Det bubblar i lantbruksbranschen

Estradgänget Engström, Axelsson, Reuterström och Frankelius. Foto: Viktor Aronsson.

- Branschen är inte gammal och mossig, utan högt specialiserad och framåt.

Det sa Jonas Engström som leder RISE-projektet ”Testbädd digitaliserat jordbruk”. Han var en av paneldeltagarna under förra veckans Estradföreläsning med rubriken ”Agtech – kan Sverige ta täten?” Under hösten har vi djupdykt i temat gröna innovationer med både ett 6-sidigt tema i Entré och denna Estradföreläsning.

Allt hänger ihop med allt – och när samhället nu ska bli klimatneutralt påverkas våra matvanor, vi ska producera energi på nya sätt och byta till biobaserade plaster. I navet för allt detta står faktiskt lantbruket. Det brukar kanske inte betraktas som den mest snabbrörliga branschen, men:

- Just nu sker en revolution. Det bubblar i lantbruksbranschen. Folk tror att det är en trög bransch, men lantbruket ligger före, sa Per Frankelius, dagens huvudtalare.

Han är innovationsforskare på Linköpings universitet med fokus på gröna näringar. Frankelius menade att föreläsningens titel var felformulerad, eftersom Sverige sedan länge är ett pionjärland inom utveckling av jordbruksteknik. Föreläsningen kom också att till stor del handla om teknikutveckling.

Per Frankelius inledde sin föreläsning med en historisk tillbakablick, och exemplifierade med bland annat Chalmers eltraktor från 1959 – en föregångare till dagens elektrifierade fordon. Han berättade också att produktivitetsökningen inom jordbruket har varit snabbare än inom någon annan näringsgren under 1900-talet. Men i dag står lantbruket inför helt nya utmaningar som ändrade matvanor, växande befolkning, miljökrav och klimatförändringar.

- Det handlar om enorma mängder livsmedel som ska fram, samtidigt som klimatförändringar medför att den odlingsbara marken minskar med fem procent per hundra år i USA och Europa, sa han.

I Sverige och världen tas nu många stora initiativ inom området Agtech. Några svenska satsningar som nämndes under föreläsningen är Agtech 2030, Testbädd digitaliserat jordbruk, Vreta kluster och Agroväst.

Intressanta teknikområden är enligt Frankelius: olika former av bevattning, robotisering, höghastighetsförädling, nya metoder för bevattning och avvattning, AI, ultragrund bearbetning och utvecklingen av bioekonomin där plast och gummi ersätts med fossilfria motsvarigheter. Ett spännande exempel är sensorer med kameror som monterade på sprutramper kan avgöra vad som är ogräs och bespruta enskilda plantor med vattenånga eller olja i stället för växtskyddsmedel. Samma teknik kommer sannolikt att kunna användas i andra syften, till exempel vid gödsling, och skulle då kunna spara stora mängder fosfor.

Sverige är också en intressant arena för att ta fram och prova ut nya produkter.

- Vi har många klimatzoner i Sverige och frekventa väderomslag. Dessutom är svenska lantbrukare tekniktillvända och investerar mer i teknik än lantbrukare i andra länder, sa Per Frankelius.

Hans anförande följdes av en paneldiskussion där Carolina Axelsson, Elmia och Karola Reuterström, Stora Lövhulta gård, deltog tillsammans med Jonas Engström. De diskuterade bland annat lantbrukens lönsamhet och kompetensförsörjning, som också är avgörande frågor för att nya innovationer ska vinna insteg och leda till verklig förändring.

Föreläsningen hölls 24 oktober på Finlandshuset i Stockholm. Se den i sin helhet!

Vill du fördjupa dig ännu mer i grön innovation rekommenderar vi Entréartiklarna:
”Det handlar om vår överlevnad”
Hallå Anna-Karin Hatt!
”Forskning sätter hållbar mat på bordet”
Ny svensk antologi om lantligt entreprenörskap
Fler lästips om grön innovation

/Anna-Karin

Systemiska innovationer för ett fossilfritt samhälle

Foto: Alexander Popov/Unsplash

Jag trodde länge att innovatörer, entreprenörer, politiker och konsumenter tillsammans skulle kunna lösa klimatfrågan på ett konstruktivt sätt - och i rimlig tid. Tekniska lösningar finns ju redan. Frågans komplexitet har genom åren blivit allt mer uppenbar. Och omställningen till ett fossilfritt samhälle verkar gå ohyggligt långsamt. Varför, kan man undra? Vad väntar vi på egentligen?

På nästa Estradföreläsning den 13 november kommer teknologie doktor Stefan Tongur och filosofie doktor Fredric Bauer ge oss några svar – och ganska många förslag till lösningar – på vad som kan göras för att öka förändringstakten.

Till Entré nr 2, 2018 intervjuade jag Stefan och Fredric som båda har byggt sina avhandlingar på empiri från innovationer som skulle kunna ha betydande effekter på vårt samlade koldioxidavtryck. Min ingång var dock inte alls klimatet utan systemisk innovation – genomgripande teknikskiften som påverkar hela samhället; beteendemönster, attityder, affärsmodeller och regelverk. Det var temat för det aktuella numret.

Aktörer som på olika sätt är involverade i systemisk innovation är till exempel policyaktörer, myndigheter, stora industrier, entreprenörer, innovatörer, forskare och finansiärer. De ska samverka för att driva utvecklingen framåt. Alla parter ska ha en samsyn kring problemformulering och möjliga lösningar, och ofta krävs stora investeringar och specialistkompetens. Utmaningarna är minst sagt komplexa.

I sin avhandling skriver Stefan Tongur om möjligheter med affärsmodellering vid systemisk innovation. Hans fallstudie är gjord på elvägar – elektrifiering av vägar som gör det möjligt att driva fordon på väg med el.

Fredric Bauer har skrivit om bioraffinaderier som kan framställa olika kemikalier från cellulosa och därmed ersätta en rad oljebaserade produkter. Han konstaterar i sin avhandling att tekniken inte är den stora utmaningen. Snarare är det formerna för hur vi organiserar oss och samarbetar kring den här typen av innovationer som lämnar utrymme för förbättring.

I vad dessa förbättringar består, och om entreprenörers och småföretagares roll vid systemisk innovation kan du alltså höra mer på Estrad. Vill du ha en försmak kan du alltid läsa artikeln ”Lokalt, globalt och radikalt – när innovationer påverkar hela samhället”. Har du frågor som inte besvaras i artikeln? Kom till Estrad och ställ dem direkt till experterna.

Har du inte möjlighet att närvara? Självklart sänds föreläsningen live. Du hittar den på ESBRIs startsida och Youtubekanal.

Föreläsningen är en del av Global Entrepreneurship Week (GEW).

/Anna-Karin