Kraftfulla investeringar behövs för grön omställning

I panelen deltog bland andra Anna Denell, hållbarhetschef, Vasakronan, Nina Ekelund, generalsekreterare, Hagainitiativet, Günther Mårder, vd, Företagarna, Henrik Hermansson, Tillväxtanalys. Foto: Sara Stenberg.

I går arrangerade ESBRI och Tillväxtanalys ett seminarium med fokus på vad gröna finanser betyder för en grön omställning av näringslivet och vilken roll staten kan ha i detta.

I samband med seminariet presenterades en ny rapport från Tillväxtanalys, ESG och transparens - vägen till grön omställning?, där myndigheten har analyserat finanssektorns värderingar av företags hållbarhetsrisker (ESG-värderingar), initiativet att företag sätter vetenskapligt baserade mål för att minska koloxidutsläpp (SBT) samt EUs lagkrav på att stora företag måste hållbarhetsredovisa. Med analysen ville man ta reda på om måtten är effektiva och bidrar till en mer hållbar allokering av de finansiella flödena.

Eva Alfredsson, en av rapportförfattarna, menade att det behövs kraftfulla investeringar för att en grön omställning av näringslivet ska kunna genomföras. ESG-måttet är flexibelt kan tillämpas på många olika sätt inom finanssektorn. Men det krävs stor kunskap för att kunna tolka resultaten. Hon tyckte att det skulle vara värdefullt om ett nytt, mer transparent mått kunde utarbetas.

När det gäller SBT är det tyvärr få företag som har anslutit sig. Initiativet bidrar till en grön omställning bland de anslutna företagen, men de cirka 20 svenska och 500 internationella företagen, gör ingen större skillnad ur ett globalt perspektiv. Det blir dock en viss dominoeffekt eftersom företagen får med sig sin leverantörskedja i arbetet för att minska koldioxidutsläpp.

Efter presentationen genomfördes två paneldiskussioner med representanter från finansbranschen, miljösektorn och företagarsidan. Några synpunkter som jag tog fasta på är:

- Hållbarhet och finansmarknaden är komplexa områden, och alla aktörer arbetar olika. Därför skulle det behövas både struktur och en förenkling av begrepp och deras innebörd. Det skulle vara bra om staten såg till att det finns enkla parametrar som företag kan använda.

- Det ska vara lönsamt för företag att minska sin miljöpåverkan.

- Kunskapsnivån hos företag behöver höjas för att de ska se vilka fördelar ett hållbarhetsarbete innebär. (Företagarna har ett enkelt självtest på sin webbplats där företag helt kostnadsfritt kan testa sin egen miljöpåverkan.)

- Det är nödvändigt att alla intressenter ställer krav på företag att redovisa – och självklart minska – sin miljöpåverkan.

- Företag som arbetar med miljöfrågor ska ha en fördel av det. I framtiden kan ett bristande hållbarhetsarbete medföra konkurrensnackdelar för företag.

Mitt intryck är att det finns mycket att göra inom det här området, och att det är viktigt att utarbeta jämförbara och enkla mått. En av de viktigaste åtgärderna är att öka kunskapen om hur man uppnår en grön omställning – även på företagsnivå. Att verka för en grön omställning bör genomsyra alla företags vardagliga arbete, även småföretagens. Och slutligen, det måste bli lönsamt att tänka hållbart. Då kan den gröna omställningen få större genomslagskraft.

Vill du ta del av Tillväxtanalys intressanta rapport? Du hittar den här.

Vi på ESBRI vill också tacka Tillväxtanalys för ett gott samarbete och ett mycket intressant seminarium.

/Helene

Sarah Jack på Estrad och i Entré

Professor Sarah Jack, och hennes forskning om sociala aspekter av entreprenörskap i olika kontexter, står just nu i centrum för oss på ESBRI. Dels är hon vår nästa Estradör (välkommen på föreläsning 19 april), dels är hon på omslaget till vår alldeles nytryckta Entré nr 1-2018.

I tidningen kan du läsa Anna-Karins intressanta porträttintervju med Sarah. Den handlar bland annat om hur Sarahs intresse för företagande väcktes under uppväxten på den skotska landsbygden, och om hur det senare blev hennes forskningsämne. Sarah Jack betonar betydelsen av det sociala sammanhanget för entreprenörskapet, och det ska bli spännande att höra henne berätta mer på Estrad. Missa inte det!

