Det bubblar i lantbruksbranschen

Estradgänget Engström, Axelsson, Reuterström och Frankelius. Foto: Viktor Aronsson.

- Branschen är inte gammal och mossig, utan högt specialiserad och framåt.

Det sa Jonas Engström som leder RISE-projektet ”Testbädd digitaliserat jordbruk”. Han var en av paneldeltagarna under förra veckans Estradföreläsning med rubriken ”Agtech – kan Sverige ta täten?” Under hösten har vi djupdykt i temat gröna innovationer med både ett 6-sidigt tema i Entré och denna Estradföreläsning.

Allt hänger ihop med allt – och när samhället nu ska bli klimatneutralt påverkas våra matvanor, vi ska producera energi på nya sätt och byta till biobaserade plaster. I navet för allt detta står faktiskt lantbruket. Det brukar kanske inte betraktas som den mest snabbrörliga branschen, men:

- Just nu sker en revolution. Det bubblar i lantbruksbranschen. Folk tror att det är en trög bransch, men lantbruket ligger före, sa Per Frankelius, dagens huvudtalare.

Han är innovationsforskare på Linköpings universitet med fokus på gröna näringar. Frankelius menade att föreläsningens titel var felformulerad, eftersom Sverige sedan länge är ett pionjärland inom utveckling av jordbruksteknik. Föreläsningen kom också att till stor del handla om teknikutveckling.

Per Frankelius inledde sin föreläsning med en historisk tillbakablick, och exemplifierade med bland annat Chalmers eltraktor från 1959 – en föregångare till dagens elektrifierade fordon. Han berättade också att produktivitetsökningen inom jordbruket har varit snabbare än inom någon annan näringsgren under 1900-talet. Men i dag står lantbruket inför helt nya utmaningar som ändrade matvanor, växande befolkning, miljökrav och klimatförändringar.

- Det handlar om enorma mängder livsmedel som ska fram, samtidigt som klimatförändringar medför att den odlingsbara marken minskar med fem procent per hundra år i USA och Europa, sa han.

I Sverige och världen tas nu många stora initiativ inom området Agtech. Några svenska satsningar som nämndes under föreläsningen är Agtech 2030, Testbädd digitaliserat jordbruk, Vreta kluster och Agroväst.

Intressanta teknikområden är enligt Frankelius: olika former av bevattning, robotisering, höghastighetsförädling, nya metoder för bevattning och avvattning, AI, ultragrund bearbetning och utvecklingen av bioekonomin där plast och gummi ersätts med fossilfria motsvarigheter. Ett spännande exempel är sensorer med kameror som monterade på sprutramper kan avgöra vad som är ogräs och bespruta enskilda plantor med vattenånga eller olja i stället för växtskyddsmedel. Samma teknik kommer sannolikt att kunna användas i andra syften, till exempel vid gödsling, och skulle då kunna spara stora mängder fosfor.

Sverige är också en intressant arena för att ta fram och prova ut nya produkter.

- Vi har många klimatzoner i Sverige och frekventa väderomslag. Dessutom är svenska lantbrukare tekniktillvända och investerar mer i teknik än lantbrukare i andra länder, sa Per Frankelius.

Hans anförande följdes av en paneldiskussion där Carolina Axelsson, Elmia och Karola Reuterström, Stora Lövhulta gård, deltog tillsammans med Jonas Engström. De diskuterade bland annat lantbrukens lönsamhet och kompetensförsörjning, som också är avgörande frågor för att nya innovationer ska vinna insteg och leda till verklig förändring.

Föreläsningen hölls 24 oktober på Finlandshuset i Stockholm. Se den i sin helhet!

Vill du fördjupa dig ännu mer i grön innovation rekommenderar vi Entréartiklarna:
”Det handlar om vår överlevnad”
Hallå Anna-Karin Hatt!
”Forskning sätter hållbar mat på bordet”
Ny svensk antologi om lantligt entreprenörskap
Fler lästips om grön innovation

/Anna-Karin

Rör inte min tomat!

Hokan Lejdstrand, Johan Jörgensen och Behrang Ehtesham. Foto: Sofia Ernerot.  

Jag var och lyssnade på seminariet ”Trends and opportunities in food tech”. Den timmen knockade mig en aning. Hade ingen koll på hur stort food tech är redan nu, eller hur stort det förespås att bli. Matsektorn är den sista sektorn som ska digitaliseras. En industri som globalt omsätter 65 biljoner kronor (1 biljon = 1 000 miljarder) per år.

Panelen bestod av Behrang Ehtesham, grundare av Matspar.se, Johan Jörgensen, ordförande av Internet Society: Internet of Food och Hokan Lejdstrand, investeringsansvarig på Bauer Media. De pratade mycket om att data (information om folk, matvaror, restauranger etcetera) är avgörande för food tech-industrin.

- Om vi vet allt om dig kan vi erbjuda precis vad du vill, ge helt unika skräddarsydda erbjudanden för dig, sa Behrang Ehteshamy.

