

RISE-forskarna Derek Diener, Ann-Charlotte Mellquist och Thomas Nyström föreläste 20 februari på Estrad om viktiga vägval och möjligheter vid en omställning. Med praktiska exempel på affärsmodellsinnovation hämtade från branscher som fordon, tunga fordonsdäck och kontorsmöbler gav de en bild av utmaningarna och möjligheterna i att övergå till en cirkulär affärsmodell.

Thomas Nyström pratade om cirkulär ekonomi utifrån perspektivet affärsidé och beskrev två typer av cirkularitet. En relativ cirkularitet handlar om att göra mindre skada, medan en absolut cirkularitet handlar om att skapa produkter helt och hållet av material som redan är producerat.

– Vi behöver gå mot den absoluta cirkulariteten. Det handlar inte om att den visionen skulle minska antalet produkter, utan om hur vi kan fånga produkter som finns i omlopp ute i samhället, sa Nyström.

Han menar att det är helt centralt att förankra transformationen till en cirkulär affärslogik i ledningen. Ofta förstår ledningen att omvärlden förändras och att en ny logik måste till i företaget. Utmaningen är att få ledningen att ändra en redan fungerande logik.

– Det är svårt att komma igenom med nya idéer om man inte kan bevisa att de är lönsamma. Men det är det vi hjälper till med, sa Thomas Nyström.

Och det är ju det som är grejen med cirkulär ekonomi – att lönsamheten inte är linjär. Det tar några år innan investeringar ger resultat. Enligt Thomas Nyström behöver företagsledare tänka som entreprenörer för att lyckas ställa om till en annan logik. Han menar att man behöver vara kreativ och frikoppla sig från den etablerade logiken för att hitta betalningsvilja i det cirkulära erbjudandet.

– Företag behöver räkna på de ekonomiska konsekvenserna. Det är några år innan det ger resultat, men underlättar om man anpassar produkten – och om det är enkelt att uppgradera. Bilar till exempel, som har en snabb värdekurva neråt, skulle man kunna uppgradera under tidens gång genom att byta ut komponenter. På så sätt kan värdet behållas över längre tid.

– Ett företags interna utmaningar handlar om hur de ska skapa, fånga och leverera ett värde, sa Nyström.

Om man tittar på utmaningar utanför företaget, så kräver cirkulära system många fler flöden och samarbeten än vad linjära affärsmodeller gör.

– Alla som samarbetar har olika affärsmodeller som måste samordnas, sa Ann-Charlotte Mellquist.

– Utmaningen blir att alla aktörer går tillsammans och erbjuder ett gemensamt värdeerbjudande. Man går från samarbete till samskapande. Och vem äger då erbjudandet?

Mellquist och hennes kollegor jobbar även med sådana frågor, om hur affärsekosystemet kan se ut och hur samskapandet kan gå till. För att förstå hur ekosystemet hänger ihop och lyckas gå mot en cirkulär affärsmodell behöver strategi och vision hänga ihop.

– Man måste alltid börja internt med affärsmodellen, och sedan jobba parallellt med flera modeller för att förstå ekosystemet och dess utmaningar, sa Ann-Charlotte Mellquist.

Slutligen talade Derek Diener om vikten av att mäta klimatavtrycken under transformationen mot en cirkulär affärslogik. Detta för att veta att man är på rätt väg.

– Vårt budskap här i dag är att genom att öka livslängden och därmed funktionen, kan man åstadkomma produkter som har bättre miljöprestanda än de som redan finns. Cirkulära affärsmodeller kan underlätta ett sådant utfall, sa Derek Diener.

Se hela föreläsningen som webb-tv och ta del av föreläsarnas presentation!

/Maria

Live 15.00–16.30 | Cirkulära affärsmodeller för entreprenörer

Hållbarhet, resurseffektivitet, cirkularitet... Allt fler inser behovet av att ställa om. Men hur gör man? Och vilka utmaningar – och möjligheter – möter företag som genomför ett skifte mot mer hållbara affärsmodeller?

Snart får vi lära oss mer om dessa viktiga frågor. Temat för dagens föreläsning är ”Cirkulära affärsmodeller för entreprenörer” och den genomförs i samarbete mellan ESBRI och RISE. Föreläsare är RISE-forskarna Derek Diener, Ann-Charlotte Mellquist och Thomas Nyström.

Välkommen i det gröna!

/Åse

Kraftfulla investeringar behövs för grön omställning

I panelen deltog bland andra Anna Denell, hållbarhetschef, Vasakronan, Nina Ekelund, generalsekreterare, Hagainitiativet, Günther Mårder, vd, Företagarna, Henrik Hermansson, Tillväxtanalys. Foto: Sara Stenberg.