I årets första Entré kan du också läsa om idéscreening, effectuation vs causation, möjligheter och utmaningar för landsbygdens företagare, kunskapsintensiva tjänster, feedback med wow-effekt – och mycket, mycket mer. Sonja Daltung, generaldirektör för Tillväxtanalys, har skrivit ett inlägg under vinjetten "Åsikten".

Saknar du en egen, kostnadsfri prenumeration? Det är enkelt åtgärdat.

/Åse

Sverige bra på att bidra till global innovationskapacitet

Enrico Deiaco, Tillväxtanalys, och Stephen Ezell, ITIF.

Många länder satsar på innovationspolitik med avsikten att öka sin globala konkurrenskraft. Men gagnar den förda politiken den övriga världen eller stannar det vid ett nationellt särintresse?

Den amerikanska tankesmedjan ITIF (Information Technology and Innovation Foundation) har intresserat sig för ämnet och presenterade en ny studie vid ett seminarium som ESBRI och Tillväxtanalys arrangerade nyligen. Stephen Ezell, som är en av författarna, presenterade rapporten ”Contributors and Detractors: Ranking Countries’ Impact on Global Innovation”.

ITIF har studerat 56 länders bidrag till den globala innovationskapaciteten. Sverige ligger bra till, vi är rankade tvåa i studien – endast Finland ligger före. Vi är alltså näst bäst på att utforma en innovationspolitik som gagnar både Sverige och den övriga världen. Det kan gälla att minimera handelshinder samt ha flexibla export- och importregler. Ezell betonade vikten av att hitta rätt balans mellan de olika sidorna i ”innovationstriangeln”, det vill säga innovationspolitik, företagsklimat och regelverk.

Stephen Ezells presentation finns att ladda ner från ESBRIs webbplats. Där kan du se vilka indikatorer som har använts i studien.

Några av de synpunkter som framfördes under seminariet:

Sverige har en klar fördel i och med den statliga finansieringen av universitetens forskning och utveckling. Vi har en generellt hög kvalitet på våra universitet och högskolor och det satsas mycket statliga pengar på studenterna.

Men det finns ändå en hel del att förbättra i Sverige. Vi behöver öka samarbeten mellan högskola och näringsliv. Vi har till exempel en framstående life science-sektor, men det finns i dag ingen effektiv plattform för att kommersialisera idéer från akademin.

Vi bör också förbättra vår förmåga att ta vara på kompetensen hos högutbildade individer med utländsk bakgrund. Här finns exempelvis en mängd duktiga studenter från andra länder men regelverket gör det svårt för dem att stanna i Sverige efter sina studier.

Vill du se hela seminariet? Du hittar det på ESBRIs webb-tv.

Slutligen vill vi på ESBRI tacka Tillväxtanalys för ett trevligt samarbete!

/Helene

Snacka pengar med Anders och Sofia

Anders Isaksson (Chalmers) och Sofia Avdeitchikova (Tillväxtanalys) föreläser på Estrad 13 februari.

På torsdag är det dags för Estrad igen, och intresset för finansieringsfrågor verkar mycket stort. Jag kollade just med Helene som projektleder Estrad, och hon hälsar att vi i dag har 178 anmälda. Jättekul!

Föreläsare är Sofia Avdeitchikova och Anders Isaksson. De disputerade 2008 respektive 2006, och de har fortsatt att forska om olika aspekter av riskvilligt kapital sedan dess.

På Estrad kommer Sofia att diskutera staten som finansiär – hur blir finansieringen mest effektiv, och hur ser den svenska statens initiativ ut i jämförelse med andra länder?

Anders har studerat entreprenörer som fått venture capital (både privat och statligt). Utifrån det materialet kommer han svara på frågor som: Vad händer med bolag som får venture capital? Växer de mer än andra? Och tillför investerarna verkligen ”kompetent kapital”?

I och med att majoriteten av våra Estraddeltagare är företagare får vi säkert också höra en del praktiska erfarenheter från finansieringsfältet.

Hoppas vi ses! Det går fortfarande bra att anmäla sig.
Och har du inte möjlighet att delta på plats kan du följa föreläsningen via webben…

/Åse