Vidare på temat data visade Johan Jörgensen upp sitt omplåstrade armveck. Han hade tidigare under dagen varit och tagit ett blodprov. Han menar att man i dag via ett blodprov kan säga vilken mat och diet som passar dig. Och att blodvärden, livsstil och familjesituation är fokus i food tech. Man vill åt den informationen för att kunna ge dig unika erbjudanden.

-  Health tech and food tech are gonna be partners in future. Eftersom blodvärden kan svara på vilken mat du ska äta, spelar det ingen roll vad Coop erbjuder för kampanjer. Det handlar om individen och inte om samhället när man tänker food tech, sa Johan Jörgensen.

Panelen diskuterade utmaningar för industrin, bland annat om upplevelsen att känna på tomaten. Vad har den för värde? Kommer vi att vänja oss vid att någon annan plockar tomaten åt oss?  

- Alla gillar att känna på tomaten man ska köpa. Det är en stor utmaning för food tech-industrin. Men vi människor kommer att vänja oss och lita på att någon annan kan välja tomat åt oss. Dessutom är inte du den första som tar på tomaten i affären, sa Behrang Ehteshamy.

Panelen pratade vidare om tomaten och någon i publiken frågade om Matspar.se i framtiden kommer att sälja tomater av sämre kvalitet till ett lägre pris.

- Absolut, svarade Behrang, vi måste kunna ge kunden alternativ!

Sándor Albrecht, Peter Löfgren och Lotta Ljungqvist. Foto: Sofia Ernerot.

Efter en matig lunchbuffé lyssnade jag på seminariet ”Why are big companies interested in startups and SMEs?” I panelen satt Lotta Ljungqvist, från GE Healthcare som startat Bioprocess innovation hub, Sándor Albrecht, grundare av Ericsson Garage och Peter Löfgren, från ABB i Västerås som startat innovationshubben Synerleaps.

ESBRI-vännen och affärsängeln Faz Bashi ledde samtalet och var bra på att integrera publiken. Han undrade varför storföretagen som var på plats satsar på att ha kontakt med mindre företag.

- Vi vill vinna på vår marknad och då måste vi ha kontakt med bra teknologi. Vi behöver access till ny teknologi och innovationer, sa Lotta Ljungqvist.

- ABB ser stora vinster i att ha nära samarbete med små företag, vi har bra labb som de små företagen kan få tillgång till. Om ett företag vinner på att sitta hos oss, så vinner vi också på det i längden eftersom det är bra för regionen. Men det är svårt att se alla vinster just nu, sa Peter Löfgren.

Sándor Albrecht berättade att Ericsson Garage finns i flera länder och att de utökar mer och mer.

- Garageinnovation handlar om medskapande och inspirerande plattformar. Tanken är att vi ska skapa en riktigt bra global community, sa han.

På frågan om storföretagen är intresserade av tekniken eller människorna svarade Lotta Ljungqvist:

- Vi är intresserade av teknik och människor. Passionen för teknologin är viktig för att ta sig fram i ett stort företag.

Se talarpresentationer, foton och webb-tv från dagen.

/Maria

Matprat, jordgubbar och ekologisk välling

Mats Lönne, Märit Beckeman och Magnus Nilsson på Estradföreläsningen
"Matiga innovationer" 23 maj. Foto: Christina Eriksson

Vi på ESBRI har genomfört den sista Estradföreläsningen innan sommaren. Nu tar Estrad sommarlov, men du som vill veta när vi startar upp igen med vår uppskattade (gratis!) föreläsningsserie kan anmäla ditt intresse via vår hemsida.

Igår avslutade vi med trevligt mingel, jordgubbar och champagne i den vackra bankettsalen på Iva. Även föreläsningen hölls där eftersom vår vanliga lokal, Ivas Wallenbergsal, ska renoveras under hösten.

Först ut var Märit Beckeman, som jag intervjuade för Entré (#3 2011). Vi pratade då om hennes avhandling där hon bland annat diskuterar förutsättningar för nytänkande inom matbranschen i Sverige. Nu gav hon flera exempel på innovationer som redan genomförts. Hon lade även fram förslag på idéer som skulle kunna förändra branschen.

När Märits presentation var klar var det Magnus Nilssons tur. Han är verksam forskare vid CIRCLE vid Lunds universitet. Hans forskning fokuserar bland annat på innovation, regional ekonomisk tillväxt och policy. Han berättade bland annat om livsmedelsindustrins starka fäste i Skåne och den kunskapsinfrastruktur som finns tillgänglig där.

Sist fick vi ta del av en helt ny företagsidé som ligger i startgroparna just nu. Det var Mats Lönne, vd och grundare till Otto som ska sälja färsk, ekologisk välling, som berättade om sin bakgrund inom matbranschen. Han pratade om hur man jobbat med konsumentundersökningar och hur de sökt finansiering till projektet i ett år innan man slutligen, den här veckan, hittat rätt och kan dra igång på allvar.

Missade du Märit, Magnus och Mats kan du som registrerat dig se föreläsningen på vår webb-tv inom ett par dagar.

/Hanna