I går arrangerade ESBRI och Tillväxtanalys ett seminarium med fokus på vad gröna finanser betyder för en grön omställning av näringslivet och vilken roll staten kan ha i detta.

I samband med seminariet presenterades en ny rapport från Tillväxtanalys, ESG och transparens - vägen till grön omställning?, där myndigheten har analyserat finanssektorns värderingar av företags hållbarhetsrisker (ESG-värderingar), initiativet att företag sätter vetenskapligt baserade mål för att minska koloxidutsläpp (SBT) samt EUs lagkrav på att stora företag måste hållbarhetsredovisa. Med analysen ville man ta reda på om måtten är effektiva och bidrar till en mer hållbar allokering av de finansiella flödena.

Eva Alfredsson, en av rapportförfattarna, menade att det behövs kraftfulla investeringar för att en grön omställning av näringslivet ska kunna genomföras. ESG-måttet är flexibelt kan tillämpas på många olika sätt inom finanssektorn. Men det krävs stor kunskap för att kunna tolka resultaten. Hon tyckte att det skulle vara värdefullt om ett nytt, mer transparent mått kunde utarbetas.

När det gäller SBT är det tyvärr få företag som har anslutit sig. Initiativet bidrar till en grön omställning bland de anslutna företagen, men de cirka 20 svenska och 500 internationella företagen, gör ingen större skillnad ur ett globalt perspektiv. Det blir dock en viss dominoeffekt eftersom företagen får med sig sin leverantörskedja i arbetet för att minska koldioxidutsläpp.

Efter presentationen genomfördes två paneldiskussioner med representanter från finansbranschen, miljösektorn och företagarsidan. Några synpunkter som jag tog fasta på är:

- Hållbarhet och finansmarknaden är komplexa områden, och alla aktörer arbetar olika. Därför skulle det behövas både struktur och en förenkling av begrepp och deras innebörd. Det skulle vara bra om staten såg till att det finns enkla parametrar som företag kan använda.

- Det ska vara lönsamt för företag att minska sin miljöpåverkan.

- Kunskapsnivån hos företag behöver höjas för att de ska se vilka fördelar ett hållbarhetsarbete innebär. (Företagarna har ett enkelt självtest på sin webbplats där företag helt kostnadsfritt kan testa sin egen miljöpåverkan.)

- Det är nödvändigt att alla intressenter ställer krav på företag att redovisa – och självklart minska – sin miljöpåverkan.

- Företag som arbetar med miljöfrågor ska ha en fördel av det. I framtiden kan ett bristande hållbarhetsarbete medföra konkurrensnackdelar för företag.

Mitt intryck är att det finns mycket att göra inom det här området, och att det är viktigt att utarbeta jämförbara och enkla mått. En av de viktigaste åtgärderna är att öka kunskapen om hur man uppnår en grön omställning – även på företagsnivå. Att verka för en grön omställning bör genomsyra alla företags vardagliga arbete, även småföretagens. Och slutligen, det måste bli lönsamt att tänka hållbart. Då kan den gröna omställningen få större genomslagskraft.

Vill du ta del av Tillväxtanalys intressanta rapport? Du hittar den här.

Vi på ESBRI vill också tacka Tillväxtanalys för ett gott samarbete och ett mycket intressant seminarium.

/Helene

Ungt företagande med hållbarhet och socialt tänk

Ladugårdslands var en av utställarna på UFs mässa i Stockholm.

Det är kul med kreativitet och företagsamhet. Häromdagen besökte jag Ung Företagsamhets regionala mässa där det fanns gott om båda delarna. 670 UF-företag som startas, drivs och avvecklas av elever under ett läsår ställde ut och visade upp sina affärsidéer.

Mässgolvet var fyllt av både gymnasieelever och besökare, och när jag gick runt på mässan slogs jag av att hållbarhets- och sociala perspektiv var viktiga bland de flesta av årets UF-företag – oavsett om det var en produkt eller tjänst de sålde.

Det var svårt att hinna prata med alla men jag fick i alla fall kontakt med några av de tävlingssugna eleverna:

Ladugårdslands tillverkar äppelmust av skadad frukt som en av deras lokala butiker ratar. Flaskorna är i glas och kan återanvändas i hushållet. Gott och hållbart.

Ace of Case ställde också ut...

Ace of Case tillhandahåller färgglada mobilskal och beroende på hur många skal de lyckas sälja bidrar de med volontärarbete för olika organisationer. Jag håller tummarna för att de lyckas sälja väldigt många skal!

Implato är en plattform för arbetssökande och arbetsgivare. Grundarnas tanke är att det ska vara kompetensen som bedöms, inte bakgrund och/eller kön. Därför tar man bort de variablerna i ansökningsprocessen för en mer jämlik bedömning.

... liksom Implato.

Alla de här företagen marknadsför sig och säljer via Facebook och Instagram. De är också ute på olika köpcentrum och presenterar sina produkter och tjänster. De jag pratade med är öppna för att starta företag igen senare i livet.

Jag träffade också en ung man som, tack vare att han drev ett UF-företag för några år sedan, kan försörja sig på sitt företag i musikbranschen. Han sa så här:

”Det var ingen big deal att starta aktiebolag eftersom jag hade lärt mig hela processen och slapp göra en massa onödiga misstag. Nu är jag coach till min lillebrors UF-företag.”

Så bra!
/Helene

Systemiska innovationer för ett fossilfritt samhälle

Foto: Alexander Popov/Unsplash

Jag trodde länge att innovatörer, entreprenörer, politiker och konsumenter tillsammans skulle kunna lösa klimatfrågan på ett konstruktivt sätt - och i rimlig tid. Tekniska lösningar finns ju redan. Frågans komplexitet har genom åren blivit allt mer uppenbar. Och omställningen till ett fossilfritt samhälle verkar gå ohyggligt långsamt. Varför, kan man undra? Vad väntar vi på egentligen?

På nästa Estradföreläsning den 13 november kommer teknologie doktor Stefan Tongur och filosofie doktor Fredric Bauer ge oss några svar – och ganska många förslag till lösningar – på vad som kan göras för att öka förändringstakten.

Till Entré nr 2, 2018 intervjuade jag Stefan och Fredric som båda har byggt sina avhandlingar på empiri från innovationer som skulle kunna ha betydande effekter på vårt samlade koldioxidavtryck. Min ingång var dock inte alls klimatet utan systemisk innovation – genomgripande teknikskiften som påverkar hela samhället; beteendemönster, attityder, affärsmodeller och regelverk. Det var temat för det aktuella numret.

Aktörer som på olika sätt är involverade i systemisk innovation är till exempel policyaktörer, myndigheter, stora industrier, entreprenörer, innovatörer, forskare och finansiärer. De ska samverka för att driva utvecklingen framåt. Alla parter ska ha en samsyn kring problemformulering och möjliga lösningar, och ofta krävs stora investeringar och specialistkompetens. Utmaningarna är minst sagt komplexa.

I sin avhandling skriver Stefan Tongur om möjligheter med affärsmodellering vid systemisk innovation. Hans fallstudie är gjord på elvägar – elektrifiering av vägar som gör det möjligt att driva fordon på väg med el.

Fredric Bauer har skrivit om bioraffinaderier som kan framställa olika kemikalier från cellulosa och därmed ersätta en rad oljebaserade produkter. Han konstaterar i sin avhandling att tekniken inte är den stora utmaningen. Snarare är det formerna för hur vi organiserar oss och samarbetar kring den här typen av innovationer som lämnar utrymme för förbättring.

I vad dessa förbättringar består, och om entreprenörers och småföretagares roll vid systemisk innovation kan du alltså höra mer på Estrad. Vill du ha en försmak kan du alltid läsa artikeln ”Lokalt, globalt och radikalt – när innovationer påverkar hela samhället”. Har du frågor som inte besvaras i artikeln? Kom till Estrad och ställ dem direkt till experterna.

Har du inte möjlighet att närvara? Självklart sänds föreläsningen live. Du hittar den på ESBRIs startsida och Youtubekanal.

Föreläsningen är en del av Global Entrepreneurship Week (GEW).

/Anna-Karin

Gästblogg: Dagens hållbarhetsparadigm håller inte

”Hållbarhet” har blivit ett honnörsord för de flesta verksamheter, men vad inkluderar de i begreppet? Och vad missar de? Per Frankelius är forskare vid Linköpings universitet och en drivande kraft i Grönovation. I sin gästblogg diskuterar han hållbarhet i en bredare bemärkelse där även ekonomi och djurvälfärd ingår. /Åse

I boken ”Marknadsföring: Vetenskap och praktik”, här förevisad i Tiger World, kritiseras dagens hållbarhetsparadigm. I den boken finns Kolmården med som ett av praktikfallen. Grunden till Kolmårdens djurpark – som betytt oerhört mycket för bevarandet av utrotningshotade djurarter – var Ulf Svenssons vilja att förbättra ekonomin i den lilla orten Kolmården. Foto: Visitoria Carbonmarten

Opinionsbildare av alla de slag tävlar idag om att sätta hållbarhet i centrum. Ordet hållbar ingick i beskrivningen av inte mindre än 1 028 seminarier i årets Almedalen. Men många synes inte ha förstått begreppets innebörd.

I en majoritet av resonemangen i debatten, relateras hållbarhet bara till miljön. Fokus på klimatet är vanligare än fokus på ekologisk mångfald. Ibland väver man in också social hållbarhet.

Problemet är att denna bild inte överensstämmer med begreppets betydelse såsom FN definierade det från början. För FN var hållbarhet en utveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov. Underlaget var Gro Harlem Brundtlands rapport ”Our Common Future” 1987.

Där talades om ekonomisk, social och ekologisk hållbarhet. Alla tre delarna måste fungera i samklang för att hållbarhet ska uppnås. Brundtland insåg inte minst ekonomins betydelse för hållbarheten och skrev:

”Poverty is a major cause and effect of global environmental problems. It is therefore futile to attempt to deal with environmental problems without a broader perspective that encompasses the factors underlying world poverty and international inequality.” (s 12)

Brundtlandrapporten baserades delvis på agronomen Lester Brown, född på en bondgård i Bridgeton, New Jersey i USA. Mellan åren 1984 och 1987 var Brown redaktör för rapporter med rubriken ”State of the world”. Ett bärande tema i hans skrifter är att det alltid existerar ett samband mellan ekonomi, ekologi och sociala frågor.

Trots att Brundtland, Brown och FN insåg ekonomins betydelse lyser de ekonomiska dimensionerna ofta med sin frånvaro i dagens hållbarhetsdebatt. Är det hållbart?

Och vad kan vi då se bortom Brundtlands hållbarhetsperspektiv? I framtiden kanske vi bör byta ut triangeln mot en sexhörning där landsbygdsperspektiv, djuretik och kultur också finns med. Vidare finns nog skäl att tänka mer på hållbarhet i bemärkelsen produktkvalitet. Varför går saker sönder fortare än vi förväntar oss? Någon kanske vill föra in ständig teknikutveckling som en del av ett hållbart samhälle? Landar vi sålunda i en dynamisk oktaedermodell?

En sak är i alla fall klar: En hållbarhetsdiskussion med tonvikt vid bara en eller två av hållbarhetens tre fundament är inte hållbar.

Linné älskade naturen och var en hållbarhetsforskare före sin tid. Men varför har han här titeln ”Flora Economica”? Jo, för att han insåg att det ekonomiska perspektivet var lika viktigt som det biologiska. Foto: Grönovation

"Bojkotta palmoljan, den dödar regnskog”, var budskapet i Erik Hansson och Tom Svenssons artikel i Expressen 4 december 2015. De nämnde bland annat Snickers och pekade på stora negativa miljöeffekter i Indonesien i spåren av palmoljeplantager, exempelvis påverkas orangutangernas biotoper. Men allt detta bottnar i hög grad inte i ett miljöproblem, utan i ekonomi. De som vill livnära sig på palmolja upplever sig troligen inte ha något bättre sätt att försörja sig på. Foto: Bildverkstan

/Per Frankelius

Fundamentalt att värna om jordens resurser

Det tål att sägas igen: Hållbarhet är oerhört viktigt. Det är nödvändigt att hitta ett fungerande sätt att få 10 miljarder människor att leva tillsammans utan att förbruka jordens resurser. 2015 beslutade världens stats- och regeringschefer att satsa på en hållbar utveckling, och det måste nu samtliga länder och företag förhålla sig till.

Jag har precis läst boken ”Hållbara affärer. Så ökar duföretagets konkurrenskraft och lönsamhet” skriven av Gunilla Forsmark Karlsson och Gunilla Östberg. I boken blandas vetenskap, erfarenheter och intervjuer med ett antal företag som vill arbeta för en hållbar framtid.

Författarna är noga med att framhålla att hållbarhet inte är något buzzword. Det är helt nödvändigt att inspirera, motivera och vägleda företag så att de satsar på en hållbar tillväxt. Ett av citaten i boken uttrycker detta på ett bra sätt: Att värna om jordens resurser är det mest fundamentala i hållbar utveckling. Om vi inte gör det behöver vi inte fundera på social eller ekonomisk utveckling.

Tanken med boken är att den ska hjälpa företag att ta ansvar för den egna verksamhetens påverkan på samhället, med hänsyn till människor, djur och natur. Den lyfter fram de fördelar som följer med en lyckad satsning på hållbarhet. Det drar exempelvis ofta till sig kompetenta och engagerade medarbetare, och ger även konkurrensfördelar eftersom konsumenterna numera i stor utsträckning efterfrågar hållbara produkter.

En viktig faktor för att lyckas med hållbarhetsarbete är att den som leder förändringen är en skicklig projektledare och en god kommunikatör. Det behövs en tydlig målbild och plan för genomförandet. För att förändringen ska få genomslag behövs ledningens stöd och kommunikation, kommunikation och mera kommunikation.

Boken är till för dem som har makt att förändra, och för alla som vill driva på en hållbar utveckling på sin egen arbetsplats. Men den kan även vara intressant för dig som vill bli peppad genom att läsa om företag som brinner för hållbar utveckling.

/Helene